1. Ett s.k. rosenkors, här avses Orden der Gold- und Rosenkreuzer, förkortat GuRK 2. Lite äldre bild på Bengt Johansson, handbollstränare och hallänning, som av dialektala skäl fått smeknamnet "Gurkburken" 3. Den österrikiska staden Gurk med sin karakteristiska domkyrka 4. Monument i London tillägnat de legendariska gurkha-soldaterna
The World: En väldig, konstgjord arkipelag, precis utanför Dubais kust. Ca 300 öar som tillsammans bildar en världskarta. Här kan de som kan och vill slå sig ner för kortare eller längre stunder, eller rentav permanent, och njuta la dolce vita.
Var det tänkt. Men slog gjorde det aldrig, inte ens före kraschen. Åtminstone så tillvida att även om öar lär ha sålts så har de ännu inte befolkats. För närvarande är The World världens dyraste samling av sandbankar.
Under åren har flera kändisar nämnts som köpare. Det kan ha varit vanliga rykten, även om den misstänksamme funderar på om investerare måhända försökt att få igång intresset den vägen. Här är några namn:
Brad Pitt & Angelina Jolie
Richard Branson
Vijay Singh
Rod Stewart
Michael Schumacher
Schumacher verkar vara den ende i listan som har ett bekräftat innehav i ö-världen. När han 2006 körde det sista F1-loppet i sin karriär (hette det åtminstone då) så skall shejk Mohammed bin Rashid al Maktoum, Dubais emir och regent, ha skänkt den gamle världsmästaren en ö i present. Sedan dess har bilden ovan valsat runt för att visa hur den ser ut. Men det verkar inte stämma. Jag har hittat olika uppgifter: att det är ett visningsobjekt, eller så tillhör det shejken. Hur som helst så ligger det i "Arktis", medan Schumachers ö enligt uppgifter skall finnas i "Antarktis".
De som faktiskt köpt öar har varit mindre namnkunniga än det vackra folket ovan. Vilket naturligtvis inte behöver betyda någonting, så länge de kan göra något med sina innehav.
Det kan påpekas att bara en liten del av öarna var tänkta som estate islands, ägda av enstaka krösusar. De flesta betecknas mid-density eller resort islands med lite mer trängsel. Bilden ovan, från en reklamfilm (länk), visar hur västra spetsen av Antarktis är tänkt att bli en tätbebyggd commercial zone, intill södra Afrikas resorts med bungalows vid beachen.
Många av de bilder som visats upp när projektet nämts har varit datorgenererade. Här är två faktiska.
Sandplättar från maj 2008. De öar som sålts lär ha gått för 15-50 miljoner dollar.
"The real World", von oben i februari 2009. Ser ni den bebyggda ön?
Det är svårt att få en uppfattning om storleken. Jag roade mig med att plocka fram Stockholms innerstad i samma skala som bilden ovan.
Jag är lätt allergisk mot folk som maniskt söker efter trender i samtiden. Men när två av rikets sämsta tidningar gör kritiska reportage som dessa, då kanske det betyder något mer än så?
Samtidigt som vi har den nystartade tidningen Nära laddad med vidskepelse, doktor Dahlqvist går vilse i konspirationsträsket, TV-serier med barnsligheter som spökprat sänds på fullt allvar, vuxna människor för vidare amsagor om vacciner som hämtade från medeltiden, hypokondri betecknad elöverkänslighet tas på fullt allvar, med mycket mer. Blir det bättre eller sämre?
* Kan passa på att nämna att Englagårds-reportern Anna Bäsén, liksom Mats Reimer från Dagens Medicin, talar på restaurang Bazar, Haga kyrkogata i Göteborg, på måndag kväll. Arr.: VoF Göteborg. Mer information här.
I denna mestadels relativt lättviktiga blogg så har det på sistone blivit några inlägg som jag gärna skulle vilja ge lite extra uppmärksamhet. Innan de försvinner ner bland lördagsfrågor, roliga bilder, och annat.
Verkligheten och vidskepligheten Om det breda angreppet på vetenskapen och dess företrädare, iscensatt av några representanter för pseudovetenskap, vidskepelse och rent trams.
Söndagsskola för ateister Den besynnerliga historien om hur kristna vill kunna betrakta barn som kristna; liksom muslimer muslimska, osv. Trots att de är barn.
Pishtacos - fakta och fantasier Den läskiga historien om den peruanska ligan som slog ihjäl folk för att ta vara på deras kroppsfett! Och sälja det till Europa!! För kosmetika!!! Det måste väl vara en skröna? - Jag tror på den första delen, och att det är ett mycket intressant fall av hur folk tagit en osanning för sanning.
Xocai(TM!) och andra MLM Ännu en upplaga av klassikern "pyramidspel i lätt förklädnad", intill förväxling lik de andra. Har glömt vad man låtsades handla med. Länk till Anders & Måns klassiska Rönni-juice på Youtube, ett måste!
