Lördagsfråga 521

U-länder

u-land substantiv u~landet u~länder eg. kort­form av utvecklingsland

- Svensk Ordbok: u-land

Ordboken daterar "utvecklingsland" till 1958. Men innan man började tala om utvecklingsländer (där utvecklingen syftar på stora orealiserade potentialer) så talade man om underutvecklade länder.

De länder vi kallar underutvecklade länder är jordbruksländer, länder med primitivt jordbruk och undersysselsatt befolkning, som lever på en mycket låg levnadsstandard.

- Ur debatt i riksdagens första kammare (1957)

Under tryck av den s. k. antikolonialismen och i anslutning till ökande nationalism i berörda länder byttes termen "underutvecklade länder" omkring 1957 ut mot "utvecklingsländer".

- Birger Lindskog, U-landssociologi (1968)

Förkortningen "u-land" förefaller att ha slagit igenom i tidningssvenskan 1961. Jag misstänker att det fortfarande fanns rätt många språkbrukare som utläste u:et som "underutvecklad" snarare än "utvecklings-".

Befolkningsexplosionen

"The population bomb keeps ticking" illustrerat med en bomb med stubin

Forskare hade diskuterat problemet tidigare, men det var boken av Paul Ehrlich m.fl. som 1968 gjorde det känt för den breda allmänheten. Jordens befolkning hade under 1900-talet ökat snabbare än någonsin. Och kurvan var exponentiell. Den fortsatte att öka, snabbare och snabbare för varje år ... Samtidigt som jordens resurser är ändliga. Visst kan effektiviserande och nya tekniker öka produktionen av livsmedel och annat med några procent här och där, men vad hjälper det när världens befolkning fördubblats? Och fördubblats igen? Och igen?

The battle to feed all of humanity is over. In the 1970s hundreds of millions of people will starve to death in spite of any crash programs embarked upon now. At this late date nothing can prevent a substantial increase in the world death rate ...

- Ur förordet till de första upplagorna av The Population Bomb

De mörkaste skräckvisionerna var på sitt sätt värre än det globala kärnvapenkriget, tidens andra stora hot. I det ena fallet skulle de allra flesta dö mycket snabbt, i det andra skulle mänskligheten långsamt kväva sig själv genom sin blotta massa.

Nu blev det inte så.

When the fertility rate is close to 2 children per woman, so that every couple is on average replaced by about two children, population growth is slow. But until the late 1960s, each woman had on average more than 5 children, and at such high fertility rates, population growth is fast. At that time the world population increased by 2 percent every year.

- Max Roser från OurWorldInData.org, visar och berättar på Bill Gates blogg: Memorizing these three statistics will help you understand the world, 26 juni 2018

Jordens befolkning är idag mer än dubbelt så stor som 1968. Samtidigt har svält och fattigdom minskat kraftigt. Uppenbarligen fanns det något som effektivt kunde förebygga a substantial increase in the world death rate.

The two optimistic authors argue that the rate of childbearing world-wide dropped [...] largely as a result of family planning schemes.

- "Population time-bomb fizzles out", New Scientist, 26 oktober 1978

Den indiske öronpetaren

Det är flera år sedan jag hörde radioprogrammet men minns det mycket väl. En radioproducent berättade om ett besök han just gjort i Indien. Man fick höra ett inslag han spelat in på en strand där han pratar med en professionell öronpetare. Öronpetare? En man som gick runt och petade öronen på folk, med specialinstrument och väl inövat handlag, kantänka. Om någon var skeptisk så erbjöd han sig att peta ett öra gratis. Sedan fick kunden bestämma sig för om även andra örat skulle petas.

Producenten tyckte att han ju inte hade något att förlora utan lät öronpetaren gå loss på ena örat. Resultatet fick honom att tappa hakan: Sand, skräp och vax i mängder, som hade han inte gjort rent på åratal. Han lät genast andra örat petas lika grundligt, mot full betalning såklart.

Och nu så satt han hemma i studion och skrattade generat åt sig själv. För naturligtvis hade han gått på en bondfångare, av en sort som jag inte vet om den är unik för Indien. Naturligtvis hade öronpetaren med lite sleight of hand smugit med en laddning trovärdig öronlort. Sådant kan vara lätt att inse, särskilt med lite avstånd i tid och geografi.

Svensk pizza äldre än flintastek

"Festlig pizza" från 1961. Enligt uppgift på norbergianblue: Pizza, 10 april 2013

De första belagda svenska pizzorna serverades, såvitt känt är, i Västerås hösten 1947. Låter det otippat? Målgruppen var nyanlända italienare som ASEA lockat dit, lokalen Restaurang Sjöhagen i den industridominerade stadsdelen med samma namn. (Västerås jubileumsår 2017: Italienarna och första pizzan i Sverige 70 år) Det riktiga genomslaget dröjde till 1970-talet. Det var då pizzerior började poppa upp mest överallt.

Bloggen med den "festliga pizzan" (så står det, så då måste det ju vara sant) nämner även ett recept i någon kokbok från 1959. Annars är den mest lätthittade uppgiften att pizza finns med i Bonniers stora kokbok från 1960. Fyllningen utgjordes av flådda skivade tomater, sardeller, port salut, parmesan och oregano.

Hur länge har vi ätit flintastek?

Det var i början av 60-talet som styckmästaren Elving Nord på Tempo i Västervik kom på hur man kunde göra de många överblivna grisrumporna intressanta - och han styckade skinkan på ett nytt sätt, och tog fram en kryddblandning som gick hem - och ryssteken som han först kallade den gjorde succe landet över.

- Den småländska flintasteken fyller 50 år, Nyheter P4 Kalmar 6 augusti 2011

Hur man nu kommer på ett namn som "rysstek" – under en tillfällig upptining av kalla kriget? (Chrusjtjovs Sverigebesök ägde rum 1964.) Men succén lär ha dröjt till början av 1980-talet. Inspirerat av Familjen Flinta, som väl gick i tv just då, bytte man namn till flintastek. Det gjorde susen. Kanske flintasteken bidrog till att grillning blev en betydligt större grej vid den tiden?

Hur som helst: Pizza har funnits längre i Sverige än flintastek.

