När experterna är oense

Det som faktoider.nu, boken Faktoider och inte minst faktoider.blogspot.com är till för, är att i görligaste mån sprida fakta; denna och denna mer eller mindre vanliga uppfattning är mer eller mindre osann, för så här, gott folk, är det i själva verket.

Ofta är det svårt att ge glasklara besked. Då kan även den negativa upplysningen vara nog så användbar, att visa att något varken bevisats eller motbevisats, men att bevisbördan uppenbarligen ligger åt ena eller andra hållet. (Det är t.ex. som regel omöjligt att visa att någon inte har sagt eller skrivit ett känt citat. Ords ursprung är ofta oavgörbara. M.m.)

En situation som jag, av någon anledning, inte hamnar i särskilt ofta, är när experterna själva inte är så mycket osäkra som oense (mer än det långt vanligare fallet med enstaka figurer som, ofta närmast reflexmässigt, går mot strömmen). Eftersom jag själv, som jag nog påpekat rätt många gånger vid det här laget, är amatör i praktiskt taget allt jag skriver om, så är jag inte människa att avfärda ena eller andra sidan. Men det är sällan poängen.

Poängen är i så fall inte att den allmänna uppfattningen är osann, utan att den inte är fastslagen. Som i fallet med flygplanens flygförmåga, där den vanliga förklaringen (som jag sett otaliga gånger) avfärdas direkt, men där detaljerna (Coanda eller inte?) är föremål för livlig debatt.

Medeltider

I vår historia definieras medeltiden som den katolska perioden: från kristnandet på 1000-talet fram till 1500-talet. Vikingatidens slut, och därmed medeltidens början, anges ibland till året 1066, med slaget vid Hastings och kung Haralds död. Slutåret anges ibland till 1521, då det sedermera framgångsrika kriget mot Kristian II inleddes.

Sådana exakta perioder är praktiska, men sällan rättvisande, på så sätt att få samtida torde ha märkt nämnvärda skillnader mellan året innan och året efter. Inte som 1914 eller 1945 precis.

Det var nog ytterst få människor som alls märkte att Romarriket "föll" det året.

- Peter Englund om år 476, en annan känd vattendelare

Och vad heter "medeltiden" på engelska, Middle Ages? Men i det fallet, liksom tyska Mittelalter och franska Moyen Âge avses snarare perioden från Roms fall år 476 *host* till reformationen i början av 1500-talet. Den period som den svenska medeltiden avser kan kallas högmedeltid, High Middle Ages, men Hochmittelalter avser tydligen perioden ca 1050-ca 1250, och le haut Moyen Âge tvärtom perioden 476-ca 1100.

Problemet är naturligtvis egentligen inte historiskt, utan språkligt. Inte så lite likt den egendomliga debatten om huruvida Pluto är en planet eller inte, där den astronomiska betydelsen var ungefär noll. Å andra sidan finns det mycket gott om terminologiska fallgropar för den som läser om samma saker på olika språk.


Resp. Wikipedia om medeltiden på svenska; engelska; tyska; franska
Peter Englund: När föll Rom? När föll vi?

Indianernas största seger

Slaget vid Little Bighorn (som är en flod, eller snarare ett helt flodsystem) 1876 var inte den enda eller ens största förlusten för "de vita". Av ca 700 man dödades 250, inklusive befälhavaren Custer.

Det kan jämföras med slaget vid Wabash 1791; av 1000 soldater dödades över 600. Att de båda sidorna var ungefär jämnstarka (numerärt) gör inte segern mindre dramatisk.


Wikipedia (eng.): Battle of the Wabash; Battle of the Little Bighorn

Bandvagn 206

Loppis-fynd:

Själva boken går visserligen inte riktigt i samma Totte badar-stil som titeln. (Det hade vart nåt: "Här är Kalle. Idag ska Kalle köra bandvagn 206. Det tycker Kalle är roligt. Här är Kalles kompanichef." Osv.) Men med en tydlig, rejäl illustration per sida, och en kort text under (vilken som regel framför en (1) uppgift) så är intrycket ändå inte långt ifrån.


SoldF: Bv 206

Röksignaler

Fråga: Hur bar sig indianerna egentligen åt för att kommunicera med röksignaler?

Svar: De höll det hela på en långt enklare nivå än det brukar framställas.

