Lördagsfråga: Båt i växthus

Vad har vi här?

Eljest

Sedan jag skrev följande inlägg har mina alerta & kunniga läsare upplyst om att eljest visst används som synonym för "annorlunda", nämligen uppåt landet. Där är eljest annorlunda, eljest annars.

Ur en större dagstidning*:

- Nä, det är vi som är eljest (ung: annorlunda).
- Vad menar du, frågade jag.
- Ja, vi är lite eljest vi svenskar. Vi är inte som dom andra.

Någon som inte hajar till? För åtminstone idag är eljest inte någon synonym till "annorlunda" i rikssvenska. Ska man välja ett enda ord i rikssvenska får det bli "annars":

Böj dig för spiran eljest biter svärdet

- August Strindberg, Mäster Olof

5000

Boken har nu passerat 5000 ex sålda*. Den tredje tryckningen är på gång.

Utlåningssiffrorna från biblioteken är inte heller så dumma. De som är lättast att få fram är stadsbiblioteken för Göteborg och Stockholm, och bortsett från en bok i Enskede är samtliga 20 exemplar i skrivande stund utlånade.


* Från förlaget - hur många som detaljhandeln i sin tur avyttrat kan man bara få reda på i efterhand. Men särskilt många hyllvärmare kan det inte vara frågan om, dagens bokhandel är mycket slimmad och kör med minimala lager.

Universums sämste poet

The very worst poetry of all perished along with its creator, Paula Nancy Millstone Jennings of Greenbridge, Essex, England in the destruction of the planet Earth.
- Douglas Adams, The Hitchhikers Guide to the Galaxy

När boken började som ett radioprogram så gick titeln till Paul Neil Milne Johnstone (1952-2004). Han var poet och klasskamrat till Douglas Adams.

The dead swans lay in the stagnant pool.
They lay. They rotted. They turned
Around occasionally.
Bits of flesh dropped off them from
Time to time.
And sank into the pool's mire.
They also smelt a great deal.
- Ett exempel på Johnstones lyrik.

Wikipedia (eng.): Paul Neil Milne Johnstone (där födelseåret anges till "ca 1952")

Världens största sten

Om man letar efter the world's largest rock (största friliggande sten, monolit) så kan man lätt få reda på att det är Uluru, tidigare känd som Ayers rock.* Man kan även få andra besked. Facit verkar dock svårare.

First up, if Uluru was a monolith then it certainly isn’t the largest on the planet. That distinction goes to another Australian, Mount Augustus in Western Australia which is approximately 2.5 times larger in mass and rises to 858 meters above the surrounding land. So there goes the largest monolith theory.

Mount Augustus är även känd under det lokala namnet Burringurrah.

Secondly, there is considerable weight behind the theory that Uluru is not actually a monolith, i.e. a single rock, but is actually part of a huge predominantly underground rock formation that also includes Kata Tjuta (the Olgas) 35km to the west and Atila (Mount Connor), a mesa tableland, approximately 100km to the east of Uluru.

Citat från Wayoutback. Jag hade citerat en geologisk studie av problemet om jag hittat någon.

Observera även "teori". Ulurus status som monolit (en term som Wikipedia-artikeln beskriver som följer: "a somewhat ambiguous term because of its multiple meanings, and thus a word generally avoided by geologists") är, såvitt jag kunnat få fram, inte avgjord.


Wayoutback: Uluru Ayers Rock Geology - med typiska exempel på hur diskussionen förs
Wikipedia (eng.): Uluru; Mount Augustus National Park


* Jag föredrar definitivt Uluru. Dels låter namnet betydligt bättre, dels förtjänar denna sagolika plats bättre än att bli uppkallad efter en fullständigt irrelevant politiker som inte ens var där (Sir Henry Ayers 1821-1897, premiärminister för staten South Australia ). Notera dock att det åtminstone stavas "Ayers", inte "Ayer's".

Svar på lördagsfrågan: Kungens kurva

Den 28 september 1946 (kuriosa: nuvarande kungen var då fem månader) körde en Cadillac av vägen i Segeltorp, Huddinge municipalsamhälle (kommunen bildades året därpå). Varken människor eller fordon eller något annat kom till skada, och man kunde snart köra vidare.

