Lördagsfråga 508

Att flytta till ett land som inte tar emot invandrare

Det har använts som skämt och diskuterats om det sagts på allvar. Jag tog upp det 2012 i
Ett land utan invandrare där jag och några läsare spårade det till 1990-talet, uppmuntrat (men inte mer) av uttalanden från Brigitte Bardot.

Men nu har verkligheten hunnit ikapp. Kent Ekeroth (SD) förklarar varför han flyttar till Ungern:

– Till att börja med så har de ingen invandring.

- Ekeroth: ”Flyttar för att slippa idiotierna i dårhuset Sverige”, SvD 28 mars 2018

Huruvida det uppgivna skälet räckte för asyl framgår inte.

Myten om Cadburys påsk-censur

- Cadbury Easter Egg Hunt 2018

Intervention appears to ignore fact the word 'Easter' still appears on promotional material for the event and on the National Trust's website

- Theresa May wades into 'Easter egg hunt' row despite apparently thin grasp of story, The Independent 4 april 2017

Cadbury är en stor och anrik engelsk godisfirma. Som sina kolleger har de ett uppsving i försäljning och uppmärksamhet vid påsk. Cadbury verkar ha investerat extra mycket i påsken, bland annat har de sålt chokladägg sedan 1875 och är kända för sin "äggjakt" (som f.ö. verkar vara ett riktigt trevligt initiativ som någon här gärna får ta efter).

För några påskar sedan dök det upp ett rykte att Cadbury skulle ha tagit bort ordet easter från sina påskrelaterade produkter. Poängen? Att godiset därmed skulle bli mer lättsmält för icke-kristna kunder ... Och det var inte ateister man tänkte på.

Klart för en svärm av alt-korkade twittrare och alla de lyckades lura att fylla på med indignerade anti-PK-kommentarer och se till att de som råddar Cadburys sociala medier får arbeta för sin lön. Och 2017 fick trollen jackpot när ärkebiskopen av York (ej att förväxla med ärkebiskopen av Canterbury) kommenterade det påhittade tilltaget:

"[Grundaren John Cadbury] built houses for all his workers, he built a Church, he made provision for schools. It is obvious that for him Jesus and justice were two sides of the one coin. To drop Easter from Cadbury’s Easter Egg Hunt in my book is tantamount to spitting on the grave of Cadbury,” he added.

- Cadbury and National Trust accused of 'airbrushing faith' by Church of England for dropping 'Easter' from egg hunt, The Independent 4 april 2017

Vilket väl bara kan jämföras med att premiärminister May också nappde ...

Men det är en tvärmyt. Visserligen är det många godistillverkare som aldrig skrivit ut "påsk" överallt, men de förekomster som blivit inarbetade fortsätter man med. Oavsett vad folk inbillar sig.

As Cadbury has been patiently pointing out for a while now [skrivet 2016], the word ‘Easter’ still appears on the back of all its chocolate egg, bunny, bilby and similar products. That is, when it's not slapped on the front of them.

- Alex McKinnon: No, Cadbury Didn’t Take The Word “Easter” Off All Their Easter Eggs To Be Politically Correct, bloggen Junkee 29 mars 2016

Sedan är det en helt annan sak att John Cadbury var kväkare och därför inte firade påsk.

Blå måne

Begreppet "blå måne" används mycket sällan på svenska men är vanligt på engelska, Blue moon, där det ofta används i uttrycket once in a blue moon vilket betyder mycket sällan.

- Wikipedia: Blå måne

Ett begrepp som är vanligt på engelska tenderar att bli vanligt även på svenska. Det gäller inte minst företeelser som inte tidigare hetat någonting alls. För såvitt jag vet har företeelsen med två fullmånar i en kalendermåne aldrig kallats någonting alls på svenska; det är ett fenomen som inte verkat intressera någon, som man därför aldrig pratat om, och som därför inte hetat något.

Lustigt nog verkar inte begreppet vara särskilt gammalt ens på engelska. Engelska Wikipedia nämner ett radioprogram 1980 och den berömda faktoid-spridaren Trivial Pursuit från 1986.

The March 1946 Sky and Telescope article "Once in a Blue Moon" by James Hugh Pruett misinterpreted the 1937 Maine Farmers' Almanac. "Seven times in 19 years there were – and still are – 13 full moons in a year. This gives 11 months with one full moon each and one with two. This second in a month, so I interpret it, was called Blue Moon." Widespread adoption of the definition of a "blue moon" as the second full moon in a month followed its use on the popular radio program StarDate on January 31, 1980 and in a question in the Trivial Pursuit game in 1986.

- Wikipedia: Blue moon

Just 2018 är ett särskilt sällsynt år eftersom det uppvisar två dubbelmånar, i januari och nu i mars, den 2:a och 31:e i respektive månad. Åtminstone i Sverige; det är ofta så tajt att månens föregivna kulör beror på var på jorden man observerar den. Är man tillräckligt långt österut är 2018 helt blå-mån-löst.

Fängelse på vatten och bröd

Fängelse "på vatten och bröd" är väl fortfarande ett känt begrepp. Det är inte en tom term utan avsåg ett högst verkligt straff som dessutom var långt värre än man kan tro. För vatten och bröd är inte bara en klen och tråkig kost utan kan efter bara några dagar bli direkt livsfarlig.

Dels innebär undernäring alltid en risk, särskilt i den synnerligen ohygieniska och påfrestande miljö som fängelser länge utgjorde. Dels fick man inte något salt, mer än det lilla som fanns i brödet. Saltbrist, kallad hyponatremi i det medicinska, har en rad otäcka symptom och leder i förlängningen till döden. Sådana konsekvenser skulle heller inte behandlas utan ingick i straffet.

Fängelse på vatten och bröd fick man från 4 dagar upp till högst 28 för män, 14 för kvinnor. Det skulle ha varit den framforskade maximala tid som en frisk välnärd människa kunde uthärda straffet. Eftersom målgruppen sällan var varken det ena eller det andra var strafformen i praktiken ett utdraget, plågsamt dödsstraff.