Idag blir det ett betydligt smalare inlägg än annars. Ni som inte känner till aktörerna nedan får stå ut. (MLM-tomtar hittar vad ni söker i bloggposten om Xocai.)
Originalbilden är inte längre kvar.
Sanna Ehdin (t h) är en mycket framgångsrik aktör i vidskepliga branschen: en rad bestsellers, ofta anlitad föredragshållare, m.m. Hon har också utsetts till Årets Förvillare 2000 av föreningen Vetenskap och Folkbildning, i vars styrelse undertecknad i skrivande stund händelsevis ingår (jag var inte med år 2000, men har inga som helst problem med utmärkelsen "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier").
Sanna Ehdins främsta, som det verkar, fiende heter Dan Larhammar. Han kritiserar ofta forskningsfusk, pseudovetenskap och vanföreställningar av alla de slag, i synnerhet inom hans eget område medicin. (Han är bland annat styrelsemedlem i VoF, dock ej ordförande eller "ledare" som Annika D. skriver.) Detta gör han dessutom såpass väl att han fått uppmärksamhet från andra pseudovetenskapliga aktörer av varierande tyngd, som Annika Dahlqvist (Dr Dahlqvists Blogg: DL; se även tidigare faktoid-bloggpost), Zarah Öberg (Zarahs sida: DL) och Bo Zackrisson (Toxiska epistlar: DL). Dessa deltar nu i vad som bara kan beskrivas som en personlig kampanj mot Larhammar. Inte baserad på att han skulle ha fel, utan att han skulle vara gift med en i sammanhanget besvärande person. Greppet är så irrelevant och genant att det svårligen låter sig kommenteras.
Det kan däremot följande episod från Sanna Ehdin (Sanna ord), vari hon med ett enda brev får ett helt råd att lösas upp:
I KVA satt Larhammar med i det etiska rådet för granskning av forskares etiska agerande, men efter mitt brev löstes det etiska rådet upp med omedelbar verkan. Tydligen tyckte Kungl Vetenskapsrådet att han gått över gränsen. Det hade inte sett särskilt bra ut i tidningarna att en av deras ledamöter i det etiska rådet själv bedrev ärekränkning och personförtal på sin fritid - men under sin akademiska professorstitel.
Det var grejer. Är det sant?
1. Det gällde Vetenskapsrådet (VR) och inget annat. (Inte KVA t.ex.)
2. VR svarade Ehdins brev med att de hade orubbat förtroende för Larhammar.
3. Det etiska rådet var en "expertgrupp för frågor om oredlighet i forskningen" (länk). Den var - är - en tillfällig lösning, som tänkts att ersättas med en permanent vid flera tillfällen. Att Ehdins brev tydligen sammanföll med ett av dessa tillfällen saknar förvisso betydelse.
4. Upplösningen i punkt 3 blev inte ens av. Den skall ersättas av en motsvarande grupp i en annan organisation, tills denna inrättats så är det fortfarande den provisoriska som gäller. (På regeringens uppdrag, ifall det imponerar på nån.)
5. Eftersom expertgrupp och förtroende finns kvar, så sitter Larhammar än idag i gruppen.
Det kan påpekas att detta inlägg inte är avsett som ärekränkning eller förtal. Dess syfte är att reda ut ett felaktigt påstående som framförs på nätet av en offentlig person om en annan offentlig person.
F.ö. har jag, som bildbeviset ovan visar, träffat Sanna Ehdin, vilket beror på att vi ges ut på samma förlag. Jag fick ett förvisso ovetenskapligt men dock intryck av en högst sympatisk människa, även om konversationen visserligen inte gick in på ting som belägg, empiri eller liknande.
Gremlins fanns långt före filmerna. De första kända beläggen är från RAF 1923. Deras uppgift här i livet är att ställa till med otyg på flygplan. Så när någonting krånglade utan orsak, gick sönder vid sämsta tillfälle, eller på annat sätt "spökade" - ja, då visste man vilka som låg bakom.
Under kriget kom gremlinologin att genomgå något av en revolution. Saxar ur New York Times 22 september 1942:
Several of the R. A. F.'s expert "gremlinologists" announced that four new types of gremlins had been developed by selective breeding with other types during the past three years. They listed them as follows:
Genus jockey. This one's chief characteristic is that it is able to sit cross-legged between the wings of a wayward seagull or pigeon and guide the bird into the windscreen of approaching R. A. F. planes. The birds, when they hit, often give the pilots serious shocks, and sometimes damage planes.
Genus incisor. The chief characteristic is that is has sharp, strong teeth for gnawing strips of wing surface around anti-aircraft or bullet holes. It also has strong hands with which to weaken the rivets of the planes. Its favorite pastime, however, is to teach its young how to teeth on vital control wires of planes causing them to snap when the planes go into action.