Detta hade knappast gett ens en notis i pressen, om det inte varit för den detaljen att kung Gustav V satt i bilen (observera krona och V på bakluckan). Den blev därför dagens nyhet.

Men idag hade händelsen ändå garanterat varit utraderad ur det allmänna medvetandet, om det inte varit för den Esso-mack som öppnade i trakten kort därefter, under det antagna namnet Kungens kurva. 19 år senare öppnade Ikea varuhus, och resten är, som man säger, historia. Stugart menar att själva händelsen börjar falla i glömska, vilket åtminstone inte inkluderar Anders D. :-)


Wikipedia (sv.): Kungens kurva
DN: Martin Stugart om Kungens kurva

Tändstickor i krukväxter

En metod att bli av med småkryp i blommorna är att sticka ner tändstickor i jorden, med svavlet nedåt. Någon som känner igen detta tips?

Mask i blomkrukor försvinna snart, om fosforstickor nedstickas i kanten af krukan.

- Idun (2 maj 1890)

Enligt de som kan ämnet så kunde detta ge en helt liten och lokal men dock effekt — på den tiden man hade svavel i tändstickor. Nu för tiden används främst kaliumklorat. Det har ingen effekt alls mot krypen.

Lördagsfråga: Bil

Vad har hänt här?

Var är vi?

Haiku

Vad kännetecknar en haiku?

Fick ett tips från Johannes om uppfattningen, att en dikt på tre rader är kvalificerad som haiku. Någon som instämmer?

Tre rader är nödvändigt, men inte tillräckligt - raderna skall vara på 5 + 7 + 5 stavelser. Å andra sidan så verkar inte det heller vara riktigt riktigt:

the Japanese count sounds, not syllables; for example, the word "haiku" itself counts as three sounds in Japanese (ha-i-ku), but two syllables in English (hai-ku), and writing seventeen syllables in English produces a poem that is actually quite a bit longer, with more content, than a haiku in Japanese
- Wikipedia (eng.): Haiku

Sen finns det, föga förvånande, ytterligare preciseringar och raffinemang. Med tanke på att många kallar nästan vilka grötverser som helst på fem rader för limerickar, så kanske man inte ska ha allt för stora förväntningar. :-)

Rödvinsvänstern

Min generation på tidningen hade varit med om 68-revolutionen, och det var att sitta på golvet i Mahjongkläder och halsa rödvin, Vin Rouge d'Algerie hette det, och det var inte gott då heller.

- Magdalena Ribbing (just hon)

Var det sådana drycker som gav upphov till den uppenbarligen nedsättande termen? Och varför; var de särskilt billiga just då, eller skulle man sympatisera med något producentland?

Eller var det lite finare "rödingar" som avsågs, till skillnad från de åt snus & Kron-hållet? Artikeln på Wikipedia är inne på det spåret, "som i sitt dagliga liv bortser från klassiska vänster- eller arbetsklassideal", fast av vittnesmål från Ribbing m.fl. så verkar det inte alls ha varit särskilt borgerligt i övrigt. Tvärtom är just golvsittandet en närmast obligatorisk detalj, i ännu högre grad än kuddarna och linsgrytan.

Följdfråga: Vem myntade begreppet? Har fått några namn: Yrsa Stenius (som förnekar det, hon kom inte till Sverige förrän 1979), Carl Lidbom. Fler förslag?


Wikipedia (sv.): Rödvinsvänster

Ofta nämns en rad liknande ordbildningar, som vitvinshöger, champagnesocialist och så vidare. Eftersom inget av dem fått ens 1 % av genomslaget hos det ovan nämnda så ignorerar jag dem.

Österlens von Däniken

Dagens inlägg tillägnas Bob Lind. Denne är ett arkeologiskt blindstyre vars omtolkningar av fornminnen på Österlen fått ofantligt mycket mer uppmärksamhet än vad de är värda.