Lördagsfråga 520: Psykologiska experiment

1. Marshmallows. Förekom i ett känt psykologiskt experiment på Stanford. Du har säkert hört talas om det: Ett barn får en marshmallow och upplysningen att om den inte ätits upp inom en viss tid så blir det ytterligare en. Man ser de kämpande barnen framför sig ... Det blev en riktig snackis sedan ansvariga hävdade att de som haft karaktär nog att invänta den andra även klarade sig bättre senare i livet.
2. Tre streck räcker för att identifiera ett psykologiskt experiment som Solomon Asch utvecklade på 1950-talet. I korthet får en grupp personer avgöra vilket av strecken (A, B, C) som är längst. Här är det strecket B, enkelt nog? Men alla i gruppen utom en invigda och säger fel. Det är inte alla som står emot det upplevda sociala trycket och står fast vid att ja, jag tycker allt att B är längst.
3. Filmtitelns våg från Die Welle (2008). Det var en dramatisering av ett omdiskuterat psykologiskt experiment som i korthet undersökte hur lätt det är att göra en vanlig skolklass till fascister: The Third Wave.
4. Det stackars lilla barnet, endast känd som "lille Albert", utsattes för s.k. klassisk betingning (tänk Pavlovs hundar) för att se om man kunde få honom att bli rädd för pälsklädda saker.

Fyra välkända psykologiska experiment varav i synnerhet två även är ökända. Men försiktighet och skepticism anbefalles! På sistone har det uppmärksammats att en mängd psykologiska experiment, även klassiker som citerats otaliga gånger, tillämpats i vitt skilda sammanhang och nättopp ingår i det allmänna medvetandet, vid bara aningen närmare undersökningar visat sig vara mindre stabil vetenskap än man haft för sig. Se t ex Revisiting the marshmallow test som identifierat en rad brister, flera lätt insedda, i det testet.

Christian Henriksson väntade inte med att sätta lördagsfrågan. Jag spår framgång.

Holmens Herrs holme

En karta över Göteborg från 1815 med Hultmans holme ordentligt utritad.

Idag är det nog främst en herrekipering som minner om Hultman och hans holme.

År 1964 förverkligade Addi Gertler en dröm: en egen klädbutik. Lokalen var en 18 kvadratmeter stor, före detta mjölkbod. Den resande försäljaren av damkjolar blev stationär. Butiken låg då – precis som i dag – på Hultmans Holme.

- Holmens Herr: Historik

Öster om Göteborg låg Gullbergsvass, ett sumpigt område som ännu 1855 (kartan ovan) var större än staden innanför kanalen. Senare skulle hela vassen fyllas ut när järnvägen behövde utrymme. Men redan tidigare hade man arbetat med området. I slutet av 1700-talet hade pålning, utfyllnad och torrläggning skapat en liten holme. Den övertogs av en snickaremästare Nicolaus Hultman. Han såg till att utöka dess areal ordentligt, från föga mer än ett grund till en hel liten ö med gård och allt. Den låg just på den plätt som för inte så längesedan såg ut som nedan. För Hultmans holme var människors verk, och andra människor såg till att den försvann.

Hultmans holme 2010. Sedan bilden togs har det hänt ännu mer: gasklockan är borta, hela kvarter ersätts av den nya Göta älvbron, med mera.

Exakt vilka områden som kallats Hultmans holme har varierat. Det är dock ett allt mindre aktuellt problem eftersom beteckningen avgjort är på utdöende. Snart är det bara Holmens Herr som är kvar.

Lördagsfråga 520

Gubben Noak uppfinner vinet

Att gubben Noak planterade vin på marken vet ju alla. Upplysningen har nått oss via 1 Mosebok 9:20:

Och Noah begynte til och wardt en åkerman och plantade wijngård.

- Karl XII:s Bibel

I nästa svenska översättning är upplysningen kompletterad med en liten men intressant detalj, min markering:

Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård.

 - 1917 års Bibel

Varför nämndes inte pionjärinsatsen i den förra översättningen? Därför att den inte finns med i källtexten.

- Blue Letter Bible: Genesis 9:20

Idén att Noa var den förste som odlade vin bygger på versen därefter:

Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård. Men när han drack av vinet, blev han drucken och låg blottad i sitt tält.

- Bibel 2000

Att Guds utvalde förföll till suput var en fråga som kyrkofäderna tidigt grubblade över. En av dem var Johannes Chrysostomos ("Johan med guldkäften", syftandes på hans vältalighet). Han hävdade att Noa var oförberedd på vinets effekt eftersom han var den förste att pröva på det. Det är från den traditionen som idén om "den förste" kommer.

Gibsons viktorianska dator

Neuromancer skrevs på en Hermes 2000

1984, samma år som uppföljaren till Apple Lisa lanserades, gav William Gibson ut boken Neuromancer. Den är än idag hans mest kända bok. Det var den som populariserade ett begrepp han myntat något tidigare: cyberspace, "A consensual hallucination experienced daily by billions of legitimate operators, in every nation",

Det är ironiskt att en man som så länge förknippats med högteknologi hade en ytterst dimmig uppfattning om hur datorer fungerar. Det var inte en nackdel utan snarare en fördel, eftersom hans datorer var en metafor.

When I was writing Neuromancer, it was wonderful to be able to tie a lot of these interests into the computer metaphor. It wasn't until I could finally afford a computer of my own that I found out there's a drive mechanism inside – this little thing that spins around. I'd been expecting an exotic crystalline thing, a cyberspace deck or something, and what I got was a little piece of a Victorian engine that made noises like a scratchy old record player. That noise took away some of the mystique for me; it made computers less sexy. My ignorance had allowed me to romanticize them.

- Larry McCaffery intervjuar William Gibson

Idag är ju datorer och liknande mackapärer utan hårddiskar ingenting märkvärdigt. Å andra sidan stöter man idag på avgjort osexiga ting som inkompatibla mediaspelare, cookie- och GDPR-blänkare, gamla tillägg i Java eller Flash, reklamfilmer som börjar spela av sig själva, och så vidare.

Kantianska jordbävningar

Bland alla andra naturfenomen som mänskligheten under nästan hela sin tid på jorden inte haft en chans att ens kunna börja begripa sig på finns jordbävningar. Likt alla andra obegripliga naturfenomen värda att uppmärksamma gavs de övernaturliga förklaringar, där ett återkommande mönster var gigantiska varelser som rörde på sig i sömnen.