Genus optic. It has red or green eyes and love to hide in bomb sights, turning on its optic glow just as the bombardier is getting his sights lined on the target.
Genus cavity. It has a shovel-shaped nose, and appears before dawn at airports and manages to get a hole dug right in the path of a bomber coming in for a landing. This type works in gangs and often hitches rides on the plane after it hits the hole, grabbing its tail and then rushing to its nose, which puts the plane into a ground loop. [Planet snurrar runt horisontellt]
Denna annons publicerades av British Humanist Association, vars mest kände medlem nog är Richard Dawkins. Poängen är att man inte kan tillskriva små barn religiösa föreställningar. Därför är det fel att tala om dem som kristna, muslimska, eller ateistiska för den delen.
"They happened to choose children who are Christian. It is ironic. The humanists obviously did not know the background of these children." - Fadern berättar om hur han skickade bilderna på barnen till en bildbyrå, från vilken de sedan hamnade hos BHA
Varvid de alltså demonstrerar exakt det fel annonsen uppmärksammar: Att barn som är 8 och 7 år inte kan tillskrivas religiösa föreställningar.
Uppdaterat: Den svenska kristna tidningen Dagen uppmärksammar artikeln, och gör exakt samma fel: Två kristna barn i ateistisk reklam. I det allra sista stycket nämns annonsörernas kommentar, men även i detta fall verkar det som om tidningen inte läser vad de skriver.
OBS: Denna bloggpost uppdaterades den 2 december 2009 - läs hela!
Fyra personer har gripits misstänkta för att ha dödat 60 människor och sålt deras fett och annan vävnad till italienska medhjälpare för att användas i kosmetika i Europa, uppgav de peruanska myndigheterna på torsdagen.
Offren skall ha varit bönder och indianer. Hur mycket fett finns det på sådana? Bortsett från det moraliska och medicinska, hur går det ihop rent ekonomiskt?
Medical authorities have expressed scepticism about a black market for human fat, partly because of the wide availability of fat for use in surgical procedures.
Men enligt DN så kommer de fantastiska prisuppgifterna - 15 000 dollar per liter* för människofett - inte från köparna utan från de misstänkta. Man kan fråga sig om några seriösa köpare alls existerar - artiklarna nämner några anonyma italienare, vilket rimmar väl med legenden nedan.
* Uppdaterat: Flera medier återger nu uppgiften att nämnda pris skulle varit per gallon = 3,8 liter. Jag har inte fått denna version bekräftad, t.ex. den peruanska tidningen La Repúblicaskriver just 15 mil dólares por cada litro (där "mil" är tusen, mille). Inte för att just denna detalj är avgörande. Men rätt skall vara rätt.
Pishtaco
I Anderna har det sedan länge berättats om pishtaco eller nakaq. Dessa dyker upp här och var och har ihjäl folk, bland annat för deras fett som används till smörjmedel eller kosmetika. Spanskspråkiga Wikipedia nämner källor som Alberto Tauro del Pino (1914-1994) eller Mario Vargas Llosas bok Döden i Anderna (1993). Det finns en rad lätt hittade artiklar, som av Oliver-Smith och Mayer från 1969 resp. 1991.
I den sistnämnda nämns ett exempel på hur folk tagit myten på allvar. 1969 greps två peruanska unga män av polisen när de försökte sälja flaskor med fett från människor till en jugoslavisk affärsman. Männen erkände och visade de begravda resterna efter fåraherdar som de dödat, styckat och kokat för att utvinna fett, "for what they believed was a profitable crime".
Brotten den gången var alltså faktiska, men motivet en fantasi. När de som nu gripits trodde att de skulle kunna sälja fett för 100 000 kronor litern, så verkar de ha gått på samma ödesdigra nit.
Uppdaterat 2 december Polisens uppgifter om de påstådda brotten verkar vara så orealistiska att misstankarna vänts mot dem själva. Kan särskilt rekommendera artikeln i Time, liksom de peruanska.
Jag har inte sett polisens beskrivningar av hur själva utvinningen gick till men den får inget högt betyg av expertisen. Det faktum att fett som råvara är mycket känsligt och alls inte lämpat att transporteras i PET-flaskor är ett annat problem. Med mera. En märklig uppgift som jag inte ser kommenterad är att ligan skulle ha arbetat i flera decennier, under vilken tid de borde ha upptäckt vad fett är värt.
Ur den peruanska pressen: För några dagar sedan gick den lokale polischefen i övre Huallaga [där morden skulle inträffat] ut och förklarade att det i hans område inte fanns försvunna anmälda i den grad som påståtts.
