Faktoida glimtar från 2021

Jag gick igenom det gångna årets bloggposter för att se om några utmärkte sig. Som vanligt var det illa svårt att välja. Det fick bli två per månad den här gången.

Hur Ivar blev Ivar Lo, 6 januari

Är Karl Ivar Loe bekant? Inte? Men det är vad den förmodligen bekante Ivar Lo Johansson faktiskt hette. Varför han valde tillnamnet Lo finns det flera förklaringar till. Åtminstone en bygger på en person som aldrig verkar ha funnits.

Hancock importerad, 14 januari

Fleksnes i original – eftersom Fleksnes fataliteter är en översättning och lätt anpassning av Hancock's Half Hour.

Sputnikarna, 16 februari

En genomgång av samtliga satelliter som hetat Sputnik. De är fler än man tror. En anledning var att rymdhistoria alltid är intressant, en annan att reda ut varför ryssarna kallat sitt vaccin Sputnik V.

När blev Adolf Fredriks semla 14?, 24 februari

Att Adolf Fredrik skulle ha dött av en semla är en klassisk och slitstark faktoid (han fick ett slaganfall efter en mycket rik måltid där den avslutande hetväggen inte kan ha gjort till eller från). Men på sistone har anekdoten försetts med en falsk och till synes ur luften gripen detalj: Att han skulle ha satt i sig hela fjorton semlor. Varifrån kommer den? Det har jag ännu inte klurat ut. Mer än att Wikipedia spelat en roll i det hela – det användarredigerade uppslagsverket där man ibland krävs på källor, ibland inte.

Anden i Yozgat, 21 mars

I The Road to En-Dor beskriver Elias Henry hur han under första världskriget blev krigsfånge i osmansk vård. Tiden där var uthärdlig; det största problemet var att slå ihjäl den. Så småningom fann man en roande syssla som låg i tiden: anden i glaset, att försöka kommunicera med andar. Många av hans samtida tog sådant på fullt allvar eller åtminstone halvt. Henrys uppfattning om det hela är fullkomligt modern och glasklar. Det är en anledning till att läsa boken – men inte den enda.

Fyrkantiga ögon, 31 mars

En klassisk "skojmyt", som förhoppningsvis ingen någonsin någonstans tagit på allvar, eller trott att någon någonsin någonstans tagit på allvar, spåras.

Amerikanska "egyptiska" cigaretter, 6 april

Ett exempel på hur en enkel fråga – vad är eller var speciellt med egyptiska cigaretter? – leder till en utläggning som berör osmanska rikets komplicerade fall, Suez och Sherlock Holmes, med mera.

Datorer i ord och bild, 16 april

En genomgång av tidiga beteckningar för det som man rätt snart kom överens om att kalla "datorer" och ingenting annat.

Den isländska vägvisaren, 19 maj

En krumelur som framställs som en vikingatida magisk runa kommer från en källa från 1860-talet.

Codetalkers: Indianer och irländare, 25 maj

Windtalkers är väl kända, eller borde åtminstone vara det: Indianer som använde en kod baserad på deras ovanliga, okända och mycket komplicerade språk.

USA:s kommunist-mynt, 8 juni

Idag letar folk mystiska symboler på dollarsedlar. Förr letade man även mystiska symboler på mynt. Och den som letar, han finner.

Grishalsdebatten, 27 juni

Om en klassisk insändarstorm i lokaltidningen, och mannen som låg bakom.

Harun Yahyas kreationistiska sekt, 14 juli

Ännu en av alla dessa sekter … Denna gick i stå när gurun fick 1075 års fängelse.

Prädd (och Coffee-Mate), 29 juli

Om ett av de mest omtalade ögonblicken i svensk television: När Björn Gillberg tvättade skjortan. (Om du aldrig hört talas om det så kan du vara säker på att det finns många som gjort.) Som vanligt finns det mer att berätta.

Sveriges första color, 1 augusti

Cuba Cola bygger sin marknadsföring på att man var Sveriges allra första cola. Efter att ha gått igenom materialet har jag funnit att Cuba Cola var Sveriges åttonde cola.

Polkavågen 1844, 26 augusti

Om polkavågen, som bröt in över landet hösten 1844. Amalia Erikssons tillstånd från 1859 innebar absolut inte polkagrisarnas uppfinnande, så som det ibland framställts, utan var snarare ett sent belägg.

Johan Andersson, Säby: En jägares dagbok, 5 september

En personlig favorit, av flera skäl.

Ger mycket rönnbär en kall vinter?, 22 september

Svaret på frågan är en sak (det spelar noll roll). Men varifrån kommer påståendet? Det kommer åtminstone inte från bondepraktikan, standardkällan som folk tillskriver allt möjligt som verkar passa.

Hur många har "fel" far?, 20 oktober

Fram tills helt nyligen förekom uppgifter om otroliga andelar, på 10, 20 eller rentav 30 % – med "otrolig" i bokstavlig bemärkelse: Hur kan någon tro på det?

Ubåtsjakter före U 137, 26 oktober

1980-talets ubåtsjakter känner alla till som var med på den tiden, förmodligen även bra många som inte var det. Men hur många vet att ubåtsjakter varit en marin standardsyssla sedan kriget?

Klorofyllvågen 1952–1953, 11 november

Under en kort tid var klorofyll underämnet för dagen. Det marknadsfördes intensivt och mestadels irrationellt, likt alla andra underämnen som funnits och som kommer att finnas.

Mula, pula, göra med många, många fler, 16 november

Om ett ord vars lingvistiska kvalitéer är långt intressantare än det betecknade antyder.

Tonic som huskur, 14 december

Att det är kinin i tonicen innebär inte att den har medicinska effekter, varken ren eller blandad. Men det hindrar inte att GT:ns historia är intressant.

Påskägg från Disney, 28 december

När vi ser banderilleros och picadores i "Tjuren Ferdinand" ser vi karikerade medarbetare på Disney. Här är de identifierade och beskrivna.

Scott justerar "Ivanhoe"

- Affisch för Ivanhoe (1913), med superkändisen King Baggot i titelrollen

 … Entre nous, [mellan dig och mig] the resurrection of Athelstane was a botch. It struck me when I was reading over 'Ivanhoe' the other day.

- Sir Walter Scott i ett brev till James Ballantyne, förläggare och redaktör

Kan vi handlingen i Ivanhoe? Under en batalj stupar Athelstane, saxaren vars far vill ha honom till kung. Gott så – i en god historia faller inte bara skurkar.

Men när Scotts dåvarande förläggare, en viss Archibald Constance, läste arbetsversionen av Ivanhoe blev han upprörd. Han hade fäst sig vid Athelstane och gillade inte alls dennes död. Kunde inte herr Scott (han blev Sir Walter samma år som boken gavs ut) justera handlingen lite..? Eller hur hårt han nu drev sitt önskemål. Den nedan citerade fotnoten nämner Constances vehement entreaties; å andra sidan borde en subtil vink ha räckt för förläggaren, som så att säga hade nyckeln till tryckpressen. Å tredje sidan hade Scott gett efter förr:

Det jämnmod, varmed han ibland tog även mycket löjlig vänkritik ad notam och rättade sig efter sådana ändringsförslag som kunde tänkas göra vad han skrivit mer njutbart för läsekretsen, saknar sannolikt motstycke hos någon så stor författare.

