- The Donald i arbetstagen.
- Bell HU-1 Iroquois ("Irokes") fick genast smeknamnet "Huey" när den introducerades i US Army. Namnet behöll den även sedan den officiella och sällan använda beteckningen ändrades till UH-1.
- Svenska bibliotek har SAB, med Hc, Hce osv. I stora världen är Dewey (efter Melvil D.) vanligast, där böcker klassificeras med siffror.
- The Kingsmen framför sin största hit "Louie Louie" från 1963.
2018-04-30
Lördagsfråga 512: Ankor
2018-04-29
Fallet med kvinnan utan ansikte
Länge var Tysklands farligaste och mest efterspanade brottsling en kvinna.
Hennes DNA hade hittats på en lång rad brottsscener, de flesta i sydvästra Tyskland, ett par i Österrike och en i Frankrike. Det hade rört sig om allt från inbrott och rån till sex mord, varav ett på en polis. Hon var uppebarligen oerhört våldsam och mångkunnig. Om det fanns någon koppling mellan brotten så var det ingen som lyckades se den. Vem var hon? Och hur kunde en så intensivt kriminell person undvika rättvisan så länge? Det första brottet som kunde kopplas till henne var ett mord begått 1993, och 16 år senare hade man fortfarande inte hittat henne. Det är inte konstigt att man gick ut med en hittelön på flera miljoner. (Enligt Time lär man även ha konsulterat spågummor vilket inte skulle förvåna.)
Några månader senare hittade man henne.
I Frankrike utreddes en oidentifierad flykting vars svårt brända kropp hittats 2002. Kanske den nya gentekniken kunde vara till hjälp? Han hade lämnat sina fingeravtryck på sin asylansökan. Man tog ett prov på fingeravtrycken och skickade in för en DNA-analys, i hopp om att en liten gnutta hudflagor skulle finnas kvar. Man kan föreställa sig förvåningen när man fick reda på att mannens fingeravtryck innehöll DNA från "kvinnan utan ansikte"! Vad var det frågan om?
Svaret var, i efterhand, enkelt: Kvinnan utan ansikte, Das Heilbronner Phantom, var anställd på fabriken som tillverkade bomullspinnarna som polisen tog DNA-prover med.
Idag är DNA-fria tops en självklarhet i sammanhanget. Men det var det inte när proverna togs. Topsen polisen använt från 1993 och framåt var sterila men inte 100% rena från DNA; de kunde ju inte gissa hur proverna skulle användas i framtiden.
Detta är förvisso mer än en lustig anekdot. Man hör ofta om hur gamla kriminalfall tas upp på nytt med ny teknik. Men vilka felkällor kan finnas, som inte utgjorde några problem för den gamla tekniken men är det för den nya?
The reward for clues leading to the arrest of one of Germany’s most hotly pursued criminals has been doubled to a record €300,000, daily Bild reported on Tuesday. [...] She is called the "phantom killer," the "woman without a face," by the German media and considered to be dangerous and brutal, the paper reported.- Reward for 'phantom killer' reaches record €300,000, The Local (tyska), 13 januari 2009
Hennes DNA hade hittats på en lång rad brottsscener, de flesta i sydvästra Tyskland, ett par i Österrike och en i Frankrike. Det hade rört sig om allt från inbrott och rån till sex mord, varav ett på en polis. Hon var uppebarligen oerhört våldsam och mångkunnig. Om det fanns någon koppling mellan brotten så var det ingen som lyckades se den. Vem var hon? Och hur kunde en så intensivt kriminell person undvika rättvisan så länge? Det första brottet som kunde kopplas till henne var ett mord begått 1993, och 16 år senare hade man fortfarande inte hittat henne. Det är inte konstigt att man gick ut med en hittelön på flera miljoner. (Enligt Time lär man även ha konsulterat spågummor vilket inte skulle förvåna.)
Några månader senare hittade man henne.
I Frankrike utreddes en oidentifierad flykting vars svårt brända kropp hittats 2002. Kanske den nya gentekniken kunde vara till hjälp? Han hade lämnat sina fingeravtryck på sin asylansökan. Man tog ett prov på fingeravtrycken och skickade in för en DNA-analys, i hopp om att en liten gnutta hudflagor skulle finnas kvar. Man kan föreställa sig förvåningen när man fick reda på att mannens fingeravtryck innehöll DNA från "kvinnan utan ansikte"! Vad var det frågan om?
Svaret var, i efterhand, enkelt: Kvinnan utan ansikte, Das Heilbronner Phantom, var anställd på fabriken som tillverkade bomullspinnarna som polisen tog DNA-prover med.
Idag är DNA-fria tops en självklarhet i sammanhanget. Men det var det inte när proverna togs. Topsen polisen använt från 1993 och framåt var sterila men inte 100% rena från DNA; de kunde ju inte gissa hur proverna skulle användas i framtiden.
Detta är förvisso mer än en lustig anekdot. Man hör ofta om hur gamla kriminalfall tas upp på nytt med ny teknik. Men vilka felkällor kan finnas, som inte utgjorde några problem för den gamla tekniken men är det för den nya?
2018-04-28
2018-04-27
Kung Kristina
1650: Drottning Kristina kröns i Stockholms Storkyrka den 20 oktober till svensk kung, vilket säger en del om maktens genus.- Lars M. Andersson & Lena Amurén, Sveriges historia i årtal (Historiska media 2003)
Det är ett faktum att Kristina kröntes till kung. Vad det säger vet jag inte. Betraktades hon som man i någon abstrakt bemärkelse? Eller var "kung" inte lika strikt manligt som idag, jämför t.ex. "monark"? SAOB anger underbetydelsen "(†) [= utdöd] i oeg. anv., om regerande drottning. Drottningens (dvs. Kristinas) Kröning til Svea Rikes Konung."