Straffet avskaffades helt 1884.

Wikipedia: Vatten och bröd
Hans Högman: Att dömas till fängelse på vatten och bröd

Lördagsfråga 507: Sjukt

1. Feodosia på den tiden staden hette Kaffa. Bilden visar en kosack-flotta som intar staden på 1600-talet. Det påminner om när en här österifrån på 1300-talet katapulterade in lik i den genuesiska köpstaden på Krim, och därmed såg till att digerdöden vann mark västerut.
2. Clawdia Chauchat (Marie-France Pisier) fångar uppmärksamheten i Bergtagen (1982).
3. William Hogarths bildsviter från 1700-talets England är berömda. Detta är den näst sista i En glädjeflickas historia, där vi har kommit fram till M. Hackabouts död i syfilis.
4. En på flera sätt historisk bild från 1800-talets England: Läkaren John Snow kartlägger antalet kolerafall i Soho och visar pedgagogiskt och övertygande att hushåll som har nära till en viss pump på Broad Street har betydligt fler fall än de som nog hämtar vatten från någon annan pump. (Kartan), och kopplar därmed sjukdomen till vattenförsörjning.

Pest, tuberkulos (då ju Bergtagen utspelas på sanatoriet Berghof), syfilis och kolera ger ett sjukt tema. Sjukt svårt eller sjukt enkelt? Christian H var åtminstone tidigt inne på rätt spår.

Inbyggda krockkuddar

Denna skröna var jag övertygad om att jag skrivit om för längesedan. Det hade jag också, på sätt och vis – men inte på bloggen eftersom det var så ofantligt längesedan att Faktoider-bloggen inte fanns. Jag hade mailat den till kollegan Mats Orveland som lagt ut det på hans sida Forum för felfinnare. Så nu lägger jag ut den på min egen blogg, tolv år senare.

En 24-årig kvinna i Bulgarien hade ingen krockkudde i bilen när hon brakade in i en annan bil. Men hon klarade sig ändå – tack vare sina silikonbröst." (TT-AFP)

- Göteborgs-Posten, 2 oktober 2006

Vad tror vi om det? :-)

Jag skrev en glatt nyfiken rad till GP à la "gick ni på den?" och fick ett sorts svar: "Vad kan jag säga. Det var en liten klackspark som kanske missade målet..." Jag skrev även till TT som också blev generade över sin miss beträffande såväl källkritik som sunt förnuft (eftersom även mycket rundligt tilltagna "kuddar" vid en krock inte skulle hindra kvinnan från att bryta nacken).

Men det bästa av allt var att någon vecka senare dök samma notis åter upp i samma tidning, utvald av en annan redaktör. Nu hade kvinnan fått ett namn, en annan källa uppgavs, men episodens fnissiga men omöjliga kärna var oförändrad.

Lördagsfråga 507

Luft, vatten och andra gundämnen

– Det finns faktiskt invandrare vi har stor glädje av här i Sverige. Men Migrationsverket håller hårt på sina regler. Och att försöka få dem att göra undantag är ungefär som att omvandla en atom luft till en atom vatten. Med andra ord väldigt svårt, säger advokat Jöran Gundmark.

- Fyrbarnsfamilj utvisas på grund av missad semesterlön, Aftonbladet 23 mars 2018

Jag vägrar att ens tänka tanken att detta skulle vara en utbredd uppfattning om sakernas tillstånd. Men det är intressant att en välutbildad människa kan demonstrera så fundamentala luckor i elementär naturvetenskap. Tyvärr tror jag heller inte att advokaten är anhängare av elementarläran, som sedan antiken lärt att verkligheten är uppbyggd av de fyra elementen/"grundämnena" vatten, luft, eld och jord.

Kort: Vattenmolekyler består av två väteatomer och en syreatom; H₂O torde vara den mest kända kemiska formeln. Luft är en blandning av grundämnena kväve och syre samt små mängder av andra ämnen.

Facebook för närvarande

Det har sagts om och om igen: Gör inte skojiga tester på Facebook. För när du klickar in dig för att få reda på vilken Game of Thrones-karaktär du är, hur du ser ut om 50 år, "9 av 10 kan inte lösa detta [busenkla] problem" osv. så ger du de som ligger bakom rätt att använda de uppgifter som Facebook har om dig – och om dina vänner.

Måtte det sista börja sjunka in nu. Tillsammans med en hel del annat, som är för stort och komplext för en enkel bloggpost, så har det inneburit det största avbräcket hittills för världens viktigaste företag. Och det syftar inte på att de tappat en halv biljon (över 500 miljarder kronor) i börsvärde på ett par dagar utan förtroende.

Den bästa sammanfattningen jag hittills sett är, inte helt oväntat, den på Wikipedia:

In 2018, whistleblowers revealed that personal information from over 50 million Facebook users was sold to Cambridge Analytica, a political data analysis firm that worked for Donald Trump's presidential campaign. The data was collected using an app created by Global Science Research. While approximate 270,000 people volunteered to use the app, Facebook's API also permitted data collection from the friends of app users. When the information was first reported Facebook tried to downplay the significance of the breach, and attempted to suggest that the stolen data was no longer available to Cambridge Analytica. However, with increasing scrutiny, Facebook issued a statement expressing alarm and suspended Cambridge Analytica, while review of documents and interviews with former Facebook employees suggested that Cambridge Analytica was still in possession of the data.

Appen ifråga "harvested Facebook data using a personality app under the guise of academic research". Kanske någon billig hittepå-psykologi à la Thomas Erikson?