- Frans G. Bengtsson, Ivanhoe

Hur det än gick till så fick Constance igenom sitt ändringsförslag. Istället för att dö under bataljen försvinner Athelstane. Man utgår, på goda grunder, ifrån att han är död, och förbereder begravningen, då plötsligt:

"… The ghost of Athelstane himself would burst his bloody cerements and stand before us to forbid such dishonour to his memory."

It seemed as if Cedric’s words had raised a spectre; for, scarce had he uttered them ere the door flew open, and Athelstane, arrayed in the garments of the grave, stood before them, pale, haggard, and like something arisen from the dead!

- Ivanhoe, kapitel 42

Athelstans "återupplivande" skildras annorlunda i boken och i filmen. Åtminstone i den från 1982.

The resuscitation of Athelstane has been much criticised, as too violent a breach of probability, even for a work of such fantastic character. It was a “tour-de-force”, to which the author was compelled to have recourse, by the vehement entreaties of his friend and printer, who was inconsolable on the Saxon being conveyed to the tomb.

- Fotnot i Ivanhoe

Att ta kål (kol) på någon

Uttrycket "ta kål på någon" ses ju då och då i fel form:

Putin misstänks försöka ta kol på sina motståndare

- SR 3 september 2020

Inte för att det är något nytt eller ovanligt, tvärtom:

Ingen [turkar & ryssar] har magt att ta kol på den andre.

- Blekinge Läns Tidning, 13 oktober 1877

Felet underlättas av att även den ursprungliga formen inte är direkt glasklar. Vadå "ta kål" på någon? Vad är det man tar? Är det ätlig Brassica som avses eller något annat?

Facit: Det är ätlig kål som avses. Uttryckets betydelse blir tydligare om man gräver fram äldre varianter. I synnerhet den första här var länge vanlig:

… i afsigt att han skulle göra kål på republiken.

- Tiden, 17 december 1851

Går man längre tillbaka blir det ännu tydligare:

[Zaporogerna äro] karlar att … hacka kåhl af dem

- Karolinska krigares dagböcker (1901–1918)

Det som började som en uppenbar liknelse med matlagning förlorade så småningom sin konkreta koppling och blev mer och mer ett färdigt uttryck, något "som man sade" utan att fundera särskilt mycket på det. Att det fortfarande någorlunda tydliga "göra kål på" blev "ta kål på" beror på att man hade uttrycket "ta död på" i huvudet. Det har ju samma betydelse.

Påskägg från Disney

I Tjuren Ferdinand (1938) finns en figur som inte bara ser ut som Groucho Marx, utan även går på det sätt som bara Groucho Marx gör. Det fick mig att tro att paraden utgörs av Hollywood-stjärnor. Jag kände visserligen inte igen fler, men så är jag också obevandrad på området.

Men där hade jag fel.

Though it won an Academy Award for best animated short subject, Walt Disney's 1938 cartoon Ferdinand the Bull seems better known among Disney enthusiasts and historians for its use of caricatures of Disney animators, then working at the studio.

- Animated Animators, bloggen 2719 Hyperion, 14 februari 2009

Frank Thomas och Ollie Johnston var två av Disneys elit, the nine old men. De har berättat om paraden och namngett deltagarna. Idag skulle vi kanske kalla det hela ett påskägg, som dolda budskap i exempelvis dataspel – gubbarna är visserligen inte dolda, men det är heller inte precis självklart vilka de föreställer, om man inte har koll på animatörerna på Disney.

Hamilton Luske (1903–1968) var den främste, och fick också gå först. Han regisserade en lång rad filmer, bland annat Lady och Lufsen (för att ta en med jul-koppling).

Jack Campbell (1896–1961) var Luskes assistent. Jämfört med de andra som räknas upp här höll han mest till i bakgrunden och det finns mycket mindre skrivet om honom.

Fred Moore (1911–1952). Gav firmans överlägset största stjärna, Musse Pigg, en översyn inför Fantasia (1940), och skapade därmed den look som densamme i stort sett har än idag. Internt – absolut inte externt – var han mest känd för sina "Freddie Moore Girls" (googla själva).

Art Babbitt (1907–1992) – inte Groucho, trots gångstilen; jag antar att det var ett visuellt skämt med en tecknare som påminde om Marx-brodern. Ett av de tyngsta namnen hos Disney vid den här tiden, och ett av de bäst betalda; löneskillnaderna var mycket stora. Gifte sig med en viss Marjorie Belcher, som vi på sätt och vis alla har sett – de träffades när hon dansade fram ritunderlag för Snövit. Hans mest kända skapelse torde vara Långben.

De två första picadorerna verkar inte ha haft några särskilda förebilder.

 

Bill Tytla (1904–1968) var också ett av de tyngsta namnen hos Disney. Skapade Dumbo med inspiration från sin lille son. Slutade efter en strejk 1941. Den hade satts igång av Babbitt, som slutade i samma veva. (Walt hade absolut ingenting till övers för fackföreningar och slikt.) Hans speciella ridstil kanske är ett försök av Kimball att fånga hans arbete som animatör: En klassiskt skolad konstnär som alltid försökte att göra sitt bästa, oavsett omständigheterna.

Walt Disney (1901–1966) – eller..?

It was rumored that Walt thought the matador was a caricature of himself, but the animator [Kimball] quickly denied giving the character any resemblance to his boss.

- Thomas & Johnston

Varje ev likhet mellan Walt och matadoren är alltså ett rent sammanträffande och ingenting annat.

 

Ward Kimball (1914–2002). En blivande old man som ritade paraden, och bemannade den med kolleger och till sist sig själv. Om en av hans myriader insatser i myriader filmer ska nämnas så skulle det kunna vara Benjamin Syrsa.

 

Tack till Ulf Käck.

Lördagsfråga 688: Ferdinand

1. Jag kan inte de två sittande, men när han sjunger behöver man inte ens se ansiktet för att känna igen Dean Martin. Rio Bravo (1959).
   
2. Ett av otaliga tillfällen där C. Montgomery Burns fäller sin standardreplik "Excellent!"
   
3. Lorenzo de' Medici (1449–1492), florentinsk statsman som påverkade sin samtid på en mängd olika sätt. Jag vet inte hur genuint tillnamnet il Magnifico var men nog känns det som ett PR-jobb …
   
4. Cruziohyla calcarifer är en trädgroda som på flera språk kallas storslagen. T.ex. spanska: La rana espléndida.
   

"Bravo! Excellente! Magnifico! Splendido! Honom ska vi ha!" – dvs Tricky.

En antivaxares död

Den 20 december gick Börje Peratt bort. Han var en intensiv man, engagerad i många frågor.

Till exempel gjorde han inte bara en utan två filmer där han tog kvackarläkaren Erik Enby i försvar. Han var med om att grunda flumklubben Humanism & Kunskap, som en motpol till den vederstyggliga skeptikerföreningen Vetenskap och Folkbildning. Han var efter undertecknad åtminstone en gång, då han tog kontakt med mitt jobb och upplyste dem om att jag inte var snäll mot bondfångaren Terry Evans.