B. Lind blev först uppmärksammad för sina idéer om det berömda fornminnet Ales stenar. Han menar, kortfattat, att det är en kalender, långt äldre än den datering från vendeltid (ca 600 e.Kr.) som expertisen kommit fram till. Han har mätt vinklar mellan de 59 stenarna, och med lite tålamod och god vilja funnit vad åtminstone han tycker är förträffliga belägg för detta. Efter några års tjat fick han Riksantikvarieämbetet att sätta upp en skylt där hans teori presenteras, något som han - givetvis - ser som en upprättelse och seger. Vilket det naturligtvis inte är.

I december 2007 kungjorde han en långt större upptäckt: ett fornminne som dittills inte fått någon särskild uppmärksamhet, Höga stenar, var även det en forntida kalender, men av gigantiska mått. Fältundersökningar genomförda av Nils-Axel Mörner, geolog och slagrutegängare, skulle bekräfta detta.

Om detta skrev jag på denna blogg den 9 december: Heimdalls stenar
(Beteckningen är B. Linds, lätt anakronistisk eftersom Heimdall och de övriga asagudarna är av betydligt senare datum än vad han menar fornminnet vara.)

Upptäckten fick stor uppmärksamhet i media - fattas bara, eftersom en sådan upptäckt verkligen vore en historisk händelse på internationell nivå. Det gav även flera exempel på hur journalister kan förledas att återge osanningar eller halvsanningar som vore de sanningar. Inte av illvilja - sådan finns det nog ytterst lite av i detta fall, liksom många liknande - utan av okunskap, naivitet, och säkert även förhoppningar att en fantastisk upptäckt verkligen gjorts.

Måhända en del av skadan kan repareras när en fackman kallar idéerna för vad de är. Här har tidningen Skånskan låtit Martin Rundkvist, fil. dr. i arkeologi, få ordet:

- Professionella arkeologer tycker att Bob Lind idéer är fullkomligt snurriga. I själva verket är gravfältet i Ravlunda inte särskilt märkvärdigt.
- Min främsta invändning mot Bob Linds tolkning av gravfältet i Ravlunda är att det är en ganska vanlig typ av fornlämning och att han verkar vara helt omedveten om all kunskap som finns om sådana gravfält från äldre järnåldern.

Skånskan: Arkeologisk expert sågar Bob Linds nya upptäckt

Man kan åtminstone hoppas. Och dra sitt strå till stacken och berätta för de som vill lyssna, vad vi faktiskt kan veta om "Heimdalls stenar".

Bättre förr 3

När skrevs följande samtidsskildring? (Ledtråd: Försök att tänka er den utan mobiltelefoner.)

On corners stand colored girls, discussing their private affairs with great seriousness, and in utter indifference to the fact that their confessions penetrate a great distance through the quiet air. One of them was heard last night to say to another, who listened with the greatest respect: "Dat's one thing I'm very partic'lar 'bout. Yass, 'ndeed. I'm very partic'lar 'bout my hair. Dat's one thing I'm very partic'lar 'bout, my hair. 'cause a woman's crowning glory is her hair. I don' keer what you say, a woman's crownin' glory is her hair."

...Räknat ut svaret? Facit i vitt: > Sommarkvällar i Washington, D.C. beskrivs i New York Times den 16 juli 1900 <

Svar på lördagsfrågan: Himmlers blommor

Så fort jag fick syn på den här bilden insåg jag att jag var tvungen att ta reda på vad som pågick. Som så ofta visade sig svaret vara intressantare än man kunde tro.

Vid koncentrationslägret Dachau började man 1938 med biodynamisk odling av medicinalväxter. Syftet var på sikt att Riket skulle bli självförsörjande på läkemedel. Det var, som jag förstår av Anders svar att han visste, dessa odlingar som Himmler inspekterade.


Dachau Concentration Camp Memorial Site: Memorials in the Vicinity
Wikipedia (ty.): Weleda (Unternehmen)

Min inte helt allvarliga kommentar om att göra bensin av smörblommor hade ändå verklighetsgrund. Himmler hade nämligen fått för sig att prima drivmedel gick att framställa ur granrötter. Albert Speer beskriver detta och en hel del annat i sin Slavstaten. (Man kan misstänka honom för att förstora andras fel och förminska sina egna, men om detta är en genuin osanning bleve jag rätt förvånad.)