Liksom i många andra indian-frågor är källäget tyvärr skakigt, men som det beskrivs så utgjordes röksignalerna främst av i förväg överenskomna signaler. Inget morse-alfabet, hieroglyfer i rök, eller hur man nu tänker sig det. Ett exempel som nämns är att en elds placering kunde utgöra en signal: placerad utmed en bergssida betydde den en sak, uppe på höjden en annan.

Lördagsfråga: Popcorn!

Varsågoda: Gershon Kingsley.

The man vid pianot 2007. Det tar några takter innan man känner igen sig.


Så här lät det 1969. (Ber om ursäkt för videon men det var den enda jag hittade.)


Hot Butter (1972): Popcorn. - Inklusive vinyl-rasp och tidstypisk video, på så sätt att en snurrande plastbit var det enda synintryck man fick. Och kanske något nyfiket husdjur.


Bonus: M & H Band (1987). Denna version tillskrivs ofta Kraftwerk eller Jean Michel Jarre. Facit är Mark Holiday, en artist som verkar (?) vara lika bortglömd som Gershon Kingsley. Så kan det gå.

Loffe

Teori: Antingen vet man exakt varför Janne Carlsson kallas "Loffe" och har aldrig tänkt på att det finns de som inte vet, eller så har man ingen aning och har aldrig tänkt på saken.

(Nej, jag kommer nog inte att få något pris för den teorin. Heller...)

I Jolos TV-serie från 1973 om beredskapsåren, Någonstans i Sverige (den blev bok påföljande år), finns en person kallad Loffe. Denne spelades av Janne Carlsson. Så var det med det.

Lördagsfråga: Mr Music

Vem har vi här?

Ledtråd:

På denna skiva från 1969 finns den allra första versionen av en mycket känd låt som alla hört. Visserligen i senare versioner, men att det är samma låt hör man omedelbums.


(Bonusfråga: Varför är dessa bildfrågor nästan alltid svartvita? Svar i vitt: > Det är det ingen som vet <)

La cuisine parfaite

Kinna tipsade om drömköket.

Design & produktion: Forsbergs skola.


(OK, jag såg motsvarande idé för sovrum i MAD för en sisådär tjugo år sedan. Måhända produkter lanserats då och då. Men det är första gången jag ser det genomfört.)

Wendelsbergs folkhögskola

Idag besöker jag Wendelsbergs folkhögskola (www.wendelsberg.se) där man har en temadag om vetenskap och pseudovetenskap.

I dessa ämnen kommer faktoiderna väl till pass, såväl som konkreta och (ofta mycket vardagliga) exempel på hur vi tror en massa saker mot bättre vetande, som hur svårt det kan vara att verkligen göra sig av med vidskepelse, pseudovetenskap och rena lögner.

Tysk skriföfning

Här följer skriföfning 114 i femtioförsta lektionen ur Lärobok i Tyska språket efter Prof. H. G. Ollendorffs nya metod, utarbetad av phil. mag. J. U. Grönlund, utgiven 1858.

(Läses koncentrerat och inte alltför fort, gärna högt, men isåfall efter att noga ha förvissat sig om att ingen kan höra något).

Låter Ni färga eder kappsäck? Jag låter färga den. Huru låter Ni färga den? Jag låter färga den grön. Huru låter du färga dina linnestrumpor? Jag låter färga dem hvita. Låter eder kusin färga sin halsduk? Han låter färga den. Låter han färga den röd? Han låter färga den grå. Huru hafva edra vänner låtit färga sina rockar? De hafva låtit färga dem gröna. Huru hafva Italienarne låtit färga sina vagnar? De hafva låtit färga dem blå. Hvad har adelsmannen haft? Han har haft två hattar, en hvit och en svart. Har jag haft en hatt? Ni har flera. Har eder färgare redan färgat eder halsduk? Han har färgat den. Huru har han färgat den? Han har färgat den gul. Reser Ni någon gång i sommar? Jag reser ofta. Hvart tänker Ni resa (hinzureisen) i sommar? Jag tänker resa till Tyskland. Reser Ni icke till Italien? Jag reser dit. Har du någonsin rest? Jag har aldrig rest. Hafva edra vänner för afsigt att resa till Holland? De hafva för afsikt att resa dit. När tänker de resa? De tänker resa i öfvermorgon. Har eder broder redan rest till Spanien? Han har icke ännu rest dit. Har Ni rest i Spanien? Jag har rest der. När reser Ni? Jag reser i morgon. Har Ni utnött alla edra stöflor? Jag har utnött dem alla. Hvad hafva Turkarne gjort? De hafva bränt alla våra goda skepp. Har Ni slutat alla edra bref? Jag har slutat dem alla. Huru långt har Ni rest? Jag har rest ända till Tyskland. Har han rest ända till Italien? Han har rest ända till Amerika. Huru långt hafva Spaniorerna rest? De hafva rest ända till London. Huru långt har denne fattige man kommit? Han har kommit ända hit. Har han kommit ända till eder? Han har kommit ända till min fader.

