2015-06-26

Gravarne

Är bohuslänska Gravarne bekant? Inte? ...Är du säker?

Visserligen är det idag inte alls lika idylliskt som på dessa bilder. Delvis beroende på rivningsraseri och klåfingrigt stadsplanerande som även nådde hit, liksom förändrad ekonomi när fisket inte längre var den stora grejen, med mera.

Men det är alltså dagens Kungshamn som fram till 1963 — alldeles nyss historiskt sett — hette Gravarne. Åtminstone delvis. Kungshamn var inget nytt namn utan från början ett litet fiskeläge; namnet behöver inte vara "fint" utan kan syfta på att marken ägdes av kronan, något som var fallet med flera fiskelägen.

På något sätt kom namnet på delen att användas om helheten i kyrkliga sammanhang, snarare än använda namn från samhällena Gravarne (som visserligen också använts), Bäckevik eller Tången/Fisketången.
Det var Postens nedläggning av kontoret i Fisketången som låg bakom ändringen. Utan eget postkontor skulle Fisketången få postadress Gravarne. Och det var inte populärt. Ortsnamnet påminde om död och grav, dessutom var det fult. Fisketångenbor "skämdes" över den nya postadressen. Direktör Knut Sjöman konstaterade på mötet att ett namnbyte till Kungshamn förvisso skulle kosta en del pengar, men att det var det värt, ty "vi i Sverige inte har någon annan ort med ett så fult namn som Gravarne".
- 50 år sedan Gravarne blev Kungshamn, Bohusläningen den 9 februari 2013

Utöver andra kvalitéer har det gamla namnet en långt intressantare etymologi. Det betyder verkligen "gravarna", men inte sådana man lägger döda i utan den äldre allmänna bemärkelsen gropar, fördjupningar. (Ett annat exempel på den äldre betydelsen är "skyttergravar".)

En intressant detalj är att Göteborgs-Postens chefredaktör Lars Hjörne (son till Harry och far till Peter), vägrade det nya namnet. En ännu tyngre vägrare var Sjöfartsverket; än idag heter två fyrar i trakten Gravarne Övre respektive Nedre.

I en ordentlig utredning nämns även en myt:
Enligt en äldre — felaktig — förklaring skulle Margareta Hvitfeldt ha anlagt en kyrkogård där för omkomna sjömän.
- Bohusgillet: Kungshamn och Kungsviken, ekonomiska centra under medeltiden

Margareta var på 1600-talet en av de förmögnaste i Bohuslän. Mytbildningen kring henne är rik, vilket som så ofta dels berott på att en rad skrönor och sägner som ursprungligen handlat om andra personer kommit att förknippas med henne, dels att hon som lokal historisk kändis tagits med i en mängd andra sammanhang, verkliga som påhittade, dessutom. Företeelsen finns mest överallt.


Fler fina bilder på Gravarne - bilder från förr

Inga kommentarer: