Förbannade karameller

“We don’t allow Charms anywhere in our Humvee,” Person said, in a rare show of absolute seriousness. “That’s right,” Colbert said, cinching it. “They’re fucking bad luck.”

- Evan Wright: The Killer Elite, Rolling Stone 26 juni 2003

Colbert luktar Charms. Jag tror att detta är den första animerade gif som förekommit på denna blogg.

Wright skrev som inbäddad journalist i marinkårens 1st Reconnaissance Battalion under andra Gulfkriget. Hans artiklar blev sedan tv-serien Generation Kill (2008).

Charms är så likt det gamla svenska godiset Nickel att det knappast är en slump. Som liten hade jag ingen särskild relation till Nickel utan såg det som rätt tråkigt godis. (Det lär även ha funnits en "gammaldags blandning" med lakritssmaker men den har jag inget som helst minne av.) Det blev annorlunda när man hamnade i krigsmakten och fick fältransoner med exakt två nummer som kunde betecknas som godsaker: choklad och Nickel. Även en sådan sak känns kalkerad från Charms, som funnits i G.I.:s ransoner sedan andra världskriget.

Även marinkårens soldater försågs länge med Charms. Men det har man slutat med eftersom de bara kastades bort.

- Terminal Lance #391, "Charmed" (MRE = Meal Ready to Eat = fältranson)

För i marinkåren har Charms det sämsta rykte. De är inte bara bad luck. De som har bäst koll vet att berätta att den som hanterar gula (citron) kan se fram emot fordonsfel, gröna (lime) innebär regn, och värst av alla är röda (hallon) som för med sig döden.

It is even reported that Marines have thrown these candies at enemies in the middle of firefights.

- Seth Belt: Military Superstitions, U. S. Patriot News & Reviews, 22 september 2014

Man kan förstå att även tuffingar som Sgt. Brad "Iceman" Colbert valde att undvika de som sagt rätt tråkiga karamellerna.

Det finns något hos vidskepelser och liknande som gör att de känns tidlösa. För de Marines som rullade mot Bagdad 2003 kändes säkert aversionen mot Charms som något som alltid funnits och som alltid kommer att finnas. Men som så ofta är idén inte äldre än att man lätt hittar folk som har tiden före i färskt minne.

In my day, we didn’t like hard candy because it could break our teeth, but we weren’t superstitious about it.

- James Evans, veteran från Vietnam, i Quora-tråden Why do marines hate Charms?

Vidskepligheter som de förbannade karamellerna må verka otidsenliga. Inte minst när de förekommer bland militärer, som annars (skulle man kunna tänka sig) inte har något till övers för övernaturligheter och trams, och som därtill nyttjar den modernaste tekniken som går att uppbringa (särskilt när de får de batterier som krävs). Men av alla traditionellt manliga domäner som samtidigt är bördig mark för vidskepelse så är slagfältet i särklass. Soldater har alltid varit vidskepliga, och kommer alltid att vara det; det är en grundläggande mekanism i vårt psyke som ger sig tillkänna. Jag lär få tillfälle att återkomma till den.

Lördagsfråga 561: Inbördeskriget

1. I skotska högländerna ligger Glenfiddich, "hjortdalen". Där finns ett stort destilleri som drivs av firma William Grant & Sons. Sedan 1886 har åtskilliga litrar producerats som blivit singelmalten Glenfiddich (som naturligtvis har en hjort som logga) eller hamnat i någon av Grants blandade märken.
2. Amerikansk propaganda från WWII: Detalj från en genomskärning av en M4 Sherman. Hela bilden finns i artikeln Tank Busting - Blowing Up the Myth of the Mighty M4 Sherman, Military History Now 12 september 2017, som går igenom hur mycket sämre den senare så uppskrivna amerikanska stridsvagnen var än dess tyska motsvarigheter.
3. Annons för Lees "Union-Alls" (ca 1920). Ordet overall fanns redan i engelskan; jag vet inte om union-all var ett försök av klädtillverkaren att få ett eget namn på det praktiska plagget.
4. Stenvägg från Orkneys obeskrivligt fantastiska fornminne Skara Brae.

Grant och Sherman, Lee och "Stonewall" (Jackson): Fyra generaler på inbördeskrigets norra resp södra sida.

Ledtrådarna droppade in efterhand och det blev ovanligt knepigt att avgöra vem som kom närmast först. Men även om Joakim E först var lite fel ute så var det definitivt åt rätt håll. Jag ger nog guldmedaljen åt honom, tätt följd av Magistern.

Ghanor

I västafrika fanns en gång ett rike som kallades Wagadu. Härskarens titel var Ghana, varför det också kallades Ghanariket. Dess storhetstid inträffade från 800-talet till almoravidernas invasion på 1000-talet.

Långt senare blev den brittiska kolonin Guldkusten ett självständigt land. Det fick heta Ghana trots att man saknade geografisk, historisk eller etnologisk koppling till det medeltida riket. Hur tänkte man?

Ett förslag på förklaring hänger ihop med att att landet 1957 var en av de första afrikanska kolonierna som blev självständig. Den kunde ses som en symbol och föregångare för en mängd andra. Då var det inte helt långsökt att ta namnet efter en självständig nation i västafrika som man tyckte var passande inspiration.

Ghanas första president Nkrumah hade stora planer för den panafrikanska rörelsen, där hans eget land naturligtvis skulle få en ledande roll. I huvudstaden Accra finns det fortfarande flagnande monument från 1960-talet som minner om den panafrikanska tid, då det inte var något konstigt att ett land vid kusten tog namn efter ett medeltida rike i inlandet.

Lördagsfråga 561

Hemdatorn som överlevde (typ)

Ljud och grafik på BBC Micro! Tips för programmering! Och Acorns nya diskdrivar! Premiärnumret av Acorn User 1982.

På 1980-talets hemdatorscen var Commodore störst, bäst och vackrast, med mästerverken 64:an och Amiga. Atari ägde den tidiga TV-spelsbranschen och kom tillbaka med Atari ST. Sinclair dominerade Storbritannien med sin Spectrum. Var är de idag? För den som växte upp med namnen är Wikipedia-artiklarna (CBM, Atari, Sinclair) sorglig läsning.

