Svenska skeptiska poddar 2010

Det finns gott om poddar* som kritiskt studerar pseudovetenskap, vidskepelse och charlataner. Åtminstone på engelska. Som Skepticality, Skeptic's guide to the Universe och Skeptoid (bortsett från den sistnämndas besynnerliga klavertramp beträffande DDT häromveckan). Svenska motsvarigheter har vi, såvitt jag vet, inte haft några alls, förrän i våras då Skeptikerpodden drog igång. Månne deras framgångar lockat efterföljare? För bara i höst har det kommit ytterligare tre.

Ja é skeptisk... - jageskeptisk.wordpress.com

En liten, anspråkslös och mysig podd. Det behöver inte vara krångligare än så här! Avsnitten är kortare än de övriga som listas här vilket jag också gillar.  

Vågmästarna - vagmastarna.wordpress.com

Leds av tvenne skeptiska magiker, varav en är kristen och en ateist. I premiäravsnittet gästas de av ännu en magiker. I god skeptisk tradition, då många trollisar sett pseudovetenskapliga charlataner som en sorts illojal konkurrens. De får med väldigt mycket på nästan 1 ½ timme - är det bara jag som föredrar poddar klart under timmen? Avspänd stämning, ibland kanske väl så.

Humanistpodden - humanistpodden.wordpress.com 

Intervju med, föga oväntat, Christer Sturmark. Detta första avsnittet blir en presentation av ateismen-humanismen som världssyn kontra religionen, föreningen Humanisterna och deras arbetsmetoder m.m. Mest intressant som introduktion. Minus för störiga kringljud som slammer och pappersprassel (i en professionell produktion?). Not: Jag hoppas att CS vet att VoF inte angriper religion p.g.a. rädsla. Det har inte alls med saken att göra. Och så den f.n. mest etablerade...

Skeptikerpodden - skeptikerpodden.se 

Ett gäng aktiva skeptiker som jobbat mycket med sina sändningar, över trettio timslånga avsnitt sen i våras. Har blivit något av en institution. Alla program kan naturligtvis inte bli lika tajta, men när de är som bäst är de glimrande. Intervjuer är kanske allra intressantast, det är lite speciellt när välkända namn för första gången blir röster. Ett enkelt tips för poddare överlag (utom en-mans-produktioner såklart) är att hålla ett öga på hur länge samma röst hörs, i synnerhet i följd men även som andel av hela programmet. Det är lättare att få samtal att funka än monologer. Ytterligare ett: Klart ni ska ha roligt när ni spelar in. Men som lyssnare ska man inte behöva känna sig som någon som sitter bredvid några andras stambord på krogen, och förgäves försöker att hänga med i uppslupna diskussioner, interna lustigheter m.m.

Bonus: Saltklypa - saltklypa.no 

Sedan några veckor finns även "en norsk podcast om kritisk tenking". En skeptikerpodden-liknande produktion på så sätt att man samlat förmågor över landet via Skype. Sedan går man loss på ena ämnet efter det andra. Såväl internationella eviga frågor som specifikt norska; den ökände "Snåsamannen" Joraf Gjerstad, eller rättare de som banat honom väg till rampljuset, förtjänar dock uppmärksamhet på så sätt att vidskepelse kan förpesta alla samhällsklasser. Eller vad sägs om Kongens fortjensmedalje? - Programmen har varit behagligt korta, alla ämnen känns inte lika relevanta, aningen snackiga och ofokuserade hittills. * Ifall ni inte är bekanta med företeelsen: "radioprogram" som ljudfiler. Ladda ner och lyssna. Bara så.

Lördagsfråga: Diamanter

• Wish you were here (1975) var Pink Floyds hyllning till bandets grundare och f.d. medlem Syd Barret. Den börjar också med Shine on you crazy diamond. (Ja, ni ser väl hur de fått in hans förnamn.)
  
• Ett baseball-fält kallas också en diamant, efter formen.
• Birka Princess, här i stockholmsk hemmahamn, bytte 2006 ägare och därmed namn; som M/S Sea Diamond kryssade den runt i den grekiska övärlden fram till året därpå. Då sjönk den vid Santorini, i den berömda calderan, p.g.a. fel på sjökortet.
• David Bowies 1984 är här tagen från samlingsplattan Fame and Fashion, står det på omslaget. Fast låten gavs först ut på Diamond Dogs (1974). Den skivan utgör, så att säga, resterna av en tänkt musikal efter just boken 1984.

Bonus-ledtråd var den lilla romben, "diamanten", mitt i bild. Just den verkar samtliga ha missat. Ha! ;-) Men även utan komplett uppsättning fixade Joakim huvudfrågan som ingenting.

Hot chili in chilly Chile

Chili har vi från mellanamerika, såväl pepparfrukterna som nahuatl-ordet. Det försöks på sina håll att få stavningen "chile" att slå igenom på svenska. Jag kollade med SCF och dess ordförande Jonas Borssén, som förresten var den förste jag hörde det av för många år sedan. Han menade att de gamla aztekernas chil, "röd", i spanskan blivit till chile om pepparn, att skilja från chili som enbart avser rätten. Stämmer det?

Jag har grävt runt lite i etymologierna utan att hitta någon ordentlig bekräftelse. Kanske detta är förklaringen (källa):

Den lilla men tydliga glyfen (som "småtecknen" kallas) står för roten chil. I denna sammansättning chil "chili" + apan "flod" så behövs inget mer. Om man ska skriva det som ett eget ord rätt upp och ner så lägger man till ett s.k. absolutiv-suffix -tl eller -tli som efter ett finalt -l blir -li = chil-li. Det är vad pepparen faktiskt kallades.

Chili som maträtt är naturligtvis förkortning för chili con carne, "chili med kött". Som det påpekas i texten Världens bästa chili (som fortfarande håller) så är rätten i sitt ursprungliga skick vad den heter: kött kokat med peppar. I kommentarerna blev jag vidare uppmärksammad på att "chilipulver" används dels om faktisk pulvriserad chili, dels som handelsnamn på en kryddblandning med pulvriserad chili plus några andra kryddor. Skillnaden är avsevärd i smak och framför allt styrka.

Vad landet beträffar så finns det flera teorier om hur namnet Chile uppstått. Samtliga pekar ut inhemska förmågor och ingen har på allvar föreslagit att det har med pepparn att göra. Den omdömesgille Douglas Harper på etymonline nämner likheten med ett begrepp på mapuche som ska betyda "där marken slutar" - eller om det ska tolkas som "världens ände"? - samt andra tolkningar som går ut på att det ska tolkas som "kyligt" på andra indianspråk. Likheten med form och innehåll hos engelska chilly är ett sammanträffande, får vi också veta; månne uppgifter beror på någon livskraftig folketymologi.