Den sista stora frågan han jobbade för, och försökte upplysa oss sheeples om i myriader bloggar – jag vet ingen som hade i närheten lika många bloggar som Börje Peratt – var vaccinerna. Han var engagerad i ett projekt kallat "Folkdomstolen", där ett gäng likasinnade lajvade världsdomare, och "åtalade" och "fällde" diverse framträdande personer som arbetade för att folk skulle vaccinera sig. Hans sista offentliga uppträdande var i september, när han och några bröder och systrar i tron skulle rapportera om vaccinering i Västerås:

En kvinna i 70-års åldern bedömdes störa ordningen och omhändertogs av polisen på plats.

En polis skadade sig i handen och tvingades uppsöka sjukvård under ingripandet, meddelar polisen.

Kvinnan misstänks för våldsamt motstånd. Polisen utreder även ärendet som olaga intrång och ofredande.

- Expressen, Demonstration på vaccinationslokal i Västerås – polis skadades, 23 september 22021

Vad han dog av? Det har ännu inte sagts. Det enda man gått ut med är just att han dog. Och det gick uppenbarligen fort. Ytterligare ledtrådar har förekommit men inte belagts.

Men i det här sammanhanget är tystnaden talande. Om Börje Peratt dog i covid så är det inget man vill göra en affär av. Om Börje Peratt dog i covid så är han det första någorlunda namnkunniga svenska exemplet jag känner till på en företeelse som blivit deprimerande vanlig i USA: Engagerade antivaxare dör av den sjukdom vars enkla och billiga motmedel de kritiserat.

Lördagsfråga 688

God helg!

Det finns en uppfattning om att det ålderdomliga hedniska "god jul" skulle vara på väg att ersättas av det kristna "god helg". Eftersom det senare, som ju inte anger vilken helg det skulle vara frågan om, skulle passa bättre i en mångkulturell tid, där olika religioner ska samsas så gott det går, med varandra och de som kör utan religion alls.

Men även om "god helg" inte är i närheten lika vanligt som "god jul" så är det en gammal hälsningsfras. Den har använts sedan generationer. Här är en handfull exempel. De första är från digitaltmuseum.se, tidningsklippen från tidningar.kb.se. Datumen är i flera fall mycket ungefärliga, men det måtte vara uppenbart att inget är nytt.

En helghälsning från "Kungelf"; ett brevmärke från jul/nyår 1913–14; en rulle hyllkantspapper – sånt används väl inte längre? och så en relativt modern "Glad helg" från ICA.

En hemmagjord ängel från 1937; julklappspapper; en tomteorkester i Uddevalla, 1939?; och så ett skyltfönster i Lysekil 1946.

Samt några blandade glimtar från dagspressen.

- Stockholms-Posten 2 deceber 1809

- Weckoblad från Gefle, 23 december 1826

- Dagligt Allehanda 24 maj 1843 – den berättar om en tragisk episod i Bosnien under julhelgen

 

- Upsalaposten 23 december 1874

 

God jul!

Vitmossa och renlav

Vi tar det än en gång. Eftersom folk aldrig verkar lära sig.

Till vänster ovan har vi vitmossa, Sphagnum. Till höger har vi renlav, närmare bestämt den sort som heter fönsterlav, Cladonia stellaris.

Den förra har en uppsugande förmåga, som gjort den till en använd växt genom historien. Den senares främsta användning har varit renfoder; den blir snabbt knastertorr och ska inte vara nära levande ljus. Vidare är det helt olika organismer: Mossor är växter. Lavar är alger + svampar i en fascinerande symbiotisk förening. (Och ingenting annat, som jag i någon sorts trotstillstånd skrev nyss.)

Myten om laviner och höga ljud

Greppet är välkänt från böcker och serietidningar, tv och film: Tanklösa människor bland snöiga berg väsnas, och ger därmed upphov till en lavin.

Someone in the mountains triggers an avalanche by shouting or making another loud noise (shooting a gun, detonating an explosion, sneezing), especially if other characters have warned him about this before.

- tvtropes.com: Hair-Trigger Avalance

Funkar det så i verkligheten? Kort svar: Nej.

Note that, contrary to popular myth, this does not happen in Real Life - the pressure caused by even very loud sounds is far too small to cause an avalanche.

- Ibid. (ibidem, "på samma ställe" som ovan, dvs tvtropes-artikeln)

Lite utförligare:

Snötäcket på en fjällsluttning har ju en viss hållfasthet. Det finns olika krafter i rörelse som gör att snön antingen sitter kvar på plats eller vill åka iväg. Men det krävs ju någon fysisk belastning för att påverka snötäckets stabilitet – inte ett ljud.

- Mattias Tarestad, lavinexpert på Naturvårdsverket, i Sant eller falskt: Kan starka ljud orsaka laviner? SVT 10 december 2021

En till, plockad på måfå bland otaliga debunkningar av denna klassiska myt:

It's just one of those myths that refuses to die. Noise simply does not have enough force unless it's an extremely loud noise such as an explosive going off at close range. In 90 percent of avalanche fatalities, the avalanche is triggered by the weight of the victim, or someone in the victim's party.

- Avalanche dangers: myths and realities, Deseret News 31 december 2008

Det omsorgsfullaste avlivandet av denna myt jag sett är ett paper av Benjamin Reuter och Jürg Schweizer på institutet för snö- och lavinforskning i Davos. Man behöver inte begripa sig på differentialekvationer för att ha nytta av det, men det skadar inte heller.

- Ur Reuter & Schweizer: Avalanche triggering by sound: myth and truth [PDF], proceedings från snövetenskaplig workshop i Davos 2009

De konstaterar bland mycket annat att skrikande o dyl, vars tryck uppgår till enstaka Pascal, är minst två storleksordningar svagare än kända lavin-utlösare. Bland ovanligare sådana nämns jordbävningar och ljudbangar från flygplan. Sistnämnda undersöktes på 1970-talet i den intressantaste lavinforskning jag hört talas om: Man lät jetplan flyga fram och tillbaka genom dalar i franska alperna, då och då passerande ljudvallen. Sammanlagt tjugo överflygningar gav tryck på 200–500 Pascal, men skapade ändå "bara" en lavin. Tydligen är ljudbangar en dålig metod för att framkalla laviner (Perroud & Lecomte 1979).

Reuter & Schweizer nämner även att när man utlöser laviner genom att spränga i snön så är det explosionens pressure wave som verkar, inte den shock wave som absorberas fort. Jag vet inte vad det är för skillnad på begreppen.

Info Wars kränger skräp

- Male vitality säljer tydligen bra på Infowars. Minsann.

Alex Jones borde inte kräva någon presentation – han är en av världens mest kända foliehattar. Jag har sett mer än ett fradgande utspel, till synes gränsande till slaganfall, mot vacciner, GMO, liberals eller vad det nu gällt. Det värsta har nog varit när han hävdat att skolskjutningar varit hittepå, folk (även barn) som dödats i dem aldrig funnits, och sörjande anhöriga och vänner i själva verket spelat teater. Kanalen, eller om man ska kalla det kloaken, heter Infowars.com. Dess logga har i åratal kunnat ses där knasbollar möts. Dess material har portats från ställen som Youtube, Facebook, med flera. Jag vet inte vad som gäller i nuläget, och är inte överdrivet nyfiken.