När det begav sig på 1980-talet så kryllade det av datamärken, välkända som obskyra. Jag vet bara två som, på ena eller andra sättet, lever och har hälsan än idag. Det ena är naturligtvis Apple. Det andra är långt mer obskyrt. Men förmodligen läser du just detta på en maskin som använder sig av teknik som bär namnet.

Acorn var ett brittiskt elektronikföretag som till att börja med var inriktat mot professionella användare, som forskare och ingenjörer. När de slog sig på hemdatorer så såldes dessa praktiskt taget enbart i Storbritannien; jag tror inte att jag så mycket som sett någon av dem, mer än möjligen på någon retromässa. Deras storsäljare bar inte ens deras namn: BBC var en välgjord maskin med goda prestanda och högt pris som man framför allt hittade i skolorna. (När jag kollar försäljningen anges för BBC 1,5 miljoner sålda maskiner, för Sinclair Spectrum 5 miljoner. Intrycket man fick då var inte att Spectrum var tre gånger så vanlig som BBC utan snarare trettio.) Andra Acorn-maskiner hette Atom, Electron och så småningom flaggskeppet Archimedes, en riktigt avancerad modell som ett tag konkurrerade med Amiga och Atari ST. Likt BBC:n blev den vanlig i brittiska skolor, ovanlig i brittiska hem och sällsynt utanför (det gamla) imperiet.

T v en BBC som i modern tid dragits fram för att köra Elite, dunderspelet som ursprungligen skrevs för den maskinen. T h en Acorn Archimedes.

Till skillnad från Amiga, Atari ST och Macintosh så byggde Acorn Archimedes inte på Motorolas 68000 utan en så kallad RISC-processor, som därtill utvecklats av Acorn själva. Vi ska inte gå in på vad Reduced Instruction Set Computer innebär, men sammanfattningsvis var det ett lite annorlunda sätt att tänka (än det som tillämpats dittills, inte minst i Intels och Motorolas bestsellers) som medförde flera fördelar och några nackdelar. Ett tag var RISC ett buzzword som det skrevs upphetsade artiklar om. Likt andra buzzwords så fanns det två alternativ: Om nackdelarna övervägde så skulle det överges och glömmas bort, om fördelarna övervägde så skulle det bli mainstream.

Acorn bildade 1983 underbolaget Acorn RISC Machines, ARM. Deras första stora produkt var processorn i Archimedes. (Deras allra första produkt var en avancerad uppgradering av BBC:n i form av en tilläggs-CPU; läs mer på Beebwiki: ARM Evaluation System, särskilt för citatet "Famously, the first samples worked perfectly.") Även om datorerna inte satte några djupare spår i teknikhistorien så gick det desto bättre för processorerna. De kombinerade låg elförbrukning med goda prestanda på ett sätt som blev allt mer efterfrågat i bärbara datorer och mobiltelefoner – och när smartphones erövrade världen var det med ARM:s RISC-processorer. Det var sannerligen ett buzzword som blev mainstream.

Moderbolaget Acorn försvann för länge sedan. Det sänktes nästan i sviterna av hemdatoräventyret, köptes sedan upp och såldes vidare i en cirkus som slutade först år 2000. Men ARM Holdings finns kvar. De dominerar marknaden för processorer till smartphones, paddor och det som kallas internet of things, allehanda uppkopplade grunkor. Den maskin du läser detta på har förmodligen minst ett chip, kanske flera, med ARM-teknik i sig.

Apple A9, en av otaliga ARM-baserade processorer

Företagets namn justerades 1990 till Advanced RISC Machines, men det ser jag som ett spel för galleriet. Egentligen står ju A:et för Acorn: En av hemdatorscenens mindre spelare som lyckades hänga kvar in i framtiden och forma den.

Venus - med spegeln?

Av alla gamla mytologiska tecken för gudar, gudinnor och deras planeter måtte Venus symbol vara den överlägset mest kända och spridda. Inte som symbol för planeten, gudinnan eller ens metallen koppar, men för kvinnor och, på sistone, feminism.

Symboler lever ju sitt eget liv. Vad de står för i ett givet ögonblick behöver inte ha minsta koppling till vad de står för i ett annat. Men ändå: Varifrån kommer exempelvis Venus symbol? Vad föreställde den ursprungligen?

En spontan tolkning är att vi ser en mycket stiliserad kvinnlig anatomi. Den får näring av symbolens biologiska användning för kvinnligt kön, liksom den lika "lättolkade" symbolen för manligt kön som lånats från planeten och krigsguden Mars. (Den som började med ♀ och ♂ för flickor och pojkar var faktiskt vår egen Linné.) Men även om de tolkningarna må vara lätta att komma ihåg så saknar de stöd i de historiska beläggen.

Den mest spridda tolkningen är att symbolen utgörs av en stiliserad handspegel som förknippades med Venus. Hur vet man det? Hur vanligt var attributet? Sökningar ger inte direkt drivor med spegelförsedda venusar men enstaka exempel. Som Venus födelse på bilden ovan (inte Boticellis tavla men en betydligt äldre mosaik från Plovdiv, eller Philippolis som antikens greker kallade staden). Eller ännu hellre mosaiken från en romersk villa i Rudston, Yorkshire, vars hantverkarglädje mer än väl kompenserar för eventuella brister i konstnärlig nivå:

Den lilla grejen hon håller i handen kan vara det gyllene äpple Venus/Afrodite fick av Paris, vilket på omvägar ledde till det trojanska kriget. Handspegeln har hon släppt, till synes till förmån för en triton (manlig sjöjungfru) som fallit henne i smaken.

Frågan återstår: Varför tror man att Venus symbol började som en spegel? Eller Mars som ett spjut framför en sköld?

Det mest anmärkningsvärda verkar vara hur lite det forskats i frågan. Morgan Elyse (citerad nedan) hittade en och endast en artikel från (någorlunda) modern tid som tar upp planetsymbolernas ursprung: William T. Stearn, ”The Origin of the Male and Female Symbols of Biology”, Taxon (tidskrift för International Association for Plant Taxonomy) 1962. Kan det verkligen stämma?