Efter att ha kollat "chile-pepparn" med Borssén fick jag följande litteraturlista. Här skall det alltså finnas stöd för deras uppfattning som ovan. Jag har inte kollat dem. (Notera att F. X. Tolbert är mannen med "världens bästa chili"-texten.)

J. Borssén, Eat The Heat, Arctic Heat och Het mat, coola drycker
A. Lomelí, El chile y otros picantes
D. DeWitt & N. Gerlach, The Whole Chile Pepper Book
D. DeWitt, The Chile Pepper Encyclopedia
C. Padilla, The Chile Chronicles
D. DeWitt & P. W. Bosland, Peppers of the world
R. Bayless & D. G. Bayless, Authentic Mexican
F. X. Tolbert, A bowl of red
R. Walsh, The Tex-Mex Cookbook


Etymology online: chili; Chile
Wikipedia: Classic Nahuatl grammar; Chile
Ancient Scripts: Aztec

Lördagsfråga: Med bonus

Även denna gång är vissa ledtrådar mer långsökta än andra. Fast det har jag tyckt förr.

Gamla poler

Detalj från Olaus Magnus magnifika Carta Marina (1539). Bland ett myller av fascinerande, kuriösa och ofta synnerligen ovederhäftiga detaljer märks denna insula magnetu[m], "magnetisk ö" en bit utanför Murmansk. Vad är det? - Det är den magnetiska nordpolen.

Innan man blev på det klara med hur magnetfält i allmänhet och jordens i synnerhet fungerar, så tänkte man sig att kompassnålarna drogs mot en mystisk ö någonstans uppe i norden. På något sätt hade vissa uppgifter om den kommit kristenheten till livs, som att den var svart och 33 mil runtom* - jag har inte kollat enheterna men måhända var det exakta måttet mindre viktigt än siffran, då den även är det antal år som den jordiske Jesus lär ha blivit. Ibland placeras den mitt på nordpolen, andra gånger inte. Med tanke på att de magnetiska polerna verkligen valsar runt och inte alls behöver sammanfalla med de geografiska så hade det kanske varit intressant att ta reda på huruvida Olaus placering kan ha haft någon verklighetsbakgrund.


En arktisk karta från 1623, där Mercators data kompletterats med uppgifter från den tidige polarforskaren Barents. Så långt som till den 90:e latituden kom förvisso ingen av dem. Icke desto mindre får vi veta att fyra världsfloder samlas till en gigantisk virvel vid polen, och att mitt i denna tronar Rupes nigra et altissima, "det svarta högsta berget", som även är magnetiskt. Källan är den medeltida geografiska sagoboken Inventio Fortunata, som överlevt i fragment.


* Snarare än tvärs över, som står på Wikipedia trots att Mercators circumference citeras intill. Enheten han använde var franska mil.


Wikipedia (eng.): Carta Marina, själva kartan (5000 x 3700) - fin att scrolla runt i, Inventio Fortunata
Wikimedia: Mercator-kartor inklusive den polära som ovan

Det Andliga Partiet

Genom historien har en rad folkrörelser kristalliserats till politiska partier, för att ge idéerna bättre möjligheter att omsättas i faktiska förändringar.

Så gav arbetarrörelsen upphov till det socialdemokratiska partiet. Rösträttsrörelsen bildade Folkpartiet. Pingstkyrkan gav oss Kristdemokraterna, miljörörelsen Miljöpartiet, skinheadsen Sverigedemokraterna och kommunismen kommunisterna. Landsbygdens avfolkning gav impulsen till Centerpartiet och socialismen till Moderaterna. Och så vidare.

Nu finns det en ny rörelse i gräsrötternas djup som väntar på att bli politisk: det andliga uppvaknandet.

De fåkunniga frågar: Var finns politiken i änglar, chakran och auror? Frågan är avslöjande. När man väl öppnat sitt sinne och höjt sig över de inskränkta, när man börjar inse hur verkligheten egentligen är funtad, så är det insikter som kan och ska tas tillvara i hela tillvaron, naturligtvis även den politiska.

Fram för medicin som fungerar, oavsett hur!
Fram för alternativa metoder inom undervisning, jordbruk och statsfinanser!
Fram för elsanering för de som lider av för mycket strålning, och subventionerade magnetarmband till de som lider av för lite!

En värld som ständigt står på randen av stupet har inte råd att vara utan de andliga, mediala och känslomässigt överbegåvade människor, som bättre än några andra kan fylla den med värme, kärlek och goda energier. Låt de sista bliva de första! Ska väl all denna andliga vishet förvägras samhället? Hur länge ska den vara förvisad till kristallbutiker, alternativmässor och de billigaste båsen på bokmässan?

Erkänn konspirationerna!
Ner med vapnen! Lär soldaterna döda med tankekraft!
Ge de döda rösträtt!

Namnet är givet och förpliktigande: Det Andliga Partiet (DAP). I rätt händer kan det bli till något mycket större och mer världsomvälvande än någon kan ana.

President Obama

Obama, Barack Obama. Heter USA:s president. Demokratiskt vald och utsedd enligt konstens, inklusive konstitutionens, alla regler. Han föddes 1961 på Hawaii av Stanley Ann Dunham från Wichita, fadern hette Barack Obama Sr och kom från Kenya. Den senare var inte amerikansk medborgare, men det blev alltså Barack Jr utan problem, emedan modern var det och han föddes i en amerikansk stat. Visserligen hade Hawaii bara varit delstat i två år, men även innan hade den varit US-territorium ett tag, och vad natural born citizenship beträffar gjorde det ingen skillnad.

Man kan tycka bra om honom, eller illa eller ingenting särskilt, men det är något helt annat. Så klart. Landets laglige president är han, utan snack.


> Denna sida är ett experiment <

Våra rötter österut

Genetiska undersökningar visar att jordbruket kom till Skandinavien med folk med rötter i dagens Turkiet. (Detta fick rubrikmakaren till en stunsigare men osannare formulering, på rubrikmakares sätt.) De flesta av oss är ättlingar till dessa relativt sent invandrade bönder, desto färre till de jägare som bott här sedan mycket längre tillbaka.

Resultaten visar att Europas första bönder hade sitt ursprung i nuvarande Turkiet, i den del som kallas för Anatolien. Där har människor brukat jorden och hållit husdjur i åtminstone tio tusen år. En av dem var kvinnan som vi kallar Helena.
För ungefär 8.000 år sedan hade några av hennes ättlingar hunnit förflytta sig till nuvarande Ungern.
Därifrån spred de på några få hundra år ända till Paris i väster och Ukraina i öster, och så småningom även norrut.

- Karin Bojs, Nordens bönder kom från Turkiet, DN 21 november 2010

Helena, Ursula m.fl. avser faktiskt specifika individer. Namnen myntades av Brian Sykes i hans The Seven Daughters of Eve, en presentation av den fascinerande mitokondrie-genetiken. (Och nej, vi vet inte vad de faktiskt hette. De var inte systrar eller ens samtida.)

