2020-01-31

Brevbärarvapen

Revolver av modell 1887 för lantbrevbärare. Modellen tillverkades av Nagant, Liege i Belgien fram till 1895 och därefterav Husqvarna Vapenfabrik där tillverkningen upphörde år 1907.
- Digitalt museum/Postmuseum: Revolver

Dagens Postnord må ha sina problem. Men man slipper åtminstone att beväpna brevbärarna.

Postmuseet (vars grejor finns på finfina digitaltmuseum.se) har inte så lite vapen och relaterat i sina gömmor. Hur länge sådant ingick i tjänsten anges inte, mer än att revolvern på bilden användes vid värdetransporter så sent som under andra världskriget. Men det kan väl inte ha varit särskilt lång tid efteråt som beväpnade tjänstemän enbart återfanns inom polis, militär och säkert ytterligare några områden.

2020-01-30

Bäsk på 40 eller 46 %

Tujon är inte lösligt i vatten utan endast i ren alkohol. Används sprit med lägre alkoholhalt än 46 procent löser sig tujonet inte i drycken. Vissa av malörtens andra hartser och eteriska oljor löser sig också fullt ut endast vid starkare alkoholhalt. Detta gör att malört extraherad ur vanlig svensk 40-procentig alkohol får helt annan smak och färg.
- Wikipedia: Bäsk

Är bäsk, även skriven besk, beska droppar, bekant? Klart den är; brännvinet kryddat med malört, inte diskret utan rejält, så att snapsen liksom tar sig ner på tvären. Aldrig någonsin funnit tjusningen, och antagit att de som nyttjar drycken på allvar s a s antingen har ett radikalt annorlunda smaksinne än undertecknad, kör nostalgi fullt ut, eller kanske tar de medicinska påståendena på allvar.

Men så läser jag ovanstående och inser att jag kanske aldrig smakat bäsk så som den ska smaka. Är det någon som jämfört bäsk på 40 respektive 46 procent? Har de verkligen helt olika färg och smak? Är den senare rentav njutbar?

2020-01-29

Dåliga goda råd

Låt honom ligga i kallt rum, sade en. Akta honom för förkylning, en annan. Låt honom ej vara utsatt för drag – blanda svafvelblomma i vattnet – låt honom dagligen dricka ett qvarter [drygt 3 dl] ljumt vatten med sirap – låt honom äta hvad som helst o. s. v. Och då sjukdomssymptomerna tilltogo: låt honom äta blott rått hästkött eller rågmjöl i vatten – låt honom få äta draf – gif honom en matsked brännvin med en tesked snus uti – gif honom in en matsked matolja om dagen – gif honom teriak-recinolja – terpentinolja – linolja – kräksalt – svafvel och krut – tvätta fötterna med terpentin och nosen med mandelolja – hugg af örsnibbarne – raka honom i pannan och lägg en tjärlapp på – stick honom i manken med ett glödgat jern och rök honom sedan med terpentin! Alla dessa goda råd naturligtvis åtföljda af den lifligaste försäkran att endast det eller det hjelpte.
Tipsande om huskurer måtte ligga väl till på Maslows behovstrappa. För alla som bevittnat fenomenet inser att det hade sett ut så där i vilken Facebook-grupp som helst, om man idag hade så mycket som andats om att en hund hade valpsjuka. Det är bara stavning och några medikamenter som indikerar att texten är lite äldre än så. Den kommer från DN den 23 november 1875, och utgör dessutom en intressant provkarta på gamla huskurer. Hur hundstackaren hade reagerat på exempelvis en sked brännvin med snus får vi förhoppningsvis aldrig veta.

Några ordförklaringar:
svavelblomma: fint svavelpulver
drav: malt (dvs korn som grott) som blivit över efter ölbryggning
teriak: gammalt undermedel med absurt många ingredienser

2020-01-28

Cellgiftsbehandlingar

Jag minns inte när jag först hörde talas om behandlingar med cellgifter. (Eller cytostatika då. Men det är ju inte vad man säger i dagligt tal.) Men det var riktigt, riktigt otäcka saker. De kala huvudena var den synligaste biverkningen, men de var verkligen inte det värsta. Den som gick på cellgifter mådde verkligen superpyton. Satt i kolsvarta rum med hinken intill. Eller berättelser om f.d. patienter som när de gick på stan fick syn på någon vårdpersonal från sin behandling – och reagerade med att spontankräkas, som en reflex.

En del cancerpatienter som valde "alternativa" behandlingar gjorde det för att slippa cellgifterna. Eller så valde man helt enkelt bort cytostatikan, utan att ta till något alternativ alls. Kan en behandling få sämre betyg?

Den första indikationen jag fick på att läget numer är ett helt annat var när läkaren berättade om folk som tog bilen efter cellgiftsbehandlingen. Jag tappade hakan så det krasade i golvet – vadå, köra bil? Att kunna så mycket som sitta uppe och fika hade varit fantastiskt, med tanke på vad jag trodde att jag visste. Att sätta sig bakom ratten och ge sig ut på allmän väg? Komplett otänkbart. Men det fanns alltså folk som gjorde just det. Nu för tiden.

Efter snart tre månaders regelbundna behandlingar med cytostatika kan jag konstatera att forskningen gjort underverk. De allra kraftigaste biverkningarna för min del har varit munsår, torra fingrar och lite håravfall. Redan den sistnämnda punkten, som utmärkte cellgiftspatienten mer än något annat, hör till ovanligheterna. Illamående? Det förekommer, men såväl kvantitet som "kvalitet" (eller vad man ska kalla det!) är inte i närheten av vad det var för bara några år sedan.