2018-04-26
Till minne av Stephen Hawking
Stephen Hawking (1942-2018) var intressant på flera sätt. Jag tänker inte på hans ALS utan hans vana att uttala sig om ... Ska vi säga andra saker än fysik, svarta hål och annat som han var bäst på. Naturligtvis hjälpte det att han var världens överlägset mest kände vetenskapsman; folk hängde på hans talsyntes och spred snabbt citat om filosofins död, hotet från utomjordingar eller hotet från AI.
Hur som helst var det en förlust när han gick bort. VoF Göteborg har valt att hålla en minnesstund för Stephen Hawking ikväll. Vanliga lokalen Haket vid Masthuggstorget. Folk är där från ca 18 om inte tidigare.
Hur som helst var det en förlust när han gick bort. VoF Göteborg har valt att hålla en minnesstund för Stephen Hawking ikväll. Vanliga lokalen Haket vid Masthuggstorget. Folk är där från ca 18 om inte tidigare.
2018-04-25
Ett (1) tips för källkritik på nätet
Igår listade jag 9 tips för källkritik på nätet. Jag hämtade dem från en föreläsning jag har om källkritik, dess historia, grunder och tillämpning.
Efter att ha gått igenom de nio följer jag upp med one rule to rule them all, en grov men enkel tumregel: Ju mer det kliar i dela-nerven, desto viktigare är det att kontrollera.
Hur många gånger har jag brutit mot den tro? När jag ställs inför påståenden som jag bryr mig om lite grann eller inte alls, när folk jag inte brukar hålla med delar dumheter som jag därför utgår ifrån är osanna ... Då är det inte svårt att vara kylig och källkritisk. Men när det dyker upp något jättebra kalasroligt hyperengagerande som jag bara måste ... Det är då källkritiken prövas "på fältet".
Efter att ha gått igenom de nio följer jag upp med one rule to rule them all, en grov men enkel tumregel: Ju mer det kliar i dela-nerven, desto viktigare är det att kontrollera.
Hur många gånger har jag brutit mot den tro? När jag ställs inför påståenden som jag bryr mig om lite grann eller inte alls, när folk jag inte brukar hålla med delar dumheter som jag därför utgår ifrån är osanna ... Då är det inte svårt att vara kylig och källkritisk. Men när det dyker upp något jättebra kalasroligt hyperengagerande som jag bara måste ... Det är då källkritiken prövas "på fältet".
2018-04-24
9 tips för källkritik på nätet
Häromdagen höll jag åter en föreläsning om källkritik. En av bilderna utgörs av nio konkreta tips.
1. Vem står bakom sajten?
Vad står det på sajtens "Om"-sida? Om ingen sådan finns så är redan det en varningssignal. Vad står det om sajten på Wikipedia? Vem har registrerat domänen?
2. Vem står bakom nyheten?Är en artikel i själva verket ett pressmeddelande? Som på sin höjd fått en lätt rewrite när redaktionen stuvat om texten en smula? Om ett omotiverat företagsnamn förekommer, som till exempel i klassikern "enligt en undersökning från [företag]...", så kan man vara säker på det. En intressant observation är att namnet tenderar att vara med någonstans vid det fjärde stycket. Precis i början vore lite väl uppenbart (givet att avsändaren inte vill att pressmeddelandet ska se ut som ett pressmeddelande), och i slutet riskerar det att redigeras bort.
3. Vad står det, egentligen?Undersökningar visar att väldigt många väldigt ofta delar artiklar utan att ha läst mer än rubriken. Ett hett tips för den blivande källkritikern: Läs mer än rubriken.
4. Går påståendet att kontrollera?Har någon mer skrivit om samma sak? Kanske med en annan vinkling? Leder slagningar till samma källa?
5. Vad visar kontrollen?Denna punkt kan ses som en logisk fortsättning av punkt 3: Om en artikel beskriver en vetenskaplig studie, läs studien. Det är mycket vanligt att en studie beskrivs av en journalist som missförstått studiden. När sedan artikeln får en rubrik av en rubriksättare som missförstått artikeln är förvirringen total.
6. Hur "märkvärdigt" är påståendet?Det finns en klassisk regel som formulerats av många personer genom tiderna, som Laplace, Thomas Jefferson m.fl., men vars mest berömda formulering kommer från Carl Sagan: "extraordinary claims require extraordinary evidence". Denna punkt är ofta svårare än den ser ut. Många gånger kräver det lite eftertanke för att inse hur osannolik ett påstående är, särskilt när det så att säga rimmar med den egna världsbilden.
7. Vilken uppmärksamhet får påståendet?Folk har oerhört lätt för att tappa fokus och diskutera något annat än det påstående de tror att de diskuterar.
8. När skapades källan?Är nyheten du delar publicerad en dag eller en vecka gammal? Eller en månad, ett år eller ett decennium? Detta låter inte som någon tyngre fråga men felet är väldigt vanligt, särskilt som många sajter av någon anledning gärna gömmer undan publiceringsdatum (den sista tiden har en del blivit bättre på detta). En del artiklar är folk väldigt glada att dela år efter år, trots att de vederlagts gång på gång ... Se även bloggposten Kolla datum!
9. Bildgoogla!Utgörs nyheten/påståendet av en bild? Föreställer den verkligen vad som påstås? När har den tagits, var, och i vilket sammanhang? Ofta kan man snabbt och lätt få facit eller åtminstone goda hintar medelst en lika snabb som enkel bildgoogling.
1. Vem står bakom sajten?
Vad står det på sajtens "Om"-sida? Om ingen sådan finns så är redan det en varningssignal. Vad står det om sajten på Wikipedia? Vem har registrerat domänen?
2. Vem står bakom nyheten?Är en artikel i själva verket ett pressmeddelande? Som på sin höjd fått en lätt rewrite när redaktionen stuvat om texten en smula? Om ett omotiverat företagsnamn förekommer, som till exempel i klassikern "enligt en undersökning från [företag]...", så kan man vara säker på det. En intressant observation är att namnet tenderar att vara med någonstans vid det fjärde stycket. Precis i början vore lite väl uppenbart (givet att avsändaren inte vill att pressmeddelandet ska se ut som ett pressmeddelande), och i slutet riskerar det att redigeras bort.