Días atrás y ante los medios de comunicación locales, el propio jefe del Frente Policial del Alto Huallaga, el general PNP Luis Valencia Hirano, declaró que en su jurisdicción no hay denuncias de desaparecidos y menos en la proporción que el general Eusebio Félix Murga declaró.
Jo, de påstådda italienska uppköparna har heller inte hittats. Och priset på $15 000 var per liter, inte gallon.
Wikipedia (sp.): Pishtaco Anthony Oliver-Smith, "The Pishtaco: Institutionalized Fear in Highland Peru", The Journal of American Folklore okt-dec 1969 Enrique Mayer, "Peru in Deep Trouble" om en bok av Vargas Llosa från 1984, Cultural Anthropology november 1991
Ett förlag i ett annat land har fattat tycke för Är det verkligen sant? Återkommer med detaljer när papperen är klara.
Förresten går det fint även i Sverige. Såväl "strutsen" som Fler faktoider är med på resp. förlags topplistor (alltså försäljningen till bokhandel, inte till slutkunder), närmare bestämt trea hos Ordalaget och sjua hos Forum. Vilket jag finner överraskande bra två månader efter utgivningarna.
MLM, det är en förkortning som varje medveten medborgare skall känna till. Multi-level marketing är pyramidspel förklätt till försäljning. Den som går med i ett tidigt stadium och hamnar i pyramidens topp kan tjäna stora pengar på de som bygger upp resten, men förr eller senare kollapsar det hela.
De faktiska kunderna är inte de som köper produkterna, utan de som rekryteras som säljare; "where the big money to be made was not in selling cosmetics, but in selling franchises to sell franchises (to sell franchises)..." (Andrew Tobias, The Only Investment Guide You'll Ever Need). Herbalife är nog det mest (ö)kända exemplet, andra klassiker är Golden Products (Super10!) och Amway, men det dyker ständigt upp nya. Av någon anledning är många i hälsobranschen, och ofta med exotiska namn som noni-juice, kyäni-juice och vemma. Man skulle mycket väl kunna driva en blogg som enbart exponerade dessa företeelser.
Ett aktuellt exempel (googla själva) är den fantastiska chokladen med det exotiska namnet Xoçai™ ("tjosai"). Jag fann en evangelist på nätet vars säljarsvada är mer än talande. Varsego:
7 orsaker till at äta xocai-choklad förutom att den smakar mkt gott pga de naturliga bären Xocai innehåller även superbären acai o blåbär
1. Stödjer kärlsystemen
2. Antiinflammatoriskt
3. Ger Antioxidantiskt skydd
4. Hjälper cellfunktioner
5. Unik Patenterad tillverkning utan upphettning av kakaon som förstör ca 70% av näringsinnehållet
6. Stödjer minnet och hjärnfunktioner
7. Ökar energinivån i kroppen
Jag känner mig jättepigg äter 3-5 bitar/dag. Orkar mer märker det när jag cyklar. sök gärna på kallpressad choklad på google eller sök på kakao el cacao på wikipedia.org eller sök på mörk choklad eller dark chocolate och se på fakta
Motsvarande "information" något bättre förpackad, direkt från pyramiden:
Som sagt: produkten är inte grejen. Det är att locka folk att gå med som distributörer. Det är därför som halleluja-mötena är så lika varandra, vare sig produkterna råkar vara choklad, bantningspulver eller rengöringsmedel. Ytterligare ett belägg för att det är distributörerna som förväntas ge störst intäkter åt pyramiden kan ses på ChocolateBizTools.com, där kan de nämligen inhandla en fascinerande mängd jox, inklusive beställningsblanketter och kartonger (man får betala även för sådant).
Om man kollar själva produkten i detta fallet så är choklad vad det är. Det riktigt speciella med Xoçai™ är att man blandat i açaí-bär (jag har inte kollat blåbären). Det är ett exotiskt bär som kommer från Amazonas, och som därför kan tillskrivas allehanda fantastiska egenskaper (varav en delmängd återges i Xoçai™-sammanhang). Quackwatch-artikeln här riktar dels in sig på dessa ej belagda påståenden, dels att bäret tydligen förekommit i gratis-erbjudanden som inte varit gratis, alltså en ännu mer uttalad bluff än Xoçai™.
There are no magical berries from the Brazilian rainforest that cure obesity
Det finns dock ingen förklaring av MLM-pyramider som går upp mot den som Anders & Måns levererar. Den är faktiskt obligatorisk, kom jag just på.
- Det vi egentligen skapar, det är ett klassiskt pyramidspel.
- Ja fast det, det är olagligt.
- Ja, men då blandar vi in den här juicen, och så låtsas vi att det är den som är det viktiga.
Ovan del 2, del 3 som inleds med säljmötet finns här; "- Är det ordentligt testat? - Äh... Absolut. Mycket bra testat. Äh... Det är inte testat på djur." Och så samtalet med noni-käringen. Oslagbart. Jämför med Xoçai™-videon ovan!