Däremot kände jag inte till hur Alex Jones och Infowars drar in pengar: Genom att sälja kvack och blandat skräp à la TV-shop. Mellan blodstörtningar över chemtrails och epileptiska anfall över hittepå från Russia Today – mycket teater blir det – kränger han grejor. En masse. Tydligen har de bitarna friserats bort i de klipp jag tagit del av. För det är verkligen mycket och ogenerat säljsnack, så intensivt att det blir imma på kameralinsen.

While Jones has stated, "I'm not a business guy, I'm a revolutionary", he spends much of InfoWars's air time pitching dietary supplements and survivalist products to his audience.

- Wikipedia: InfoWars#Business model

Vidden är anmärkningsvärd. Bland "toppsäljarna" återfinns framför allt tveksamma preparat. Utöver gammeldags fiskolja finns här spännande medel med coola namn och överdrivna säljdrapor. Men det finns även tandkräm utan fluor, vattenrenare, fröer (preppers är en tydlig målgrupp) … Och mycket mer. 

Vi tar en titt på lite blandat gods:

Leading the charge in super high-quality iodine, the new and improved Infowars Life Survival Shield X-3 will help boost your health by supporting your thyroid and supporting a healthy metabolism. Fueled by a newly discovered process to stabilize the nascent iodine in an activated tri-iodine form, X-3 is a new version of the fan-favorite formula. Discover the power of activated tri-iodine’s true nascent amplitude potential!

From Thousands Of Feet Below The Surface — Derived from ancient sea salts found thousands of feet below the Earth's surface, the evolution of Survival Shield is now available to our fellow Infowarriors. Every dropper of this new and improved formula contains a full 1,100 micrograms of our new activated nascent tri-iodine to keep you in prime form.

- Tydligen kan jod vara en "överlevnads-sköld"

First time in many years I've been able to have a cup of coffee without diarrhea explosions three minutes into drinking...no jitters either and I had two cups in a row.

- En recension av kaffe … Eller, jag menar Immune Support Blend 100 % Organic Coffee. Jag har ännu inte sett någon protestera mot arabica-bönorna.

Protect yourself from the Globalist Contact Tracers! An easy, comfortable and stylish way to keep your personal info clear of invaders and thieves.

- Säljtexten för "privacy pouches": Fodral som ska skydda mobiler från spioner. "To ensure your health, privacy, security and more", så jag antar att någon sorts inbillad 5G-allergi också är inblandad. De har också någon sorts texter som kungör att "Här kostar det $50/timmen att ge medicinska råd om vacciner", "Masks are for slaves & criminals" m. m.

Här är förresten filmen som bilden överst är hämtad från: How Alex Jones Makes Money, New York Times 9 september 2018.

Ja, det är på sånt här som Alex Jones gör pengar – en hel del pengar. Det verkar definitivt vara en effektivare metod för att få in såväl grundläggande medel som marginaler än de betalväggar som svenska alt-media mixtrar med (inte för att de är ensamma). Kanske vi får se fler webshopar hos kollegerna over here?

OK, en till, lite mer text och med bild.

Top scientists and researchers agree: we are being hit by toxic weapons in the food and water supply that are making us fat, sick, and stupid. [ha!]

It's time to fight back with Brain Force PLUS from Infowars and Infowars Life, the next generation of advanced neural activation and nootropics. This all-new enhanced formulation not only contains 20% more capsules per bottle, but has been enhanced for maximum potency and even contains a brand new ingredient called Black Pepper Fruit Extract for an added kick.

"Brain Force has been an absolute favorite among thousands of listeners, with hundreds of 5-star reviews coming in from certified third party review sites. Now, with Brain Force PLUS, we have gone the extra level. This is what I take before a hard-hitting show. I absolutely love it, and the crew does too. This stuff is over the top powerful!" - Alex Jones

- Ytterligare IWS-jox

En riktig pärla återfinns i kategorin Preparedness/Nuclear & Biological. Det låter något det! Vad hittar vi väl där? Bombskydd? Såna där skyddsoveraller, hazmat suits? Nej, kategorin har en (1) enda produkt … En ansiktsmask. Det där med "masks are for slaves & criminals", gäller det även om det står "InfoWars" på den?

Shield yourself and stay safe from incoming germs with the Infowars face mask!

- Infowars Store

Recensionerna är också blandade; "om jag verkligen är tvungen så bär jag den här masken", den stilen. Och så en som tycker den funkar mot 5G.

tell me alex is money more important than our judeo-cristian values?

- Avrundar med ett exempel ur recensionsfloden

Lördagsfråga 687: Tomtens renar

1. Volkswagen Passat är hos oss uppkallad efter passadvinden, Passat på tyska. (Tror jag – det lär finnas tvivel, men jag har inte sett något alternativ.) I andra länder har en rad andra namn använts, som Santana, Quantum, Carat eller, här i en annons från USA, Dasher.
   
2. Sagovärld är en balettfilm där Birmingham Royal Ballet visar upp scener ur Beatrix Potters produktion. Den spelades in 1971 och visades 1974–1999 i svensk tv, alltid i samband med jul.
   
3. The Prancing Pony, "Stegrande ponnyn", är värdshuset i Bri där hobbitarna och Vidstige/Aragorn träffar varandra för första gången. Bilden är inte från storfilmen från 2001 utan Ralph Bakshis märklighet från 1978.
   
4. Vixen på omslaget till deras Rev It Up (1990). Detta är åtminstone det omslag som är överlägset vanligast vid sökningar, men inte det som finns på skivans Wikipedia-artikel.
   
5. Rymdsonden Deep Impact undersökte 2005 kometen Tempel 1 genom att skicka iväg en specialbyggd "impactor" som fick agera meteor.
   
6. Kärleksguden Cupido/Amor – vingarna skymtar längst t h – förklär sig till Aeneas son Iulus när de presenteras för Dido, Kartagos drottning. Sammanhanget såväl före som efter är lite komplicerat. Som att både Cupido och Aeneas var söner till Venus, och därmed halvbröder.
   
7. Théophile de Donder, belgisk matematiker och fysiker, fotograferad på en Solvay-konferens. Här dessutom färglagd av färgläggningsfenomenet Marina Amaral.
   
8. En ikonisk bild av Blitzen: St Pauls katedral sticker upp bland ruiner och rök.
   
9. Rudolf Steiner, framgångsrik teosof, med Annie Besant, teosofins ledare (1907). Det här var några år innan Steiner bröt ut sin antroposofiska sekt. Därefter blev fototillfällena med dem båda nog färre.
   

Ramsan med jultomtens renar är inte lika känd i Sverige som i USA. Vi kan höra den under Kalle Anka på julafton, då den förekommer i den andra jultomte-filmen. Där läses nämligen Clement C. Moores dikt A Visit from St. Nicholas (även känd som The Night Before Christmas) upp. Och det var i den som de åtta renarna räknades upp för första gången 1823:

"Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
"On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;
"To the top of the porch! to the top of the wall!
"Now dash away! dash away! dash away all!"

Moore justerade sedan två av namnen tills han blev nöjd.

Rudolf med röda mulen skapades 1939 av Robert L. May. Han tillfogas ibland till Moores åtta renar. Jag gjorde det här eftersom geometrin blev bättre. Sedan dess har renmängden, åtminstone den allmänt accepterade, varit oförändrad.