Därtill har Facebook inte betett sig särskilt vuxet, för att uttrycka det milt:

According to The Guardian reporter Carole Cadwalladr who broke the story, both Facebook and Cambridge Analytica threatened to sue the newspaper if it published the story and continually tried to prevent its publication. After the story was published anyway, Facebook claimed that it had been "lied to". Cadwalladr said that Facebook was trying to shift the blame onto a third party. Nick Thompson of Wired and CBS News pointed out that Cambridge Analytica obtained all the personal data without to having "breach" Facebook, and that "It didn't work because somebody hacked in and broke stuff, it worked because Facebook has built the craziest most invasive advertising model in the history of the world and someone took advantage of it."

 - Wikipedia: Facebook#Cambridge Analytica breach (mina markeringar)

Gissningsvis kommer detta inte att innebära något större tapp räknat i användare. Men det är ju inte dem som Facebook tjänar pengar på. Måhända de kommer att få något svårare att få uppmärksamhet från annonsörer i den seriösare delen av det spektrat. Och ännu svårare att sälja in prylar som den så kallade Facebook-pixeln, "ett analysverktyg som hjälper dig mäta hur effektiva dina annonser är genom att tolka åtgärderna personer utför på din webbplats".

Wikipedior i såsig strid

Det genuina originalet. På vilket sätt skiljer sig denna worcestershiresås från kopior?

Historien berättar att en Lord Sandys, tidigare brittisk guvernör i Bengalen, 1835 anlitade kemisterna John Wheeley Lea och William Henry Perrins för att tillverka en sås enligt ett recept han hittat i Bengalen.

- Wikipedia (sv.): Worcestershiresås

Så det berättar "historien". Är det nämnvärt mycket solidare än "det sägs att"?

Växlar man till en annan språkversion av samma artikel, till exempel den engelska (som inte bara är tillgängligare för de flesta av oss utan även har överlägset flest sidvisningar, medverkande och uppdateringar) så finner man att den bengaliska historien, inklusive lorden, avfärdas:

The packaging originally stated that the sauce came "from the recipe of a nobleman in the county". The company has also claimed that "Lord Marcus Sandys, ex-Governor of Bengal" encountered it while in India with the East India Company in the 1830s, and commissioned the local apothecaries to recreate it. However, author Brian Keogh concluded in his privately published history of the Lea & Perrins firm on the 100th anniversary of the Midland Road plant, that "No Lord Sandys was ever a governor of Bengal, or as far as any records show, ever in India."

- Wikipedia (eng.): Worcestershire sauce

Att dubbelkolla olika wikipedior är ett källkritiskt grepp som kan rekommenderas, särskilt som det är så enkelt. Ett annat är att kasta ett öga på den diskussionssida som alla artiklar är försedda med, och där man ibland kan hitta ledtrådar som rentav är intressantare än det som står i själva artikeln (se t ex bloggposten om Det mystiska fjärde försöket).

Är du driven?

Kort fråga: Skulle du beskriva dig själv som "driven"?

Följdfråga, vare sig du svarade ja, nej eller vet inte: Vilken betydelse lägger du i ordet? Det kan bero på när du är född.

Är du född före cirka 1970 förknippar du antagligen driven med någon som är rutinerad, någon som genom lång erfarenhet har upparbetat skicklighet i sitt arbete. Man kan vara en driven skribent eller en driven debattör. 

Om du är född efter cirka 1980 förknippar du i stället antagligen ordet med drivkraft och menar att det betyder ungefär ’företagsam, driftig, drivande’. En driven projektledare är någon som får saker att hända, alldeles oavsett erfarenhet. 

För oss födda däremellan kan båda användningarna vara aktuella, men det verkar finnas en tendens att vi tolkar ordet olika beroende på vilket ord som kommer efteråt. En driven skribent är skicklig och erfaren medan en driven projektledare är driftig och målinriktad.

- Lena Lind Palicki: Vanliga ordet som kan ge problem vid jobbintervjun, SvD 14 mars 2018

Det finns många ord som är tids- och därmed generationsberoende. Ibland blir skillnaderna uppenbara i sammanhanget, ibland inte, och märkvärdigt ofta kan ett ord ha motsatt betydelse för olika talare vilket på något lika märkvärdigt sätt gör det svårare att upptäcka betydelseskillnaden i vanligt tal. Som talträngd (pratar mycket eller lite?), björntjänst (bra eller dåligt?) och krokodiltårar (ymniga eller falska?).

För driven är förvirringen inte fullt så stor (än). En särskild omständighet med detta ord är att det fortfarande används flitigt i det underbara rekryteringsspråket där det inte så sällan verkar mindre noga exakt vad som avses än att kommunicera en allmän känsla av kvalité, energi och, tja, "driv".

Lördagsfråga 506: Gustav & söner

1. Primeval (2007) skulle först heta Gustave efter den jättekrokodil som man är på jakt efter. Krokodilen finns eller har åtminstone funnits i Burundi och ska enligt diverse rykten ha haft ihjäl massor med folk.
2. Fantomen på Stora Operan heter faktiskt Erik.
3. En av serietecknaren Pierre Cullifords första figurer var den medeltide väpnaren Johan. Så småningom fick han en kompis kallad Pirlouit, på svenka Pellevin; de blev ganska populära. Men det var ingenting mot de små blå figurer de stötte på djupt ute i skogen, och som Culliford/Peyo skulle leva mycket gott på.
4. Mycket tidig och opublicerad Karl från 1950, redan innan serien L'il folks bytt namn till Peanuts, och långt innan någon i Sverige hört talas om Snobben.

Gustav, Erik, Johan och Karl ger givetvis en av Sveriges kungligaste familjer. Den satte Tomas snabbt och lätt.