En alternativ förklaringsmodell som Stearn nämner är att tecknen skulle ha börjat som grekiska bokstäver som efterhand muterat. Idén verkar inte osannolik när man ser hur Zeus' Z skulle ha blivit Jupiters krumelur. Men det är också det enda exemplet som verkar någorlunda. Det förefaller onekligen rimligare att även den symbolen inspirerades av attribut, i Zeus/Jupiters fall kanske av åskviggar.

Sedan är den en helt annan sak om feminister finner det problematiskt att låta feminismen symboliseras av något så stereotypt feminint som en spegel.

If we feminists are flaunting about a hand mirror as a symbol of strength, might we want to reevaluate its cogency? If you consider the mythology of Venus and how she got a raw deal just because she was a woman and she was beautiful, in conjunction with the fact that today, women have yet to overcome the same sexism, and you use this as a symbol of perseverance – then, by all means, flaunt the $#!% out of ♀.

- Morgan Elyse: What Do Our Gender Symbols Really Mean?, UMKC Women's Center 25 juni 2013

Vilka skräpade ner i Hyde Park

Den 21 april samlades klimatuppropet Extinction Rebellion i Hyde Park. Bland andra talade Greta Thunberg.

Därefter spreds bilden ovan, på ett påfallande skräpigt Hyde Park, tillsammans med uppgiften att den skulle ha tagits direkt efter klimatmötet. Upplagt för syrliga kommentarer om miljötänk etc.

Men bilden togs dagen innan. Den visar spåren efter evenemanget 420, som enkelt uttryckt utgörs av folk som samlas och röker på. (Hur talet kommit att förknippas med cannabis, se Wikipedia: 420 (cannabis culture).)

Leading London Conservative (and Bexley Councillor) retweets image mistakenly blaming climate protesters for Hyde Park mess, From the Murky Depths 22 april 2019

Identiska druvor

Vinhandlare i Honolulu annonserar 1901. Förmodligen kom varendra droppe vin från Kalifornien.

Some people think of the Zinfandel as California's own, a native grape whose wine embodies the spirit of the Golden State. Zinfandel is not indigenous to that western state, yet it grows nowhere else. Its origins have been traced to Europe, probably southern Italy.

- Magasinet Black Enterprise, mars 1982

... The European origin of the variety has not yet been determined [...] the most promising claim that has yet been put forward is that it is identical with a grape known in Italy as Primitivo di Gioia.

- Thomas Pinney, A History of Wine in America from the Beginnings to Prohibition (1989)

Det är en sak att hålla reda på stamträden för arabiska fullblod, jakthundar eller prissuggor. Det är lurigare med växter. Om någon tar med sig några frön eller sticklingar från hemlandet och planterar dem i en ny trakt så behöver det inte dröja länge innan ursprunget tappats bort – kanske några år, kanske några generationer. Gäller det en sort som tidvis glöms bort så går det garanterat fort. Att sedan reda ut anorna kan ha legat utanför det möjligas gräns. Men så uppfanns DNA, och helt nya möjligheter öppnades, som man tidigare knappt kunnat drömma om.

Vindruvan zinfandel hade kommit till Kalifornien i modern tid, så mycket visste man. Närmare bestämt var det i samband med guldrushen 1848, då det hände väldigt mycket i trakten. Varifrån den kommit var mer osäkert. Ibland nämndes en ungersk överste Haraszthy som skulle ha tagit dit den från sitt forna hemland. Sant eller inte? Men vad spelade det för roll? Druvan trivdes i Kalifornien, odlades i stor skala och producerade stora kvantiteter rött och vitt.

Sedan kom alkoholförbudet 1920. Naturligtvis gick det att få procent och promille ändå men vin var inte särskilt lämpat för ljusskygg hantering. Stora odlingar plöjdes upp. När förbudet upphörde hade marknaden rörts till och det var inte alls självklart vilka druvor som skulle odlas var för bäst resultat. Zinfandel användes mest som utfyllnad i billiga och pretentionslösa s k bulkviner. Framåt 1970-talet började den att omvärderas, först lokalt och så småningom globalt.

Under hela denna tid tyckte folk med känsliga gommar att vin på zinfandel påminde väldigt mycket om vin på den italienska druvan primitivo. Kunde det vara samma druva? Hur skulle man i så fall kunna avgöra det?

Framåt 1990-talet gjorde gentekniken det möjligt att släktforska även på vindruvor. Och då fick vi facit.

Identical banding patterns were produced by Zinfandel and Primitivo, supporting the hypothesis that these are synonyms for a single cultivar.

- John E. Bowers, Elizabeth B. Bandman och Carole P. Meredith: DNA Fingerprint Characterization of Some Wine Grape Cultivars, American Journal of Enology & Viticulture, januari 1993 (44: 266-274)

Senare har det kartlagts att zinfandel kom till Kalifornien från östra USA, dit den i sin tur hämtats från centraleuropa. Namnet kommer från tyska zierfandler, som genom ungerska blivit cirfandli/tzinifándli. Så det fanns en ungersk koppling ändå, även om överste Haraszthy inte var inblandad.

Lördagsfråga 560: Godis

1. Fronten på en Ferrari.
2. Guybrush Threepwood med piratskatt i The Curse of Monkey Island (1997).
3. Salt sill ligger i topp när det gäller livsmedel som hållit liv i flest svenskar genom åren.
4. Ur en kavalkad med historiska Coca cola-flaskor.

Ferrari, piratpengar, salta sillar och colaflaskor ger ett påsktema så gott som något. Den glufsade Tricky i sig.

Romerska soldater fick inte salary i salt

Se här en riktigt fet och fin faktoid. För det är ett lättfunnet och ofta upprepat "faktum" att engelska ordet salary kommer från det latinska ordet sal för salt, vilket går tillbaka till romerska soldater som skulle ha fått hela eller delar av lönen i salt.

En i antika ting kunnig herre avfärdar påståendet m fl sålunda:

Roman soldiers weren't paid in salt (that's daft); there's no evidence they were given a salt allowance (that's an 18th century conjecture); and salt wasn't expensive.

- Peter Gainsford

Det där var en mycket koncentrerad sammanfattning av en bloggpost som går igenom källorna ordentligt.