Det skulle förändras allhelgonadagen den 1 november 1755. För då skakades Europa om, såväl bildligt som bokstavligt. Jordbävningen kändes över stora delar av västra Europa, men den slog som allra hårdast mot Lissabon. Andra jordbävningar hade varit kännbara, påtagliga eller involverande dödsoffer; den här liknade ingenting man sett tidigare. Tiotusentals dödades bara i Lissabon (uppgifterna är naturligtvis ungefärliga). Landet Portugal fick en knäck. Jordbävningar som företeelse blev uppmärksammad och omtalad på samma sätt som tsunami hamnade i det allmänna svenska medvetandet för några år sedan. Och efftersom detta inträffade under upplysningstiden tog forskare och filosofer frågan på allvar: Vad var jordbävningar egentligen?

En av de som fascinerades och funderade var Immanuel Kant, 31 år vid tillfället. Han samlade mycket information om händelsen och skrev inte mindre än tre artiklar om den. Han lade fram en hypotes om där underjordiska grottor fyllda med heta gaser var nyckeln till jordbävningarnas mysterium. Visserligen var den felaktig, men det spelar mindre roll. Det intressanta är att det var ett av de första försöken att förklara fenomenet utan att blanda in övernaturligheter. Det har rentav hävdats att Kants Geschichte und Naturbeschreibung der merkwürdigsten Vorfälle des Erdbebens, welches an dem Ende des 1755sten Jahres einen großen Theil der Erde erschüttert hat (1756) inledde den vetenskapliga seismologin, åtminstone i Tyskland.

Ett myror är fler än em elefanter

Swedenborgs oktala talsystem, ur En ny räknekonst (1718). Notera att too inte blir 326 utan 320.

Innan Emanuel Swedenborg förlorade sig i hallucinationer och avancerade bibeltolkningar ägnade han sig åt verkligheten, och det riktigt bra. En idé som var mer klurig än användbar (eller var åtminstone för trehundra år sedan) var hans förslag på ett oktalt talsystem. Rent matematiskt är det inget märkvärdigt; istället för att ha 10 som bas så har man 8. Det tal som skrivs 8 decimalt, 1000 binärt och VIII med romerska siffror skrivs 10 oktalt.

Det speciella med Swedenborgs system var talens namn. (Tanken var inte ny, någon generation tidigare hade Leibniz lanserat något liknande.) Som man ser i tabellen ovan skrivs siffrorna 1-7 med bokstäverna l s n m t f v eller u (det finns någon poäng med att 7 var en vokal). Storleksordningar uttrycks med vokaler. Talen 1-7 kan skrivas med ett e före, som i em = 4 eller et(t) = 5. 10 skrivs ly, 100 lú, 1000 lo, 10000 li osv. Det decimala talet 299 593 blir sju ettor oktalt, eller bokstaven l sju gånger; med vokaler för att ange storleksordningar blir det lalelilolulyl.

Rent matematiskt är alla talsystem lika bra. För oss människor är det nästan bara en fråga om övning, men det är onekligen praktiskt att kunna räkna på en normal fingeruppsättning. Ett system som däremot hade blivit väl knöligt var det som ingen mindre än Karl XII föreslog, med basen 64. Swedenborg fick i uppdrag att göra något med det, och lär så småningom ha blivit rätt irriterad över majestätets hopplösa fixa idé.

Oktala tal används ibland i datasammanhang. Jag har sett det någon enstaka gång, som i filrättigheter på Unix.

Källor:

• David Duner, The Natural philosophy of Emanuel Swedenborg: A Study in the Conceptual Metaphors of the Mechanistic World-View (2012 som jag tror blir novunym)
• David Duner, Talsystem på kunglig befallning, Forskning & Framsteg 1 december 2002 (novusys)

Lördagsfråga 519: "Kommunikation" med de "döda"

1. "Spökdetektorn" Ovilus som appen iOVILUS
2. Pendeln är en klassisk metod för att kommunicera med den "andra sidan". Eller åtminstone försöka.
3. Franz Vesters förbättrade likkista (1868). Om du begravdes när du bara var nästan död och sedan kvicknade till så skulle du kunna meddela dig med omvärlden och bli uppgrävd. Detta var en riktigt stor grej på den tiden, inte minst sedan Edgar Allan Poe skrämt livet (nästan) av folk.
4. BooBuddy Jr. EMF Trigger Bear är en "spökdetektor" som jag nämnde i bloggposten Ghostbusters på svenska. Det är en lika värdelös manick som Ovilus (diodernas slumpmässiga blinkande ska tolkas som om man mäter närvaro av spöken) men av någon anledning jag glömt förpackad i en nalle.

Christian var definitivt på rätt väg men det var Tricky som knäckte lördagsfrågan.

Varför @historylvrsclub är ett opålitligt skräpkonto

Det finns en rad konton på Twitter som ska hanteras med försiktighet. En sort är de som automatiskt twittrar bilder. De letar reda på bild/textpar medelst bottar. Därav följer att de kan twittra ofta och dygnet runt, aldrig svarar på kommentarer, och då och då har fel – eller jättefel. Ofta ser man samma tweets, riktiga eller felaktiga, dyka upp om och om igen ... Eftersom de dessutom ofta har väldigt många följare så är de högeffektiva små faktoidmaskiner.

Det finns många att välja på. Kanske det är effektivare att fokusera på en i taget istället för hela genren? Låt oss, bara som exempel, ta History Lovers Club, @historylvrsclub. Det följer alldeles för många av er. Se bara de här tokigheter, ett litet smakprov på vad det oavbrutet sprätter iväg.

Martin Luther King Jr being attacked as he marched nonviolently for the Chicago Freedom Movement, 1966

Det som är helt fel är intrycket att Marthin Luther King angrips av personerna på bilden. Tvärtom skyddar de honom mot ett pågående angrepp.

19-y-o Shigeki Tanaka, a survivor of the Hiroshima bombing, wins the 1951 Boston Marathon before a silent crowd.

Tanaka fick ett varmt välkomnande.