3. Vad står det, egentligen?Undersökningar visar att väldigt många väldigt ofta delar artiklar utan att ha läst mer än rubriken. Ett hett tips för den blivande källkritikern: Läs mer än rubriken.
4. Går påståendet att kontrollera?Har någon mer skrivit om samma sak? Kanske med en annan vinkling? Leder slagningar till samma källa?
5. Vad visar kontrollen?Denna punkt kan ses som en logisk fortsättning av punkt 3: Om en artikel beskriver en vetenskaplig studie, läs studien. Det är mycket vanligt att en studie beskrivs av en journalist som missförstått studiden. När sedan artikeln får en rubrik av en rubriksättare som missförstått artikeln är förvirringen total.
6. Hur "märkvärdigt" är påståendet?Det finns en klassisk regel som formulerats av många personer genom tiderna, som Laplace, Thomas Jefferson m.fl., men vars mest berömda formulering kommer från Carl Sagan: "extraordinary claims require extraordinary evidence". Denna punkt är ofta svårare än den ser ut. Många gånger kräver det lite eftertanke för att inse hur osannolik ett påstående är, särskilt när det så att säga rimmar med den egna världsbilden.
7. Vilken uppmärksamhet får påståendet?Folk har oerhört lätt för att tappa fokus och diskutera något annat än det påstående de tror att de diskuterar.
8. När skapades källan?Är nyheten du delar publicerad en dag eller en vecka gammal? Eller en månad, ett år eller ett decennium? Detta låter inte som någon tyngre fråga men felet är väldigt vanligt, särskilt som många sajter av någon anledning gärna gömmer undan publiceringsdatum (den sista tiden har en del blivit bättre på detta). En del artiklar är folk väldigt glada att dela år efter år, trots att de vederlagts gång på gång ... Se även bloggposten Kolla datum!
9. Bildgoogla!Utgörs nyheten/påståendet av en bild? Föreställer den verkligen vad som påstås? När har den tagits, var, och i vilket sammanhang? Ofta kan man snabbt och lätt få facit eller åtminstone goda hintar medelst en lika snabb som enkel bildgoogling.
2018-04-23
Lördagsfråga 511: FHQ
- Storkbo på klippa utanför Algarve, Portugal.
- Varg (bakom granen) på Skansen.
- Bruno Liljefors, Havsörnsbo.
- Lucas Cranach d. ä. återger angrepp av förmodad varulv (1512).
2018-04-22
Leonardos fejkade cykel
Leonardo da Vinci uppfann, eller föreslog åtminstone, en rad konstruktioner av olika slag. Och till den raden lades 1974 cykeln. Det året upptäckte man nämligen en mycket enkel men dock skiss av vad som uppenbarligen var en häpnadsväckande modern tvåhjuling.
Modellen ovan är en rekonstruktion som gjordes 1993 inför en utställning i Malmö. Den har sedan visats upp på en del Leonardo-utställningar.
Här är själva skissen. Vad man ska säga? Mer än att det inte ser ut som en da Vinci?
För det är det inte. Att det är fejk reddes ut av Hans-Erhard Lessing 1997 i en noggrann utredning som finns på nätet: The Leonardo da Vinci Bicycle Hoax.
Vem som kladdade i det ovärderliga manuskriptet är osäkert. Lessing beskriver en italiensk Marinoni som förefaller att vara den ende som vidhåller att teckningen är äkta. En ovetenskaplig poäng med det skulle vara att den allra första cykeln uppfanns (typ) i Italien, vilket förresten inte är första gången som just cykeln tillskrivts ett oriktigt ursprung. Vad Lessing inte påstår är att Marinoni också gjorde teckningen. Det är heller inte nödvändigt; det finns många exempel på att aldrig så lärda personer med enkla medel lurats att få för sig saker som de sedan tror blint på resten av livet.
Modellen ovan är en rekonstruktion som gjordes 1993 inför en utställning i Malmö. Den har sedan visats upp på en del Leonardo-utställningar.
Här är själva skissen. Vad man ska säga? Mer än att det inte ser ut som en da Vinci?
För det är det inte. Att det är fejk reddes ut av Hans-Erhard Lessing 1997 i en noggrann utredning som finns på nätet: The Leonardo da Vinci Bicycle Hoax.
Vem som kladdade i det ovärderliga manuskriptet är osäkert. Lessing beskriver en italiensk Marinoni som förefaller att vara den ende som vidhåller att teckningen är äkta. En ovetenskaplig poäng med det skulle vara att den allra första cykeln uppfanns (typ) i Italien, vilket förresten inte är första gången som just cykeln tillskrivts ett oriktigt ursprung. Vad Lessing inte påstår är att Marinoni också gjorde teckningen. Det är heller inte nödvändigt; det finns många exempel på att aldrig så lärda personer med enkla medel lurats att få för sig saker som de sedan tror blint på resten av livet.
2018-04-21
2018-04-20
Hur anbringa flygplanets masker
Häromdagen råkade ett plan från New York till Dallas ut för problem. En motor exploderade, delar från den slog emot planets sida och ett fönster gick sönder. En passagerare drogs halvvägs ut genom hålet och dog senare. Den tragiska och ovanliga händelsen ska jag inte ta upp här.
Vad jag ska ta upp är en bild som Marty Martinez tog inne i planet efter olyckan. De där maskerna som finns inbyggda i planet löses ju automatiskt ut när trycket faller, så som alla som flugit X gånger i linjeplan hört X gånger. Och vare sig du flugit 1, 10, 100, 1000 eller fler gånger så har du hört ramsan lika många gånger: Placera masken över näsa och mun. Så varför gör folk inte det?
Bilden uppmärksammades av reseexperten Bobby Laurie som uppmanar folk att verkligen ta del av den där säkerhetsgenomgången, vare sig det är 1:a, 10:e, 100:e (...) gången du gör det.