Här är vad som stämmer:

First, the accurate bits. (1) The English word ‘salary’ does indeed come from Latin salarium ‘stipend, money allowance’. (2) Salarium does indeed appear to be linked to sal ‘salt’, via the adjective salarius ‘pertaining to salt’. And there the accuracy ends.

- Peter Gainsford: Salt and salary: were Roman soldiers paid in salt?, bloggen Kiwi Hellenist 11 januari 2017

Gainsford tar upp några romerska skribenter som används som belägg för salt/salary-påståendet, som Plinius d.ä. och Livius. När de läses innantill står det dock klart att de inte påstår något i den stilen. Påståendet att romerska soldater skulle ha fått salt istället för pengar spårar han till 1860-talet; jag gissar att den ihärdige skulle kunna leta sig bakåt ytterligare några år, men det är avgjort ett påhitt som många av oss svalt helt okritiskt.

Hur uppstod då uttrycket salarium/salary ur ordet sal, salt? Det vet vi inte. Men en sak är säker och det är att det inte hjälper att hitta på.

Han tar även upp besläktade uttryck som not worth his salt som i engelskan fullkomligt oriktigt sägs gå tillbaka till antiken. Eftersom motsvarande uttryck inte finns i svenskan så har den faktoiden inte slagit rot här.

Lördagsfråga 560

Miraklet med korset i Notre Dame

After all the aftermath and destruction of the Notre Dame fire, the altar and cross remained untouched. Please explain to me how you don't believe in God after seeing this.

- Twitter

Man kan fundera på vilken bisarr, för att inte säga helgalen, övernaturlig intelligens folk kan acceptera, som låter såväl katedraler som städer, länder och folk brinna, inklusive myriader symboler för varjehanda gudomligheter, men som sätter stopp vid ett kors på det här sättet.

Eller så kollar man med fysiken, och finner vid en enkel slagning att trä brinner vid ca 600° C, men guld smälter först vid drygt 1060° C. Även om vardagens fysik skiljer sig från laboratoriets så går det inte att förstöra guld bara genom att utsätta det för brinnande trä på håll. Och även om träkol ger betydligt mer värme, uppemot 1100° C, så funkar det ändå inte i ett öppet utrymme.

Man kan fråga sig hur många "mirakler" genom åren som haft så här enkla förklaringar.

Labyrintiska etymologier

Varifrån kommer ordet labyrint? Här är vad tre källor, så pålitliga som etymologiska källor kan bli, har att säga om saken:

sedan 1588 av grek. labyr´inthos med samma betydelse; urspr. namn på en byggnad med irrgångar i Knossos på Kreta

- Svensk Ordbok

t. ex. Stiernhielm, Dahlstierna, ytterst av grek. labyrinthos, av Kretschmer m. fl. tolkat som lån från kariskan el. lydiskan, till kar.-kret. lábrys, dubbelyxa, den kretensiske Zevs' symbol; alltså egentl.: 'dubbelyxans palats' om den kretensiska kungaboningen.

- Elof Hellquist

from Latin labyrinthus, from Greek labyrinthos "maze, large building with intricate passages," especially the structure built by Daedelus to hold the Minotaur, near Knossos in Crete, a word of unknown origin.

- Etymology online

På andra ställen kan man läsa en annan förklaring. Vid ett tillfälle beskriver Herodotus en gigantisk, labyrintisk tempelanläggning, eller snarare stad av tempel, som han tyckte överträffar pyramiderna. Idag återstår bara rester av härligheten. Men kanske ett spår av annat slag bevarats i språket? Nej, knappast.

It used to be supposed that the Cretan labyrinth had taken its name from the Egyptian one, and the word itself was supposed to be of Egyptian origin. An Egyptian etymology was found for it as "Ro-pi-ro-henet," "Temple-mouth-canal," which might be interpreted, with some violence to Egyptian construction, as "The temple at the mouth of the canal." i. e. the Bahr Yusuf, which enters the Fayyûm at Hawara. But unluckily this word would have been pronounced by the natives of the vicinity as "Elphilahune," which is not very much like λαβύρινϑος. "Ro-pi-ro-henet" is, in fact, a mere figment of the philological interpretation, and cannot be proved to have ever existed.

- L. W. King, H. R. Hall: Egypt and Western Asia in the Light of Recent Discoveries (1910) s 126

Att man för över hundra år sedan konstaterade att den egyptiska etymologin av labyrint är fantasi och inte fakta hindrar inte att den än idag förekommer lite varstans.

Kräftans, Krabbans och Oxens vändkrets

I Mexiko har man under en följd av år dokumenterat solens nordligaste position. Jag har ingen aning om hur väl dessa markeringar återger verkligheten.

"Den norra vändkretsen" vore ett bättre men tråkigare namn. För det är länge sedan solen befann sig i Kräftans, eller snarare Krabbans, stjärntecken vid sommarsolståndet, dvs sin nordligaste punkt på himlavalvet. Sedan dess har jordaxelns så kallade precession förskjutit himlavalvets maskineri. Idag står solen vid sommarsolståndet i stjärnbilden Oxen. Och i årshjulets motsatta del står solen vid vintersolståndet numer i Skytten snarare än Stenbocken.

Jag vet inte varför Cancer blivit en kräfta i bl a Sverige. Här är Krabbans stjärnbild.

Notre Dames otaliga förstörelser

I Paris florerar vandalismen framför våra ögon.

- Victor Hugo, Krig mot förstörarna/Guerre aux démolisseurs (1825)

Notre-Dame i Paris är otvivelaktigt alltjämt en majestätisk och storslagen byggnad. Men hur vacker den än har bevarats på sin ålderdom, är det svårt att låta bli att sucka och vredgas över de otaliga förstörelser som det vördnadsvärda minnesmärket har utsatts för av såväl tiden som människorna, utan respekt för Karl den store, som lade den första stenen, eller för Filip August, som lade den sista.