Young girl barely managed to cross the border between East and West Berlin in 1955

Bilden kommer från filmen East Zone, West Zone (1962).

Woodstock, 1969

Bilder som oriktigt tillskrivs Woodstock är en hel liten faktoid sub-genre. Denna bild är givetvis inte äkta. Den kommer från en annons för klädmärket Landlubber. Se HoaxEye: Pictures of Woodstock festival that aren’t

Twitterkontot @hoaxeye är, för att bara nämna ett exempel, ett av flera som bevakar och debunkar skräp som billiga skräpkonton spottar ur sig. Det är där jag hittat samtliga bilder i denna omgång.

Lördagsfråga 519

När inträffade vikingatiden?

Enligt den mest exakta definitionen varade vikingatiden från den 8 juni 793 till den 25 september 1066.

The Viking Age (793–1066 AD)

- Wikipedia (eng.): Viking Age

Vad är det för definition? Hur mycket kan en så exakt historisk period av den sorten ha med verkligheten att göra?

Den 8 juni 793 angreps klostret Lindisfarne. Det är den första "klassiska" vikingaräden som det finns någorlunda samtida belägg för. Av tradition har den kommit att betraktas som vikingatidens början, åtminstone i engelska sammanhang (där man naturligtvis är särskild intresserade av vikingarnas relationer med det egna landet).
 
Den 25 september 1066 stod slaget vid Stamford Bridge (England igen). Den norske kungen Harald Hårdråde hade, på beprövat vikingamanér, invaderat England, men besegrades och dödades av en här under Harald Godwinson. (Nitton dagar senare skulle samme Harald G. själv besegras och dö vid Hastings.)

Svenska Wikipedia anger lite, men bara lite, luddigare gränser:

Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period, från sent 700-tal till cirka 1100 e.Kr.

- Wikipedia (sv.): Vikingatiden

Man kan finna det lustigt eller typiskt att en skandinavisk period definieras av vad de gjorde i just England, av alla länder. Men finns det någon bättre definition? Hur meningsfull är frågan när vikingatiden "egentligen" ägde rum?

För att tidsbestämma perioden så får man först definiera perioden. Vad är vikingatiden? Är det när vikingalika räder och tåg ägde rum? Är det när vissa stuk på vissa prylar (vapen, verktyg, kläder ...) förekom? Ska slutet definieras som när hedendomen ersattes av kristendomen? Alla definitionerna har sina problem, och det är inte på något sätt självklart vilken som är "bäst".

Tyska Wikipedia är, inte oväntat, utförligast:

Als frühester Anfangszeitpunkt wird vereinzelt der Kriegszug des Dänen Chlochilaicus zwischen 516 und 522 n. Chr. genannt. Obwohl es bereits 742 den Angriff auf das piktische Burghead Fort und 787 auf Portland in Dorset in Südengland gegeben hatte, wird in der Regel erst der Überfall auf Lindisfarne 793 als Beginn der Wikingerzeit gesehen. Das Ende wird traditionell auf 1066 datiert (gleichzeitig Ende des Frühmittelalters in England und Zerstörung von Haithabu), obwohl die räuberischen Einzelaktionen kleinerer Wikingergruppen bereits früher zurückgegangen waren. Die Wikingerzeit ging mit dem Nachlassen der Wikingerzüge dem Ende entgegen. [...] Die heute gängige Grobdatierung lautet 800–1050 n. Chr ...

- Wikipedia (ty.): Wikingerzeit

Chlochilaicus eller Hugleik är den förste belagde danske kungen. Om honom vet vi ytterst lite utöver namn och grad - vilket visserligen inte är så illa för den perioden. Jag har aldrig sett något annat sammanhang där man lägger vikingatiden så tidigt som under den s.k. folkvandringstiden (ca 375-550 e.Kr.).

Efter folkvandringstiden kom vendeltiden (ca 550-typ 793 e.Kr.). Denna period, uppkallad efter uppländska Vendel, hade många drag som annars förknippas med vikingar: Man seglade runt, bedrev räder, plundring och köpenskap. Gravar från denna tid är betydligt rikare än mången vikingatida grav. Under denna tid blomstrade Helgö i Mälaren, för att först i vikingatidens början ersättas av det betydligt mer kända men kortlivade Birka. Man kan fråga sig vad det egentligen är för skillnad? Eller för vem: Folk som levde då, dagens allmänhet, eller historiker eller arkeologer från det ena eller andra seklet?

Som exempel, en arkeolog som för 50 år sedan beskrev skillnaderna mellan fynden från den yngre järnålderns två perioder:

Den viktigaste skillnaden dem emellan torde vara, att de vendeltida smyckeformerna i regel endast uppträder i enstaka exemplar [...] medan de vikingatida formerna i regel är utförda i massupplagor.

 - Björn Ambrosiani: Vendeltid eller vikingatid? Fornvännen 51-55 (1968)

Sådana definitioner kommer uppenbarligen aldrig att kunna jämkas ihop med de som förlägger den senare perioden till prick 793-06-08–1066-09-25.

Content på svenska

Många lånord är förrädiska på så sätt att ett ord som betyder X i källspråket får en annan betydelse Y som svenskt lånord. Särskilt lurigt är det när X och Y ligger såpass nära varandra att den oinsatte kan se ordet använt många gånger utan att inse skillnaden, och kanske rentav använda det i "fel" betydelse. Och när folk använder samma ord i olika betydelser utan att veta om det har man hamnat i den totala begreppsförvirringen.

Ett sådant ord är content. Den aktuella betydelsen på engelska är "innehåll". Ett onödigt lånord, kan tyckas – varför inte skriva "innehåll"? Men när det används inom media (även av engelsktalande) så avses inte vilket innehåll som helst utan, för att sammanfatta, det som användaren är intresserad av, till skillnad från reklam, sidhuvuden, ledarredaktionens kontaktuppgifter och så vidare.

Förvirringen ökas genom ett begrepp som snurrat i branschen några år (måhända man börjar tröttna på det; det är ju få som är så allergiska mot gårdagen som reklam-, PR- och mediemänniskor). Content marketing innebär, åtminstone enligt en definition, marknadsföring där man inte bara använder blajig reklam utan även material som är värt att läsa.* Närmare bestämt används det ofta, kanske som regel, om innehåll som köps in. När reklambyrån får i uppdrag att driva en reklamkampanj så kan den i sin tur anlita frilansare som på beställning skriver artiklar som ska göra reklam för produkten på ett intressant sätt.