Vad är OK

Okej (okay, okey, OK, O K ...) sägs vara världens mest använda ord. Även om det torde vara omöjligt att ta reda på den saken med säkerhet så verkar det högst sannolikt. Då är det desto mer ironiskt, eller kanske typiskt, att osäkerheten är så stor om varifrån uttrycket kommer. Wikipedia har naturligtvis en lista över föreslagna etymologier för OK som i skrivande stund rymmer 38 förslag. Flera är varianter av varandra, andra är desto mer originella. Vad som mer antyds än anges är vilken status de många förslagen har bland språkvetarna. Den första jag hörde och länge trodde på är den där soldater som varit ute på uppdrag och återvänt med noll egna förluster rapporterade zero killed förkortat till "0 K".

Den förklaring som anses mest sannolik är följande: År 1838-39 var det mode i New York att ta standarduttryck, stava fel med flit, och sedan använda förkortningarna. Exempel:

• no go blev know go blev K G
• enough said blev nuff ced blev N C
• no use blev know yuse blev K Y
• all correct blev oll korrect blev O K

Av dessa lustifikationer försvann samtliga ur bruk, snabbt och definitivt. Utom en.

Därmed inte sagt att ett uttryck bara kan ha en förklaring. En annan, som pålitliga Etymology Online tar upp, är president Martin Van Burens smeknamn Old Kinderhook efter hans födelseort. När han försökte bli återvald 1840 togs det upp som beteckning på hans anhängare: O. K. Club. Detta kan ha förstärkt det redan då gamla modeordet och hindrat att det gick in i glömskan.

Lördagsfråga 506

Isabella, den mystiska

Att vara isabellfärgad verkar numer vara ett privilegium för hästar, åtminstone på svenska. En sådan bildgoogling ger idel pållar, medan en engelsk även har med hundar och kläder. Men varför heter färgen isabell? Det finns en kort och fin berättelse om detta; många av er har säkert hört den.

... säges ha fått sitt namn efter spanska prinsessan Isabella, Filip II :s dotter, som, då hennes gemål, ärkehertig Albrekt af Österrike, belägrade Ostende, skall ha lofvat att icke ömsa linne, förrän staden intagits. Då belägringen varade tre år (1601-04), antog linnet under tiden den färg, som sedermera betecknas som isabellfärg. Samma historia berättas om drottning Isabella I af Spanien vid Granadas belägring.

- Nordisk Familjebok (1884)

Den sista upplysningen gör hela skillnaden. Om berättelsen gäller den ena, varför nämna den andra? Att båda nämns indikerar att man har lika lite belägg för någon av dem. Det är också något som antyds i SAOB: "sättes av traditionen i förbindelse med olika furstinnor med namnet Isabella, i främsta rummet konung Ferdinand V:s av Spanien gemål" i enlighet med min faktoida attraktionslag.

Här vore rätt plats att avfärda sagorna med facit. Men något sådant har vi inte. Det finns flera förslag, där viljan att förknippa ordet med en person varit en uppenbar drivkraft, men hittills har inget av dem avgått med segern.

Wikipedia: Isabelline (colour)

Att inte säga flaska

En man ligger för döden. Hans fru försöker att få honom att säga något. "Kan du inte säga soffa..? Kan du inte säga dragkista..? Kan du inte säga flaska..?" Då tar mannen till sina sista krafter och frågar: "Ä de nå i'na?"

Denna enkla episod var nog roligare 1906. Det var då den trycktes i Albert Engströms skämttidning Strix och gav svenskan ett uttryck som är bevingat än idag: Att inte kunna säga flaska.

Från samma årgång av samma tidskrift kommer ett annat uttryck, som åtminstone varit bevingat. I Uppsala agiterade en man mot tobaken. Cigaretter hade ännu inte slagit igenom och fint folk snusade inte, så han varnade (de företrädesvis manliga) studenterna för "den farliga cigarren som för med sig glaset och skökan". Varvid en vanvördig student hov upp sin röst och frågade "Var finnes denna goda cigarr?"

Stephen Hawking citerad..?

Stephen Hawking (1942-2018) har länge varit en av vår tids mesta citatmagneter, en person som tillskrivs diverse citat som man tycker passar densamme. När han nu gått bort, 55 år sedan han fick två år kvar att leva av läkarna, lär antalet slentrian-tillskrivningar öka. Liksom cirkulationen av äkta varor; för förvisso kläckte han flera väl formulerade och uttänkta ting som gärna låter sig citeras.

Goda citat-kollaren Quote Investigator har för tillfället bara två SH-taggade inlägg men båda är fina:

The Greatest Obstacle to Discovery Is Not Ignorance — It Is the Illusion of Knowledge

Nej: QI har funnit citatet tillskrivet Hawking sedan 2001, har ej funnit belägg för att Hawking använt det, funnit belägg för att en viss Daniel J. Boorstin använt det 1984 och flera andra tillfällen.

The Best Evidence That Time Travel Is Not Possible Is That We Have Not Been Invaded By Hordes of Tourists from the Future

Ja: QI har funnit belägg för att Hawking använde citatet 1991, ej funnit tidigare belägg.

Amelia Earhart och källkritik

Amelia Earhart föddes 1897. Hon skaffade flygcertifikat 1922. Så småningom blev hon känd för en rad flygningar, mer eller mindre dramatiska; hon var den första kvinnan som flögs (korrekt passiv form då hon var en ren passagerare) över Atlanten liksom i synnerhet 1932 den första kvinnan som flög ensam över Atlanten. Hennes sista expedition var ett försök att flyga jorden runt 1937. Den 2 juli närmade sig planet Howland Island där det skulle landa. Det gjorde det aldrig.

Folk som försvinner är alltid spännande, och när det gäller karismatiska personer som sticker ut på något sätt så blir de snabbt legendariska mysterier. Förslagen som lagts fram har i stort sett varit av fyra slag:

1. De flög fel, fick slut på bränsle, kraschade i havet och dog.
2. Japan och spioneri var involverat på ett eller annat sätt.
3. Den gifta Earhart rymde med navigatören Fred Noonan.
4. De flög fel, landade på en öde ö och levde kanske en längre eller kortare tid därefter.