- Victor Hugo, Ringaren i Notre Dame (1831, sv. övers. 2002)

Om det är något som inte präglat gångna tider så är det ömmande för kulturarv. Otaliga monumentala byggnader, från Colosseum till Bohus fästning, har tidvis använts som stenbrott. Olika delar av Alhambra revs, byggdes om eller fick förfalla under sina kristna herrar. Egyptens otaliga monument har byggts, förfallit, byggts om och förstörts otaliga gånger. Även Notre Dame har fått sina smällar genom åren, den fram tills igår hårdaste under revolutionen. Sedan Napoleon omsider fimpat Culte de l'Être suprême och återinfört katolicismen var katedralen det kanske största av otaliga kyrkliga renoveringsobjekt, ett sånt där som kommer att kräva så mycket att man inte orkar tänka på det.

En som brann för katedralen (ursäkta) var Victor Hugo. När han började skriva Notre-Dame de Paris (originalets titel indikerar att katedralen var huvudpersonen) var en tanke att uppmärksamma folk på det sorgliga skick som den väldiga och en gång så ståtliga katedralen befann sig i. Det lär även förklara de utförliga miljöbeskrivningarna, som är väl långa och detaljerade även med Hugos mått. Så småningom gick det vägen – även om det knappast enbart berodde på boken så spelade den säkert en roll. Under en lång tid genomgick Notre Dame omfattande renovationer. Visserligen var flera av dem mer hårdhänta och moderna än vad man hade velat, men det är en annan sak.

Eller så här: Likt de absolut flesta äldre byggnadsverk omkring oss har Notre Dame gått igenom omgångar av vandalism, förfall och olyckor, ombyggnader och renoveringar. Nu är det dags igen.

Lördagsfråga 559: Det svarta hålet

1. Jungfruns stjärnbild.
2. Nisse Hallberg som 87:an och Iréne Söderblom som Elvira i 91:an Karlsson slår knock out (1957). Titeln kommer sig av att boxaren Ingemar Johansson (som ännu inte blivit världsmästare) gör en liten roll.
3. Calcuttas svarta hål var en otäck episod 1756 där ett antal fångar spärrades in i en alldeles för liten cell med högst otillräcklig ventilation. Morgonen därpå hade nästan alla dött.
4. Disney försökte 1979 att haka på trenden med rymdopera. Resultatet hette The Black Hole och lämnade inget avtryck i filmhistorien. En rolig grej med denna scen är att dr Kate McCrae uttryckligen sägs vara känslig för ESP. Är det därför hon här försetts med foliehatt?

Lördagsfrågan var inspirerad av den fantastiska bild vi alla sett på skuggan av M87*, det svarta hålet mitt i galaxen M87 i Jungfruns stjärnbild. Den satte Christian Henriksson.

Snustorrt

Varför heter det "snustorrt"? Lössnus måste ju vara aningen fuktigt för att kunna formas till prillor. Sådant snus kan inte vara snustorrt.

full­komligt torr som pulveraktigt luktsnus

- Svensk ordbok: snustorr

Men när uttrycket myntades avsågs inte sådant s k matsnus utan luktsnus som dras in i näsan. Sådant snus är äldre än det svenska snuset, betydligt vanligare ute i världen, mer finmalt och med nödvändighet snustorrt.

Lördagsfråga 559

Magiska mobiler på Orust

Reducerad strålning men opåverkad täckning ... Orust kommun köpte magiska mobilskal för 476 kr styck, eller något billigare än priset på hemsidan.

Yes jaaaa jag är såå lycklig nu har det hänt ???? Den första kommunen som köper mobilskalen som reducerar ner strålningen med upp till 97% är inom ORUST kommun. ( Gäller EJ hela kommunen ) Det är en avdelning som fått mobilskal till sin arbetsmobil ?? Grattis alla anställda där! 

[...]

Det slutade brinna eller hetta i ansiktet
det slutade sticka i huden som om blodtrycket ökade.
En annan anställd vittnade om att det inte gjorde lika ont i hennes reumatiska händer

- Ansvarig på RP of Sweden är glad i öppen Facebookgrupp

Orust kommun har köpt in mobilskal som påstås reducera strålning med upp till 99 procent. Det för att två anställa upplevt problem med sina arbetstelefoner. Tack vare skalen ska personalen nu, enligt upphandlingschefen, må bättre. 

– Man har haft de här skalen i tre veckor och man tycker de fungerar bra. Man har upplevt att de har minskat strålningen, säger Gabriella Glimstedt, chef för upphandling på Orust kommun.

- Louise Olsson: Kommunen löste arbetsmiljöproblem med mobilskal, Lokaltidningen STO 11 april 2019 (artikeln är bättre än rubriken)

En intressant detalj är att företaget hänvisar till docent Olle Johansson, "som ska ha övervakat och utvärderat samtliga undersökningar och mätningar som gjorts på huruvida skalen fungerar". Lokaltidningen konstaterar att Johansson 2004 utnämndes till Årets förvillare av föreningen VoF, ett faktum som är lätt att hitta och som borde ha fått inköpare att åtminstone börja dra öronen åt sig. Om man nu tänker på att leta, vill säga.

Jag tror att idéer om elallergi, skadlig mobilstrålning och slikt har sin bästa tid bakom sig, att de sakta ersätts av nya, spännande förvillelser. Men även om de inte får lika mycket uppmärksamhet som förr så finns de fortfarande lite varstans. Och om folk alltid varit märkvärdigt tröga i reaktionen även på tokigheter som de känner till, så är det inte konstigt att de har ännu svårare för att haja till inför tokigheter de inte känner till. Även när det gäller något så uppenbart märkligt, om man tänker efter minsta lilla, som att mobiltelefoner som blockeras för strålning borde bli oanvändbara.

Kommunen har inte tagit del av någon forskning eller fått någon rekommendation om att skalen ska kunna hjälpa de två anställda. Telefonen är ett arbetsverktyg som de måste ha med sig och använda under dagen och eftersom de upplevt besvär köpte kommunen in skalen för att testa. Några andra alternativ har man ännu inte funderat på, enligt Gabriella Glimstedt.

– Jag vet inte hur man gjorde för att komma fram till detta. Jag har inte fått uppfattningen att man testat någon annan lösning.

Mer om Denvers flygplats

What are we doing?