Detta är ju avgjort intressant, även om man väljer att inte nyttja det som någon sorts slagträ i den dagspolitiska debatten. Så har dock många gjort. Vilken idé som därmed skulle vara vederlagd är oklart. Det är länge sedan någon man behövde bekymra sig om föreslog kandinaviska ur-arier. Hypotesen att vi alla längst tillbaka stammar från Afrika har starkt stöd, och att folk rört sig vida omkring sedan mycket länge måtte väl alla ha klart för sig..? Att indoeuropeerna kom österifrån är idag etablerat. Idén har förekommit längre tillbaka än man kan tro.

Sammanstämmande historiska intyg, men i synnerhet den nordiska gudaläran sjelf, pekar mot öster för besvarandet af frågan, hvarifrån våra fäder kommo, när de invandrade hit. De hänvisa till trakterna norr och öster om Svarta hafvet, och derifrån hafva flera skilda, men med hvarandra beslägtade stammar inkommit i Norden.

- C. G. Starbäck & P. O. Bäckström, Berättelser ur svenska historien: Ynglingasagan (1885)

"Den nordiska gudaläran" är den som beskrivs i eddorna, som Ynglingasagan med sina färgstarka kungar. De mer lättmemorerade detaljerna utgjorde allmänbildning för inte så länge sedan. Men redan innan de sattes på pränt skrev Saxo Grammaticus en märklig historia om hur Oden var en högst verklig man i Bysans, som hyllades som gud av enfaldiga skandinaver. Finns det någon som tror på sånt idag? Jodå, i sin Jakten på Odin försökte självaste Thor Heyerdahl, i vad som skulle bli hans sista projekt, att bevisa att asarnas högste gud kom från Azov (utläses "as-hov") norr om Svarta havet.

Innebär då Wolfgang Haaks mitokondriska undersökningar att de gamla sagorna återupprättats? Har historiska sanningar bevarats som en sorts fossil i det allmänna medvetandet? Även om tanken är frestande så tror jag inte det, inte ett ögonblick.

Lördagsfråga: Svart

1. Philipp Schwarzerd ("svartjord") hette en av Martin Luthers polare och kolleger. I reformationens historia är han ett mycket viktigt namn, närmare bestämt i den grekiska form han själv använde: Melanchthon. På svenska hade han kanske kallats Svarte Filip.
   
2. Sideways (2004), vin-film där det tjatas om pinot noir. Noir är svart, men vad är pinot? - Som pineau, diminutiv för pin, tall, vilket skall anspela på druvklasarnas tallkotte-liknande form. Enligt etymonline.
   
3. Audrey Hepburn i Breakfast at Tiffany's (1961), såklart. Dressen är Chanels lilla svarta från 1920-talet som skulle slå igenom först några decennier senare. Enligt en utläggning på Wikipedia (LBD) så kom den "sörjande" kvalitén hos svart att bli så att säga utspädd efter första världskriget, eftersom så oerhört många kvinnor bar färgen. I så fall vore den lilla svarta ännu en högeligen otippad konsekvens av det stora kriget.
   
4. Bild från Black Mesa, kommande modernisering av klassikern Half-Life från 1998. Det är alltså ett gammalt spel med uppfräschad grafik, fysik m.m. Arbetet utförs av frivilliga, men med företaget Valves välsignelse.
   

Sattes utan vidare av pazuzu.

Woo-woo-bingo

Mitt bidrag till genren (klicka för större version):



Reglerna vet ni: När någon alternativ livsåskådning presenteras eller försvaras, eller margarinmaffian angrips, eller 9/11 förklaras osv. så kryssar man i rutorna på sin bricka. Bingo vid fem kryss i rad - horisontellt, vertikalt eller diagonalt. Eller så hojtar man "skitsnack!" à la Avigsidan.


Det finns många som roat sig med sånt här. Några exempel:
Skeptikerpodden: Alternativmedicinsk bingo
Avigsidan: Bullshit bingo

Lördagsfråga: Svaret redan givet

USB från helvetet

Visste ni att USB är Djävulens påfund? Bevis: Vrider man symbolen ett kvarts varv, så får man en treudd. (Att sladdarna kan jävlas lite i allmänhet är en annan sak.)


Bild från bobolhando.br

Det skall ha varit den brasilianske prästen - sektledaren? - Welder Saldanha som först begrep hur det låg till. Han förbjöd genast USB i sin evangeliska kyrka Paz do Senhor Amado ("den älskade Herrens fred"). Den ligger någonstans i Sao Paulo-trakten, och verkar vara en synnerligen suspekt organisation. Lite Jonestown-vibbar, rentav...

Men det hela är ett skämt.

Historien dök först upp på den brasilianska skämt-sajten Bobolhando. Namnet är en ordlek, bobo olhando = dumskalle som tittar.

bobolhando.br: Em SP, culto evangélico proibe uso de tecnologias USB

Upphovsmannen Thiago Caetano (om det nu är hans riktiga namn) fick uppenbarligen till en riktigt fin uppsättning virala parametrar, så när som på en punkt: han lade inte ut den på engelska utan portugisiska. Det var därför artikeln som lades ut den 29 juni inte uppmärksammades globalt förrän i november. Men då gick det också desto fortare. Se t.ex. USB - Satan's Data Connection i Guardian, som lägger in en brasklapp, liksom Djävulen döljer sig i minnespinnen på IDG, som inte gör det. (Nej, jag ids inte korrigera de senare. Det är deras jobb.)



Den 15 september gjorde han ett nytt försök att tillskriva sin Grönköpings-sekt ett parodiskt förbud. Denna gången var det psykologerna som angreps. Hur så? Jo, bland annat börjar det portugisiska ordet psicologia med "psi-" som den grekiska bokstaven, som ser ut som en treudd...

bobolhando.br: Em SP, Culto evangélico ataca agora a Psicologia

Denna historia har inte fått i närheten lika stor uppmärksamhet över världen som djävulens USB.

Mossa mossa!

Hur många av er vet hur Nicke Lilltroll pratar?

Så här, till att börja med:

Mossa mossa på er alla människobarn!

Nicke Lilltroll var ett barnprogram som gick i radio 1957-65. I varje avsnitt berättade Nicke om livet i Storskogen med släkt och kamrater, fröken Uggla i skolan, med flera.

Hans språk karaktäriseras väl inte av någon högre stil, ungefär vad man kan vänta sig i ett barnprogram. Vokabulären är delvis udda och präglad av skogen: "Må så grankott!"

Då är hans märkliga uttal betydligt mer påfallande. När "prickar" blir "prickrar", "rättare" "rättrare", "berodde" "breroddre" osv. (Ser ni den möjliga regeln?) Plus en rejäl läspning - "motha motha!" i hälsningsfrasen - och en del därtill, allt med en djup, raspig stämma.


Faktum är att Nicke Lilltroll närmast pratar som Leif GW Persson.