Notera att man efter denna skriföfning, den 114:e i ordningen, inte ens har kommit halvvägs genom boken. Det var annat virke i tyskastudenterna förr i tiden, minsann! Åtminstone i de som öfverlefde. [ fiksat ]

Läget 1948

I en liten populärvetenskaplig skrift läser jag att månens kratrar nog inte alls skapats av meteorider (som kallas "meteoriter" när de hittas på jordens yta):

The most probable explanation of these peculiar formations, however, seems to be the theory that they were produced from the gases liberated from the rocky matter of the Moon during the process of its solidification.

Om klimatet på Venus sägs följande:

... There is no reason to expect that the temperature and humidity on Venus are much worse than, for example, in Washington, D. C., during a heat wave.

Och om Mars kan man läsa att:

... We must conclude that the darker regions are really plains covered with grass, bushes, or trees.

Tillbaka på jorden beskrivs Wegeners teori om kontinentaldrift, men:

This supposition, which was developed chiefly to explain the similarity of the flora and fauna of these continents through the migration of plants and animals while they were in direct contact, hardly stands up in the light of our present knowledge.

Idag vet vi att månens kratrar förvisso skapats av meteorider (och skapas än idag, närhelst någon sådan har vägarna förbi); temperaturen och trycket på Venus gör den till en av de ogästvänligaste platserna på någon planet; finns liv på Mars så är det inte i form av gräs, buskar eller träd; och kontinentaldriften är ett faktum.

Det intressanta är att författaren inte är någon perifer gök, utan George Gamow, en (med rätta!) mycket ansedd naturvetenskapsman, som beskriver dåtidens etablerade kunskap. Att avfärda sådan med bättre facit kan verka enkelt, men om jag tagit en tidsresa och diskuterat med de lärde vet jag inte alls hur jag skulle klarat mig.

- Passar inte Sydamerika och Afrika ihop som pusselbitar? - Jovisst, men det beror på att de spruckit upp under ett mycket tidigt skede av jordens historia. Sedan dess sker ingen kontinentaldrift eftersom havsbottnarna utgörs av stadig basalt genom vilken inga kontinenter kan driva. Atlantryggen? Den hade en viss Harry Hess observerat medelst ekolod under kriget, men hade ännu inte kommit till allmän kännedom. Inte heller kände man till några mekanismer som skulle kunna driva kontinenterna. Däremot hade en mätning, som visade att Grönland och Europa avlägsnar sig från varandra med en hastighet på halsbrytande 1 meter/år, visat sig vara gravt felaktig, vilket ju visade - kan man tycka - att Wegener hade fel (själv lär han ha påstått att den är över 1 km/år - facit är snarare 1 cm/år). De komplicerade lösningar som togs fram för att förklara likadana fossil på avlägsna kuster går Gamow inte in på.

Detta tål att upprepas: vetenskap är en metod. I vilken mån de metoder som användes för att ta fram ovanstående uppgifter var ovetenskapliga vet jag inte tillräckligt mycket om. Men att avfärda metoderna på den enkla grunden att resultaten är fel är otillräckligt.

Boken gavs förresten ut ungefär 30 år innan undertecknad började intressera sig för frågorna - vilket i sin tur inträffade för ungefär 30 år sedan. En bok från 1978 är lika gammal idag som denna var då.


Citat ur George Gamow, Biography of the Earth (Pelican Mentor Books 1948), sid 55, 66, 68, 113.