Den svenska reklamtermen content är alltså något ganska annorlunda och mycket mer specifikt än det engelska ordet content. Det är som sagt inget ovanligt utan snarare regel än undantag: Att låna ett ord kan vara ett passivt övertagande men är oftast ett aktivt tolkande.


* Begreppets myntare Joe Pullizi definierade content marketing som "ett strategiskt tillvägagångssätt för marknadsföring fokuserat på att skapa och distribuera värdefullt, relevant och konsistent innehåll för att attrahera och behålla en tydligt definierad publik – och ytterst för att driva lönsam kundhandling” vilket jag här försökt att översätta till riktig svenska.

Fake views: Snyggare än på riktigt

Så här ser Spektrumhuset i Nya Hovås, "Göteborgs nya stadsdel", ut i prospektet.

Husets gestaltning bygger på en tvåskalsprincip, där en inre byggnadsvolym byggt som ett traditionellt och rationellt klimatskal kläs i en yttre struktur, en exklusiv, lätt och genombruten fasad med lameller av metall.

- Semrén+Månsson: Nya Hovås, Spektrum

När en branschsajt skrev om det påbörjade bygget illustrerades det som ovan. (Next Step bygger galleria i nya Hovås, fastighetssverige.se 18 juni 2014).

Bilderna på det ännu icke existerande huset är naturligtvis digitala produkter, framställda för att man ska få en uppfattning om vad man kan förvänta sig. Fast när den som håller i den digitala penseln är part i målet så är det inte märkligt om vision och verklighet ibland tenderar att ... Divergera en smula.

Här byggs det faktiska Spektrumhuset i Nya Hovås, fotograferat av Google Maps. Även om det råkade bli en mulen dag i verkligheten, till skillnad från det renderade solskenet – fast är det inte alltid strålande solsken i den renderade världen? Utom när det är natt och stämningsfullt glimrande ljus – så går det inte att komma ifrån att skillnaderna hade kunnat vara mindre om man velat. Så att säga.

Fenomenet är naturligtvis välkänt bland arkitekter. I den branschen sitter folk hela dagarna och producerar fantasier som aldrig kommer att realiseras. Och varför skulle de det? Det är ju fantasierna som säljer in produkterna hos beslutsfattare och allmänhet.

Ett typiskt exempel, som syns på den andra bilden ovan, är att visionsbilderna alltid rymmer mycket folk och få bilar, medan verkligheten tenderar att bli tvärtom.

Trots att det är ett parkeringshus visar illustrationen en bilfri miljö med en mängd cyklister och gående som samtliga har nått sin idealvikt.

- Peter Olsson: Fake views – Kontrasten mellan visionsbilder och verklighet, Arkitekturupproret 6 juni 2018

I en annan artikel om ämnet tog man upp ett annat Göteborgsexempel. Det ser ut så här som renderad fantasi. Verkligheten är så gräslig att jag inte vill återge den.

"Glaciären som skir, lätt varierad och transparent dröm."

[censur]

"Glaciären som en alldeles för lång kopia på ett lamellhus från 1974 utan bra kopplingar till gatan."

- Patrik Höstmad: Stadsbyggandets Ecce Homo, Yimby Göteborg 2 mars 2015

Svinhugg går igen

Killelek på Hallwylska. Till vänster ser man ett värdshus, nere till höger en gris.

Någonsin spelat kille (uttalas "tjille")? Idag är det tämligen okänt utanför (spel-)historiska kretsar. Men en gång i tiden spelades det så flitigt i landet att det gav upphov till åtminstone två uttryck varav åtminstone det ena används än idag.

Till kille används en särskild kortlek (sådana lär fortfarande tillverkas). Den har två sviter med nummerkort och ett antal "motivkort": Värdshus, Husu (Gris), Spannen med flera, och så en Harlekin vars namn kanske blivit förvrängt till "kille".

En av spelets varianter heter byteskille. Här är ett utdrag ur reglerna:

I tur och ordning får spelarna möjlighet att byta sina kort med den som sitter närmast till vänster. Denne kan bara vägra om hon har något av följande kort. Har hon värdshus eller kavall så visar hon upp detta, varpå du byter med näste person. Har hon gris eller husar så visar hon upp det, varpå du åker ur spelet.

- spelregler.org: Byteskille

Regeln med värdshuset gav upphov till uttrycket "värdshus förbi". Spridda sökningar indikerar att det inte är i levande bruk utan endast används just när man ska berätta om uttryck som härstammar från kille.

Regeln med grisen gav upphov till uttrycket "svinhugg går igen". Det är betydligt vanligare och förekommer även i vanliga texter, utan någon förklaring.

Lördagsfråga 518: Krim

1. Kaffa, numer Feodosia, på Krim använde jag alldeles nyss i en lördagsfråga. Då var ledtråden att staden en gång blev inkörsporten för digerdöden.
2. En illustration med Florence Nightingale? Det brukar bli någon av de där hemska tavlorna, gränsande till historieförfalskning, där hon går runt som en ängel och ömmar för patienterna. (Jag får bestämt skriva om den faktoiden någon gång). Den här är mycket mer relevant: En detalj ur ett cirkeldiagram, en diagramform som hon populariserade, där den skickliga statistikern pedagogiskt visar vad soldaterna dog av under 1850-talets Krimkrig.
3. En lite större detalj av en bild på Schwerer Gustav, "tunge Gustav". Den utvecklades för att ta knäcken på Maginotlinjen, vilket så småningom blev inaktuellt. Istället togs den, under stort besvär, i bruk mot Sevastopol. Det är den största kanon som någonsin använts i strid.
4. "Små gröna män" kallades de, soldaterna utan nationalitetsbeteckningar som dök upp på Krim 2014. På grund av olika ledtrådar lutade en och annan Sherlock åt att de måhända var ryska soldater. Se Little green men (Ukrainian crisis)^WP.

Den lördagsfrågan satte Tomas.