Wikipedia: Nicke Lilltroll
Gulsele: Sida för nostalgi, streamade ljud och film

Kärlek, ljus och mörka tider

Så här avrundades ett TV-program häromdagen:

Och i morgon, kära tittare, så skall vi träffa Kent-Ove Knas som kommer från ett annat solsystem. Han landade i Norsborg en majdag 1939, och nu har han skrivit en bok om hur det är på Hisposolytos, hans hem­planet.

Nej, just det där är påhittat. Av Johan Croneman på DN som förbluffad redogjorde för programmet Efter tio i TV 4 den 10 november, och försökte att dra till med något som lät lika förryckt som det han just fått höra på allvar. Alexandra Pascalidou gästades nämligen av den norska prinsessan Märtha Louise, som tror på änglar. Inte i bildlig mening utan bokstavlig, lysvesener. Liksom healing, telepati, och så vidare. Alexandra, som åtminstone jag trodde bättre om, var helt med på noterna: "Va? Nähä? Finns de här, nu, här i studion?"

Månne Cronemans bestörtning delvis beror på att han inte sett grav, ogenerad vidskepelse demonstrerad på detta sätt förut? Men i så fall får han vänja sig. Den mörka tiden är det nya svarta.

För tidningen Nära beskriver också änglar. Liksom samtal med döda, clairvoyance, tankeläsning, och en massa fånerier i samma stil. På fullt allvar, i glättad fyrfärg, finns på pressbyrån. Och Benny Rosenqvist och Jane Lyzell dillar om sina mediala förmågor i etablerade veckotidningar som Hemmets Journal respektive Året Runt. Där ingen skulle drömma om att trycka, säg, ett recept på pepparkaka och påstå att det är sockerkaka, men där det blivit rutin att överbringa påstådda budskap från döda släktingar.

Va? Nähä?

Medier i TV finns det också. Hela serier, flera stycken, där de får lägga sig i polisutredningar (!?) och allt. Och fler kommer.

21 % av oss tror att astrologi är vetenskap. I gruppen unga kvinnor är ni en tredjedel, säger 33 %. Åtminstone om en undersökning från Vetenskap & Allmänhet är att lita på. Fast just här hoppas jag, vill tro, att folk blandar ihop själva ordet med astronomi. Även om det ordet också förekom i enkäten. Lite snubblande på bokstäverna är så mycket behagligare att tänka sig än alternativet.

Croneman igen:

Missförstå mig rätt: Jag vill inte ta glädjen ifrån dem som tror på Gud, Jesus, änglar eller tomten, men hur gör man journalistik av det? Och skall man, eller rättare sagt, måste man? [...] Humbug blir ju just humbug i samma ögonblick som man ger den tillbörlig plats. Det är inget som bekymrar redaktionen på "Efter tio".

Hm. Croneman borde kolla med sina kollegor.

Som Maria Schottenius, också på DN. Hon lyssnade nämligen på Kajsa Ingemarssons program, som jag visst nämnt förut (här och här), och fann det förträffligt. Såväl Sanna Ehdins osammanhängande dravel om energier och ny bok som Cecilia Salmis om bioresonans (maskinen hon använder är värdelös men inte gratis, 155 000:- på hemsidan) och Anders Olssons andningsterapi. Kärlek och ljus, men inga jobbiga energi-sänkande frågor.



Att ge utrymme för all denna humbug verkar inte bekymra talkshow-redaktionen (en del av Ekot!) på SR P1 det minsta; chefen Anders Backlund hälsar att programmet "utgår från programledarens person och det som rör sig i dennes universum" (min kursivering). Kanske det inte heller bekymrar kulturredaktionen på DN? De vore förvisso i gott sällskap.

Vid närmare eftertanke kanske de där 21 % som tror på vetenskaplig astrologi är en korrekt siffra. Varför skulle allmänheten vara mer upplyst än landets journalister?


Länkar:
Ruffel & båg - om Pascalidous program på bloggen Den ömhet du är värd
TV4 i Änglaskolan - Johan Croneman i DN 11 november
Eftermiddagsparty - Maria Schottenius i DN 17 november
Astarte education - firman som änglamakerskorna* Elisabeth Samnøy och Märtha Louise
Fallande förtroende för forskare - Vetenskap & Allmänhet
e-Lybra - köp en egen bioresonans-maskin


* Ja, jag vet... Hej Ingmar! ;-)

Svar till Kajsa Ingemarsson

Kajsa Ingemarssons program Ingemarsson i SR P1 är en sällsynt godtrogen och icke-journalistisk produktion, där allt som påstås är sant, så länge det inte är etablerad kunskap som kan betecknas som "vetenskap". Jag nämnde det häromdagen i Sämst på radio i år, när de upplät eterutrymme åt flera kunskapsfientliga personer och Mats-Eric Nilsson. (Tidigare program har haft liknande attraktioner: mandala-teorier, folk som pratar med såväl djur som träd, och så vidare.)

Det är alltså tillåtet och lovvärt att ifrågasätta västerländska paradigm inom fysik, kemi och s.k. skolmedicin. Däremot tröttnade hon mycket snabbt när hon fick kritik för detta på sin blogg Alla dessa sidor. Kritiken gällde förvisso inte hennes person, utan det som hon ägnade sig åt -- det kan vara en konst att såväl ge som ta kritik på rätt sätt. Jag har inte sett all respons hon fått, jag kan verkligen inte tala för alla skeptiker heller. Men att som hon, när flera personer hör av sig samtidigt med liknande budskap, beteckna dem som en "mobb", så är det avgjort ett tecken på att man behöver jobba med sina krishanterings-energier.

Bland kritiken valde hon att publicera följande kommentar, besvarad i bloggposten Vem får höras i radion?, av en viss Peter Möller.

Jag blev mycket besviken på dig, Kajsa, efter att ha hört Ingemarsson i P1 i veckan. Jag tycker inte att Sveriges Radio ska användas för att sprida humbugmetoder, det finns alldeles för många andra medier som gör detta ändå. Det skulle ha varit på sin plats att också redovisa all vetenskaplig kritik som riktats mot de medverkande gästerna och deras metoder. Självklart ska man inte bortse från placebo-effekterna, men ”behandlingar” som bara bygger på denna effekt, ska man nog hålla sig för god att göra reklam för.

Har jag fel? Motbevisa mig gärna med att redovisa vetenskapliga studier som visar att deras metoder fungerar till annat än att berika dem själva och deras företag.

Med vänlig hälsning
Peter


Här är en kommentar från signaturen Pär C som Kajsa valde att inte publicera. Jag fick lov av honom att lägga ut den på här på min blogg istället.

Det är litet synd att detta framställs som krav på censur – "Vem får höras i radio?" – när det istället handlar om en förväntan om motvikt och balans – det var det Peter Möllers kommentar handlade om.