Lördagsfråga: Fyra efterfrågade

Med förenade krafter kom ni fram till samtliga:

Med en halv poäng per bild blir det just en sådan till Ole samt en hel till Alatius (samt en halv till "Anonym"). Tjusigt - jag hade nog fixat GP men knappast någon av de övriga.

I synnerhet med facit på hand är han närmast uppenbar. JRR är något enklare, fast han har rätt neutralt utseende, och så tänker man kanske inte på honom i uniform. Men Gandhi är sig inte alls lik (och vad var det för frisyr han hade? - för det var väl ingen huvudbonad?). Och Marilyn/Norma Jean*... Trots att det är avgjort minst skillnad i år räknat mellan hennes båda bilder, så var hon den som tog längst tid att pricka in. Vet inte om det demonstrerar något. (Den inte särdeles spridda bilden hittade jag förresten här.)

Pimpa

Många retar sig rutinmässigt på nya ord, eller åtminstone ord som man uppfattar som nya i svenskan (eller förändringar ö h t). I detta exempel får den reaktionen sägas vara ovanligt motiverad:

Uttrycket lär ursprungligen härröra från engelskans pimp, som betyder hallick och förmodligen är det bilden av en sådan person i iögonenfallande prålig klädsel som skapat begreppet. [...] Och därifrån har det försvenskade pimpa kommit att symbolisera något lätt spektakulärt tillägg över huvud taget i vardagen; allt från udda mobilsignaler till - således - generöst garnerade pajer.

- Kenth Andréasson, GP: "Pimpade pajer [...]"

Men varifrån kommer då ordet pimp, hallick?

perhaps from M.Fr. pimper "to dress elegantly" (16c.), prp. [particip = "utövande" form] of pimpant "alluring in dress, seductive."

Så ordet har först betytt "välklädd", och sedan övergått till att beteckna en grupp med påfallande klädsel - för att därefter glida tillbaka till den tidigare betydelsen!? - Kanske det. Här en annan förklaring (som visserligen inte behöver innebära att den ovan är helt osann, det är inte sällan som ord påverkats från mer än ett håll):

Weekley suggests M.Fr. pimpreneau, defined in Cotgrave (1611) as "a knave, rascall, varlet, scoundrell."

- Online etymology dictionary: pimp

Sen är det en annan sak, att den aktuella betydelsen inte har kommit till på grund av att man sett ordet i medeltida franska, oavsett om det rör sig om en fascinerande "tillbakabildning" eller inte.

Lördagsfråga: Fyra efterfrågas

Vilka fyra kändisar har vi här?

Om misslyckanden

"Man kan misslyckas många gånger, men man är inte misslyckad förrän man börjar skylla på andra"

Tillskrivs Olaus Petri (1493-1552). Åtminstone i Sverige. Jag har inte hittat någon källa, inte ens August Strindbergs Mäster Olof från 1872.

På engelska blir det "A man can fail many times, but he isn't a failure until he begins to blame somebody else". Detta tillskrivs oftast den amerikanske författaren John Burroughs (1837-1921, om jag nämner att han räknas till Thoreaus arvtagare så kan åtminstone några av er bilda er en viss uppfattning om honom). Även miljardären J. Paul Getty (1892-1976) nämns. Jag har inte hittat någon källa för någon av dessa.

Citat tillhör de hopplösaste faktoiderna. Folk gillar att hopsamla och sprida kloka uttalanden - vilket ju är bra - men av någon anledning föredrar man de uttalanden som tillskrivs någon person, helst ett känt snille som Albert Einstein eller Konfucius. Man bekymrar sig dock praktiskt taget aldrig för var, när eller i vilket sammanhang det skrivna skrevs eller sagda sas.

Olaus Petri var en klipsk karl som skrev ner mycket citat-bart, t.ex. det mycket tänkvärda Thet är icke alt sant som är sannolijkt. (Detta är f.ö. hämtat från hans föreskrifter för domare, Domareregler, från 1530-talet.) Dessa har dock, vad jag funnit, ingen större cirkulation, så om han kan bli känd för en större publik medelst ett oäkta citat - tja.

Vi som gör faktoider.nu

Av all respons på faktoider.nu gillar jag särskilt den som ni:ar mig. Kan ju vara artighet (det är bara gamla stötar som finner "ni" oartigt) eller helgardering, men jag föredrar att tolka det som att man tänker sig en hel redaktion med felfinnare. :-)

Å andra sidan är det ju inte helt fel - "redaktionen" skulle kunna sägas utgöra alla dessa kontakter som etablerats under åren, folk med allmän eller specialiserad kunskap om allt möjligt, som då och då får frågor om, tja, allt möjligt.