Jag är inte helt säker på att det skulle hjälpa. Kanske en pedagogisk utformning av masken skulle göra större skillnad, med en tydlig utbuktning som visar var näsan skall passa in?
Jag hörde en gång någon berätta varför han alltid lyssnade på säkerhetsgenomgångarna. Han kunde dem visserligen utantill men poängen var att de försatte honom i en sorts nödläge, om så bara i bakhuvudet. Om något skulle hända så skulle han inte vara 100 % förvånad. Det är fortfarande den bästa motiveringen jag hört, och den jag tillämpar. Huruvida jag i ett akutläge skulle sätta på masken rätt eller fel vet jag inte.
Vad jag ska ta upp är en bild som Marty Martinez tog inne i planet efter olyckan. De där maskerna som finns inbyggda i planet löses ju automatiskt ut när trycket faller, så som alla som flugit X gånger i linjeplan hört X gånger. Och vare sig du flugit 1, 10, 100, 1000 eller fler gånger så har du hört ramsan lika många gånger: Placera masken över näsa och mun. Så varför gör folk inte det?
Bilden uppmärksammades av reseexperten Bobby Laurie som uppmanar folk att verkligen ta del av den där säkerhetsgenomgången, vare sig det är 1:a, 10:e, 100:e (...) gången du gör det.
Jag är inte helt säker på att det skulle hjälpa. Kanske en pedagogisk utformning av masken skulle göra större skillnad, med en tydlig utbuktning som visar var näsan skall passa in?
Jag hörde en gång någon berätta varför han alltid lyssnade på säkerhetsgenomgångarna. Han kunde dem visserligen utantill men poängen var att de försatte honom i en sorts nödläge, om så bara i bakhuvudet. Om något skulle hända så skulle han inte vara 100 % förvånad. Det är fortfarande den bästa motiveringen jag hört, och den jag tillämpar. Huruvida jag i ett akutläge skulle sätta på masken rätt eller fel vet jag inte.
2018-04-19
Överraskande om källkritik på vetenskapsfestivalen
Ingen lördags- eller ens torsdagsfråga, men väl en av bilderna ur min föreläsning om källkritik. På vilka sätt har dessa bilder bäring på ämnet? Diskutera.
Att källkritik tas upp på Sveriges överlägset största vetenskapsfestival är inte förvånande, tvärtom. Överraskningen ligger i att jag i morse inte visste om att jag nu kl 17 ska prata på Pedagogen (Grönsakstorget), sal AK2 136 (en trappa ner från entrén). Men ibland får ordinarie föreläsare förhinder och när jag händelsevis hade möjlighet så var det ju bara att plocka fram en dragning jag har liggande.
I tider av fake news, sociala medier och en aldrig sinande ström av privata bloggar sägs det att det är viktigt att anlägga ett källkritiskt perspektiv när man letar information. Men vad är källkritik egentligen? Hur vet man om den information man hittar är korrekt? Peter Olausson, ordförande i Vetenskap och Folkbildning, kommer att presentera ämnet källkritik och berätta varför det är viktigt att tänka sig för innan man trycker på "Dela"-knappen.- Vetenskapsfestivalen: Vikten av att vara källkritisk
Att källkritik tas upp på Sveriges överlägset största vetenskapsfestival är inte förvånande, tvärtom. Överraskningen ligger i att jag i morse inte visste om att jag nu kl 17 ska prata på Pedagogen (Grönsakstorget), sal AK2 136 (en trappa ner från entrén). Men ibland får ordinarie föreläsare förhinder och när jag händelsevis hade möjlighet så var det ju bara att plocka fram en dragning jag har liggande.
2018-04-18
Fusk och slarv på vetenskapsfestivalen
Just nu pågår vetenskapsfestivalen i Göteborg, den tillställning som fortfarande är den överlägset största av sitt slag i det här landet. Och även i år ska undertecknad vara med.
Söndagen den 22 april kl 13.30, Pedagogen (vid Grönsakstorget), sal AK2 137 (en trappa ner, görlätt att hitta).
Närmare bestämt ska jag utöver Piltdown-människan och det vikingatida band där det inte alls stod "Allah" ta upp den guldförande grus-människan från Calaveras, min favorit Drakes plåt och att Stockholm är tapetserat med Norges nationalhelgon.
Peter Olausson diskuterar fusk och slarv inom arkeologi, historia och paleontologi. Några kända och mindre kända exempel tas upp, som Piltdown-människan eller de band från vikingatiden som påstods ha "Allah" invävt. Hur lätt eller svårt är det att få genomslag för fusk eller slarv?- Vetenskapsfestivalen: Forskningsfusk och slarv inom arkeologin
Söndagen den 22 april kl 13.30, Pedagogen (vid Grönsakstorget), sal AK2 137 (en trappa ner, görlätt att hitta).
Närmare bestämt ska jag utöver Piltdown-människan och det vikingatida band där det inte alls stod "Allah" ta upp den guldförande grus-människan från Calaveras, min favorit Drakes plåt och att Stockholm är tapetserat med Norges nationalhelgon.
2018-04-17
Vill du bli kryssad?
Framåt sommaren lär vi få se många, många politiker som vill bli kryssade. Undras hur många av dem som är bekanta med en annan betydelse av "kryssad"?
"Femfemma" kommer från 1864 års strafflag, där 5 kap. 5 § definierar brottslingar som inte kan ställas till svars eftersom de inte begriper vad de gjort. Lagen avskaffades 1965, uttrycket har levt kvar längre än så.
Här ser ni gamla 5:5. Det innebar att man blev straffri – eller kryssad, som man sade förr. 5-5 i stryktipset är ju ett kryss. Det var de som kom till sjukhus.- Professor Lars Lidberg i justitieutskottets utfrågning om psykiskt störda lagöverträdare den 9 mars 1993
"Femfemma" kommer från 1864 års strafflag, där 5 kap. 5 § definierar brottslingar som inte kan ställas till svars eftersom de inte begriper vad de gjort. Lagen avskaffades 1965, uttrycket har levt kvar längre än så.