Du åberopar istället lyssnarnas integritet och förmåga till kritiskt tänkande. Det är ett argument som i och för sig kan ha bärkraft. En förutsättning för att du skall kunna framföra det som ett trovärdigt alternativ är dock att du själv kan visa upp ett sådant tänkande. Annars blir det som att köra rattfull i förlitan på att övriga trafikanter är nyktra.

Det verkar som du är helt med på att Sanna Ehdins bok inte är baserad på vetenskap utan utgår från ”annan tro och erfarenhet”. Du accepterar vidare att inom detta område så finns mycket geschäft. Sanna Ehdins tankegods är, enligt min uppfattning och många andras, just sådant geschäft och exempel på varför så är fallet har redovisats. Din reaktion på detta är att vi som är kritiska är män och "vetenskapstalibaner". Detta återspeglar för det första knappast att du har acceptans för att vi lyssnare har integritet och förmåga till kritiskt tänkande. Än mindre är det fråga om kritiskt tänkande från dina sida. Dina invändningar är dessutom i tanke och formulering mycket nära Sanna Ehdins eget sätt att handskas med kritik.


Jämför med de regler Kajsa satt upp för kommentarerna. Ovanstående kommentar håller alltså inte måttet. Samtidigt som hon själv finner det rimligt att nyttja invektiv mot de som har invändningar och synpunkter på hennes program. Det är dubbelmoral.

Att ha invändningar och synpunkter på det jag gör, skriver i bokform eller pratar om i radion är också helt okej, men bara så ni vet: Kommentarer som är kränkande, nedlåtande och sårande för mig eller andra publicerar jag inte. Kräkas får man göra någon annanstans.

- Kajsa Ingemarsson: Klargörande från bloggchefen


Avrundar med en hälsning från gänget på Skeptikerpodden.

Lördagsfråga: Ares

1. Mercedes A-klass - Weltklasse var det roligaste namnet tycker jag - gör det famösa älgtestet. På bilden ser det nättopp ut som om den lyfter. Fullt så illa var det inte.
2. R-type, klassiskt arkadspel. Det på bilden är fakiskt från PC Engine, en het maskin i Japan på sin tid som sedan blev den nästan helt okända TurboGrafx-16.
3. Martin "E-Type" Eriksson i Okej 2004. Hittad på ryska fan-sidan www.e-type.ru.
4. Svårast var dubbeldäckaren S-Type från 1920. Notera att den inte har något tak men heller inte är en sån där sightseeing-buss; lösningen var mindre populär på vintern, läser jag på doubledecker-bus.com. Rekommenderar särskilt den militära duv-bussen från första världskriget.

De fyra bokstäverna tillsammans med planeten Mars pekar på den grekiska krigsguden Ares. Lelle listade ut det först.

Spiritistisk reklam

Idag den 14 november arrangeras en spiritistisk andakt i Göteborg. Eller närmare bestämt Sävedalen, Parkvägen 2, strax intill E20. Ta t.ex. busslinjerna 505 och 513, avstigning på Skolvägen. Tiden är kl 16-19. Arrangören är Spiritistiska sällskapet i Göteborg (SSG).

Det är med glädje som vi fortsätter våra Andakter under hösten 2010. Dessa träffar kommer vara ett led i att skapa ett religiöst obundet trossamfund. För er som tidigare har varit med på Ljusbärareträffarna så är dessa träffar väldigt lika Ljusbärareträffar. Med en blandning av föredrag och meditationer, där varje sammankomst kommer ha minst två medium som förmedlar kontakten med nära och kära och en andakt då andra sidan kommer få förmedla sig genom en transeans. Vi ser verkligen fram emot detta och programmet för varje sammankomst kommer vara hemligt så det gäller att komma, se och uppleva.

Från Hasse Nyander med styrelsen i SSG. Hemsida www.ssgbg.se.

På hemsidan för den lilla men relativt anrika föreningen (grundad 1941) hittar jag flera intressanta namn, såväl kända som okända (för mig). Jörgen Gustafsson är tillräckligt etablerad för att ha blivit belagd med fusk - inte så kapitalt som Anders Åkesson (Fallet med den självlysande handen) men läs en genomgång av hans prestationer i programmet "Det okända" från 3 april 2007. Månne han tillhör den sortens charlataner som vet att bluffa lagom?

Ett göteborskt medium med lätt-googlad stavning heter Jhonny Neumann. Han är certifierat medium, säger har en papperslapp som bekräftar att han vet vad han håller på med, som utfärdats av Iris Hall. Han har gått kurser för henne, liksom hennes elev Anders Åkesson. Okej.

Hos Jhonny hittade jag även länksida som leder till en rad spiritistiska föreningar i västsverige som jag inte kände till. Spiran i Stenungsund med många fler.

Allt detta bara på några klick.

Lördagsfråga: Utan en ledtråd

Layouten fick stryka på foten när jag gjorde ett fint fynd. Den är nättopp värd en egen bloggpost. Lite som denna.

Sämst på radio i år

...Kanske. Reklamradion undantagen, såklart.

Men i SR undrar jag om något sämre program sänts i år än det som hade rubriken:

Är du bara materia, lille vän, eller ett vandrande energifält? - Ingemarsson, SR P1, torsdagen den 11 november kl 15

Huvudgäst var Sanna Ehdin som talade om energier. Inte sådana som går att mäta, utan bara sådana som går att känna. Vad som var psykiskt, fysiskt eller metafysiskt framgår aldrig.

Andra gäster var en bioresonansterapeut och en andningsterapeut. Alla tre fick ohejdat framföra befängda budskap och förvirrade resonemang, inte ackompanjerade av meningsfulla frågor utan medhåll, kemiskt fritt från skepticism, kunskap och intelligens. Lyssna själva.

Jo, Mats-Eric Nilsson fick vara med också. Han som aldrig kan bestämma sig för om E-numren är skadliga eller inte.

Kajsa Ingemarssons program, som bär hennes namn, uppmärksammades jag på när de häromveckan (28 oktober, länk) hade med Keisha Crowther enbart på grund av att hon kallar sig shaman och fått det pittoreska namnet "Little Grandmother". Det verkar ha potential att bli en sorts motsvarighet till journalistiska haverier som tidningen Nära. Inte minst eftersom det, otroligt nog, görs av den s.k. talkshowredaktion som är en del av SR Ekot.


OK, det förekommer säkert värre saker i de mindre övervakade kanalerna. Som när det föregivna mediet Monica Seldahl berättar att Andevärlden är pratsam i SR P4 Jämtland (tips från Nils S.). Varför får just dessa tokar hållas?

De missförstådda epicyklerna

Förr i tiden låg jorden i mitten (utan att vara platt - läs mycket mer på Faktoider: Jorden är platt) med himlakropparna kretsande runt sig, och allra längst ut fixstjärnornas "sfär". För att förklara planeternas märkliga rörelser - ibland stannade de upp och gick "bakåt" ett tag, för att sedan fortsätta - tänkte man ut epicykler.