Kristendomen i Norden före vikingatiden

Redan på 500-talet kände skandinaver till kristendomen, nästan ett halvt millennium tidigare än vad forskningen hittills trott. Arkeologerna Ulf Näsman och Charlotte Fabech sätter nytt ljus på perioden före vikingatiden.
- Vetenskapsrådet: Sverige började bli kristet redan på 500-talet

Skulle kristendomen ha varit totalt okänd i Skandinavien innan vikingarna började med sina äventyrsresor? Nej, det är det förhoppningsvis ingen som tror, mer än kanske den som skrivit texten ovan för självaste Vetenskapsrådet. Så här står det i en artikel i tidningen Dagen (där åtminstone mina förväntningar på vetenskaplighet åtminstone inte är högre), flitigt citerad av andra media:

Sverige började bli kristet redan på 500-talet, alltså nästan 500 år tidigare än forskningen hittills trott. Det visar ny forskning som gjorts vid Högskolan i Kalmar och som utmanar etablerade sanningar inom arkeologin.
- Dagen: Kristendomen kom till Sverige före vikingatiden, 15 maj 2008

Så var det med den saken. Men Näsman & Fabech kommer med annat som kan ifrågasättas (samtliga citat nedan från Dagen), när man inte sparkar in vidöppna dörrar.

Från 300-talet och framåt hittar vi föremål med symboler som visar att man måste ha pratat och umgåtts med människor som var kristna.

Men att smycken i guld (som är det exempel som nämns) letat sig upp hit från kristenheten behöver ju inte vara ett resultat av kulturellt utbyte, för sådana ting har aldrig haft svårt att få fötter - så att säga. (En motsvarighet skulle kunna vara de arabiska mynt som hittats i Birka, och som givetvis inte utgör bevis på att muslimer besökt orten när det begav sig, av samma orsak.)

Ulf Näslund menar att den fornnordiska religionen influerats av olika typer av kristendom långt tidigare. [...] "Den fornnordiska religionen var inte så hednisk som man tror. Den var en blandprodukt."

Vad den långsökta liknelsen (i Vetenskapsrådets artikel) med en "korsfäst Oden" beträffar så är det väl närmast teoretiskt omöjligt att finna två någorlunda avancerade mytologier, där ingen detalj i den ena inte kan liknas vid någon detalj i den andra. Det jag hört i denna stil förut har gällt Jesus-lik Balder (stavad "Baldur" i Dagen) samt Ragnarök/Apokalypsen, och har just inte varit särskilt mycket mer övertygande.

Å andra sidan finns det drag som kan spåras i flera indoeuropeiska religioner - fast då kan det lika gärna vara resultat av arv som av lån.

Lördagsfråga: Blomster

Vad pågår här?

Lasern 100 år

Google uppmärksammar ibland högtidsdagar, av såväl allmänna som mindre kända slag.

Till de senare hör avgjort laserns uppfinnande: den 16 maj 1960, då Theodore Maiman (m.fl., antar jag) fick igång den allra första prototypen.


I "lokaliseringen" till svenska sidan verkar dock någon ha blandat ihop begreppen. Lasern fyller inte 100 år. Vare sig prylen som vi känner till den eller någon bakomliggande princip.

Uppdaterat: Som väntat tog det inte lång stund för dem att åtgärda felet. Nu är det "första lasern" som gäller. Vackert så. ;-)

The device, it was stated, is a new scientific tool for investigating matter. When perfected, it will make possible the focusing of light into powerful high-intensity beams for space communication, and will lead to vast increases in the number of available communications channels, using light waves instead of radio waves.
- New York Times skriver för första gången om mojängen, den 10 juli 1960


Wikipedia (eng.): Laser; Maser om en sorts "generellare laser" som jag aldrig fått kläm på

Nobels testamente

Denna uppgift har jag sett mer än en gång: När Alfred Nobel skulle testamentera sin väldiga förmögenhet, så var hans första idé att ge pengarna till en "eldbegängelseförening", dvs. förening som arbetade för att folk skulle låta kremera sig snarare än begravas hela.