• Adding amazing new restaurants and bars
• Building an Illuminati headquarters
• Remodeling the lizard people's lair

Learn the truth at DENFiles.com

- Den officiella hemsidan för Denvers flygplats, www.flydenver.com

I bloggposten Mystiska platser: Denvers flygplats tog jag i korthet upp en av de konstigaste konstighet som cirkulerar. Eftersom kommunikationsfolket på flygplatsen har humor har de lagt ut en rejäl presentation av härligheten på sin hemsida:

Since the airport's opening in 1995, there have been endless rumors and theories. People say our underground tunnels lead to secret meeting facilities for the world's elite. Our blue horse is thought to be cursed. Some believe we are connected to the New World Order and the Freemasons. Some people even say that we are home to a colony of lizard people.

- DEN files

När man berättar om en större ombyggnad så går man helt in på folie-temat. Här är några exempel.

Om elefantöl

Det är inte länge sedan som elefantöl var allmänkunskap, ett självklart begrepp bland alla utom möjligen de allra yngsta och/eller alkoholfriaste. I decennier visste varenda människa med minsta koll vad elefantöl var. Men så hände något – och Carlsbergs elefant försvann ur det allmänna medvetandet. Hur gick det till?

Kjeld Nielsens fina blåa reklamelefant har undertecknad aldrig sett förrän nu. Den bild som jag, och förmodligen de flesta andra svenskar som inte är alltför unga och/eller torrlagda, har av elefantöl är Carlsbergs gröna burk med minst en elefant på. Elefanten kommer från Elefantporten, där fyra elefanter sedan 1901 bär upp ett torn i entrén till Carlsbergs bryggeriområde. (Kuriosa: Elefanterna är afrikanska till fysionomin men indiska till öronen. Hakkors förekommer vilket var en helt annan grej 1901 än lite senare. Inspirationen till elefantporten kommer från Rom, där Berninis elefant sedan 1667 bär en egyptisk obelisk.)

För att vara ett så välkänt märke i ett så anrikt företag är elefantölen tämligen ung:

1955 exporterades lagerölet Carlsberg Export till ett flertal olika länder. Ölets etikett var prydd med Elefantporten från bryggeriet i Köpenhamn, ett av Carlsbergs mest berömda kännetecken. I flera länder blev det snart känt som elefantölet, vilket inspirerade till lanseringen av ett nytt öl. Baserat på recepten för Special Brew och Export lanserades 1959 Carlsberg Elephant.

- Carlsberg Elefantöl firar 50 år, pressmeddelande från Carlsberg 5 november 2009

Varför namnges inte de "olika länder" som nämns i det officiella pressmeddelandet? Kanske det beror på den uppmärksamhet bryggeriet senare fått med sin oblyga marknadsföring i afrikanska länder med svag alkohollagstiftning? Eller den förskingring som förekommit? Här är hur som helst de allra första länderna som begåvades med elefantöl:

År 1955 lanserade bryggeriet den extra starka Export Lager Beer med elefantetiketten, i Ghana, Guldkusten [närmare bestämt blev Guldkusten Ghana 1957], Nigeria och Malawi. Fyra år senare lanserades den som Elefantöl i Danmark och bryggs än idag i Köpenhamn, för export världen över.

- Nicklas Cederqvist: Elefantdöd -inte elefantöl- och skandaler på Lauritz och Bruun Rasmussen, bloggen Antikmonologen 6 september 2013

Så kommer vi till huvudfrågan för denna bloggpost: Varför var elefantöl en "grej" bland svenskarna?

Länge sålde Systembolaget inte starkare öl än 5,6 % (säger volymprocent, eller 4,5 viktprocent). Den gränsen uteslöt ofantligt många sorter, även långt bättre än Carlsbergs Elefant på 7,2 % volymprocent. Men istället hamnade Carlsbergs elefantöl på svenska färjor, såväl Viking som Stena och vad de nu hette. Exakt hur det gick till är en öppen fråga, men jag gissar vilt att det snarare berodde på gott insäljande än kvalitet. Recensioner av elefantöl går från okej ljus lager med extra styrka till spetsad folköl, men när det begav sig var smaken ointressant. Så länge det var någorlunda drickbart var alkoholhalten det primära (starkare än något på systemet!), därefter APK (alkohol per krona).

Poängen var att elefantöl var den starkaste ölen på färjorna. När svensken lämnade hemlandet och begav sig ut på havet så var en ritual i sammanhanget att öppna en elefantöl. Den ritualen kunde dessutom upprepas hemmavid, med burkar som icke kunde införskaffas på systemet utan var exklusivare än så.

Systembolaget justerade sin ölgräns 1995 (utöver en hel del annat som berodde på EU-inträdet). Därefter kunde all världens ölsorter, svagare som starkare, konkurrera på den svenska marknaden. Det var då och därför, tänker jag mig, som Carlsbergs elefant gick till sin kyrkogård. Åtminstone vad Sverige beträffar. Idag finns den inte ens i systemets ordinarie sortiment utan får beställas, eller köpas utrikes. Men den mycket speciella magi som fanns en gång i tiden går inte att upprepa.

Uppdaterat: Efter ett uppehåll på sisådär 25 år har jag nu åter provat elefantöl. Den var tyvärr inget vidare.

Lyckohjul och olyckohjul

Sors immanis et inanis
Rota tu volubilis

Ödet – monstruöst och tomt
Du snurrande hjul

- Ur den medeltida samlingen Carmina Burana, förtjänstfullt tonsatt av Carl Orff

Idag förknippas lyckohjul, wheel of fortune, med vinster. Men när slumpens gudinna Fortuna snurrade sitt Rota Fortunae innebar det såväl lycka som olycka – och det var den senare aspekten som poängterades. Se bildtexten ovan: Regno, Regnavi, Sum sine regno, Regnabo: Jag härskar, jag härskade, min makt är över, jag kommer att härska.

sinnebild för ödets l. lyckans växlingar, föreställande ett roterande hjul på vilket människor hålla sig fast resp. från vilket de falla ned; äv. i sådana uttr. som pröva lyckohjulet o. d., erfara lyckans obeständighet o. växlingar

- SAOB: LYCKA/-HJUL

Lördagsfråga 558: Fyra elefanter

1. Det finns en räcka kändisar från Kartago som hette Hanno. En av dem har tillnamnet Sjöfararen, efter att omkring år 500 f.Kr. ha gjort en i sanning episk resa utmed Afrikas kust ända ner till det som idag är Kamerun. Bland mycket, mycket annat så stötte man på ett folk som var så oregerligt vildsint att de individer man tog tillfånga fick slås ihjäl. Eftervärlden har tolkat detta som den första bevarade beskrivningen av gorillor.
2. Babur, den förste mongolkejsaren.
3. Långt före Boeing 747 Jumbojet fanns Werkspoor Jumbo, ett holländskt biplan i storformat (för sin tid). Ett enda exemplar tillverkades.
4. Ruby (1973-1998) var en målande indisk elefant på Phoenix Zoo. Hennes dyraste konstverk gick för $25 000 (jag tror inte att det är det på bilden).