Den satte Tomas.

Julsång i behov av uppdatering

Det strålar en stjärna förunderligt blid,
i öster på himlen hon står.
Hon lyst över världenes oro och strid
i nära över två tusende år.
När dagen blir mörk och när snön faller vit,
då skrider hon närmre, då kommer hon hit
och då vet man, att snart är det jul.

- Jeanna Oterdahl (text) & Ruben Liljefors (musik): När det lider mot jul (1909)

När texten skrevs hade nära två tusende år gått sedan Jesu födelse (om han nu funnits, och hur många år som egentligen gått – se faktoider.nu: År 0 för mer om den historien). Men oavsett hur man räknar har det nu gått mer än två tusende år. Dags att uppdatera den kända texten, helt enkelt.

En del kanske hajar till vid titeln. Vad är När det lider mot jul? Det är det sången faktiskt heter, men den kallas sällan något annat än de inledande orden: "De strålar en stjärna". Det finns flera kända sånger som är betydligt mer kända för sina inledningar än sina ordinarie titlar. När det lider mot jul, Bethlehems stjärna och Längtan till landet får få klockor att ringa. Åtminstone jämfört med deras inledningar: "Det strålar en stjärna", "Gläns över sjö och strand" liksom, lite längre fram, "Vintern ra–". Jag ser också att  Adams julsång ska vara det egentliga namnet på det som väl ingen av kvinna född kallar något annat än "O helga natt", men den känns så jättekonstig att jag har svårt att tro det.

Lördagsfråga 687

Obootande baron

Boota. Är det något du någonsin gjort? Många gånger – men har du vetat vad det heter?

Ordet finns inte med i SAOL, SO eller SAOB. Det första belägget i vanlig dagspress jag hittat är från Dagens Industri 1992. I fackpress förekom det betydligt tidigare; definitivt 1980-tal (eget minne), kanske 1970-tal. Men knappast tidigare, eftersom det engelska uttrycket är från 1975.

1975, transitive, "start up (a computer) by causing an operating system to load in the memory," 1975, from bootstrap (v.), a 1958 derived verb from bootstrap (n.) in the computer sense "fixed sequence of instructions to load the operating system of a computer" (1953). This is from the notion of the first-loaded program pulling itself (and the rest) up by the bootstrap, an old expression for "better oneself by rigorous, unaided effort." Intransitive, of a computer operating system, from 1983. Related: Booted; booting.

- etymonline: boot (v.2)

Det andra belägget i vanlig dagspress ger en mycket kortfattad förklaring, med ett uttryck som man nog inte förstår om man inte förstår ordet som ska förklaras: "att boota innebär att kallstarta datorn" (GP 1996). En "varmstart" syftar på att starta om "från tangentbordet" så att säga. En "kallstart", eller bootande då, innebär helt enkelt att starta datorn genom att trycka på strömbrytaren: det är hela proceduren fram tills man kan börja använda den. Och uttrycket kommer från stövelstroppen; datorns bootstrap (ett uttryck jag är rätt säker på att jag aldrig använt "på riktigt") är kod som kör igång den, och gör det möjligt för alla andra program att köra igång. Det kommer i sin tur från det betydligt äldre uttrycket "att lyfta sig själv i stövelstropparna" som det heter på engelska, eller "att lyfta sig själv i håret" som är motsvarigheten på svenska. Och inte bara där.

Bland de många berättelserna om baron Münchausen finns den om hur han under en ritt fastnar med hästen i djup lera. Inga problem: Baronen lyfter sig själv i håret, och klämmer till ordentligt om hästen så den följer med. (Jag har inte hittat episoden i den Münchausen-bok som finns hos Gutenberg, men det finns många varianter.) Den har ibland associerats med datorns bootstrap, men:

So far, however, there's no sign that anyone has found an explicit reference to bootstraps in the various versions of the Munchausen tales.

- Ben Zimmer citerad i Bootstraps and Baron Munchausen, 27 januari 2009, bloggen The Word, boston.com

Karl-Bertil Jonssons flaggor

- Utan tillgång till originalet rekonstruerade jag girlangen efter bilder med delar av kollektionen.

Jag har tidigare tagit upp Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, eller närmare bestämt den filmatisering som är det enda man bryr sig om, när jag i bloggposten Karl-Bertil Jonssons anakronismer gick igenom motstridiga tidstecken. Som att taxeringskalendern är från 1942, men Jean-Paul Sartres Les Mots från 1964, och Nygammalt börjades sändas 1971.

Nu ska jag gå igenom en detalj som flimrar förbi under några sekunder: Flaggirlangen som Karl-Bertil får av byrådirektör H. H. K. Bergdahl, och som dekorerar den gengasdrivna taxin de tar mellan några medmänniskor som taxerat för en årsinkomst på minst 50 000 kr. Vilka flaggor är det vi ser?

1. Japan.
2. ? – Den nationsflagga som ligger närmast är Estlands, men fäst på sidan och med det vita fältet utbytt mot något som avgjort är gult. Eftersom Sovjet ockuperade landet från 1940 hade det varit ett politiskt statement att föra den på Karl-Bertils julafton, när den nu inträffade. Kan även nämna att de svarta och blå fälten intill varandra är oheraldiska. Så kallade tinkturer (alla färger som inte är så kallade metaller) ska inte ligga mot varandra utan separeras med metaller (vitt och gult). Estlands flagga är ett etablerat undantag. Ytterligare undantag verkar sällsynta.
3. ?
4. Portugal, utan emblemet från statsvapnet som hade blivit väl pluttigt.
5. Danmark.
6. Nigeria. Flaggan antogs inför självständigheten 1960, vilket skulle göra den till den mest anakronistiska i samlingen.
7. Tyskland 1935–1945. Nazitysklands första flagga var faktiskt kejsardömets ("andra riket"), med svart-vitt-rött i horisontella band. Partiflaggan blev nationsflagga i september 1935. När Karl-Bertils flaggor uppmärksammas i media handlar det undantagslöst om hakkorset.
8. USA, förenklad så klart.
9. Frankrike, men vänd: Det blå fältet ska vara till vänster.
10. Filippinerna, utan solen i det vita fältet (liksom de tre stjärnorna i samma fält som skulle bli mikroskopiska). Kuriosa: Om landet är i krig vänds flaggan upp och ner.
11. Storbritanniens unionsflagga. Ofta kallad "Union Jack"; en jack är vad som på svenska kallas gös, flaggan i förstäven på fartyg.
12. Sverige.
13. ? – Limericks county på Irland har en flagga som den på bilden. Om man roterar flaggan 90° åt endera hållet får man många fler alternativ, men det är fortfarande städer och liknande, inga länder.
14. Sultanatet Banjar i vad som idag är Indonesien. Sultanatet fanns 1526–1860 och är det mest udda namnet i denna lista. Om man roterar flaggan så det svarta fältet hamnar överst blir det en långt mer känd och använd flagga, nämligen den som huset Habsburg förde. Den användes av kejsardömet Österrike, senare den österrikiska delen av Österrike-Ungern.
15. Vietnam, tidigare Nordvietnam. Den första nordvietnamesiska flaggan lanserades 1945, den hade en "knubbigare" stjärna än den från 1955 års revision som det uppenbarligen är frågan om här.
16. Finland.
17. Japan.