Den här får också komma med. Ur Anders & Måns-programmet.
Den här får också komma med. Wunder-chokladens skapare, Andrew & Jeanette Brooks, MXI Corp.
If England herself remains true to her great world political aims, her potential opponents will be France and Russia in Europe, and, in the other parts of the world, especially the American Union in the future.
Ur Mein Kampf 2? Nja, inte riktigt. Men faktiskt bra nära. Om det nu stämmer.
MK skrevs i mitten av 20-talet, då Hitler satt i relativt trivsamt fängelse efter den misslyckade ölkällarkuppen. Han kom ut rätt snart för att ställa saker tillrätta, men valet 1928 blev en besvikelse. Han skrev då en ny bok. Den fick tydligen aldrig någon titel utan kallas bara Hitlers Zweites Buch, "Hitlers andra bok". Men eftersom hans förra bok inte hade gått något vidare så fick han inte uppföljaren utgiven. Några år senare skulle händelsernas gång göra Mein Kampf till en bestseller, men trots att han nu inte skulle ha blivit refuserad av någon förläggare med minsta spår av självbevarelsedrift så valde Hitler ändå att inte ge ut tvåan. I Wikipedia-artikeln menas att den avslöjar för mycket om hans utrikespolitik, men jag förmodar att denna åsikt inte blivit oemotsagd.
När jag först såg uppgifter om denna bok hamnade jag genast i avfärdande läge - att en bok av Hitler skulle ha varit helt okänd på 30-talet, hittats långt efter kriget, och getts ut först 1961, hur go e den? Äktheten skall dock ha garanterats av folk som tydligen gått att lita på. Sägs det... Hittills verkar ingen, vad jag sett, ha fastställt äkthet eller falskhet med samma säkerhet som hos t.ex. Mein Kampf respektive Hitlers dagböcker.
Att rippa vet ni nog vad det är: När man lägger över låtar från CD till mp3-filer i datorn. Eller gör motsvarande med en film. Eller kanske när man hämtar streamat material, som från Youtube eller Spotify, även om jag personligen är lite mer tveksam till den betydelsenyansen. Nåväl.
Jag blev nyfiken på ordets ursprung, tog en titt, och fann att jag ju faktiskt har ett svagt, svagt minne av "rippad musik" från tiden före mp3, då förresten CD-skivorna var svarta och jättestora (kom ihåg att berätta det för era barnbarn). Det var på den tiden s.k. demon var en grej på hemdatorer som C64, Amiga, Atari ST. När den inspirerade demo-makaren skulle visa upp sina programmerings-skills så hämtade han som regel grafik och musik från befintliga spel. Sådant behövde inte vara lika lätt som det låter - så att säga - utan kunde involvera en hel del reverse engineering för att lirka fram sinnrikt komprimerade data. Sådant "rippande" kunde vara något av en intellektuell konstform i sig.
Autentiskt exempel: "Red Sector Demo" i ST-version, från "Mindbomb Demo" av "The Lost Boys". Denna är relativt sparsmakad och därför fortfarande uthärdlig. Evighetslång hej-här-är-vi-igen-texter som rullade förbi är dock obligatoriskt. Musiken kommer alltså från något spel från början.
Sen så finns det en påfallande mängd andra betydelser av "rippa". Som när musiker rippar musik från varandra - alltså lånar, eller "lånar", i större eller mindre mängd. Har det med musikrippandet som ovan att göra?
Det har nog inte företeelsen "rippad kropp" att göra. Det låter lite splatter-aktigt men nej; det avser något vältränat, deffat (för att ta en relaterad term). Hur den etymologin är funtad vet jag inte alls. För det har väl inte med de rippar/roppar att göra som är familjär förkortning för rohypnol..?
1. Kyrkan Saint-Germain i Chardonnay, Saône-et-Loire. Hur den lilla orten (<200 inv.) gett namn åt världens mest kända druva vore intressant att ta reda på. 2. Den mycket anrika fästningen i Sagunto, Spanien. Staden hette tidigare Murviedro vilket druvan Mourvèdre fick sitt namn ifrån. 3. Utsikt över staden Weinfelden, huvudstad i kantonen Thurgau, Schweiz. När en Hermann Müller härifrån tog fram en druvsort så fick den ett adress-namn i bästa IKEA-stil: Müller-Thurgau. 4. Detalj av ett citadell i staden Shiraz, Iran. Druvsorten kallas ibland just så, ibland Syrah - men i detta fall verkar kopplingen mellan stad och druva vara en folketymologisk efterhandkonstruktion. Läs om the name "Shiraz".
Även denna knäckte ni, efter några mkt vaga ledtrådar (länderna ifråga). Dennis satte de första bilderna. Imponerande.