Nr 1 är enklast, tråkigast och i synnerhet sannolikast. De avgjort mest spännande 2 och 3 bygger på fantasier istället för belägg. Och nr 4 lyfts då och då fram av folk som brinner för idén.

Det luriga här är att media inte känner till att Earhart är föremål för en entusiasm som lätt kan övergå till aktivt förvillande. När det dyker upp antydningar om nya sensationella rön rörande Palmemordet, Estonia eller 9/11 så vet varje redaktion värd namnet att vara försiktig. När det dyker upp antydningar om nya sensationella rön rörande Amelia Earhart så finns det inget sådant immunförsvar.

Den kvinnliga piloten Amelia Earhart störtade i Stilla havet och dog ensam på en öde ö. Den teorin presenteras i en ny forskningsstudie publicerad av University of Florida.

- Nya teorin om pilotens mystiska försvinnande, Expressen 9 mars 2018

För det allra första är teorin inte ny.

• Nu ska gåtan om Amelia Earhart lösas, Illustrerad Vetenskap 21 maj 2014
• Mysteriet med flygaren Amelia kan vara löst, Expressen, 31 maj 2013
• Amelia Earharts plan funnet? Ny Teknik 12 september 2001

Samtliga artiklar, valda på måfå, rör samma ö och kommer från sällskapet TIGHAR. De har letat efter Amelia på ön Nikumaroro i 30 år. Den ligger 650 km från Howland (motsvarande avståndet mellan Stockholm och Köpenhamn) vilket redan det är ett problem för idén.

the radio transmissions sent and received by the Itasca, including their own direction finders, make it virtually impossible (for all practical purposes) that Earhart and Noonan were 650 kilometers away from the Itasca’s immediate vicinity

- Brian Dunning: More Amelia Earhart Nonsense, Skeptoid 20 mars 2012

Vidare har Nikumaroro inte varit mer öde än att folk såväl före som efter 1937 haft tillfälle att lämna olika spår efter sig. TIGHAR har besökt platsen vid ett flertal tillfällen (åtminstone ibland bekostat av Discovery Channel eller History Channel) och hittat saker som varje gång utlysts som sensationella nya rön rörande Amelia Earhart. Den här gången rörde det inga nya fynd men väl ben som hittades 1940 och analyserades men sedemera gick förlorade. Hittills har inget fynd varit lika intressant vid närmare undersökningar som det först har framställts. Det hade förvisso varit spännande att få fel den här gången, men ...

Jantz studie publicerades av den nystartade publikationen Forensic Anthropology och kan läsas i sin helhet här: Amelia Earhart and the Nikumaroro Bones: A 1941 Analysis versus Modern Quantitative Techniques.

Lördagsfråga 505: A0-D3

1. Niels Bohrs största insats var att han påbörjade en modell över atomen. Ett nyckelvärde i den är det mest sannolika avståndet från kärnan till en elektron i sitt lägsta energitillstånd. Det kallas Bohrradie och betecknas a_0.
2. Michael Ventris som knäckte det minoiska skriftspråket linear B.
3. Creative Commons är en organisation som formulerar licenser som kombinerar upphovsrätt med frihet och öppenhet. Låter nog så tråkigt men är på vissa sätt en nästan lika viktig hörnsten i dagens internet som jpeg och html.
4. Lonewolf knallar omkring uppepå ofantliga gallerian D-Cube City i Seoul.

A 0, linjärt (första graden) B, C² och kuben av D gav veckans lördagsfråga. En lite knepigare sådan hade efterfrågats och det krävdes en del samarbete och några timmars extra betänketid för att Gulbeningen till slut skulle knäcka den.

Med Lawson uppför Mount Herkules, jordens högsta berg

Jordens högsta berg lär wara "Herkules" på Nya Guinea, som når en höjd af 32,786 fot [9993 m], under det Everest på Himalaya blott är 29,002 fot [8839 m; nuvarande "snöhöjd" är 8848 m].

- Lindesbergs allehanda, 11 augusti 1880

Man lär sig något nytt varje dag! En lärdom som den ovan leder givetvis direkt till Wikipedias List of highest mountains of New Guinea. Det är nog så fascinerande att läsa om en ö-kontinent vars illa utforskade berg (flera av dem har osäkra namn, eller inga alls) så totalt dominerar Oceaniens bergsliga; Hawaiis Mauna Kea på 4207 m skulle hamna på plats 19, Nya Zeelands Aoraki på 3724 m någonstans nedanför 50:e plats. Det allra högsta berget i den listan heter Puncak Jaya, eller det ovanligt nog intressantare koloniala namnet Carstensz Pyramid, på 4884 m eller 16 024 fot (snarare än de 5030 m som en tidigare uträkning kom fram till och som fortfarande lär förekomma på många officiella kartor). Men det är ju inte i närheten av Mount Hercules, på majestätiska och nästan avrundade 9996 m!

Varifrån kommer då Herkules-berget? Från kapten J. A. Lawson och hans Wanderings in the Interior of New Guinea (1875). Där berättar kaptenen om hans äventyrliga expedition in i det djupaste av den bergiga djungelön, över en flod han kallade Gladstone, och upp för det väldiga berg han räknade ut var världens högsta.

All the forenoon was occupied in making preparations for the ascent of the mountain, whose summit was still enveloped in clouds. But nevertheless, I could form some idea of its vast dimensions and height, from the broadness of its base, and the distant views I had of it. I calculated that it was 30,000 feet [9144 m] high: it proved to be 32,783 feet [9992 m] above the sea level, or 30,901 feet [9419 m] above the surrounding country. It is by far the highest mountain known. High mountains as a rule, rise from elevated or table land, and they are often less than one half as high as their maximum height above the sea; but it is not so with Mount Hercules, as I named it. For the plains in its neighbourhood are less than two thousand feet above the sea, and many of the valleys are several hundred feet lower than the plains; so that it rises in the full grandeur of its height, dwarfing the chains of mountains that run along its southern side, and frowning over the level country to the northward, like the watch-tower of some huge giant. A thick forest runs round the eastern and northern sides of its base, and a short distance up the slopes. On the south it is attached to the central chains.