Är det sant? - Delvis.

I ett sedermera annulerat testamente, upphittat i San Remo efter Nobels död, så står att de inflytande patentavgifterna skulle användas till att uppföra likbränningsugnar i landets större städer. Nu antar jag att detta skulle bli en försvarlig summa, betydligt mycket mer än vad kremerings-folket tidigare haft att röra sig med kantänka, men ändå långt ifrån Nobels hela förmögenhet.


Källa: Ragnar Sohlman, Ett testamente (Atlantis 2001, faksimil efter 1950), sid 152

The American War

I Vietnam kallas det krig, som vi kallar Vietnam-kriget, för "Det amerikanska kriget".

Är det sant?

Kriget var ju en långdragen historia som inleddes långt innan USA kom med, även om den förvisso intensifierades avsevärt då.

Man kan även ta hänsyn till närbesläktade konflikter i regionen, i vilket fall beteckningen "Andra Indokinesiska kriget" (eller vad det blir på svenska) blir ännu mer rättvisande. Där känner jag mig inte lika tvärsäker. Å andra sidan behöver ju namngivning av den här sorten inte vara strikt logisk...

Men vad "det amerikanska kriget" verkligen kallas på gatan och i skolböcker, det vet jag inte. Någon som vet?


Wikipedia (eng.): Etymology of the Vietnam War

Faktoider 2

Jag och förlaget diskuterar uppföljare. Titel, tema, med mera. Få se hur det utvecklas. Material finns ju.

Lite bedömnings-underlag: 4500 sålda på två månader är alldeles förträffligt för en debutant (i synnerhet när det gäller inbundna böcker till fullt pris); ingen sensation, men förträffligt. Boken har antagits av åtminstone tre bokklubbar. Recensionerna har varit så bra som jag kunnat hoppas. Enkelt uttryckt: Boken går med vinst. Sånt gillar förlag.

Svar på lördagsfrågan: 3D-bild

Före ViewMastern: Stereoscope.

För visst var det, som Alatius svarade, en 3D-bild. Denna är tagen under slaget vid Cambrai i slutet av 1917.


Att skela fram 3D-effekten var en nyhet. Själv fixar jag det med lite möda och inte alltför stor bild. I bildparet ovan har bilderna alltså bytt plats.


Den som har ett par röd-blå glasögon liggandes kan ta en titt på denna s.k. anaglyfbild.

Stridsvagnen i bakgrunden ger bilden djup även i symbolisk mening. Slaget vid Cambrai var det första vid vilket man lyckades koordinera stridsvagnar med andra vapenslag - annars var ju ett av problemen med detta krig, att man hade massor av ny teknik vars taktiska konsekvenser man inte förstod sig på.

Vad bildtexten beträffar - Down in a Shell crater, We Fought Like Kilkenny Cats - så går förklaringen definitivt utanför inläggets ämne. Men rekommenderas likafullt. ;-)


Early Visual Media: The Stereoscope and Stereo-photography
Wikipedia (eng.): Stereoscope; Battle of Cambrai (1917); Kilkenny cat

Högtryck

Noterar att årets lägsta besökssiffror på hemsidorna sammanfaller med helg + värme. Drar därför slutsatsen, att mina besökare verkligen har ett liv utanför nätet. Gott så. :-)

Lördagsfråga: Dubbelbild

Det är alltså två bilder med exakt samma (..?) motiv som sitter intill varandra, monterade på ett papper. Just detta bildpar kommer från första världskriget (mer information i svaret), men det finns många många fler.

Så frågan denna gång är helt enkelt vad detta skulle vara bra för?

Översättning

Att få texter översatta är en fantastisk tjänst som jag ofta utnyttjar. Även om basala kunskaper i det aktuella språket finns tillgängliga så slipper man att slå upp en massa ord, och vad övriga språk beträffar kan även en anings aning av betydelsen hos en text vara ovärderlig. Att resultatet som regel lämnar (mycket) att önska beträffande grammatik, "flyt", ordval m.m. är ett synnerligen billigt pris. (Huruvida datorer ens i teorin skulle kunna bli lika bra som duktiga människor på att översätta är ett stort och djupt problem som undertecknat tillbringat några år med att fundera på. Men det är en annan historia.)