Inte fem myror men väl fyra elefanter: Hanno var en vit elefant i början av 1500-talet som självaste påven fick i present, Babar är en annan stavning av Babur, Jumbo var en ovanligt stor elefant som blev världskänd och ett ord, och så Ruby. Den satte Ove Lundgren.

Recept på placebo eller Kvackarens checklista

På vetenskapsfestivalen här i staden höll Hanna Brus en förträfflig dragning om placebo och placeboeffekter. Bland annat fick vi följande lista på egenskaper och omständigheter som förstärker effekterna av placebo:

• Pris
• Färg, form, antal
• Ju mer invasivt desto bättre
• Geografi/kultur
• Plågsamma interventioner
• Ritualer
• Omhändertagande/bemötande/information
• Minska nocebo
• Uppmärksammade metoder

Lite utförligare:

• Pris: Gränserna beror naturligtvis på sammanhanget men det ska inte kosta för mycket och definitivt inte för lite.
• Färg: Lugnande medel blir effektivare i blå tabletter, antidepressiva i gula, smärtstillande i vita osv. Färg påverkar även andra preparat, som när en vit kräm kyler bättre än en mörkröd.
• Form: Från starkare till svagare placeboeffekt kommer injektioner, kapslar, tabletter och flytande läkemedel.
• Antal: Fyra tabletter sägs ge maximal placeboeffekt.
• Ju mer invasivt desto bättre: (Invasiv = att gå in i kroppen.) Liksom injektioner ger starkare placeboeffekt än tabletter så ger kirurgi starkare placebokeffekt än injektioner. (Ja, det finns "placebo-kirurgi".)
• Geografi/kultur: Även om placebo inte arbetar mot våra medvetna jag så har vi gott om omedvetet kulturellt bagage. Placebogrupper i olika länder som får identiska sockerpiller kan få olika resultat beroende på hur pillren är utformade. (Standardexemplet i sammanhanget är att blått ger en lugnande effekt utom hos italienska män, som sägs förknippa färgen med landslaget; jag vet inte var på skalan faktum/hypotes denna fascinerande idé ligger.)
• Plågsamma interventioner: Detta verkar vara fortsättningen av invasiva-punkten. Behandlingar som inte bara är närgångna utan gör ont
• Ritualer: På sätt och vis handlar all placebo om ritualer, i bokstavlig eller överförd bemärkelse. Om medicineringen reduceras till ett minimum (patienten får placebo-preparatet utan att veta om det) uteblir effekten. En väl utformad ritual kan tvärtom öka effekten kraftigt.
• Omhändertagande/bemötande/information: Det är varken någon hemlighet eller nyhet att omhändertagandet är en grundläggande del av vården.
• Minska nocebo: Om exempelvis ett gott och omtänksamt bemötande kan ge en läkande effekt, så gäller det motsatta för ett dåligt bemötande. Motsatsen till placebo heter nocebo, när man blir sämre av bildliga eller bokstavliga sockerpiller.
• Uppmärksammade metoder: Behandlingar som blivit omskrivna ger en starkare placeboeffekt än okända behandlingar.

Denna uppräkning av förstärkande effekter blev ännu intressantare när Brus konstaterade att kvacksalvare följer den så långt de bara kan. Det är bara att gå igenom och bocka av. Punkterna om invasiva och plågsamma ingrepp är lite problematiska i Sverige på grund av bl a lagstiftning, men i länder med lite mer avslappnad inställning till kvack (som t ex Mexiko) så utnyttjar de även de aspekterna fullt ut.

Lördagsfråga 558

Myten om syfilisfingret

En gång i tiden lär det ha ansetts som fint sätt att spreta med lillfingret när man drack kaffe. Enligt en fascinerande förklaring skulle bruket haft med den förödande sjukdomen syfilis att göra.

Folk i överklassen, eller rentav någon furste, prinsessa el dyl (ibland nämns Ludvig XIV), skulle ha drabbats av den sexuellt överförbara infektionen, med det till att börja med ytterst milda resultatet att lillfingret inte gick att böja. Men vi vet ju att om överklassen börjar med någonting, vad det än är, så är näst-överklassen snabb att apa efter, och så vidare. Eller var det kanske folk i syfilitens omgivningen som också började spreta med lillfingret för att sjuklingen inte skulle behöva skämmas? För att gå på en mer välvilligt inställd variant av myten.

För jag är rätt så säker på att det är en myt. Den tyngsta invändningen är att syfilis inte påverkar fingerlederna på det sättet. En besvärande omständighet är att jag inte lyckats hitta något belägg för påståendet i något annat språkområde än det svenska (inte heller belägg för att syfilis var en av Ludvig XIV:s många sjukdomar), Och sist men inte minst verkar förklaringen onödig. Om man ska hantera koppar i vissa storlekar och fasoner så faller sig lite lillfingerspret naturligt, fint eller inte.

Trollkarlen från Oz som bimetallisk saga

Enligt Littlefield stod lejonet för populisternas partiledare William Jennings Bryan (1860-1925). Och så vidare.

Alla känner väl till huvuddragen i L. Frank Baums Trollkarlen från Oz (1900). Men hur många har hört att den "egentligen" skulle skildra en politisk/ekonomisk debatt i 1890-talets USA?