Animerade epicykler visas på en rad hemsidor, t.ex. här.

Epicyklerna har sedan dess blivit föremål för en rad missförstånd.

1) De gav dåliga resultat: De gav tillräckligt bra resultat för att fungera i 1500 år.

2) Jorden var i mitten: Ptolemaios förbättrade den befintliga modellen (idén med epicykler var flera hundra år gammal redan på hans tid) genom att förlägga deras centrum till en punkt mellan jorden och en s.k. ekvant.

3) Antikens vise var ointresserade av att undersöka verkligheten: Det kan stämma på vissa, men sannerligen inte på alla. Det stämmer definitivt inte på Ptolemaios.

Before you understand Kepler's laws and Newton's laws, the epicycles are the most obvious strategy for a high-precision description of the observed orbits. And Ptolemy figured out many details that most readers and kibitzers don't even realize. For example, it is damn important that the center of the deferent is in the middle between the equant and the Earth. This assumption properly approximates the equal-area Kepler's law (the conservation of the angular momentum), up to the first subleading order.

- The Reference Frame: Myths about epicycles

4) När modell och verklighet inte stämde överens lade man på fler och fler epicykler: Nej. Ptolemaios modell förbättrades under seklerna, men inte genom att utöka epicyklerna utan genom att förfina parametrarna. Om man lägger på en epicykel för att förbättra resultatet på ett ställe utmed banan, försämras resultatet någon annanstans.

5) Kopernikus avvecklade dem: Nej, Kopernikus arbetade också med epicykler, eller små "epicykletter", för att förklara de skillnader som vi vet beror på planeternas (vagt) ellipsformade banor. Och hans system var varken enklare eller bättre än det geocentriska.

Det var först när Kepler presenterade sina tre briljanta rörelselagar som man fick en enkel och exakt mekanik för solsystemet. Nog är det imponerande att man kan utforma ett helt felaktigt system så väl att inte ens Kopernikus fundamentalt bättre modell gav ett bättre resultat?

Fast den historien är ju inte i närheten lika tacksam att berätta som den välkända, om hur en ensam polsk astronom lyckas kullvälta kyrkans älskade ovetenskapliga och förvirrade teori.

Five don'ts

Don't think.
If you think, don't speak.
If you think, and if you speak, don't write.
If you think, and if you speak, and if you write, don't sign your name.
If you think, and if you speak, and if you write, and if you sign your name, don't be surprised.

Thomas Reese sammanfattar vad han kallar "the Vatican spirit". Torde fungera även på andra håll.

Ernst Brunner, pretentiös slarver

För några år sedan fick jag anledning att uppmärksamma Ernst Brunners Carolus Rex. I den hade han nämligen fått myriader saker fel, såväl små som obegripligt stora - som att huvudpersonen Karl XII:s farfar skulle ha varit Gustav II Adolf (snarare än Karl X), vilket påstås flera gånger. Hur klarade den grodan sig genom korrekturet? För fler, se Faktoider: Karl XII enligt Brunner.

Nu har Brunner kommit ut med en ny historisk bok: Anckarström och kungamordet (Albert Bonniers). Med undertiteln "Historien i sin helhet".

Och nu blir det mer att skriva.

Ta det här: Det poängteras lite varstans, i såväl efterordet som förlagets presentation, att han använt sig av tidigare outnyttjade källor. Det är ju mycket intressant, men till vad nytta när han inte vill tala om vilka de är?

[Han ger] den akademiska forskningen en känga. Anser att den oftast förlitar sig på sekundärforskning, vad andra redan har tagit fram och skrivit om. Förstahandskällorna förblir orörda.
- Varför har du inte med en notförteckning i din bok så att man kan spåra var påståenden och citat kommer ifrån?
- Det blev för omfattande.

- Ernst Brunner i DN, "Mina böcker är tidsdokument" 30 oktober 2010

Så källorna får förbli orörda. (Den förteckning över otryckta källor han tagit med listar punkter som "Krigsarkivet", "Kungliga biblioteket" osv.; vill du veta mer får du leta själv, kantänka.) Fast det är kanske lika bra, eftersom källorna ofta inte alls utgörs av primärkällor från tiden ifråga, utan romaner som utspelas på den tiden. Uppgifter och formuleringar återfinns i direkt överfört skick. Icke desto mindre menar Brunner att han "tillhör det utdöende släkte som faktiskt orkar gå till källorna". Sådan uppblåsthet har man inget för när man inte kan leva upp till den.

Som följande kombinerade exempel på praktgroda och klipp-och-klistra. Läs vad en källa har att säga om godset Häringe:

Godset består nu af Häringe och Hammarstad (se detta ord), 7 mtl. säteri med derunder lydande 36 torp, 22 1/3 mtl. frälse och 18 mtl. frälse-skatte. Här är sågqvarn, 3:ne qvarnar och betydligt kalkbrott.

- Svenskt Konversations-Lexicon (1847): Häringe (Google books)

Jämför med Brunners text (som visserligen kan ha gått genom flera led):

Godset bestod av Häringe och Hammarstad, 7 matlag säteri med underlydande 36 torp, 22 matlag frälse och 18 matlag frälseskatte. Häringe hade sågverk, 3 kvarnar, ett betydande kalkbrott.

"Matlag"? Det är Brunners tolkning av den oerhört vanliga förkortningen "mtl", som utläses mantal. Det är - hur ska man säga - ett fel som man inte ska kunna göra. Och som korrekturläsaren på Albert Bonnier inte borde missa. Hur har det gått till?

Liksom att Anckarströms släkt trasslats ihop (när olika personer har samma namn blir Brunner lätt förvirrad), att Gustav III får olika födelseår ...

Brunner uppger att personalen på såväl Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning som Slottsarkivet gått bet på vissa manuskript från 1700-talet; det var bara Brunner själv som, när han lade manken till, lyckades tyda dem. Trot den som vill, om någon som lyckas utläsa "mtl" fel.

Jag har gått igenom vad som finns av tillgängligt material och i vissa avgörande fall kunnat lägga ny kunskap till den gamla. Tidigare teorier har kunnat överges och kända data tolkas ur ett nytt perspektiv.

- Ernst Brunner i Kungamördaren i minsta detalj, Helsingborgs Dagblad 12 oktober 2010

En av Brunners stora grejor är att Liljensparre, polismästaren som raskt sydde in konspiratörer och även mördaren, visste i förväg att Anckarström skulle skjuta kungen. Otroligt! Eller? Ja, om det vore sant.

Citerar Enander i HD:

Det är sannerligen inte mycket till teori.

Det är alltså varning för ännu en ivrig privatspanare som anser sig sitta med alla svaren på fler frågor än någon vettig människa orkar ställa - och det om en sedan 218 år välkänd tyrannmördare.

Till sist Brunner igen:

Boken är en berättelse byggd på fakta men det är inte en roman, understryker han, och tillägger att ingenting är fiktivt men att där finns ett gestaltande.