Bruna och vita höns och ägg

Bruna hönor värper för det mesta bruna ägg och vita värper vita.

- Stjärnägg: Äggskola

Obs: För det mesta. Det finns bruna hönor som lägger vita ägg, och vita som lägger bruna. Det tydligaste exemplet är de raser där färgerna kan variera kraftigt från höna till höna, men där de alla lägger ägg med samma färg.

Det förekommer även idéer om att vita ägg skulle läggas av moderna "industrihöns", medan bruna ägg skulle komma från lanthöns. Söker man på rätt ord kan man rentav få frågan ännu skarpare formulerad, serverad av Google: "Why are organic eggs brown and regular white?" Det är helfel.

Och så förekommer det idéer om att bruna och vita ägg skulle skilja sig i näringsvärde eller kvalitet i allmänhet; men:

Smak och näringsvärde påverkas inte av färgen på äggskalet.

- Svenska ägg: Vita och bruna ägg

Vilket inte hindrar att bruna ägg på åtminstone vissa marknader är dyrare än vita, eftersom kunderna tror att de är bättre. Mytens makt!

Ännu en detalj som nämns ibland är hönornas små örsnibbar. De skulle, likt fjäderdräkten, kunna indikera äggfärgen, men styr den inte:

Det finns en hel korg full med fördomar om varför hönsens ägg har den färg de har. Vissa säger att lanthöns får bruna ägg medan moderna värphöns får vita. Andra säger att hönsen får ägg i samma färg som de har på de små öronlapparna eller på fjädrarna. Inget av det är riktigt sant, en vit höna kan lägga ett brunt ägg och det finns lanthöns som värper vitt.

- Bruna, vita eller gröna ägg: Därför värper hönor så olika, tidningen Land 3 oktober 2017

Den sistnämnda källan nämner även att bruna respektive vita ägg favoriserats i två olika urvalsprocesser:

En studie utförd vid Universitetet i Novi Sad i Serbien visar att den bruna färgen har fler fördelar. När vita och bruna fasanägg jämfördes visade det sig att kycklingar i bruna ägg hade större chans att överleva. Orsaken tros vara att den mörka färgen tar åt sig och behåller värme bättre.

Man varför värper så många höns i storskalig äggproduktion vita ägg? Det beror på oss. Eftersom de vita äggen är lättare att genomlysa när man kontrollerar kvalitén har raser som värper vitt valts i första hand.

Vilket anknyter till uppfattningen om vita ägg från moderna raser, bruna ägg från äldre. Men även det är alltså en tendens, inte en regel.

Tonic som huskur

Grape tonic/tonic water började som ett medel mot malaria: Den verksamma substansen kinin i kolsyrat vatten. Kininvattnet hade god effekt mot malaria, vilket man hade oerhört stor nytta av i exempelvis koloniserandet av Indien. Ett problem var att det smakade beskt; väldigt beskt. Betydligt beskare än dagens tonic, vilket jag ska återkomma till. För att göra medicinen angenämare blandade man den med bland annat gin. Så föddes gin tonic. (Ordet tonic betyder "stärkande". Det kommer från grekiska tonikos, "som kan spänna"; därifrån kommer även ordet ton, som man ju får om man spänner en sträng.)

En del tror att dagens tonic-vatten är febernedsättande; det innehåller ju kinin! Men då gör man inte bara ett fel utan två.

För det första är kinin inte febernedsättande i allmänhet. Kinin är verksamt mot malaria. Har man malaria är feber ett vanligt symptom. Så just den sortens feber kan behandlas med kinin. Men har man feber av någon annan orsak än malaria, vilket man förhoppningsvis har, kan den förmodligen inte behandlas med kinin.

För det andra innehåller tonicen från snabbköpet mycket mindre kinin än den som de brittiska kolonialherrarna blandade med gin.

Hur mycket kinin behöver man för att slippa malaria? Ordinationen är (FASS: Kinin RPH Pharma) 30 mg kinin per kg kroppsvikt och dygn i sju dagar. En person på 70 kg ska alltså få 2100 mg kinin/dygn.

Hur mycket kinin finns i tonic water? Den uppgiften var märkvärdigt knepig att hitta. I USA har FDA satt en gräns på 83 mg kinin per liter, låt oss utgå från den. För att få i sig 2100 mg kinin den vägen krävs 25 liter tonic water per dygn.

Kort sagt: Tonic innehåller alldeles för lite kinin för att funka mot malaria. Och även om det innehållit tillräckligt mycket kinin för att funka mot malaria så har det ingen effekt på feber i allmänhet.

Lördagsfråga 686: GT

1. Nina Persson m fl i Cardigans på albumet Gran Turismo (1998) – observera italiensk stavning av "gran". Förkortningen GT har i bilvärlden syftat på en sportigare bil för långfärder; den är sedan länge så flitigt brukad att det är osäkert vad man egentligen ska förvänta sig.
2. Moses, känd från Gamla Testamentet.
3. Johann Jacob Schweppe (1740–1821) kom från Witzenhausen mitt i dagens Tyskland. Han var urmakare till professionen men ägnade sig gärna åt annat. I Geneve grundade han en firma för att sälja kolsyrat vatten som finns än idag.
4. Figur från Kaminaljuyu, en mayastad som ligger mitt i Guatemala City (som huvudstaden kallas på svenska).

Tonic från exempelvis Schweppes kan man göra finfin gin tonic av, och Guatemala nås på .gt. Den var tydligen väl knepig.

Råttan i kinamixen

En hårig köttbit har påträffats i ett djupfryst paket av märket Kinamix. Köttstycket var c:a tre centimeter.

För omkring en månad sedan hittade en kvinna i Gävle ett råtthuvud i ett paket av samma märke.

- SvD 8 augusti 1974

När jag först stötte på denna notis utgick jag ifrån att det var en variant av råttan i pizzan, en av de riktigt klassiska klintbergarna, överförd på den tämligen nya blandningen, gissningsvis enbart på grund av dess namn. Men efter att ha läst innantill och kollat vidare fann jag att råttan i kinamixen, eller om det var flera, var verkligare än så. Örebro stadsveterinär Gunnar Bergström kommenterade det senare fyndet med "det var oerhört äckligt", och Findus fick dra in 5000 förpackningar av risblandningen – sådana påtagliga belägg ser man sällan när det gäller riktiga vandringssägner.

Däremot kan man tänka sig att de fiktiva råttorna i pizzorna fick hjälp på traven av den verkliga råttan i kinamixen.

Lördagsfråga 686

Lapskojs är gott

Inte guldkrog men guldburk

Lapskojs fick jag aldrig i lumpen. Inte heller den lapskojs som gjort överlägset störst avtryck i folksjälen, nämligen den som serverades i skolan. Men det var det ju andra som fick. Kommentarer av den matupplevelsen faller, i stort sett, i två kategorier: de som älskade lapskojs och de som hatade lapskojs. Visst har folk olika smak, men jag misstänker att dikotomin främst har en annan orsak: Hur rätten tillagades. Jag vet inte hur illa man kan laga lapskojs, men med otäckt pulvermos (aningen lättare att laga än vanligt mos, men mycket mycket äckligare) kan det säkert bli riktigt hemskt.