Den mest kända är Babelfish (uppkallad efter en användbar fisk i Liftarens guide till galaxen).
http://www.babelfish.altavista.com/

Men fler finns. En som jag bara provat lite grann är Googles:
http://www.google.com/translate_t?sl=sv&tl=en

Systranbox använder samma teknik som Babelfish, rutan för direktinmatning kanske kan komma till pass ibland.
http://www.systranbox.co.uk/

Systran är förresten ett mycket känt namn i maskinöversättningsbranschen. Det var inte det första, men ett av de första riktigt stora; det är inte många program vi använder oss av idag som kan spåras tillbaka till 50-talet.


Wikipedia (eng.): Systran; Georgetown

Führern har skapat ordning

Att svenska elever som skulle lära sig tyska en gång i tiden fick öva på denna mening har jag hört lite då och då. Men är det sant? Några kollar på nätet gav just ingenting; när citatet återgavs var det aldrig med källan angiven, eller minsta gnutta skepsis.

Omsider lyckades jag med ett av faktoid-jaktens viktigaste grepp, nämligen att ställa rätt fråga till rätt person; i detta fall professorn i tyska Helmut Müssener. Han visste att berätta, att meningen Der Führer hat Ordnung geschaffen fanns i Hjort/Lides tyska grammatik i en upplaga från tiden 1935-1937. Den ersatte förresten meningen "Gud har skapat världen".

Pinocchio

Inte för att det är något nyhet för er som läser detta, men Disneys film Pinocchio (1940) är ingen original-produkt utan baserades på Carlo Lorenzinis bok (utgiven under pseudonymen Carlo Collodi) Le avventure di Pinocchio - Storia di una burratino (1883), "Pinocchios äventyr - sagan om en docka". På italienska Wikipedia påpekas att en burratino är en kasperdocka medan Pinocchio snarare är en marionett, fast utan trådar då.


Själva namnet kommer nog från pino, tall, och occhio, öga; ett "tall-öga" är en kvist i träet. (Någon närmare förklaring till namngivningen ges inte i boken.)

Berättelsen var ursprungligen ingen saga för barn - åtminstone var den inte särskilt barnvänlig.

Bland de många detaljer som skiljer boken från Disney-filmen är att den som först börjar tälja på dockan är snickaren Antonio, kallad "mäster Körsbär". Den pratande träbiten skrämmer honom rejält, och han överlämnar den snart till Geppetto, som får slutföra arbetet. Denne framställs alltid som snickare, exakt vilket yrke han har är lite oklart; intagliatore in legno är någon sorts finsnickare, skulptör eller dockmakare, men detta antyds bara i slutet. (Denna detalj har dock blivit korrekt återgiven i filmen, där hans verkstad är full av finurliga konstruktioner.)

Den första filmatiseringen gjordes 1911.


Gutenberg: Pinocchio (boken)
Wikipedia (it.): Le avventure di Pinocchio. Storia di un burattino

Den italienska sidan är betydligt mer innehållsrik än dess engelska motsvarighet.


Ska vi se om vi hittar nån koppling till Borås? :-) Det närmaste någon hittills kommit är nog konstnären Gustaf Tenggren. Han kom från byn Magra utanför Alingsås, emigrerade omsider till Amerika. Där kom han att arbeta för Disney 1936-1940, en kort men spännande och viktig period i företagets historia, då man bl.a. arbetade på filmer som Snövit, Pinocchio, Fantasia, Dumbo och Bambi.

Wikipedia (sv.): Gustaf Tenggren

Inte för att detta är den egentliga orsaken. Men vill man ha en koppling till offentlig konst så duger den väl. Nog har vi sett långt svagare sådana? - För att göra en helt privat kommentar. Annars kan man ju byta med t.ex. Uppsala. :-)

Bä, bä, svarta får

Sångtexten stammar från engelska: Baa, baa, black sheep ...