Kaptenen gör ett försök att nå toppen:

The thermometer had sunk to twenty-two degrees below the freezing-point [-12 C], and the air was so rarified that we were gasping rather than breathing. Our staves fell from our grasp, and we could not pick them up again, so benumbed were our arms and hands. It was now one o'clock and the greatest elevation we had attained was twenty-five thousand three hundred and fourteen feet [7716 m]. It took us three hours to descend to the limit of the snow; but after that point we pushed forward more rapidly. As soon as I had recovered the use of my hands sufficiently to hold the flask, I served out a little brandy, which put new life into us.

Den tappra expeditionen mötte ett grymt öde. För samtliga deltagare utom kapten Lawson dog eller försvann på annat sätt. Vilket innebar att kaptenens skildring av de många äventyren var den enda som fanns. Eftervärlden hade inga andra att jämföra med.

En viss John Moresby, som torde ha varit den vite man som hade överlägset bäst koll på geografin i området, granskade Lawsons uppgifter. När han konstaterat att en by som spelat en viktig roll för Lawson hade en position mitt i Torres sund så fann han inte mycket att tillägga.

En annan förmåga, nog så välkänd från andra sammanhang, inledde en recension som följer:

It is not often that a work of fiction calls for notice in the pages of Nature; but we have here an exceptional case. This book has been favourably noticed in some of the daily and weekly papers as a genuine narrative of travel and an addition to our knowledge of an almost unknown region, and it therefore becomes a duty to inform our readers that it is wholly fictitious.

- Alfred R. Wallace, recension av "Wanderings in the Interior of New Guinea", Nature 12, 83-84

(Wallace var en blandad förmåga; han formulerade evolutionsteori på egen hand och var nära att publicera den före Darwin. Samtidigt trodde han på spiritism och frenologi ... Däremot inte vaccin. Se bloggposten För evolution, mot vaccin.)

I efterhand är det uppenbart att "kapten" J. A. Lawson var en spjuver. Det finns inga som helst belägg för att han varit söder om ekvatorn, eller för den delen söder om Land's End. Icke desto mindre dök hans fantasier upp även i svenska landsortstidningar åratal efteråt.

Lördagsfråga 505

Chronicling America, ett riktigt bra tidningsarkiv

- Library of Congress: Chronicling America

Arkiv med gamla tidningar kan man gräva i vare sig man är ute efter något särskilt eller nöjesläser reklam. Och få tidningsarkiv slår Chronicling America hos Library of Congress. Där kan jag rota runt precis hur länge som helst.

Chronicling America började 2005 som ett arkiv med inscannade amerikanska dagstidningar från 1900-talets första decennium. Sedan dess har man ökat omfånget, och ökat, och ökat ... Under lång tid täckte den perioden 1836-1922, så länge att jag vant mig vid det. Men så häromdagen noterade jag att de utan minsta fanfar hade utökat igen.

I skrivande stund finns här nästan 13 miljoner sidor från över 2500 dagstidningar från perioden 1789-1963. Alla delstater är representerade. Här finns dagstidningar på nitton språk, från cherokee och hawaiiska till finska och svenska.

Jomen: Här finns drygt 1500 sidor från Minnesota Posten och sex andra svenskspråkiga tidningar utgivna 1857-1918, samtliga i Minnesota.

Tänk om Sverige kunnat få något ens nästan lika bra? Istället för det begränsade utbudet på Kungliga bibliotekets Digitaliserade svenska tidningar, eller nya tidningar.kb.se som är mycket snyggare men mindre användbart och där exempelvis DN är låst så tidigt som 1903.

Bondesveriges spikade drinkar

- Å ta allri en karamell av en pôjk! För dom kan lägga någe i du, som kan göra flickerna alldeles tosiga. Vet du hur dom gör? 

Förfärad huvudskakning från min sida. 

- Joodu, ja vet'et ja. Dom tar en svettdroppe som rinner mitt på näsan, precis mitt på näsan ska de vara, å så lägger dom den på karamellen, å om en jänta äter den sen, så blir hon så kär i pôjken, så hon vånnar ingenting. 

- Ä, fnyser jag föraktfullt och skrattar.

Den wallraffande Ester Blenda Nordström återger i En piga bland pigor ett tips som hon delgavs av pig-kollegan Anna i maj 1914. Även om denna date rape drug torde ha varit mindre effektiv än många andra, då som nu, så hindrar det inte att man kan ha varit lika rädd för den.

Därefter kommer ett fint exempel på en historia som många av oss hört förr. Men jag har inte sett den som klintbergare tidigare: dels med "Amandas bekant" och Svalberga (om det nu är en existerande ort i Sörmland eller likt "Anna" ett fejkat namn), dels att Anna tar den på allvar. Åtminstone som det verkar ...

- Ä, säjer du ja. Men vänta du, ska du få höra någe som du inte säjer ä åt. Å d'ä sant för d'ä en bekant flicka te Amanda i Rasarna som de hände. Jo du, de va en pôjk oppe i Bergsboda som va så förtjust i en jänta, som hette Ameli förresten, men hon ville inte ve'n alls. Och så en gång förra sommarn så va dom på en vattdans på Svalberga loge och där bjöd han 'na på ett äpple, ett stort rött, grant äpple du. Men hon trodde att de va någe fasenskap i äpplet, så hon åt inte opp'et utan tog'et me sej hem, å där slängde hon'et i skulspannen [slaskhinken]. Å så gav hon grisara å sugga feck äpplet du — å kan du tänka dig, att sugga blev så vimsen, så hon bröt sig ur stia å tog rätt på pôjken å va så kär i'n så hon följde'n vart han gick se'n. 