2018-04-16
Lördagsfråga 510: Stort och smått
- Från 1982 hade leksakskedjan Stor & Liten särskilda avdelninger med datorer och TV-spel, där man dessutom kunde prova på dem. De hette Framtiden och var för målgruppen det häftigaste som tänkas kunde. Jag är särskilt förtjust i TT-bilderna hos Nivelleringslikaren för att de dokumenterar något som många av oss har i högst levande minne men praktiskt taget aldrig ser på bild: Glopar som står och hänger framför affärens dataspel.
- Dustin Hoffman, 33, hårdsminkas till Jack Crabb, 121, titelrollen i Little Big Man (1970).
- Karakteristiska långhöghus i stadsdelen Groß Klein, Rostock.
- Sic bo, Tai sai eller Dai siu; det kinesiska tärningsspelet kallas lite olika saker men den detaljerade spelplanen och tre tärningar under glas gör det lätt igenkännligt. Dai siu betyder "stor [eller] liten", syftande på två av dess spelkombinationer.
2018-04-15
Cigaretter utan tobak
The Dukes tasted of almost nothing, but they were at least better than Vanguards, the new "tobaccoless" from America that despite its health-protecting qualities, filled the room with a faint "burning leaves" smell that made visitors to his office inquire whether "something was on fire somewhere"- Ian Fleming, Thunderball (1961)
Vanguard – a discovery that eliminates the 3 agents in cigarettes linked to Cancer and Heart diseases: NO Tobacco Tars ... NO Nicotine, and more important NO Arsenic!- Annons för Vanguard, Advertising Week, 2 oktober 1959
Vanguard var inget hittepå-märke utan en faktisk produkt: Den tobakslösa cigaretten. Eller bara tobaccoless, eftersom ordet cigarette inte fick användas.
Den bestod av en sorts fibermassa kallad Fibrila. Exakt vad den utgjordes av verkar ha varit en företagshemlighet. Kunderna "varnades" för att inte förvänta sig tobaksdoft ("Don't expect a tobacco smell"), så Flemings brända löv var nog inte långt från verkligheten. Huruvida health-protecting qualities verkligen utlovades har jag inte hittat belägg för men det skulle inte förvåna det minsta, i en tid då exempelvis utformningen av filter på vanliga cigaretter kunde beskrivas som levererandes renare luft än den där sunkiga som icke-rökare andades in hela dagarna.
For the first time in your life, smoke without fear- Annonsen för Vanguard (1959)
Slagordet ovan borde folket på företaget Bantop, som tillverkade Vanguard, ha filat på. För vid den tiden var jorden full av människor som rökte och aldrig bekymrat sig det minsta över det.
Vanguard lanserades hösten 1959 och stötte omedelbart på problem. Rökandets eventuella negativa effekter på hälsan hade börjat diskuteras så smått, till tobaksbolagens irritation. En cigarettliknande produkt som inte medförde de eventuella riskerna hos tobak och dess beståndsdelar? Om det nu var tjära, nikotin eller rentav arsenik man bekymrade sig för mest. Bantop fann att tidningar inte ville ta in deras annonser – vad det nu berodde på. Och vare sig det berodde på brist på marknadsföring eller att deras tobaccoless luktade eldsvåda så fick Vanguard ett kort liv.
Måhända Thunderball är det enda populärhistoriska verk där märket nämns. Men eftersom det var i en Bond-roman det nämndes så fick det därigenom en plats i historien, om än aldrig så liten.
Källa: Fleming's Bond: Vanguard Tobaccoless Cigarette
2018-04-14
2018-04-13
"Omgiven av idioter" är pseudovetenskapligt skräp
Dagens bloggpost blir ett uppmärksammande av Jonas Hjalmar Bloms bloggpost med den något längre rubriken Vad du bör vara medveten om när du läser Omgiven Av Idioter och kategoriserar människor i fyra färger. Den handlar om Thomas Eriksons bok från 2014. Den har inte bara blivit en storsäljare på senare år, utan är en av de mest framgångsrika böcker inom den psykologiska genren detta land har sett.
Då är det desto tråkigare att boken är pseudovetenskap och skräp.
Blom inleder föredömligt men en sammanfattning, ett abstract eller too long, didn't read som det också kallas:
Låt den bli en aptitretare. För artikeln är väl värd att läsa i sin helhet. Även den som aldrig hört talas om Erikson eller den enfaldiga fyrfärgs-klassificeringen kan njuta av en sågning av denna kaliber.
Då är det desto tråkigare att boken är pseudovetenskap och skräp.
Blom inleder föredömligt men en sammanfattning, ett abstract eller too long, didn't read som det också kallas:
TLDR: Att läsa Omgiven Av Idioter är underhållande, på samma sätt som det är underhållande att läsa horoskop. Däremot är den lika usel som horoskop när det handlar om att förstå andra människor, eller att använda i rekrytering och personlig utveckling, där det finns andra test som är avsevärt bättre.- Jonas Hjalmar Blom: Vad du bör vara medveten om när du läser Omgiven Av Idioter och kategoriserar människor i fyra färger, 11 april 2018
Låt den bli en aptitretare. För artikeln är väl värd att läsa i sin helhet. Även den som aldrig hört talas om Erikson eller den enfaldiga fyrfärgs-klassificeringen kan njuta av en sågning av denna kaliber.
Alltså, författaren till Omgiven Av Idioter har förstått några saker fel:
- Vetenskap innebär inte att handplocka exempel ur historien för att underbygga sitt eget budskap.
- Vetenskap innebär inte att säga ”forskningen visar” och sedan inte berätta vilken forskning man menar.
- Vetenskap innebär inte att hänvisa till en 90 år gammal bok, som handlar om något annat än det man försöker att presentera och som senare vederlagts.