Den översattes av August Strindberg 1872 (han var 23 år vid tillfället). Det var först 1892 som Alice Tegnér justerade såväl melodi som text - det var också då som det svarta fåret blev ett vitt lamm.

Detta enligt t.ex. Wikipedia. Upptäckten, att Strindberg haft större del i den välkända texten än Tegnér, skall ha gjorts 1988 av Margareta Brundin, förste bibliotekarie på Kungliga Biblioteket.

Så nu är jag nyfiken - var kan man se texten från 1872?


Wikipedia (sv.): Bä, bä, vita lamm
Wikipedia (eng.): Baa, Baa, Black Sheep (nursery rhyme)

Svar på lördagsfrågan: Oswald

Disneys första animerade figur skapades av Walt och hans viktigaste medarbetare Ub Iwerks. Men han gjordes åt andra (observera "Universal presents"), och de förlorade också rättigheterna till honom. Dessutom gick flera av de anställda över till konkurrenten.

Ofta kan man få intryck av att företagets historia är en ren framgångssaga. Oswald är en motgång som Walt lärde sig en läxa av. I framtiden hade han mycket, mycket hårdare koll på vem som ägde vad.


Seriewikin: Kalle Kanin som han faktiskt kom att heta längre fram

[ Tipstack till Håkan/Wakura för Seriewikin ]

Världens giftigaste ämne

Att plutonium skulle vara världens allra giftigaste ämne påstås lite här och var. Men även om grundämnet är högst ohälsosamt, så verkar dess toxicitet (fint ord för giftighet) och farlighet över huvud taget ha överdrivits genom åren. En riktig faktoid-artikel är på gång.

Each small chunk of plutonium must be kept a respectful distance from the others, lest they combine to form the critical mass that sets off an atomic reaction. Even a human body in the wrong place can reflect enough neutrons into a chunk of plutonium to set off a chain reaction that could kill everyone in the lab with a blast of radiation.

- Time, 25 maj 1959

Ett av de dokumenterat giftigaste naturliga ämnen som finns produceras av bakterien Clostridium botulinum och heter botulinumtoxin. Det är detta ämne som i utspädd form kallas bl.a. Botox, och som det av någon anledning inte saknas frivilliga att få injicerat.

Undras om plutonium skulle kunna komma till användning i skönhetsindustrin..?


Wikipedia (eng.): Botulinum toxin

Lördagsfråga

Vem har vi här?

Systembolag

Är inte detta ett underligt namn: "Systembolaget". Vilket system?

Enkelt svar (som passar i blogg-form): Göteborgs-systemet. Idén är äldre, enligt systembolaget.se började det på 1850-talet med "Faluns kamp mot fylleriet", men 1865 slog det igenom i och med den modell som tillämpades i just Göteborg.

Detta kan man naturligtvis skriva mycket mer om, men detta är ju en blogg. Nöjer mig med att återge en notis publicerad den 2 september 1894 i New York Times ("from The Westminster Gazette") med charmigt förvirrad geografi och allt:

"You've been to Norway?" somebody asked a friend. "What is the Gothenburg system like?" "Oh," said the tourist, "as far as I can remember, it's something in this way: You order whisky as hot water, and they put it down in the bill as sugar."

Salt i kaffet

Å aldrig att han drick en tår utan te doppa de mesta han rå med af de också. A hvad de kaffe ska vara starkt å salt!

- Laura Fitinghoff, Barnen från Frostmofjället (1907), kap. 1

Att ha salt i kaffet är inte en specifik samisk sed. En gång i tiden var bruket allmänt spritt. Det kan ha dröjt kvar lite längre i norr, men mer samiskt än så är det inte.

Den vanligaste motiveringen som brukar anges är att saltet skall ge smak åt smältvattnet, och i längden förebygga saltbrist. Men samer föredrar att använda friskt vatten om det är möjligt. (Dessa besked fick jag av Yngve Ryd, som vet vad han talar om.) Salt användes för smakens skull, såväl i norr som i söder.