Det sista stöttes fram i crescendo, medan jag ligger på huvudet i gräset för att inte visa mitt ansikte. Men om en stund sätter jag upp det med alla dragen i ordning och vi stirra sorgset och tyst på varann i fulla två minuter, varefter jag överraskat, men fattat säger: 

- Tänk! 

Anna är nöjd med mitt allvar och tittar triumferande och med gillande på mig. 

- Nu tar du väl ingen karamell mer om dom bjuder dej? 

- Näej! Va skulle Bernhard säga?

Där Bernhard är Esters för uppdraget påhittade fästman.

De irrelevanta tyska renhetslagarna

För halvannat år sedan utkom i Tyskland en lag, som är mycket sträng äfwen i fråga om oskadliga förfalskningar. Denna lag har gifwit anledning till mycken twist derom, hur långt man skulle få gå, innan en tillsats till ett födoämne kan anses innebära en förfalskning. 

Man har en hel literatur endast om öl; den ena sidan will, att ölet skall bestå enbart af humle och malt, medan man från annat håll förswarar, att nästan hwarje bryggare söker gifwa sitt öl en särskild smak och att afnämarne [kunderna] wilja få hawfa det. En annan twistepunkt har warit chokolad. I Tyskland hafwa fabrikanter pliktfälts [bötfällts], derför att fabrikatet innehållit 1 á 1½ proc. stärkelse eller hwetemjöl.

- Tidningen Kalmar 18 juni 1881

Debatten om ölets renhet utgår ifrån den bayerska (ofta men oegentligt kallade tyska) renhetslagen från 1516. Den lagen, eller lagarna eftersom den senare kompletterades, syftar inte på hygien utan på ölets ingredienser.

Den 23 april 1516 skrev en grupp bayerska bryggherrar under vad som skulle komma att bli den tyska Reinheitsgebot, Renhetslagen. Denna lag föreskrev strängt och bestämt att öl bara fick bryggas av malt, humle och vatten. Syftet var helt enkelt att kvalitetssäkra ölproduktionen från onödiga tillsatser.

- Spendrups: Tyska renhetslagen

Spendrups anger ingen källa. Men syftet bakom sådana lagar är sällan något så flummigt som "onödiga tillsatser"; varför skulle tillsatser användas om de var onödiga? Anledningen var något långt mer påtagligt.

Längre norrut bryggdes öl som smaksattes med pors. Sådant öl bryggdes inte i Bayern eftersom pors inte växer där. Så bajrare som tyckte om den speciella porssmaken fick importera? Nej det gick inte, eftersom porsölet var förbjudet hos dem, trots att det var helt fritt från "onödiga tillsatser". De fick hålla sig till okryddad öl. Och sådan behövde ju inte tas in utifrån eftersom den fanns i Bayern...

Renhetslagarna var, kort sagt, ett handelshinder.

Renhetslagarna används än idag som ett argument för kvalité trots att deras föreskrivna "renhet" är något helt annat. De föreskriver inte att man ska tillämpa god hygien vilket är oerhört viktigt vid ölbryggning. Däremot föreskriver de att man inte får blanda i kryddor, bär eller andra smaksättningar som inte har ett dugg med kvalitén att göra. Debatten om 1516 års renhetslagar förvirras av att den inte skyddar konsumenten utan begränsar utbudet – vilket var dess ursprungliga syfte.

Varför äldre svälter

Äldrevården i Sverige har så stora problem att liv är i fara. Det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik.
– Vi vet att mer än hälften av de gamla på svenska äldreboenden är undernärda. Det betyder att 15.000 personer i äldrevården svälter ihjäl.

- Expert: 15.000 äldre riskerar svälta ihjäl, SVT 20 augusti 2014

- Många ringer mig om att deras anhöriga svälter ihjäl. Vissa av de drabbade har bara några veckor kvar i livet och är intorkade av undernäring. [säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik]

- Professor larmar: 75 000 svenskar svälter, Aftonbladet 18 november 2016

I Sverige finns idag cirka 253 000 äldre över 65 år med hemtjänst, korttidsboende eller särskilt boende, enligt Socialstyrelsens statistikdatabas som berör all äldreomsorg i hela landet. Av dessa är i genomsnitt 15,6 procent undernärda, vilket motsvarar 39 500 äldre. Ytterligare 117 500 (46,4%) riskerar att bli undernärda.

- 40 000 undernärda inom äldreomsorgen, SvD 17 april 2017

Nu är detta en komplex fråga som avgjort ligger utanför undertecknads kompetens (varför jag, som vanligt, är mer än tacksam för korrigeringar och klargöranden). Men den inkompetensen delar jag med bra många som när de sprider nyheter som dessa är tvärsäkra på att svälten inom äldreomsorgen skulle bero på resursbrist: Att de äldre får för lite mat, punkt slut. Och det är helt enkelt fel.

Några snabbkollar bland folk som kan ämnet ger bland annat vid handen att

• Ju äldre vi blir, desto sämre aptit får vi.
• Sjukdomar (cancer, demens...) och smärta kan försämra aptiten ytterligare.
• Läkemedel försämrar den ännu mer igen.
• Det blir svårare att tugga och svälja.
• Smak och lukt (som ju hänger intimt ihop) försämras; att maten var godare förr är ett mycket vanligt klagomål hos äldre som i och för sig är sant för deras del, eftersom de kände smaken bättre när de var yngre.

En punkt förtjänar att lyftas extra, nämligen den som har en direkt koppling till återkommande rubriker där anhöriga ska ha "svultit ihjäl"; för hur ofta förväxlas orsak och verkan?

Nedsatt aptit är mycket vanligt hos döende människor.

- Läkemedelsboken: Palliativ vård [vård i livets slutskede], Läkemedelsverket

Problemet är ett faktum. Men insatta debattörer förefaller att vara överens om att det inte beror på hur mycket mat som serveras, utan på vilken mat som serveras:

Äldre personer behöver smakrikare mat för att äta tillräckligt mycket. Det räcker inte med att krydda extra, utan det är de rena smakerna som är viktiga. Man kan till exempel hacka eller riva maten för att få fram smak och lukt bättre – för då äter vi mer.