Fredrik Åkare, Cecilia Lind och månen

Ur vers 1:

Från Öckerö loge hörs dragspel och bas
och fullmånen lyser som var den av glas

Ur vers 4:

Och stjärnorna vandra och timmarna fly
och Fredrik är gammal men månen är ny



Astronomisk not: det tar två veckor för månen att gå från full till ny. Ifall nån bryr sig.

Programming Principles

Deskriptiv eller preskriptiv? - Tja.

Lördagsfråga: Hitlers badrum

Fotograferna Lee Miller och Dave Scherman befann sig i Tyskland i andra världskrigets slutskede. Den 30 april 1945 var de i München. De gick omkring i den härjade staden, utmed (tänker jag mig) Prinzregentenstrasse i centrum, och kom omsider till ett torg. Enligt artikeln jag läser här så insåg de vems hus de kommit till först då, vilket jag håller för aningen osannolikt; men hur som helst så knallade de rätt in i Hitlers hem på Prinzregentenplatz 27. Där tillbringade de tre dagar.

För Hitler var ännu 1945 skriven i München. Han bodde där vid krigsutbrottet 1914, och hade tydligen aldrig flyttat därifrån officiellt. Var han kinesade i Berlin vet jag inte men han hade ju en rad andra tillhåll dessutom, favoritstället var villan Berghof utanför Berchtesgaden om vilken jag skrivit i faktoiden Örnnästet. Han kan knappast ha varit i München på ett bra tag.

I was living in Hitler's private apartment when his death was announced, midnight of Mayday... Well, alright, he was dead. He'd been an evil-machine-monster all these years, until I visited the places he made famous, talked to people who knew him, dug into backstairs gossip and ate and slept in his house. He became less fabulous and therefore more terrible, along with a little evidence of his having some almost human habits; like an ape who embarrasses and humbles you with his gestures, mirroring yourself in caricature.

- Josh R. Rose: "Occupying" Hitler's Bathtub

Om badrummet är något att gå efter så verkar det inte ha varit någon särdeles luxuös våning. Porträttet på badkarskanten kanske har satts dit för fotograferingen, kanske inte.

Den historiskt intresserade torde ha känt igen datumet; de flyttade in samma dag som han sköt sig.

Susanne satte badrummet och tipsade även om en sida om Miller, rörande en utställning i Malmö som jag inte sett (minns verkligen inte var jag såg bilden, men där var det inte): Lee Miller's War


Bonus-bild: Hitlers badrum i Der Bonker:

Youtube: Ich hock' in meinem Bonker

Isländska gångarter

Vanliga hästar har som bekant tre gångarter: skritt, trav och galopp.

Islandshästar har dessutom tölt.

De har dessutom en femte gångart: flygande pass. Denna är svårare och mindre användbar än i synnerhet tölten, och har därför blivit mindre känd. (En rolig detalj är att s.k. skeið i tillräcklig hastighet kallas flugskeið...)

Tölt - "en fyrtaktig gångart med fotförflyttningen vänster bak - vänster fram - höger bak - höger fram osv." - är heller inget unikt för islandshästar. Enligt en uppgift så har töltande hästar funnits lite varstans, men gångarten har avlats bort, och bara behållits på vissa platser. Som Baskien, Färöarna, och Island, m.fl.


Mer om detta på Wikipedia (eng.): Horse gait

Lördagsfråga: Badrum

Vem? Var? När?

Jag vet inte hur känd den här bilden är, jag fick syn på den rätt nyligen och undrade varför jag inte sett den tidigare, för det är en av ovanstående frågor som gör den anmärkningsvärd.

En lite väl avslöjande detalj har retuscherats lätt. I övrigt vet jag inte hur många ledtrådar som den vakne kan hitta.

Sjörapporten

Se här poesi!

Sveriges Radio P1: Väderprognos

...Tyska bukten, Syd Utsira, Svenska Högarna, Almagrundet, Örskär, Bjuröklubb...

(Att njuta sjörapport är måhända ingen utbredd last; jag antar, att man antingen fattar direkt, eller inte alls.)