Jo, det är närmast en roman. "Byggd på fakta" är väl vackert så, men mer är det inte. Den som är intresserad av populariserad historia får leta vidare. Vilket inte bör ta lång tid, så mycket förträffligt som andra skrivit i området.


Recension i DN 12 oktober 2010
Recension i GP 25 oktober 2010
Recension i SvD 30 oktober 2010

Not: Jag har fått hjälp med att skriva ovanstående sågning. Ni vet vilka ni är.

Lördagsfråga: Kanaler

1. Det japanska transportfartyget Kinugawu Maru vid sin sluthamn Guadalcanal. Ön i Stilla havet är mest känd för intensiva strider under kriget. Namnet inte med någon kanal att göra, åtminstone inte på plats; det kommer från hemstaden för en av upptäckarna, eller åtminstone namngivarna: Guadalcanal, Sevilla. Det namnet kommer i sin tur från arabiskans Wadi al-Qanal. Jag vet vad en wadi är men vet inte huruvida qanal är en faktisk kanal, bevattnings- eller annan. Maru betyder cirkel och återfinns i många japanska fartygsnamn, ingen verkar riktigt veta varför.
2. Giovanni Schiaparellis (1835-1910) karta över Mars. Med en mängd canali, som de flesta som läser detta vet på italienska kan syfta på såväl något naturligt som byggt, men översatt till engelska canal enbart det senare. Fantasieggande värre - som om inte hans karta räckte i sig. Jag har inte hittat några jämförelser mellan den och verkligheten.
3. Battlefield: Bad Company 2 hälsar på i Panama. Här. Börjar det bli lite otäckt när dataspelen ser verkligare ut än verkligheten?
4. Korintkanalen. Fantastisk ingenjörskonst, mindre rolig att färdas igenom - som ett jättelikt krondike i sten. Är tydligen mindre viktig för dagens fraktfartyg p.g.a. begränsad bredd och djup. Vet inte vad bron kallas, om något alls. Kan tipsa om grekiska Wikipedia-artikeln för lite andra bilder än de vanliga.
   

Storslam för pazuzu.

Feng shui: ny och gammal

Feng Shui har använts i tusentals år. Det är den tidlösa visdomen om att möblera och inreda på mest harmoniska sätt i sitt hem och sitt arbete. Används även inom trädgårds- och landskapsarkitektur.

- Typiskt citat från European School of Feng Shui - Sweden

Hur gammal är lärorna om Feng Shui? - Det verkar bero på vad man menar.

(Ämnen som dessa är inte de enklaste att studera; utövarnas respekt för påståenden är lika stor som den är liten för källor och belägg, och det som fanns upp på morgonen är "tusenårig visdom" innan kvällen är ung. Jag tar gärna emot korrigeringar och kompletteringar, från folk som kan visa att de vet vad de talar om.)

Den Feng Shui som verkligen praktiserats i Kina i åtminstone ett fyrsiffrigt antal år rör större projekt: placering av byggnader och vägar, stadsplanering, sådant. När man pratar om hem så rör det närmast husets arkitektur.

Den Feng Shui som rör inredning är - såvitt jag kunnat finna - inte i närheten lika gammal. Utförliga beskrivningar börjar dyka upp under 1970-talet, mestadels i västerländska källor med intresse för exotiska ting. Deras beskrivningar har inte alltid matchat de jag hittat i antropologiska, etnologiska och historiska källor. Den enklaste slutsatsen är att nämnda västerlänningar är mindre intresserade av det dokumenterat gamla än det som verkar gammalt och mystiskt - eller ännu enklare, "jeg kenner vad jeg kenner!" - men hur det ligger till, vet jag inte.

Finally, the science of directions allows us to correct or improve the feng-shui of our home: The son of the element of the direction will aid one; the conflicting element will harm one. [...] If our door faces East (wood), we would not want metal wind chimes in front (metal destroys wood). However, we might place a small lamp in front of the door to improve the feng-shui (wood creates fire).

- Yoga Journal, november/december 1980

Om någon känner till ett exempel på inrednings-feng shui från så långt tillbaka som ca 1970 så vore det intressant.

Lördagsfråga: Ledande

Dödsbok

Länktips: DDSS, Demografisk Databas Södra Sverige: Klassificerade dödsorsaker

Här har man samlat dödsorsaker från mitten av 1600-talet till början av 1900-talet, så som de angetts i papperen. Tål att bläddras i länge och väl.

En tankeväckare bland många andra är att konstatera hur dödliga vissa barnsjukdomar är, som idag lätt vaccineras bort. Det är något att begrunda, för alla de som tycker att vaccinering är onödigt.

Is Google making us stupid?

Nicholas Carr skrev en artikel som publicerades med rubriken ovan sommaren 2008. Jag känner igen titeln, men engagerade mig inte särskilt, och letade t.ex. inte reda på texten. I efterhand har jag förstått att det blev ett rejält hallå.

Nu hittade jag en uppgift om att rubriken var felsatt. Att Google gör oss dummare skulle varken påstås eller antydas i själva artikeln. Då blev jag desto mer intresserad och letade rätt på den:

Nicholas Carr: Is Google Making Us Stupid?, The Atlantic juli/augusti 2008

Nu har jag läst artikeln. Den första delen är inte utan vank - själv hittar jag det intressanta och vanliga felet om kinesiska ideogram som, i vanlig stil, antyder att kinesiska läses på ett annat, och givetvis bättre, sätt än de bokstäver du läser just nu. Där förekommer en del anekdotisk bevisföring, men bortsett från sådant så är själva slutsatsen intressant.

En konsekvens är att jag inte tänker sammanfatta innehållet. Läs artikeln så förstår ni. När den debatterades som hetast, var det påfallande många som hade åsikter om den som inte hade läst mer än rubriken. Fenomenet torde inte ha blivit ovanligare i Facebooks tidsålder.

I artikelns senare del spårar han ur, först gradvis och sedan totalt. Jag håller inte med den felfinnare som först fick mig att läsa den; Carr antyder definitivt att Googles grundare försöker att skapa en artificiell intelligens, och påstår även att om vi läser tillräckligt mycket i datorer, så börjar vi tänka som datorer. Synd på en fin utgångspunkt.

Fast det kanske inte gör så mycket i det stora hela. Folk läser ju inte så långa texter på skärmen. Eller ens på papper. Eller?


Wikipedia: Is Google Making Us Stupid?

Vår vän atomen

Före slutet av detta århundrade kommer atomen att i stor utsträckning ersätta kolet och oljan som energikälla. Den måste göra det: Kol och olja är för dyrbara för att brännas upp. De är värdefulla råmaterial som vår kemiska industri gör en oändlig serie användbara produkter av: textilier, plaster, färgämnen, mediciner. Mycket av vår energi kommer att skapas inuti rena och tysta reaktorer; vattenkraft och solenergi kommer att ge oss resten.