När inträffade slaget vid Lützen? Den 6 november enligt den julianska kalender som då tillämpades i Sverige, den 16 november enligt den gregorianska kalender som då tillämpades i katolska områden på kontinenten.
Det finns fler exempel på datumförvirring från den långa period då olika kalendrar tillämpades i olika länder. Det är därför man ofta kan se bokstavskombinationerna "gs" och "ns", för gamla resp. nya stilen, vid datum.
Det internationellt mest kända exemplet torde vara oktoberrevolutionen 1917. Det inträffade i oktober enligt den gamla julianska kalender som faktiskt fortfarande användes i tsarens Ryssland, men i november enligt den gregorianska kalender som, såvitt jag vet, användes i resten av kristenheten.
Jo, det finns ett andra slag vid Lützen också. Det inträffade den 2 maj 1813 (n s).
1. Lösa cigaretter. Köpt sådana någon gång? Det var verkligen före min tid, men hur och när slutade man? Enligt uppgift kan det ha att göra med när varningstexter blev obligatoriska (se även bloggposten Varning för cigaretter), emedan sådana ju (?) inte kan appliceras på de lösa ciggen. Men vad lagtexten beträffar - nu är jag kanske krattig på att läsa sådana här texter, men innebär "2005" i lagtexten att paragrafen lades in då? Men inte gick det för sig att sälja lösa cigg före 2005?
12 b § Tobaksvaror som säljs till konsumenter får inte tillhandahållas i form av lösa cigaretter eller i förpackningar om färre än 19 cigaretter. Lag (2005:369).
Fast av någon anledning fastnar jag främst för siffran 19 ovan. När har sådana förpackningar förekommit i Sverige?
2. The Marlboro Man. Lanserad 1954 för att ge filtercigaretter mer macho-stuk (vilket de alltså dittills inte verkar ha haft). Innan han blev cowboy så var han på sjön.
Macho, som sagt. Jag skall avhålla mig från att analysera symboliken. Mojen nere t.v. är en "filter flower" enligt bildtexten, någon närmare förklaring ges inte.
Här är bildtexten "A lot of a man ... a lot of cigarette" - inte fullt lika, hm, iögonenfallande, men hade kanske ändå inte funkat idag (eller?). Han har dessutom fått en byline, i rutan uppe t.h.
Vet inte om tatueringar 1957 fanns på fler grupper än sjömän, luffare och kriminella. Så den ser mer malplacerad ut på mannen med (oidentifierad) bok än på sailorn ovan. Men den tatuerade näven återkom, i annons efter annons, och aldrig likadan. (En odokumenterad bieffekt av rökning?) Idag hade det bloggats vilt om djupare innebörder i de olika motiven. Liksom exakt hur über-maskulint det är med tatuerade händer.
Notera dessutom: 21 cigaretter i paketet. Som även har en praktisk finess i form av ett litet tygband som gör att man slipper gräva. Å andra sidan vet jag inte vad det gör med det där macho-stuket.
I tisdags tog SVT Debatt upp den märkliga s.k. sanningsrörelsen, representerad (som den främste bland jämlikar, kantänka) av Mikael Cromsjö, grundare av forumet vaken.se.
Snabb sammanfattning för den oinsatte: Deras främsta käpphäst och raison d'être är att den vanliga förklaringen av 9/11-attackerna, med al-Qaida, Usama, de 19 kaparna osv., inte kan stämma. Utifrån en stor mängd vittnesmål och belägg av ytterst blandad kvalité så närmar man sig istället en stor mängd andra slutsatser, den ena mer fantasifull och skruvad än den andra. Vanliga gemensamma nämnare är att det var USA:s ledning som låg bakom. Ofta lägger man dessutom till resonemang om de som i sin tur ligger bakom USA:s ledning, som Bilderberggruppen, NWO (New World Order = den kommande världsregeringen), Illuminati, frimurarna ... Inte så sällan kommer man fram till att de som egentligen styr världen är judarna.
På vaken.se frodas dessutom, inte oväntat, en mängd andra diskussionsämnen i samma gravt konspirationsteoretiska stil: motorer som går på vatten (och varför de aldrig slagit igenom), vacciner (och varför de äro skadliga), religioner (och vad som döljer sig bakom dimridåerna), och så vidare, och så vidare.
En återkommande och djupt fascinerande fras i dessa sammanhang är denna: att välja att tro. Känn på den. Hur skulle tro, i betydelsen större eller mindre övertygelse om hur någonting är funtat, kunna vara ett fritt val?
Om jag hade ett sådant val, skulle jag kanske "välja att tro" på de häftigaste förklaringarna, snarare än de jag finner mest sannolika. I synnerhet om dessa häftiga förklaringar får mig att känna mig mycket smartare än alla ni enfaldiga förledda stackare som inte förstått hur det egentligen ligger till. En sådan psykologisk kick måste vara något sjusärdeles. Och som just psykologisk upplevelse helt äkta, helt oavsett vilken förklaring man "valt att tro" på.