Det innebär att mängder av svenskar fått ett ofördelaktigt och djupt orättvist intryck av lapskojs i skolan. Och därmed blivit berövade en husmansdelikatess. För lapskojs är lika gott som lättlagat. Tydligen även i storkök, eftersom vissa skolkök lyckades – men där kanske finns någonting att gräva i. (Jämför bloggposten om Risotto, äkta och falsk om ett direkt falsarium i genren som fortfarande gör mig förbannad.)

Så här lagar man lapskojs: Man tager en burk med köttkonserv, som corned beef, burkskinka eller så. Hackas grovt. Röres ner i potatismos. Värmes. Kryddas. Klart.

… Ja, lite detaljer tillkommer ju, som att man ska vara försiktig med att ha i för lite smör, att konsistensen ska vara den rätta, och vad man ska krydda med såklart (att moset är nymosat och mospulverfritt är självklart). Men i stort sett är det inte mycket svårare att göra lapskojs än att bre en macka.

Ingen utläggning om lapskojs som berör dess roll i bamba är komplett utan denna helsida ur DN, 14 april 1980. McDonalds balanserar mellan att å ena sidan prisa skolmatens näringsvärde etc, å andra sidan konstatera att lapskojs i skolorna leder till rusning på donken, vars mat – åtminstone hamburgarna – inte är sämre. Avrundningen: "Har din telning varit hos idag, ge honom gärna en avbasning för vad han gjort, men absolut inte för vad han ätit." Behöver jag säga att det blev ett liv? Den roligaste repliken kom från den skolförvaltning som sade att lapskojs var lika populärt hos dem som ravioli (skolköken de förvaltade körde tydligen med vällagad lapskojs); McDonalds borde ha kört sin annons när det serverades pölsa för det var något ungarna ogillade. (Vilket inte hindrar att god pölsa är en läckerhet, ännu bättre än god lapskojs rentav.)

Bonus: Folk i sjöstaden Liverpool kan kallas liverpudlians, men minst lika ofta scousers, liksom deras dialekt kallas Scouse. Det går tillbaka till sjömansrätten lobscouse, uppskattad på fartygen eftersom det var billigt och kunde lagas i ett enda kokkärl. Varifrån rätten och ordet kommer är osäkert, och man har världshavens alla hamnar att leta bland … Och lobscouse, ord som rätt, är detsamma som lapskojs. Som alltså inte har ett dugg med samer att göra, ifall någon trodde det.

Efterlyses: Skrönor om svenskar

 … Han har sagt att invandrarna på Tjärna ängar [Borlänge] bryter upp golvet i sina lägenheter för att odla potatis där …

Jo, den har man ju hört – en av de mest klassiska klintbergarna.

Men den här då? Berättaren träffar en man i Bagdad, som visste att svenskar var trevliga men barbariska:

Hans vän har nämligen flyttat till Sverige och gift sig med en svensk kvinna. Obegripligt. De fick barn, istaffurallah [tolkar det som "ursäkta mig", mycket ungefärligt]. Men barnet dog. För i Sverige sätter man alla nyfödda barn i en balja med is, eller så låter man de bada i isvak. Barnet hade ju blod från Mellanöstern så han tålde inte is-chocken. Det är vanligt, väldigt vanligt att man gör så med nyfödda i Sverige, låter de kylas ner i is. Det berättade han för mig, på allvar.

 - Johan Mathias Sommarström: Svenska barbarer och lägenhetsodlande barbarer, SR 8 december 2021

Skrönor, klintbergare, faktoider och urban legends som frodas här i landet har vi någorlunda koll på. Särskilt lite äldre material är ordentligt kartlagt. Men läget är helt annorlunda när det gäller skrönor osv som inte berättas av oss utan om oss. Vad är motsvarigheten till potatisland i parketten när man skvallrar om svenskar på solkusten? Vad har svenskar i Thailand för råttor i sina pizzor, bildligt talat (antar jag)? Och så vidare. Tacksam för alla tips.

Örnnästet redux

Lustigt nog ser man rätt lite av slottets exteriör i filmen. Så jag börjar istället med den maffiga inledningen.

När jag skrev om Örnnästet – Hitlers tänkta högkvarter högt uppe på ett berg – på hemsidan och i en av de första böckerna tog jag upp filmen Örnnästet/Where Eagles Dare (1968). I den framställs ju Schloss Adler/Örnnästet som ett ståndsmässigt nazi-näste uppspetat på en alptopp, endast tillgängligt via linbana eller helikopter. Slottet finns på riktigt, heter Hohenwerfen och ligger i Österrike. Det ligger på en höjd, men inte på en alp. Det har ingenting med något av "verklighetens" örnnästen att göra, vare sig führerhögkvarteret Berghof, det märkliga Kehlsteinhaus eller det führerhögkvarter som verkligen hette Adlerhorst men som ligger långt därifrån.

När jag såg filmen gjorde den stort intryck på mig. Den håller allt fortfarande, tycker jag, även sedan den också passerat de 50 med marginal. Men har den något inflytande idag? På så sätt att folk som har en uppfattning, vilken som helst, om något verkligt eller fiktivt Örnnäste bygger den på filmen? Det vet jag inte – men jag tvivlar på att det kan vara särskilt stort.

Trickfilmandet är inte avancerat, men det behöver det ju inte vara. Särskilt om man verkligen tror att slottet ligger högt på ett berg. Notera den inklippta linbane-anläggningen till vänster i klippan.

En trevlig och annorlunda illustration från 1818. Man ser tydligt att berget ligger högt, men inte så högt och otillgängligt som i filmen.

Bonus: I en klassisk scen från Sound of Music (1965) sitter Julie Andrews & co med Hohenwerfen/Schloss Adler i bakgrunden. Intrycket är ett helt annat än det snöhöljda slott Richard Burton och Clint Eastwood spanar på … (Bonus-bonus: Längst till höger i Sound of Music-scenen kan man se den plats där Örnnästet-scenen spelades in.) Å andra sidan utspelas filmerna nästan vid samma tid: kort efter Anschluss och under kriget, resp. Även i denna scen kan det ha varit pintjockt med nazister där. Inte för att det användes som något högkvarter, eller ens för militära syften, men som Gauführerschule, en skola för politisk och ideologisk utbildning inom partiet.

Att plocka ut kulor

I det senaste numret av Filter, december/januari 21/22, har man en artikel där man går igenom ett antal "Hollywood-myter": Myter och stereotyper på film. Alla känns inte lika självklara, som vanligt, men några är välkända och mer än mogna för att avlivas eller åtminstone utredas. Som Stockholms-syndromet, skyddsvästars effektivitet, eller "En trasa med sömnmedel får dig att tuppa av" – som jag tog en titt på i bloggposten Kloroform.

En av faktoiderna är strålande. Alla känner till den, jag har aldrig tänkt på den som en myt, men så fort jag såg att de tog upp den insåg jag, inte att den är osann – sådan sakkunskap sitter jag inte inne med – men att den är klart misstänkt och väl värd att granska. Och framför allt: Varför har jag inte tänkt på den tidigare? Ja, det är en fråga jag ställt mig många gånger, och jag har fortfarande inte hittat något svar. Den här gången gäller det myten om skottskador, eller så här: Kulan måste ut! På vilket man naturligtvis ska reagera så här: Varför då?