- Vetenskap innebär inte att hitta belägg för sina teorier, utan om att falsifiera dem.
2018-04-12
Visst kan man lämna Svenska Akademien
För ett tag sedan tog jag upp en fråga som då blivit aktuell och konstaterade att Visst kan man bli utesluten ur Svenska akademien. Och nu är en relaterad fråga aktuell. Inte minst som även deras beskyddare fått fel för sig.
Men som professorn i juridik konstaterar (i en mycket bra artikel som tar upp en rad missuppfattningar rörande akademien) så råder föreningsfrihet i landet, och gäller även ledamöter:
Föreningsfriheten står inskriven i grundlagen. Jag är inte säker på om den negativa rätten ingår i friheten som den nämns här.
Det är min bestämda uppfattning att Monarken disponerar över de stadgar för Svenska Akademien som min företrädare Gustav III fastställde. Jag kommer, i ljuset av utvecklingen, att överväga behovet av kompletteringar av stadgarna, bland annat vad avser rätten till utträde.- Uttalande av H.M. Konungen, kungahusets hemsida 11 april 2018
Men som professorn i juridik konstaterar (i en mycket bra artikel som tar upp en rad missuppfattningar rörande akademien) så råder föreningsfrihet i landet, och gäller även ledamöter:
... Det är oförenligt med dagens föreningsrättsliga principer att en person tvingas vara kvar i en sammanslutning. Denna så kallade negativa föreningsrätt är förankrad i FN:s rättighetsförklaring, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. De båda senare är inte bara bindande för Sverige, de är svensk rätt, som går före Akademiens stadgar, vare sig dessa ändras eller inte.- Claes Sandgren: Nej, Akademiens ledamöter står inte över svensk lag, DN 9 april 2018
Föreningsfriheten står inskriven i grundlagen. Jag är inte säker på om den negativa rätten ingår i friheten som den nämns här.
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad [...] föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften- Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 1 §
2018-04-11
Faktiskt och faktiskt inte
Faktiskt.se- IDG: Faktiskt.se
planerad svensk webbsajt för faktagranskning av nyheter. Sajten öppnas i april 2018 och är ett samarbete mellan bland andra Sveriges Television, Sveriges Radio Ekot, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Mittmedia. Faktiskt.se ska inte ha en gemensam redaktion, utan de deltagande redaktionerna ska faktagranska var för sig.
Redan innan sajten öppnat lades en fejkad kopia ut. Samma namn men en annan toppdomän, snarlik logga – allt för att folk ska ta fel. Jag gjorde det själv, innan jag blev upplyst om att sajten hänvisar till källor som Michael Zazzio (jfr bloggposten om kolloidala silver-duon, Storkvackarna Sultan och Zazzio) och InfoWars, att den ju var lite väl ryssvänlig, med mera.
Hur tar man reda på om en sida är "äkta"? Eller åtminstone vilka som ligger bakom dem?
När det gäller ogenerade varumärkesstölder så skyltar skojarna naturligtvis inte med sina uppgifter på den annars obligatoriska Om-sidan. En enkel metod som fungerade här var att göra en s.k. whois-slagning på eurid.eu. Den sajten håller reda på alla .eu-domäner, vilka som registrerat dem, när osv.
Huruvida Faktiskt.se kommer att leverera när den väl öppnar är naturligtvis en helt annan sak.
Etiketter:
faktoider,
förvillare,
källkritik,
omvärldsbevakning
2018-04-10
Det forna, nuvarande och påhittade Sverige
Suecia antiqua et hodierna, "Det forna och nuvarande Sverige", är ett prakt-, skryt- och propagandaverk från stormaktstiden. 353 påkostade planscher visar det bästa, största och mest ärevördiga landet har att erbjuda.
... Och lite till. För syftet var inte att visa hur det verkligen såg ut. Det är en sak när redaktören och illustratören Erik Dahlbergh tog med planerade byggnader som kanske, kanske inte förverkligades.
Det är en annan när befintliga byggnader överdrevs, som när Göteborgs Gustavi och Christinæ kyrkor (domkyrkan resp tyska kyrkan) höjer sig ännu mycket mer över omgivningen än de verkligen gjorde.
Men det blir parodiskt med exempel som Linköping, vars domkyrka och Ars Regia kungliga slott är så ofantliga att de skulle kunna rymma resten av staden flera gånger om.
Men sådana uppenbara fel är ändå lättare att hantera än de mer subtila. Det är ett generellt tips: Ska man ljuga ska man göra det lite lagom.
SAEH har en egen sajt hos Kungliga Biblioteket som naturligtvis rekommenderas: suecia.kb.se
... Och lite till. För syftet var inte att visa hur det verkligen såg ut. Det är en sak när redaktören och illustratören Erik Dahlbergh tog med planerade byggnader som kanske, kanske inte förverkligades.
Det är en annan när befintliga byggnader överdrevs, som när Göteborgs Gustavi och Christinæ kyrkor (domkyrkan resp tyska kyrkan) höjer sig ännu mycket mer över omgivningen än de verkligen gjorde.
Men det blir parodiskt med exempel som Linköping, vars domkyrka och Ars Regia kungliga slott är så ofantliga att de skulle kunna rymma resten av staden flera gånger om.
Men sådana uppenbara fel är ändå lättare att hantera än de mer subtila. Det är ett generellt tips: Ska man ljuga ska man göra det lite lagom.
SAEH har en egen sajt hos Kungliga Biblioteket som naturligtvis rekommenderas: suecia.kb.se
2018-04-09
Lördagsfråga 509: Ytterligare fyra nyanser av grått
- I originalet heter traktorn Travis. Jag vet inte om det syftar på något annat än att vara allitererande. Då lyckades de svenska översättarna mycket bättre när de kallade honom Grålle, efter den enda traktor jag känner till som haft ett populärt smeknamn: Ferguson TE 20.