Billgrens pris

Om Ernst Billgren och hans senaste, i Helsingborgs Dagblad resp. Metro:

Av hans eget skapande är boken, som utkommer i höst, det han helst vill tala om.

- Den heter ”Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor”. Jag försöker undvika åsikter och bara skriva fakta. Och jag har utlyst en belöning till den som hittar något fel. I så fall kan jag ändra till nästa upplaga.

Belöning?

Han utlovar nämligen konstverk till den som hittar fel i boken ”Vad är konst?”. Med tanke på att hans konst kostar runt en miljon kronor på auktionshusen kan det bli riktigt lönsamt att rätta honom.

Nu hittar jag varken uppgifter om prisets storlek eller antal. Men även om det så bara blir en kulört blompinne till Gumslöv så är själva greppet intressant. Att det finns fel i varje faktabok, oavsett hur mycket korrekturläsning som sätts in, är en övertygelse jag går runt på.

En bra grund skulle kunna vara August Strindbergs Anvisning att på 60 minuter bliva konstkännare från 1877. "Koloriten är fin, men likväl något svag i enskilda partier." Osv. Den kan faktiskt vara värd att läsa, med eller utan blompinne.


HD, 9 juli 2008
Metro, 8 oktober 2008

(Viktoria tipsade om detta. Hejsan!)

Läderlappen

Före filmen 1989 kallades ju Batman alltid för Läderlappen på svenska. Hur fick man tag på detta namn? Visserligen kan fladdermöss ibland kallas för "läderlappar" (dialektalt?) men jag tror (och hoppas?) att namnet dessutom kommer från operetten, med musik av Johann Strauss d.y. - trots att den inte liknar serien det minsta.



Genom åren har den kanske lurat en del att tro att Gotham City överförts till operett-scenen. Det vore det allra roligaste.

Wikipedia (eng.): Die Fledermaus - det tyska namnet används även på engelska

Sköldpaddor

Bortsett från myten om världens ordrikaste språk så är det ibland lättare när man har färre ord att välja på.

Det svenska ordet "sköldpadda" motsvarar åtminstone två engelska: turtle är företrädesvis de som lever i vatten, tortoise företrädesvis de som lever på land. Men det finns flera undantag; främst olika varianter av engelska (företrädesvis brittisk och amerikansk såklart, men fler finns), men mest förvånad blev jag av att hitta en tredje form terrapin, den avser tydligen djur som lever i bräckt vatten.

Sen finns det ju falska sköldpaddor också... Ja, detta är en soppa. Inte så underligt om en del proffs använder samlingsnamnet chelonian (från grekiska), eller lat. Testudines.

Dessutom: de flesta sköldpaddor kan vända på sig. Om de inte hamnar på något omöjligt ställe då.

Lördagsfråga: Precedented

Visst är det fyra presidenter far & son; t. v. John Adams (#2) och John Quincy Adams (#6), t. h. George Bush (#41) och George W. Bush (#43). Det fixade Dennis som ingenting, verkade det som...

...Vilket gav honom en andraplats i lördags-ligan!

1. Anders Dahnielson (5)
2. Dennis (3)
3. Engan (2)
3. Alatius (2)

Jag måste säga att jag är imponerad av svarens kvalitet; även nästan omöjliga, som Bil & musik, Fool's Gold Loaf eller Himmler plockar blommor fixas på stubben. Hur bär ni er åt?

Den oscannolika scientologin

Var skall man börja här?

Man is an immortal, spiritual being. His experience extends well beyond a single lifetime. His capabilities are unlimited, even if not presently realized — and those capabilities can be realized.

- Från den officiella hemsidan www.scientology.org

Människans förmågor är alltså obegränsade, faktiskt verkligen ordagrant, om man bara vet hur man gör. Detta är inte en vanlig floskel á la självhjälpsbok, utan något som scientologer bokstavligen tror på.

Liksom man bokstavligen, under förutsättning att man kommit så långt i sin scientologiska utveckling, tror på rymdkejsaren Xenu, som för 75 miljoner år sedan avrättade miljarder personer på jorden, vars andar sedan gjort livet besvärligt för oss.