Gränsen mellan strömming och sill

Arten Clupea harengus heter sill i väster, strömming i öster. Huruvida det finns några genetiska skillnader har diskuterats länge, långt innan man uppfann gener så att säga, och det finns forskare som säger sig ha hittat sådana (Det ÄR skillnad på sill och strömming, SVT 6 november 2012). Men denna bloggpost ska handla om andra gränser.

För det första: Var går gränsen?

I Östersjön går sill n(orr) om Kalmar under namnet strömming.

- Svenskt fiskelexikon (1955)

Den vanligaste uppgiften är att C. harengus som säljs, fångas eller landas (buden är något olika) till och med Kalmar eller Kalmarsund är sill, norr om Kalmar strömming. Andra drar gränsen vid Kristianopel, Blekinges utpost i öster. Eller om det är fiskebåtens hemmahamn som räknas:

Han minns så väl hur man partrålade sill på 50- och 60-talen och hur båten som kom från Kalmar sålde sin fångst som strömming medan den fisk som landats av Karlskronafiskarna gick under benämningen sill.

- En sill är en sill....är en strömming...eller?, BLT 6 augusti 2010

(Artikeln nämner en fascinerande anekdot i förbifarten: Hur myndiga män 1968 försökte lansera namnet strömming över hela landet! Det måste jag titta närmare på någon gång.)

Om det nu går att dra en skarp gräns. Det finns ett otal språkliga ord-gränser som korsar Sverige på längden och tvären, och att bruket varierar i gränsens närhet är just inget märkvärdigt.



Den andra frågan förefaller vara långt svårare att få besvarad: Varför går gränsen där den går?

En sillgräns vid Kristianopel vore historiskt logisk på så sätt att det ju var där som gränsen mellan Danmark och Sverige länge gick. Säg att det heter sill i de gamla danska landskapen, strömming i de gamla svenska – kan det vara så enkelt?

Här och var nämns "ett kungligt påbud på 1500-talet". Jag har inte hittat någon ytterligare information om detta påstådda påbud.

Lördagsfråga 518

Dalai lama den 14:e eller 74:e

Ingen religiös ledare behandlas med så stor vördnad som Dalai Lama. Nu är såväl beundran som hat god grogrund för missuppfattningar och faktoider av alla de slag. Som att Tenzin Gyatso visserligen är Tibets andlige ledare men inte dess politiske (exilregeringens premiärminister heter Lobsang Sangay). Eller mindre beundransvärda saker han sagt, som att tsunamins offer får skylla sig själva eller att om han blir återfödd som kvinna får det allt vara en attraktiv kvinna (Faktoider: Dalai Lama-citat).

Utöver sådant kan man begrunda ting som att den förste Dalai laman som fick titeln var den tredje; DL I och II fick den retroaktivt. Eller att tretton reinkarnationer faktiskt är bra futtigt i buddhistiska perspektiv, och att de som tror sånt här lite mer intensivt än andra ser nuvarande Dalai laman som den 74:e reinkarnationen av bodhisattvan Avalokitesvara:

His Holiness is considered to be the present incarnation of the previous thirteen Dalai Lamas of Tibet (the first having been born in 1391 CE), who are in turn considered to be manifestations of Avalokiteshvara, or Chenrezig, the Bodhisattva of Compassion, holder of the White Lotus. Thus, His Holiness is also believed to be a manifestation of Chenrezig, in fact the seventy-fourth in a lineage that is traced back to a Brahmin boy who lived in the time of Buddha Shakyamuni.

Det är intressant att även hans helighet "ofta" får frågan om han verkligen tror på allt detta. Vad ska han svara på det?

“I am often asked whether I truly believe this. The answer is not simple to give. But as a fifty-six year old, when I consider my experience during this present life, and given my Buddhist beliefs, I have no difficulty accepting that I am spiritually connected both to the thirteen previous Dalai Lamas, to Chenrezig and to the Buddha himself”.

- His Holiness the 14th Dalai lama of Tibet: Birth to Exile

Svensk är den som bygga och bo i Sverige

Denna fejkade meme har cirkulerat i några år. Dan Korn beskrev den 2015. Då påstod den sig citera "Vår medeltida stadslag". Senare har den försetts med det uppenbart felaktiga Ladulås stadslag; Ladulås verkade på 1200-talet och bland de påbud han stod för fanns ingen lands- eller stadslag. Den stadslag som var aktuell kring 1350 var Magnus Erikssons stadslag. I den letar man förgäves efter formuleringar som den på bilden. (Helt bortsett från den fejkade gammel-grammatiken; "bygga" är pluralböjningen, "svensk bygger" hette det fram till ca 1900. För att inte tala om 1350 års svenska.)

Om man läser faktiska svenska medeltida lagar så finner man att de i högsta grad gjorde skillnad på folk från olika länder, liksom tidigare landskap. Det klassiska exemplet är äldre västgötalagen, där dråp på västgötar hade högre straffvärde än dråp på andra svenskar.

Dan Korn: Nation och kultur, 28 december 2015

Varför Sverige och Norge firar nationaldag

Nu finns det ju ofta olika anledningar till att man firar vissa dagar: de viktigare inofficiella och de mindre viktigare officiella.

De inofficiella anledningarna till att Norge, som en av få västliga demokratier, firar nationaldag ordentligt har med freden 1945 och unionsupplösningen 1905 att göra. Den officiella anledningen är att man den 17 maj 1814 skaffade ny kung och ny grundlag – eller försökte åtminstone. Det var då som Danmark p g a politik löste upp den allra sista återstoden av Kalmarunionen och släppte ifrån sig Norge, vilket man uppskattade i Norge. Men syftet var en ny "union" med Sverige, den som varade till 1905.

Gissningsvis genererar tanken på Eidsvollförfattningen mindre än en procent av flaggviftandet den 17. mai.

Varför firar Sverige nationaldag den 6 juni? Av de två anledningar som nämns kan vi hoppa över regeringsformen 1809, hur historiskt viktig den än är. För den främsta officiella orsaken är att Gustav Eriksson Vasa den 6 juni 1523 valdes till Sveriges kung. Det är inte vilket kungaval som helst utan en faktisk brytning med det gamla, nämligen Kalmarunionen. I den hade Sverige varit med i över hundra år, ofta som en ovillig och inte sällan underlägsen del (idag har Sverige sedan länge varit lite starkare, mäktigare och viktigare än Danmark, men så har inte alltid varit fallet). "Unionen" var inte mer union än att Sverige och Danmark bekrigade varandra ännu lite intensivare än annars. Det var detta destruktiva äktenskap som avslutades den 6 juni 1523.