– Kulan har redan gjort sitt, och det kan du inte få ogjort, säger Ragnar Ang, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhusets traumavårdsenhet. Proceduren att ta ut den är farligare än att ha kvar den.

Det finns en medicinsk princip som säger att det som inte hör hemma i kroppen ska bort. Men om man nu fått i sig en kula och överlevt den fasen, vad gör den för skada? Den kan vara kontaminerad med bakterier och skräp, men jag misstänker att den risken är liten. Om den ligger vid en led kan den ge innehavaren problem. Och om den är gjord av bly, riskerar man i längden blyförgiftning? Sådant är inte att leka med, men tas inte upp i artikeln – vilket jag i skrivande stund ser som dess största brist. Efter lite koll med kompetensen framgår dock att risken för blyförgiftning motiverar bortplockande av kulan endast när den är i kontakt med led- eller ryggmärgsvätska.

Så kulor i kroppen måste inte tas bort. Oavsett vad vi sett på film.

– Vi tar bort den om den presenterar sig själv, det vill säga ligger löst i såret, eller återfinns ytligt under huden. Då kan vi skära ett litet hål och trycka ut den som en finne.

- Ragnar Ang igen, i Filter december/januari 2021/2022

- Mr Bean, som totalt oförbedd får agera kirurg, tar ut en kula, vilket imponerar stort på "kollegerna" och tydligen räddar patienten; Bean – den totala katastroffilmen (1997)

Lördagsfråga 685: Argumentationsfel

1. Klot för att spela bowls, närmast jämförbart med boule. En skillnad är de icke helt sfäriska kloten. Tidigare hade man runda klot som istället hade en vikt inopererad, så att de skulle rulla fram på ett intressantare sätt. Vikterna kallas bias, väl kända bland alla som sysslar med att försöka skilja på sant och falskt. (Mer om bowls i bloggposten Bias.)
2. Alla andra halmgubbar jag sett har varit mindre och/eller (mycket) enklare gjorda – exemplet från värmländska Jernskog är i naturlig storlek och gjord med omsorg och talang. På Nordiska museet, bild från digitaltmuseum.se. Redan Martin Luther använde halmgubben om ett retoriskt fel, när kyrkan anklagade honom för att ha kritiserat något han inte alls kritiserat. Halmgubbar avsåg sådana som användes vid målskjutning: Istället för att rikta in sig mot den faktiska kritiken gjorde kyrkan det lättare för sig genom att hitta på något fel Luther skulle gjort, de satte upp en halmgubbe, och riktade istället in sig på den.
3. (Johan) Severin Nilsson (1846–1918), Körsbärsskörd. Begreppet används även när man ur en datamängd plockar ut de data som passar den slutsats man vill dra. Tekniken är förvisso urgammal, det engelska cherry picking har blivit rätt mycket vanligare på sistone. Ibland översätts det till "plocka russinen ur kakan", vilket inte är helt fel men inte helt rätt heller. Eller så kallar man det körsbärsplockning rätt upp och ner.
4. Kipper, det blir väl böckling på svenska – rökt sill, smoked herring. Klassisk frukostmat på Brittiska öarna. Den röda färgen var en gång i tiden ett tecken på välsaltad och välrökt fisk. Under första världskriget drog man ner på röktiden och kompenserade med färgämne. Att red herring blev standarduttrycket för falsk ledtråd sades länge komma från en metod för att träna jakthundar: Man drog en av de väldoftande fiskarna tvärs över det mycket svagare rävspåret för att se om hunden skulle låta förleda sig. För några år sedan forskade man fram ett annat ursprung: När jakthästar skulle tränas drog man döda hundar, katter eller, i brist på annat, en red herring om dem så de skulle vänja sig.

Bias, halmgubbar, körsbärsplockning och falska ledtrådar – se där fyra grepp som aldrig varit helt inaktuella. Den satte Tomas.

"Africa's perception war"

Jag har sett varianter på temat förut. Att Mercators projektion inte återger världen korrekt är väl allmänbildning. Vid ekvatorn är allt som det ska, men ju längre norrut och söderut man går desto större blir felet, tills nord- och sydpolernas punkter blir linjer. Och på vägen mot de oändliga felen får vi ett Grönland större än Sydamerika, ett Skandinavien större än Australien, ett Sibirien som särskilt i norr svällt rejält jämfört med verkligheten, och så vidare. 

Men den som gjorde bilden ovan slarvade med geografin. För linjen som anges vara 6 400 km är inte det.

De 6 400 km motsvarar den kortaste vägen mellan Rysslands västligaste (utan att räkna Kaliningrad) och ostligaste punkt. Men då går man i en så kallad storcirkel som sällan beträder rysk mark. Redan här framgår det att den linje som ritades upp ovan är betydligt längre än så.

Man hittar lätt uppgiften att Ryssland mäter 9 000 km på bredden. Då räknar man med Kaliningrad, och mäter betydligt exaktare än mina tillyxade punkter ovan. Men redan där blir det avgjort mer än såväl 6 400 som rentav 7 200 km.

Ett rätt av två möjliga: Linjen som går tvärs över Afrika är verkligen 7 200 km.

Lördagsfråga 685

Bocköl

Är bocköl bekant? Det är en sorts lager som ofta är söt, ofta mörk (om än inte lika ofta som jag fått för mig), och alltid hyfsat stark. Eventuell okunskap åtgärdas särskilt väl så här års, då bocköl ofta dricks som julöl.

Varför kallas det bocköl? Sorten stammar från staden Einbeck. Einbeck låter bra likt ein Bock, särskilt i Bayern, där man försökte kopiera stilen. Så blev ölet från Einbeck Ambock, bocköl.

När jag läser om detta trevliga lilla ord får jag ett vagt intryck av att etymologin framställs som ett misstag, att folk skulle hört fel. Det tror jag inte på. Medvetna ordlekar, särskilt i kommersiella sammanhang, är ingenting nytt.

Och jag tror inte alls på den här förklaringen:

En annan förklaring till ölnamnet är att det har att göra med stjärntecknet Stenbocken då ölet vanligtvis bryggs under vintermånaderna.

- Systembolaget: Om ljus bocköl

Källor:

• Online Etymology Dictionary: bock (n.)
• Adolf Noreen, Folketymologier, s 6
• Wikipedia (eng.): Bock

Sjukdruvor

- Bara det inte är vindruvor, för alla sjuka får vindruvor … Jaha.

- Gustav Sjögren (Bert-Åke Varg) får vindruvor på Sophiahemmet; Rederiet, säsong 6, avsnitt 12 (1995)

Se här en fråga jag aldrig skulle kommit på av mig själv att ställa: Är vindruvor en särskilt vanlig present till patienter?

Att jag inte skulle kommit på att ställa den beror på att jag aldrig hört talas om den "på fältet". Jag tror heller inte att det beror på för lite egna erfarenheter (det är först på sistone jag passerat genomsnittet i sjukhusvistelser). Kanske om jag jobbat inom vården..?

Kanske seden har en geografisk koppling: Om det är ännu en import, eller exempelvis sjuka stockholmare får druvor av tradition? Eller kronologisk: Är det något som förekommit men som inte längre gör det? Eller social: Är det vanligare bland fint, ofint eller vanligt folk?