Men - jag vet inte om jag har någon mental spärr, eller hur det ligger till - jag har verkligen ingen som helst förståelse för hur någon kan "välja att tro" på en förklaring. Om belägg, logik och retorik talar tillräckligt mycket för något, så tror jag på det. Jag kan, givetvis, manipuleras, men fritt val har inte med saken att göra. Eller borde ha.
I reklamens underbara vokabulär är aromatisk = väldoftande. En olja som luktar gott är alltså en aromatisk olja.
Men det är även en kemisk term med en mycket specifik och helt annorlunda definition, som inte har någonting med lukten att göra. Varför kemisten Hofmann 1855 valde termen (om det nu var han?) verkar faktiskt vara oklart.
En eterisk olja låter kanske ännu bättre, beroende på vad man lägger i detta i allmänt språk vaga adjektiv, men som kemisk term innebär det helt enkelt att oljan är flyktig, alltså kan avdunsta helt och hållet.
Ett annat ord för samma sak är essentiell. Åtminstone den engelska historien är att man såg oljan som växtens "essens". Det är dock en annan sak än det likaledes i reklamsammanhang (med flit?) missförstådda begreppet essentiell om ämnen som vi behöver men inte kan tillverka av oss själva. Det låter som en synonym till "livsviktig" vilket alltså är sant; men man mår ändå inte särskilt bra om man petar i sig obegränsad mängd fettsyror, hur essentiella de än är.
En till: provitaminer kunde man höra en del om för ett antal år sedan. Är det vitaminer med lite extra kräm i? Nej, snarare tvärtom: det är ämnen som ombildas till vitaminer i kroppen. Som när betakaroten blir vitamin A.
I en reklamfilm för ett antal år sedan så hänvisades i förbigående till detta institut. Någon blev nyfiken och började nysta; var institutet något mer än ett namn som lät bra?
Faktum är att det verkligen finns ett vitamininstitut i Schweiz. I Lausanne närmare bestämt, sedan 1931. Om de utfört de undersökningar som tillskrivs dem vet jag inte.
Däremot har institutet blivit något av ett talesätt när man på skoj skall hänvisa till "vetenskapliga undersökningar", till synes vederhäftiga herrar och damer i vita rockar som står och lovar saker i reklamfilmer, m.m. Vilket kanske är orättvist mot Institut Suisse des Vitamines.
Så här ser deras logga ut, att appliceras på av dem godkända produkter: Swiss Vitamin Institute
Bonus: Efter ett längre pass med spaningsbilder i den här stilen så kopplar jag av med att fixa till en egen för vitamininstitutet vid Chemin des Boveresses 155, Lausanne.
Infälld bild från hemsidan. Notera detaljer som stämmer överens: 1. sten 2. buske 3. träd.
1. Just Rödbergsfortet vet jag inte om PE låg vid, men vad Bodens fästning beträffar är han avgjort en s.k. primärkälla. 2. PE i träslöjden 1967. Längst till höger, enligt bildtexten. 3. Mordet på Marat, av David. Känd från fotnot i en av hans böcker som bl.a. undertecknat haft synpunkter på. :-) (Här.) 4. Alexandertorget i - jomen - Poltava.
Hans satte svaret oförskämt snabbt. Hur det nu gick till ...
Är Haynes bekant? Detta brittiska förlag ger ut detaljerade handböcker i vilka den händige och/eller nyfikne kan få besked om i princip allt som rör reparationer och justeringar av sina motorfordon, från oljebyten till omborrande av cylindrar. Finns hos Biltema m.fl. De täcker såväl de senaste modellerna som lite äldre. Och mycket äldre.
Samt en del dessutom.
Att grundaren John Haynes, OBE, tjänstgjorde i RAF på sin tid är kanske en del av förklaringen till att deras "Owners' Workshop Manual" även täcker märken som Supermarine Spitfire, de Havilland Tiger Moth, eller som här, Messerschmitts Bf 109. "Owning, flying and maintaining", jomen.
Fast nu vet jag inte riktigt vad jag skall tro. Notera att boken, utöver månlandaren (LM-5) på bilden även inkluderar kommandomodulen (CM-107), servicemodulen (SM-107), samt raketen (Saturn V). I synnerhet sistnämnda vore intressant att se sprängskissen av.
Men en äkta familiarization manual (inklusive "congratulations to your purchase of" etc., kantänka) ser ut så här. Från Grumman, mest kända för plan som Hellcat, Tomcat m.fl., men som även spikade ihop månlandaren när det begav sig.