Så Sverige och Norge firar nationaldag av samma officiella anledning: Att vi slapp dansken.

Nationaldagsafton med VoF Göteborg

Ladda upp inför nationaldagen med VoF Göteborg på Haket!
Varför firar vi nationaldagsafton? - För att det går, såklart!
En annan fråga är: Varför firar vi nationaldagen? Vår hövding Peter Olausson, av VoF-tinget nyss omvald, berättar om den svenska nationaldagens bakgrund. Enligt uppgift blir det lite dansk anstrykning...

Medlemmar i VoF eller ej, alla är välkomna!

- Facebook: Nationaldagsafton med VoF Göteborg

Nationaldagsafton har VoF Göteborg firat sedan 2012. Idag är det dags igen: Haket vid Masthuggstorget öppnar kl 17 om inte tidigare. Jag börjar prata vid 19 om inte senare.

Lördagsfråga 517: Abbor

1. Om man tittar väldigt noga ser man att tåget utgörs av fyra lok (eller drivenheter som proffsen lär kalla dem): Först ett med förarhytt, sedan två utan, och så ett med. Uppställningen kallas A B B A.
2. Christian Gerhard Ameln i Bergen bildade 1836 ett aksjeselskap i eget namn för fiskhandel. På 1850-talet flyttade hans söner verksamheten till Stockholm, av alla ställen, och gav det namnet AB Bröderna Ameln. Omsider övertog ABBA Gravarnes konservfabrik i Kungshamn (se Faktoider: Gravarne om namnförvirringen). Där är de än idag och lägger in sill, tillverkar den svenska nationalsymbolen Kalles kaviar med mera.
3. T. v. Abba Ahimeir (1897-1962), ryskfödd jude, marxist och sionist. Kämpade mot britterna i Palestina med såväl politiska som hårdare medel.
4. El Greco återger Kristi plåga i Getsemane: "Abba! Fader! [grundtexten har samma ord på arameiska, sedan grekiska] För dig är allting möjligt. Ta denna bägare från mig. Men inte som jag vill, utan som du vill." (Mark 14:36) Därefter grälar han på lärjungarna att de inte ska sova utan hålla sig vakna och be att de inte utsätts för prövning vilket verkar besynnerligt; den som sover prövas ju inte?

De fyra abborna satte Pölsan.

Morgonstjärneupproret som aldrig var

Morgonstjärna/spikklubba illustrerad av Nils Gullikson, Drakar & Demoner Expert (Äventyrsspel 1987)

I februari 1653 bröt ett öppet uppror ut i Närke. Budkavlar gick runt i bygderna och runt 300 personer beväpnade sig och valde sig en egen "kung" medan en piga sades vara "drottning" i det "böndernas rike" som snart skulle komma – detta visar att de upproriska ville bygga upp en alternativ ordning vid sidan om det bestående.

- Peter Englund, Ofredsår (Atlantis 1993), sid 517-518

Vid julen 1652 utbröt sålunda ett regelrätt uppror i Närke, där några hundra bönder grep till vapen och valde sig en anförare som titulerades konung och omgav sig med en drots, en marsk och en kansler [de tre traditionella högsta ämbetena under konungens]. Företaget slutade naturligtvis i katastrof; bönderna blev med lätthet skingrade av krigsvana yrkessoldater, många avrättades på fläcken, och den så kallade konungen och hans närmaste man blev rådbråkade [svår tortyr där armar och ben slogs sönder] och halshuggna i Stockholm under stor publiktillströmning.

- Alf Henrikson, Svensk historia (Bonniers 1963), sid 488

Flere hundra bönder samlade sig och tågade under vapengny och hotelser omkring, anförda av en "konung", som de själva valt. Framför sig lät det nybakade majestätet bära en morgonstjärna som tecken på sin värdighet, och bland bönderna i trakten utsåg han både riksdrots, riksmarsk och rikskansler. Upprorsmännen ämnade utrota rikets råd och adel, och sedan skulle en dag av fullkomlig lycka äntligen randas för gamla Sverige.

-  Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden (Norstedts 1924), vol III, sid 492

Händelsen har fått namnet morgonstjärneupproret efter den spikklubba som fördes framför de dödsdömda:

De bönder, som gjort uppror nere i landet, blev rådbråkade, den ena på Sörre malm och den andra på Nårre. Och deras morgonstjärna med spikar uti blev dragen före dem i procession, när de gingo ut. Den ena var deras förnämsta, vilken kallade sig deras fältmarskalk, och den andre var den, som bar omkring budkavlen och sade till om randevous.

- Hovmannen Johan Ekeblad i samtida brev

För att sammanfatta: De två som avrättades var enligt Englund "kungen" och "drottningen", enligt Henrikson "kungen" och hans närmaste man (vem som nu var den mest betrodde av de tre), enligt Ekeblad marsken och en simpel budbärare. Vad är facit?

Facit är något mycket mer och mycket mindre spännande: Det så kallade morgonstjärneupproret är en historisk anka.

Facit är vad Håkan Strömberg grävt fram. Han beskriver ett försök till bondeuppror vårvintern 1653: Några bönder hade tröttnat på skatter, fogdar eller vad det nu kan ha varit, försökte samla folk, men slogs ner innan de kommit någon vart. Det var, i princip, det hela.

I svensk historia nämns de stora upproren som Engelbrekts, Dackes eller för den delen Gustav Vasas; de mindre upproren blir snabbt ointressanta, och de misslyckade – varför ska man ta upp dem alls?

Men med "morgonstjärneupproret" hände någonting. Det börjar med en resenär som hittat något spännande att skriva hem om:

I trakten befann sig nämligen vid denna tid köpmannen Anton Boij. Han satte sig och skrev ett brev om händelsen till sin far i Stockholm. I huvudstaden fick innehållet vingar och snart nådde det Kristina, den svenska drottningen. Hon – eller kretsarna omkring henne – gick i taket: Ett uppror?! Och hovet hade ingenting fått veta?!