Idén lanserades 1964 av historikern Henry Littlefield. Den gula vägen som leder till staden Oz symboliserar guldmyntfoten. Dorothys silverskor (just så – de berömda rubinröda skorna är en grej från 1939 års film) står för den silvermyntfot som många argumenterade borde komplettera guldet i så kallad bimetallism; läs mer om debatten på Wikipedia: Free silver. Båda metallerna vägs ju i ounce, förkortat oz. Den smaragdgröna staden Oz, där den bedräglige trollkarlen härskar, står för de bedrägliga gröna papperspengarna. Den onda häxan Västan står för Rockefeller. Och så vidare. Ju mer den tillräckligt övertygade och kunnige letar, desto mer kan man hitta som tycks bekräfta idén.

Men tänk om det inte stämmer? Tänk om L. Frank Baum ville skriva en allegori över en helt annan fråga? Eller kanske inte någon allegori alls? Metoden som användes för att stärka idén kan inte användas för att hitta motargument. Allt som bekräftar bekräftar, allt annat är oanvändbart. (En klassisk pseudovetenskaplig fälla.) Argumenten mot kan aldrig bli lika tilltalande som argumenten för. Men en invändning är att Baum aldrig indikerade att hans storsäljare, eller någon av de många uppföljarna, skulle ha haft något politiskt syfte. Detaljerade genomgångar av böckerna och Baums övriga liv och verk har gjorts av bl a Hansen, som sammanfattar som följer:

The Wonderful Wizard of Oz is a great story. Telling students that the Populist movement [som argumenterade för silvermyntfoten] was like The Wonderful Wizard of Oz does seem to catch their attention. It may be a useful pedagogical tool to illuminate the debate on bimetallism, but we should stop telling our students that it was written for that purpose.

- Bradley A. Hansen, The Fable of the Allegory: The Wizard of Oz in Economics, Journal of Economic Education, sommaren 2002

Ett stycke i början av hans artikel är också värt att återge:

Indeed, the true lesson of The Wonderful Wizard of Oz may be that economists have been too willing to accept as a truth an elegant story with little empirical support, much the way the characters in Oz accepted the Wizard’s impressive tricks as real magic.

Till vilket man bara kan tillägga att vi alla, ekonomer eller inte, har en benägenhet att ta en förklarings elegans som intäkt för dess sanningshalt.

Wikipedia: Political interpretations of The Wonderful Wizard of Oz#Monetary policy
Peter Liebhold: Populism and the World of Oz, bloggen O Can You See? 2 november 2016

Fake news på vetenskapsfestivalen

Söndag 7 april 15:00-15:45
Pedagogen, Hus A, sal AK2 137 

De senaste åren har det talats mycket om Fake News. Begreppet dyker framför allt upp i samband med valkampanjer och informationsflöden på internet. Peter Olausson ska prata om Fake News, vad det är och hur har det utvecklat sig på nätet.

Medverkande: Peter Olausson, Författare och webbredaktör, Föreningen Vetenskap och Folkbildning
Programkategorier: Humaniora
Adress: Göteborgs universitet, Västra Hamngatan 25
Närmaste hållplats: Grönsakstorget

- Vetenskapsfestivalen 2019: Fake news på nätet

Vetenskapsfestivalen i Göteborg kan rekommenderas förbehållningslöst. En sådan borde arrangeras i varje stad med självaktning.

Penningtvätt

Långt innan man började tala om ljusskygg penningtvätt så fanns bokstavlig penningtvätt. Här en penningtvättmaskin från Popular Mechanics (1910).

Hur uppstod ordet "penningtvätt"? Det cirkulerar en förklaring som är intressant, lätt att komma ihåg och felaktig.

Money laundering, so-called after gangster Al Capone's practice of hiding criminal proceeds in cash-only laundromats in the 1920s, is a huge and growing problem.

- What's the new weapon against money laundering gangsters?, BBC 2 april 2019

Den organiserade brottsligheten tjänade stora pengar – i 1920-talets amerika – och behövde en förklaring till varifrån deras rikedomar kom. Ett sätt blev att köpa tvättomater – som man hävdade gick med stora vinster. Men där pengarna egentligen kom från brott.

- UG-referens: Swedbank och penningtvätten, SVT 20 februari 2019

En etymologisk blogg granskade ordets historia. Det dök först upp i engelskan (alltså i den ljusskygga betydelsen) i början av 1960-talet, men blev någorlunda allmänt känt först tiotalet år senare under Watergate-skandalens avslöjande. På den tiden verkar begreppet aldrig ha förklarats närmare eftersom det inte behövdes. När "smutsiga" kriminella pengar ska bli lagliga och "rena" så "tvättar" man dem. Vad finns att förklara?

While organized crime has long used legitimate businesses to "launder" dirty money, "money laundering" simply employs an established figurative use of "launder" meaning "sanitize, render acceptable" ("House votes to launder report before publication," UPI headline, 1/30/76). So laundromats are not the root of "money laundering" [...]

- Money laundering, Word Detective, 4 februari 2012

Kopplingen till Al Capone förefaller att ha varit en senare konstruktion. Spridda sökningar indikerar att den lanserades på 1990-talet, en fantasifull gissning ("myth has it ...") som så småningom stelande till ett falskt faktum. Sådana finns det myriader av. Det enda som är ovanligt i detta fall är att den påhittade förklaringen är mer långsökt än den självklara faktiska.

Lördagsfråga 557: Elektriskt

1. Rebecca Ohm, stridspilot.
2. PMD 85 var en tjeckoslovakisk hemdator lanserad 1985. Delar av den byggde på kopierad teknik (CPU:n var en Intel-klon) men i det stora hela var den mer original än många andra datorer som såldes bortom järnridån (se t ex bloggposten Hobbit och andra fula datorer för en binge Spectrum-kloner). Jag vet inte om QWERTZ var en östgrej. Tillverkaren hette Tesla, utan koppling till ett senare företag.
3. Porta Volta är återstoden av en stadsport från 1800-talet i Milano. Idag används namnet mest om området där den finns.
4. Andrew Watt gör flera roller i Ghost in my head som åtminstone undertecknad tyckte var riktigt bra.

Ohm, tesla, volt och watt – vad kan det bli tro? Det såg Magistern.