Till vänster: Mike Godwin. 1990 myntade han en lag rörande Usenet (om ni inte känner till detta, JFGI): När en diskussion ökar i längd, så närmar sig sannolikheten för att en jämförelse med nazismen eller Hitler skall dyka upp 1.
Annorlunda uttryckt: Sådana jämförelser kan mycket väl inträffa i en kort diskussion, men med lägre sannolikhet; det kan inträffa att en diskussion blir mycket lång utan att jämförelsen dyker upp, men det är heller inte särskilt sannolikt; studerar man ett antal diskussioner av varierande längd, skall man finna att ju längre de är, desto oftare hittar man jämförelsen. Och - framför allt - detta helt oavsett vad diskussionen handlar om.
Liknande observationer hade gjorts tidigare men inte riktigt lika träffande formulerat. Det finns givetvis en mängd korollarier och varianter. En som jag gärna lyfter fram är Godwins fälla, vilket alltså är vad den som först gör jämförelsen enligt ovan faller i.
Mannen i mitten är Leo Strauss. Han myntade 1953 begreppet Reduction ad Hitlerum, som alltså inträffar när någon faller i ovan nämnda fälla.
Notera att Godwins lag inte säger något om det spridda bruket av jämförelsen är något bra, dåligt eller mittemellan. Det gör däremot filosofen Strauss, och om man funderar lite själv (ett ständigt stående tips!) så kan man komma på en del poänger. Som skillnader på bra och dålig argumentation; eller skillnader på bra argument och slafs-hafsiga, som vid närmare betraktelse bara är nagelhöjder bättre än "min pappa är starkare än din pappa"; eller problemet med urvattnade liknelser. Sistnämnda har Mike själv varit inne på, och det med rätta, för om en figur som Hitler blir slentrian, vad skall man då tillgripa när det verkligen gäller?
Till höger naturligtvis Adolf själv, i det obeskrivliga porträtt från 1935 som heter Der Bannerträger, "banérföraren". Notera den lilla fläcken nedanför ögat - det är inte fel på bilden utan en faktisk skada på tavelduken, tillfogad strax efter kriget av en amerikansk soldat med bajonett.
I en kort artikel om vandalisering av bronssoldaten i Tallinn, Alyosha eller vad han kallats – den som det var sånt liv om häromåret – så nämner den officella internationella statliga ryska radiotjänsten ovanstående häpnadsväckande uppgift i förbigående. Där "upp till" visserligen kan tolkas som vad som helst mellan noll och angiven siffra, vilket säkert stämmer. Men vilken siffra inklusive felmarginal som "de senaste undersökningarna" faktiskt kommit fram till? – Jag har, givetvis, frågat.
För om andelen nazister i Estland 2009 motsvarar de högsta valresultaten NSDAP fick i Tyskland (37,4 % juli 1932, eller 43,9 % mars 1933 efter det s.k. maktövertagandet) så är det ju en sensation som absolut bör uppmärksammas.
Efter en sorts höstlov ute på ön (endast en gång avbruten för ett framträdande i media) och därmed förknippad kronologisk förvirring (redan november?) börjar undertecknad, och därmed bloggen, återgå till det normala.
Jag har å andra sidan inte varit mer ledig än att jag inlett arbetet med nästa bok. För förlaget Forum, till skillnad från den nästa-bok som Ordalaget paxat. Denna bok-plan nr 5 kommer, till skillnad från Ordalagets etymologiska, fortfarande att cirkulera kring faktoider. Återkommer med närmare detaljer.
Personlig fråga: När var den senaste gången just du hörde någon ange en webbadress med "http"? Eller rentav "h t t p kolon snedstreck snedstreck"? Eller som du själv gjorde det?
Att följa språkets mikroevolution är förödande fascinerande. Och något förödmjukande därtill, när man inser hur svårt det är redan att ha koll på ens eget språkbruk genom åren. Eller diskussionen på Skalman: Mjölkpallar och mjölkbord. Var användes resp. begrepp?
1. En Thompson-gasell, Gazella thomsonii, även kallad "tommie". 2. Den sovjetiska pjäsen Pansartåg 14-69 av Vsevolod Ivanonv, efter vilken man gjorde filmen Tommy (1931). 3. Klassisk bild med Churchill och ett maskingevär från Thompson. 4. Nu blir det aningen knepigare - bilden är faktiskt från Magersfontein i Sydafrika. Där kom 1899 ett av boerkrigets slag att utspelas, där som synes skandinaver deltog, på vilken sida det nu var. Britterna förlorade hur som helst slaget, och därefter skrev en viss Pvt Smith en dikt där "Tommy Atkins" figurerar. Hans verkliga identitet har, föga förvånande, blivit föremål för diskussion. Måhända begreppet Tommy för en brittisk soldat var någorlunda etablerat tidigare än så? (Jag har f.ö. inte hört Atkins-delen förrän nu.)