- Riddarholmskyrkan började livet 1300 som klosterkyrka åt ett gråbrödrakloster (franciskaner). Klostret gav även namn åt hela holmen vilket är anledningen till att man än idag hittar namnet Gråmunkeholmen här och var.
- Jag vågar inte lova att denna bild av paraderande Wehrmacht i Paris inte är kolorerad i efterhand. Men jag vågar lova att uniformernas kulör i vilket fall är korrekt, på någon procent när: Feldgrau "fältgrått".
- José Victoriano var mer känd under artistnamnet Juan Gris. Likt världens mest kände kubist kom han från Spanien. Enligt en kryptisk kommentar från Alice B. Toklas, som kände båda två väl, var Gris "den ende person som Picasso ignorerade".
2018-04-08
Swedenborgs flygmaskin
Koncept till flygmaskin (sedd från ovan), ur Swedenborgs anteckningar
Jag har inte sett citatet i original. Detta är återöversatt från engelska (artikeln nämner även en Bernard le Bovier de Fontenelle som tydligen citeras i sin tur). Sammanhanget är att Swedenborg försöker övertyga den skeptiske Polhem om att det går att bygga en flygmaskin, om inte just vid tillfället så åtminstone någon gång i framtiden.
Wikipedia: Swedenborg 1714 Flying Machine
Konsten att flyga är knappt född. Den kommer att bringas till perfektion och en dag kommer folk att flyga till månen. Låtsas vi att vi har upptäckt allt, eller att vi bringat vår kunskap till en punkt där vi inte kan tillägga något? För Guds skull, låt oss komma överens om att det fortfarande finns något kvar för kommande tider!- Emanuel Swedenborg till Christopher Polhem (1714)
Jag har inte sett citatet i original. Detta är återöversatt från engelska (artikeln nämner även en Bernard le Bovier de Fontenelle som tydligen citeras i sin tur). Sammanhanget är att Swedenborg försöker övertyga den skeptiske Polhem om att det går att bygga en flygmaskin, om inte just vid tillfället så åtminstone någon gång i framtiden.
Wikipedia: Swedenborg 1714 Flying Machine
2018-04-07
2018-04-06
Tom Lehrer, 90
There's antimony, arsenic, aluminum, selenium,- Tom Lehrer: "The Elements", mel. Gilbert & Sullivan (Generalmajorens sång från The Pirates of Penzance)
And hydrogen and oxygen and nitrogen and rhenium,
And nickel, neodymium, neptunium, germanium,
And iron, americium, ruthenium, uranium ...
Av den briljante Tom Lehrers låtar måtte grundämneslåten vara den mest kända och sjungna. Tom var låtskrivare och satiriker på 1950- och 1960-talen; han kanske fortfarande är det, men han har inte framträtt offentligt sedan 1972 [uppdaterat: Fel! Se kommentarer för länk!]. Men det kanske överraskar en och annan att han fortfarande lever. På måndag fyller han förresten 90 år.
Ett påstående jag kände igen var att han skulle ha gett upp karriären sedan verkligheten så att säga hunnit ikapp satiren. Men det stämmer inte:
There is an urban legend that Lehrer gave up political satire when the Nobel Peace Prize was awarded to Henry Kissinger in 1973. He did comment that awarding the prize to Kissinger made political satire obsolete, but has denied that he stopped creating satire as a form of protest, asserting that he had stopped several years prior.- Wikipedia: Tom Lehrer
These are the only ones of which the news has come to Harvard,På spelningen i Köpenhamn nämner han att lawrencium upptäckts sedan låten skrevs. Det var en sanning med modifikation; man hade ledtrådar som pekade åt det hållet men det var först 1971 som man fick fram ovedersägliga belägg för att det verkligen var ämne 103 man lyckats tillverka.
And there may be many others but they haven't been discovered.
2018-04-05
Misstänkt misstänkt
Den pressetiskt centrala frågan i detta ärende är användningen av order "misstänkt". Ordet är både ett allmänt uttryck för att man tror att något förhåller sig på ett visst sätt, samtidigt som det är ett juridiskt begrepp som används i samband med polisutredningar.- PO: "Göteborgs-Posten klandras: Pekade felaktigt ut politiker som misstänkt för brott," Göteborgs-Posten 5 april 2018
När GP nu klandras är det för att man återgett material från en annan tidning där en lokalpolitiker "misstänks" för ett specificerat brott. Men ordet "misstänkt" kan tolkas på vitt skilda sätt. Man kan till exempel "misstänka" att caféets kaffe inte är nybryggt, något som förhoppningsvis aldrig leder vidare. Man kan också "misstänka" att ett brott begåtts. Den kan leda till en polisanmälan och en förundersökning som kan finna stöd för misstanken. Då kommer man in på "misstänkt" i ordets juridiska betydelse, vilket naturligtvis är betydligt starkare än dess vanliga, vardagliga betydelse.
Det är inte ovanligt att tidningar använder ordet misstanke, som om personen faktiskt delgivits misstanke om brott, när det i själva verket handlar om den allmänna betydelsen.- PO som ovan
2018-04-04
Gustav III:s tvillingexperiment
Kaffe har förbjudits flera gånger i Sveriges historia. Vanligtvis har skälet varit att man tyckte att svenskarna lade för mycket pengar på den lyxartikeln och andra, pengar som dessutom försvann ur landet.
Gustav III lär även ha hört att kaffe var skadligt och förkortade livet. För att bevisa detta ska han ha iscensatt ett experiment. Två enäggstvillingar hade lyckats dra på sig varsin dödsdom. Kungen omvandlade straffet till livstids fängelse. Båda fångarna behandlades exakt likadant, med en enda skillnad: Den ene fick dricka tre kannor kaffe om dagen, den andre samma mängd te. Resultatet tog tid på sig och såväl kungen som de två läkare som övervakade det hela hann dö bort. Men när tvillingarna uppnått den särskilt för tiden mogna åldern av 83 år lär tedrickaren ha varit den förste att avlida.