Jag har skrivit om detta bisarra ämne tidigare: Rymdkejsare Xenu

Liksom åtskilliga andra har gjort. Googla på... Med ett öga på källorna, givetvis; för att bara nämna ett exempel så finns det en hemsida Religious Freedom Watch som kritiserar scientologi-avslöjare så hårt det bara går, men beskriver sig själva som "parishioners of Scientology and other religions" - part i målet, alltså.

Jag vet inte riktigt vilken ställning scientologin har idag. För några år sedan blev många av deras dyrbaraste (i bokstavlig mening) hemligheter avslöjade som det billiga larv det är ("the Fishman affidavits"), vilket de aldrig verkar ha hämtat sig ifrån. Rörelsen torde avgjort ha trivts bäst före internet, då de kunde kränga exemplar av Hubbards hemsnickrade psykologi-kurs Dianetics till höger och vänster. Idag vore det knepigare...

Lördagsfråga: Fyra herrar

Skaran kännetecknas av flera saker. Den intressantaste kopplingen vinner.

Tjorust-Telegrafen

1999-2004 drev jag en tämligen regelbundet uppdaterad hemsida (som bloggar kallades på den tiden) där jag lade ut telegram á la Grönköping från den fiktiva ö-kommunen Tjorust. Förebilderna utgjordes av de faktiska ö-kommunerna Tjörn och Orust. Eftersom jag ett tag var ansvarig för båda kommunernas hemsidor så hade jag å tjänstens vägnar tagit del av stora mängder debatter, bypolitik, långbänkar, och andra egendomligheter som frodas överallt där människor finns. Hemsidan blev en sorts ventil. Någon marknadsföring var därför inte aktuell, mer än att jag tipsade några bekanta som jag trodde skulle uppskatta det hela. Det här var min grej.

Härligheten finns fortfarande att beskåda här: Tjorust-Telegrafen

Redan våren 2000 hade jag funderingar på att lägga av; "allt som kan skrivas är nu skrivet", för att parafrasera en faktoid (denna). Då uppmärksammade en karikerad politiker det hela - en tjänsteman som gör narr av dem på detta viset, det kunde inte gå för sig. Tyckte han. Varpå pressen, givetvis, hakade på. Och med uppmärksamhet och lokalt kändisskap rentav så återkom inspirationen.

2004 lade jag av för gott, främst eftersom jag fann faktoiderna ofantligt mycket intressantare.

Ännu en bok

Mitt uppe i arbetet med att för n:te gången gå igenom den textmassa, som i sinom tid (hösten 2009) skall se dagens ljus som uppföljaren till boken Faktoider, så får förf. för sig att lägga den åt sidan för att ge ut ännu en bok! Har han fått spatt?

Nja. Inte mer än vanligt. Det är ännu en befintlig text, ser ni, en sorts blogg som jag skrev på under några års tid och hade riktigt roligt med. Flera har uttryckt intresse för att läsa den i bokform. När jag nu hittar förlaget Vulkan (www.vulkan.se) där man kan ge ut böcker krångel- & kostnadsfritt, så tyckte jag att det passade perfekt. Planerar att få det hela färdigt under dagen, vilket känns rätt snabbt jobbat eftersom jag fick idén igår. :-)

Detaljer återkommes till.

Lex Ådalen

Det är inte ofta jag får tillfälle att citera denna publikation:

Nu skrotas av regering och riksdag en sedan Ådalen 1931 av politiska skäl icke tänkbar, och i lag sedan 1969 fastlagd, princip att upprätthålla vattentäta skott mellan polis och militär.

- Proletären, "Tragedin i Ådalen möjlig igen", 9 maj 2006

För så är det. Att militär under fredstid inte får sättas in mot det egna landets civilbefolkning var inte något som lagstiftades efter dödsskjutningarna i Lunde, Ådalen 1931, utan långt senare.

Våren 1932 fattade riksdagen ett beslut om inrättande av statspolis för förstärkning av den lokala polisen. Detta kan enligt mig ses som ett erkännande i skuldfrågan även från regeringen. Under sista månaden av året 1932 kom en knappt märkbar men betydande förändring i lagstiftningen gällande användningen av militär för stillande av uppror. Möjligheterna till utkallande av militär fanns kvar, dock med förbehåll att endast Konungen kunde besluta om dess utkallande.

- Emma Jönses, Försvaret i samhället (2007), C-uppsats på Luleå universitet