- Håkan Strömberg: Femton torpare blev bondearmé, Populär Historia 2/2003

Att hovet inte fått veta något berodde naturligtvis på att upprorsförsöket inte hade varit något att berätta om. Men det visste inte hovet. Drottning Kristina skickade en skarp not till landshövdingen Christer Bonde och frågade vad som pågick? Söker man att avsätta fogdar, ämbetsmän, Sveriges drottning? Sätt igång och förhör och bestraffa!

Vi som betraktar det hela i efterhand vet att det hände sig femton år innan "det stora oväsendet", den masshysteri som kallats häxprocesserna. Nog kan man ana vissa gemensamma drag? Man vet att något djävulskap är på gång, sätt igång och grip dem, och våga inte misslyckas!

En detalj som Strömberg bara nämner i förbigående rör själva morgonstjärnan, spikklubban. Varför fick de dödsdömda paradera med ett sådant vapen? Varför var hovet så nyfiket på vad konspiratörerna kände till om "klubbehären"? Klubbehären var den här som Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås, lyckades skaka fram i kraft av sin popularitet när han plötsligt behövde en här; "klubborna" syftar på att de inte rustades ordentligt utan snabbt försåg sig med enklast tänkbara vapen. Det var denna halvt mytiska resning som hovet darrade inför, och som fick dem att sätta en morgonstjärna i de dödsdömdas procession som ett varnande exempel. Varningen torde ha gått Olof och Nils Mårtensson förbi eftersom de nog aldrig sett vapnet ifråga, eller var kreativa nog att koppla vapnet till den 350 år gamla berättelser om Eriks klubbehär.

Men hur kan ett försök till bondeuppror bland otaliga andra ha nått Grimberg, Henrikson och Englund? Via Sveriges meste populärhistoriker någonsin, Anders Fryxell:

Upproret utbröt slutligen i Nerike, där många hundra bönder samlades och under vapengny, hotelser och våldsamheter började tåga omkring samt utfärda budkavlar till de andra landskapen. De valde till och med en egen konung. Denne lät bära en morgonstjärna såsom en spira framför sig i tåget och utnämnde andra bönder bland sina anhängare till riksdrots, riksmarsk och rikskansler. Hopen ämnade först hemsöka landshövdingarna och sedemera rikets råd och adel, efter vilkas utrotande de hoppades komma i åtnjutande av den sanna friheten. Sveriges lycka var att uti hela svärmen fanns ingen man av högre anseende eller större förmåga. Bondehoparna blev därför genom den tillkallade vapenstyrkan lätt och hastigt förskingrade eller nedhuggna. Upproret kvävdes i sin början, och Sverige räddades från eländet av ett inbördeskrig. Anförarna blev allvarligen bestraffade. Några avrättades i Nerke, men den så kallade konungen och hans kansler skickades till Stockholm, där de blev rådbråkade, halshuggna och steglade. Morgonstjärnan, den så kallades spiran, bars före vid uttåget och begagnades vid rådbråkningen.

Fryxell torde i första hand ha byggt sin framställning på Ekeblads upphetsade brev, i andra hand den än mer upphetsade mottagning de fick. Källkritiken hade ännu inte slagit igenom. I mitten av 1800-talet kunde ett dussin vresiga bönder bli till nättopp en statskupp. Det är desto mer anmärkningsvärt hur länge "morgonstjärneupproret" levt kvar, inte bara hos pålitligt opålitliga herrar som Grimberg och Lindqvist utan även hos Henrikson och Englund.

Lördagsfråga 517

Naturlig miljö 1909

Svenska kulturlandskap.se: Ängsö nationalpark 

I Stockholms norra skärgård ligger Ängsö. Sommarboende fattade tycke för miljön; den var så idyllisk, naturskön och genuint svensk (därtill hade ön en intressant historia). Nog var den värd att skydda och bevara!

Så blev Ängsö 1909 Sveriges första nationalpark. Nu skulle den skyddas: Hädanefter fick inga träd fällas, djur jagas, blommor eller bär plockas, hö skördas, åkrar plöjas, boskap trampa sönder den ömtåliga marken ... Torparen på ön fick flytta på sig.

Vad som sedan hände behöver man inte ha många poäng i jordbruk för att inse. De gamla ängarna och åkrarna slyade igen på nolltid. Gran flyttade in i de nyss så ljusa, skira lövskogarna. Efter några år fanns inte längre den natursköna miljö man ville bevara.

Ändå tog det märkvärdigt lång tid för de ansvariga att börja inse att det såväl estetiskt tilltalande som biologiskt rika landskapet ingalunda var en naturprodukt utan människans verk. Nu fick akademi och ämbetsverket göra den ensamme torparens arbete, som det formulerades; man satte igång med att röja de nya skogarna, införde regelbunden slåtter och betesdjur.

"Skärgårdens pärla" skall återställas.

Vetenskapsakademien har fått tillstånd av regeringen att vidta vissa röjningsåtgärder på Ängsö nationalpark i Länna socken. Den avsattes som nationalpark år 1909 och har nu under de gångna 25 åren fått ett helt nytt utseende. Inom det egentliga nationalparksområdet är det som en gång gjorde ön till en "skärgårdens pärla" till största delen borta. Vetenskapsakademien ämnar nu vidta en del åtgärder för att söka återställa öns prägel, sådan den tedde sig vid början av detta århundrade. Kalängarna ha till större delen växt igen till slyskog och lund, och det gäller nu först och främst att söka återställa dessa gamla kalängar men även att fullfölja de svaga lövängstraditioner ["löväng" är en omdiskuterad beteckning på trädbeväxt slåtteräng] som funnits på ön och att vårda det gamla torpet där. Härigenom kommer öns skönhet att höjas och ett kulturhistoriskt intresse att tillvaratagas.

- SvD 23 oktober 1943

"Tillvaratagas"? Snarare "återskapat" …

I efterhand kan 1909 års män ses som naiva. Förstod de inte att betade gräsytor förblir gräsytor just för att de betas? Men det var inte första och definitivt inte sista gången som man blandade ihop "naturlighet" och mänsklig påverkan. Det svenska landskap som många uppfattar som självklart och "naturligt" är varken det ena eller andra.