"Lär"... Detta experiment finns omnämnt lite varstans, inte minst på Uppsala universitets hemsida. Där har man lagt in en mycket liten och blek reservation:
Mytmästaren avfärdade 2009 historien:
Om historien varit sann borde den finnas dokumenterad någonstans, det var ju själva poängen. Vad hette tvillingarna? Vad var de dömda för? Var satt de fängslade? Och borde inte samtiden, såväl allmänhet som forskare, ha uppmärksammat vad som beskrivits som Sveriges första kliniska försök?
Den äldsta beskrivningen jag hittills hittat är från 1937:
Den svenskfödde Bror Eric Dahlgren gav året därpå ut ett trevligt populärvetenskapligt häfte där kaffets botanik, historia med mera beskrivs utförligt. Det borde innehålla episoden om Gustav III, men gör det inte. Längre har jag inte kommit.
B. E. Dahlgren: Coffee (Chicago 1938)
Wikipedia: Gustav III of Sweden's coffee experiment
Gustav III lär även ha hört att kaffe var skadligt och förkortade livet. För att bevisa detta ska han ha iscensatt ett experiment. Två enäggstvillingar hade lyckats dra på sig varsin dödsdom. Kungen omvandlade straffet till livstids fängelse. Båda fångarna behandlades exakt likadant, med en enda skillnad: Den ene fick dricka tre kannor kaffe om dagen, den andre samma mängd te. Resultatet tog tid på sig och såväl kungen som de två läkare som övervakade det hela hann dö bort. Men när tvillingarna uppnått den särskilt för tiden mogna åldern av 83 år lär tedrickaren ha varit den förste att avlida.
"Lär"... Detta experiment finns omnämnt lite varstans, inte minst på Uppsala universitets hemsida. Där har man lagt in en mycket liten och blek reservation:
The authenticity of the story has been questioned.- Uppsala universitet, Linné online: Coffee – rat poison or miracle medicine?
Mytmästaren avfärdade 2009 historien:
"Om den varit sann hade jag känt till den. Det här låter som en historia av sent ursprung, högst några decennier gammal. Från början kan den förresten ha handlat om någon annan än Gustav III och något annat än kaffe och te som prövades på tvillingarna", säger han.- Bengt af Klintberg citerad i "Kungligt tvillingexperiment – sant eller falskt?" UNT 28 mars 2009
Om historien varit sann borde den finnas dokumenterad någonstans, det var ju själva poängen. Vad hette tvillingarna? Vad var de dömda för? Var satt de fängslade? Och borde inte samtiden, såväl allmänhet som forskare, ha uppmärksammat vad som beskrivits som Sveriges första kliniska försök?
Den äldsta beskrivningen jag hittills hittat är från 1937:
Digging into the 18th century records of the reign of King Gustav III of Sweden, Dr. B. E. Dahlgren, chief curator of botany of the Field Museum in Chicago, found that King Gustav used a pair of convict twins as guinea pigs to settle, in quite 20th century scientific fashion, a controversy of the day.- Science News vol 31-32 (1937)
Den svenskfödde Bror Eric Dahlgren gav året därpå ut ett trevligt populärvetenskapligt häfte där kaffets botanik, historia med mera beskrivs utförligt. Det borde innehålla episoden om Gustav III, men gör det inte. Längre har jag inte kommit.
B. E. Dahlgren: Coffee (Chicago 1938)
Wikipedia: Gustav III of Sweden's coffee experiment
2018-04-03
Akseptera inte asseptera
Uttalet [asepte´ra] är inte ovanligt men måste anses felaktigt.- Svensk Ordbok: acceptera
Man märker att man är något på spåren när akademiens SO (den som varken är SAOL eller SAOB men ett excellent mellanting) lägger upp en ruta som ovan. Acceptera kommer ytterst från lat acceptare som uttalades ungefär atcheptare. Uttalet akseptera eller axeptera är det korrekta.
Varifrån kommer då uttalet med ss? Det enda andra acc-ord som kan ha motsvarande uttal är accessoar, och där verkar det rentav vara i så klar majoritet att det enligt språkets demokratiska regler skulle vara det korrekta. Hur blev det så? Något besked i den frågan har jag ännu inte hittat.
2018-04-02
Lördagsfråga 508: Ägg
- Fästningen de la Taille i Bondaroy. Här rinner floden Œuf innan den byter namn till Essonne och rinner ut i Seine.
- Erika Bertschinger från Egg, nära Zürich. Under artistnamnet Uriella grundade hon sekten Fiat Lux 1980. Den flyttade omsider till byn Ibach där den under rätt lång tid genomsyrade samhället. Sedan 2011 har ingen verksamhet förekommit. Idag är sekten i praktiken upplöst.
- Här tas ett elektrogastrogram EGG, den mindre kända motsvarigheten till hjärtats elektrokardiogram EKG.
- Extreme ironing EI uppfanns 1997. Det är helt enkelt en extremsport som går ut på att stryka kläder på omöjliga platser och i omöjliga situationer, ju omöjligare desto bättre.
2018-04-01
Ännu en 1 april
Dagarna är räknade för aprilskämten. I alla fall för skämten i tidningarna, enligt medieforskaren Bengt Johansson.Aprilskämten lever farligt, SVT 1 april 2018
Professorn i journalistik och medier förklarar i några punkter varför aprilskämtens storhetstid är över:
- När källkritik, fake news och liknande hamnat på dagordningen på ett nytt sätt så vill man inte riskera sin dyrbara ömtåliga trovärdighet genom att med flit publicera hittepå.
- Det klassiska aprilskämtet har två steg: Först blir man lurad, sedan berättar tidningen (tv-/radioprogrammet) att det var ett skämt. När kanalerna blivit digitala så är det inte alls självklart att läsarna är med i båda stegen.
- Klickklimatet uppmuntrar spektakulära nyheter året runt, och "det finns flera nyheter som verkar osanna även om det är sanna".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)