- Karin Wendin, professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad: Därför tappar äldre aptiten, Forskning & Framsteg 11 juni 2005

Tillägg:  Den viktigaste resursen över huvud taget utgörs förvisso av tid, tid för personalen att ta hand om brukarna, såväl i samband med måltider som allt annat. Inte tu tal om den saken. Den psykosociala biten har också betydelse på så sätt att många äter bättre i sällskap än ensamma och sådant kan också kopplas till resurser som hemtjänst eller äldreboende.

Lördagsfråga 504: vice Mount Rushmore

1. John Adams, founding father och vicepresident åt George Washington.
2. George Clinton, vicepresident nr 2 åt Thomas Jefferson.
3. Charles W. Fairbanks, vicepresident åt Theodore Roosevelt.
4. Hannibal Hamlin, vicepresident åt Abraham Lincoln.

Inte vilka vicepresidenter som helst utan vicepresidenterna åt presidenterna som huggits ut ur Mount Rushmore. Den satte Pölsan.

Gustav Vasa åkte inte skidor

En faktoid som kan luftas årligen är att Gustav Eriksson (Vasa) genomförde det allra första vasaloppet på skidor.

För det första åkte han inte skidor. Skidåkning idkades enbart av proffs som hade användning för det i sitt yrke. En bredare allmänhet som åker skidor på fritiden är något som började komma i senare delen av 1800-talet.

Det normala för en herreman på den här tiden var att han åkte häst. Och de enda som uttalar sig om hans resesätt i Dalarna, de talar om snöskor, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

- SR P4 Dalarna: Så skapade Gustav Vasa berättelsen om Vasaloppet (med reservation för att Gustav inte gjorde en grej av just den detaljen)

För det andra är "det första vasaloppet" mer rättvisande om man syftar på den snabba tur som Lasse Jakobsson från Kättilbo och Engelbrekt Jonsson från Myckelåsen genomförde (namnen från Peder Swarts opålitliga krönika har stämts av med kyrkböcker). Sedan Gustav förgäves försökt övertyga folket i Mora att resa sig mot den förfärlige dansken hade han lämnat staden. Lite senare nåddes man av nyheterna om Stockholms blodbad och insåg att Gustav talat sanning. Då skickade man två av sina snabbaste skidlöpare efter honom; för de åkte skidor, från Mora till Sälen. Sedan vändes rutten, om jag minns rätt av praktiska skäl för att få målgången i det större samhället.

Lördagsfråga 504

Ädelrenar och kameltranor

När Sverige skulle reformeras var ju Finland Sverige. Så utöver allt annat fick österlandet förses med den heliga skrift på dess folkspråk. Översättningen utfördes av en Mikael Agricola, "bond-Mickel". Han gav ut de första tryckta finska böckerna överhuvud taget. Det är språkhistoriskt intressant av flera anledningar. Eftersom hans idéer om hur finska språket skulle skrivas därmed fick ett genomslag som ingen annan kunde tävla med. Folk som detaljgranskat hans texter har funderat på var han kan ha lärt sig språket (han kom från svenskbygd). I Se Wsi Testamenti, Nya Testamentet på finska, är Åbo-dialekten tydlig vilket han också redogör för i det ena förordet (det andra går in på teologin).

Agricola förklarar också hur han fått konstruera en rad ord för företeelser som inte haft några vedertagna beteckningar på finska. Två exempel är särskilt spridda.

lejon: jalopeura, "ädelren"; ett intressant förslag på hur Agricola tänkte här är om stjärnbilden Lejonet kanske kallades Renen i Finland.

struts: kamelikurki, "kameltrana"; tydligen var direktlånet kamel etablerat.

Redan i 1642 års bibelöversättning hade ädelrenen ersatts med leijona, lånat via svenskan. Idag används båda orden, även om leijonet är klart vanligare.


Wikipedia (eng.): Se Wsi Testamenti
Nanna Stenberg-Gustafsson och Sixten Björkstrand: Mikael Agricola skrev ner det finska språket, Vetamix, Svenska Yle 6 april 2016

Gustav Vasa som drama queen

"Så vill jag lova eder, jag vill draga min kos utur riket och aldrig någon tid mera komma här in igen till detta osköniga, vanartiga och otacksamma mitt fädernesland." 

Brast så konungen bitterliga i gråt, steg åt dörren och gick till slottet. Grät då största parten med av folket, både adelen, bönder och köpmän, de fromma av presterskapet [dvs inte de grövsta katolikerna] desslikes.

Det som skildras här inget mindre än inledningen av reformationen i Sverige. Riksdagen i Västerås 1527 beskrevs av kungens officielle krönikör Peder Swart på 1560-talet. Utöver avståndet i tid och en uppenbar tendens så finns det flera tecken på att även denna text inte alltid återger vad som verkligen inträffat. Men om Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna är någorlunda välkända som sagor och dessutom inte spelar någon roll i något annat sammanhang än i landskapets turistnäring (och då endast positiv), så är de källkritiska problemen med denna krönika både viktigare och betydligt mindre kända.

Men det lilla skådespelet uppförde konungen säkert. Det hade han gjort förr.

Han hade prövat greppet som en taktisk fint redan året innan, liksom i riksdagskallelsen till adeln. Kanske hade han fått uppslaget från kung Fredrik i Danmark som använt det vid en konflikt med riksrådet redan 1523.

- Lars-Olof Larsson, Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? (Norstedts 2007), s 134

Sedan han gråtande stormat ut från mötet stängde han in sig på slottet tills herrar ledamöter kom och bad honom att komma tillbaka. Man kan tänka sig att de inte hade några illusioner om vad det hela egentligen gick ut på.