- Heinz Haber, Vår vän atomen (Bonniers 1956), sid 146

Boken och filmen producerades samtidigt, av Walt Disney. Nu plockade jag fram ett framtidsperspektiv vilket är lite orättvist, till största delen utgör de en utmärkt populär framställning av vetenskapshistorien från grekerna till idag.



Här har ni del 1 av 5. Den inleder med reklam för det nyligen öppnade Disneyland. Sektionen Tomorrowland uppvisade framtiden, närmare bestämt världen som den nog kommer att te sig 1986 (den har sedemera uppdaterats i omgångar). Som normen är i siarbranschen säger visionerna mer om den egna tiden än något annat. De oblyga produktplaceringarna vet jag inte hur man uppfattade då, men idag hade till exempel Monsanto House of the Future inte gått.

Haber jobbade som fysiker även under kriget, bl.a. på det anrika Kaiser Wilhelm-institutet. Jag vet inte med vad.

Anna Svensson, Pär Wahlström och skojeri

Har ni sett den här insändaren? Eller någon av dess varianter, i tidningar, bloggar eller nätforum?

Naturläkemedel borde stödjas

Varför subventionerar inte samhället behandlingsmetoder utanför den traditionella vården? Idag tvingas människor stå ut med kroniska sjukdomar och besvär eftersom alternativa metoder inte anses "rumsrena" i vårdsystemet. Många människor blir varje dag hjälpta av dessa alternativ. Jag har lidit av en kronisk sjukdom i mer än tio år, utan att den vanliga sjukvården kunnat hjälpa mig. Det enda jag erbjöds var mediciner med risk för allvarliga biverkningar och som ändå inte kunde bota mig! Av en god vän fick jag i stället tips om en bok om egenvård med naturmedel med titeln "Må bättre till kropp & själ" [min fetning]. Detta blev vändningen för mig. Idag är jag så gott som symtomfri och mår mycket bättre. Detta trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva efter alla dessa år med sjukdom och smärta.

Men skam den som ger sig!

Anna Svensson

- Insändare i Kommunalarbetaren 18/2010

Den är inte skriven av "Anna" utan av Pär Wahlström, författare till Må bättre till kropp & själ (Pär & Lisa Resonans 2008). Han har ända sedan utgivningen bombarderat alla ställen där texter kan återges med fejkade insändare i denna stil, signerade Anna S. eller några lika fiktiva kolleger. En rolig detalj är att han ett tag gav Anna en bostadsort, som varierat efter respektive tidnings utgivningsort: Skellefteå och Malmö är två exempel. Den "kroniska sjukdom" som nämns ovan har också växlat, reumatism, diabetes ...

Tidningar är medvetna om problemet, men har naturligtvis ingen möjlighet att hålla reda på alla galningar, oblyga lobbyister och allt vad det är. Tips: Hjälp dem. (Jag skrev till KA.)

Vad boken går ut på? Pär Wahlström är "healer" och homeopat, det vill säga kvacksalvare. Förmodligen tror han på sin egen smörja. Så här förklarar han homeopatin:

Troligen så är det inte på "substansnivå" som man kan mäta funktionen, utan i någon uppladdning av energi i elektroner som antar det svängningstal som innehas av det medel som potenseras. Vi känner ju alla till att om man går in i "mikrokosmos" och klyver elektroner, så frigörs sådan energi som vi ser vid atomklyvning, dvs i kärnreaktorer och kärnvapen. Men det går vi inte in mer på här, eftersom den röda tråden för homeopatin inte gäller vad som sker på atomnivå, utan vad som blir resultatet när den i praktiken botar människor och gör dem friskare.

- Ur Wahlström, Må bättre... (länk)

Jag visste till att börja med inte alls att man klöv elektroner, och det är kanske lika bra för Wahlström att han inte går in mer på ämnet. Den röda tråden är desto klarare: vi vet att det funkar. "Jeg kenner vad jeg kenner", för att citera en annan stor tänkare.

Vad den ovanliga och ovanligt påstridiga PR-verksamheten beträffar så verkar Pär/Anna ha kommit igång igen efter att ha haft sin mest intensiva period vid bokens utgivning 2008. En ambitiös sammanställning finns på bloggen Medvetenskap: Förtäckt reklam för vattenmedicin, 20 september 2008. Redan tidigare hade orsakverkan uppmärksammat det i Insändare om alternativ vård. I båda fallen dök Pär W. upp i kommentarfältet och var hotfull, den sistnämnde bloggaren sade han sig rentav ha polisanmält.

Tyvärr var det, som vanligt, bara snack. En homeopat som polisanmälde någon som uppmärksammat deras geschäft vore ett förträffligt tillfälle att berätta vad de faktiskt går för.

För en kort genomgång av vad de går för, se exempelvis Snabbkurs i homeopati på denna blogg.

För en utförligare genomgång av vad Pär Wahlströms (har jag nämt ditt namn tillräckligt många gånger nu?) bok går ut på, se hemsidan Resonans: Må bättre till kropp & själ. Typiskt utdrag:

Homeopatiska naturmedel är helt ofarliga och biverkningsfria och har använts av människor världen över sedan flera hundra år tillbaka. Deras aktiva verkan bygger på våra metafysiska energier och påverkar våra känslor, sinnesstämningar och fysiska kroppsenergier och hjälper oss att återfå balans och harmoni genom att stimulera vår egen förmåga till självläkning.

Förvisso är de fria från biverkningar, vilket beror på att de är fria från verkningar. "Flera hundra år" är ca 200 år, det är ingenting som vuxit ur folkens djup utan en knäpp idé lanserad av Hahnemann strax före 1800. Och vad "naturmedel" beträffar spelar det ingen som helst roll om man börjar med johannesört, bolmört, arsenik eller plutonium eftersom det efter tillräckligt många miljarder utspädningar ändå är rent vatten, i praktiskt eller bokstavligt bemärkelse.

Detta känner homeopaterna naturligtvis till. De känner förhoppningsvis även till att inga kliniska studier visat att deras vatten är bättre än vilket annat vatten som helst (bara mycket, mycket dyrare). Icke desto mindre fortsätter de att propagera för sina värdelösa metoder. Skam den som ger sig!

Lördagsfråga: Fyrfärg

1. Fight Club (1999) med bl.a. Brad Pitt.
2. Par i hjärter, TV-serie som spelades in 1979-84 och sändes i Sverige från 1983 och jag vet inte hur länge.
3. Riddarfalken från Malta (1941) såklart, med Bogart som Sam Spade, såklart.
4. Diamantfeber (1971), presentation också överflödig.

Ser ni mönstret? Det gjorde Dennis: club, heart, spade, diamond - eller klöver, hjärter, spader och ruter som vi säger på svenska. Inte svårare än så den här gången. Särskilt som det knyter an till de tidigare färg-frågorna.