En del medicinska framsteg låter höra om sig mer än andra. Men de flesta är så att säga inte rubriksmässiga. Att dagens cellgiftsbehandlingar är nära nog fria från biverkningar blir aldrig någon löpsedel, men lite förvånad är jag över att jag aldrig hört talas om det. Och för oss i kräftans tecken är det alldeles fantastiskt.

2020-01-27

Lördagsfråga 592: Råttans år



  1. Kvarnen De Rat, "råttan", en pump-kvarn vid det svåruttalbara IJlst, Holland. Byggdes på 1600-talet.
  2. Hitler gillade stora och tunga prylar. Stridsvagnen Der Maus, "musen", är med sina ca 180 ton den än idag tyngsta som någonsin gjorts; konceptvagnen finns bevarad i ett enda exemplar. Men den var en lättviktare jämfört med Landkreuzer P. 1000 Ratte, "landkryssaren råttan", som skulle ligga på 1000 ton eller mer. Den förverkligades tyvärr aldrig; "tyvärr" eftersom dess faktiska effekt, allt hopräknat, torde ha blivit att minska Tredje rikets slagkraft. Mer om schabraket i Faktoider: Hitlers råtta.
  3. Boomtown Rats med en nätt och jämnt igenkännbar Bob Geldof vid mikrofonen.
  4. Fawlty Towers, avsnittet Basil the Rat.

Christian Henriksson satte temat, och även att lördagen händelsevis sammanträffade med det kinesiska nyåret, då man skålar in Råttans år.

2020-01-26

Hur homeopati fungerade

Runt sekelskiftet 1800 lanserade Samuel Hahnemann homeopatin. Hur den är tänkt att fungera bör tillhöra allmänbildningen; jag förväntar mig att alla som följer denna blogg känner till sockerpillren och de evinnerliga utspädningarna (här är en snabbkurs i homeopati för den som behöver friska upp minnet).

Att folk tror på och utövar homeopati idag är ett mysterium. Deras sockerpiller är ju själva definitionen av placebo. Men att den samlade patienter när den lanserades är faktiskt inte konstigt.

En homeopatisk behandling utgörs som sagt av placebo, vilket inte är detsamma som en verkningslös kur. Den utgörs även av vila, vilket kan vara nog så välgörande och i många fall är fullt tillräckligt. Dessutom får patienten avhålla sig från alkohol, tobak, kaffe, starka kryddor samt mynta/mint; i synnerhet de två förstnämnda punkterna var mycket förutseende för sin tid (den sista punkten ger upphov till homeopatisk huvudvärk än idag, när folk får hitta tandkräm utan mint etc). Till det kommer det detaljerade patientsamtalet. Det är en smärre utredning, som kan ta ett par timmar och beröra långt mycket mer än den aktuella sjukdomen. Man kan ta upp såväl tidigare sjukdomar som detaljer i patientens dagliga liv, vilken mat som gillas och ogillas, fobier, personlighet, känsloliv, äldre släktingars sjukdomar, och så vidare. Dess terapeutiska effekt torde kunna vara avsevärd.

Allt detta ska jämföras med de mestadels ineffektiva, ofta obehagliga och inte sällan direkt farliga behandlingar den etablerade medicinen kunde erbjuda vid samma tid. Sammantaget var homeopatin vid sekelskiftet 1800 inte bara angenämare utan i de flesta fall även betydligt effektivare än skolmedicinen, liksom många andra alternativa läror som lanserades vid samma tid. Det är därför inte underligt att patienterna flockades kring homeopatin. Varför de gör det idag – ja, det är en annan fråga.

2020-01-24

Sorgkanter

- Svenska Dagbladet den 24 januari 1919. Här har vi rejäla sorgkanter. (Notera även bruket att enbart ta med förnamn i dödsannonser.)

Vad är "sorgkanter"? Idag syftar man sällan på något annat än smuts under naglarna. Men en gång i tiden var tidningarna fulla med sorgkanter i den ursprungliga betydelsen: Breda svarta kanter som inramade dödsannonserna. De förekom även i sorgbrev (Wikipedia: Sorgbrev) där dödsfall tillkännagavs per korrespondens, kondoleansbrev och liknande.

- Svenska Dagbladet den 30 oktober 1950 + 1 mars 1986

Så småningom började sorgkanterna magra ner från centimetertjocka balkar till millimetertunna streck. Vid särskilda tillfällen tog man i. Som synes är exemplet från 1986 icke desto mindre betydligt tunnare än det från 1950.

- Svenska dagbladet 24 januari 1970

Ännu i det jämnt 50 år gamla provet får vanliga dödliga något mer markerade kanter runt sina annonser. Idag är det ingen större skillnad mellan döds- och andra annonser, eller ingen skillnad alls.

2020-01-23

Den helande marshmallow-blomman

Läkemalva och marshmallow; marshmallow och marshmallow

Marshmallow, det är väl ett svenskt ord? Det har använts om skumgodiset sen åtminstone 1976 (enligt SO) och i brist på alternativ blivit rejält etablerat.

Det är lite lustigt eftersom ordet marshmallow, träskmalva, inte är särskilt aptitligt i sig. Det syftar på växten Althaea officinalis, läkemalva på svenska. (Ordet officinalis syftar på klostrens apotek och användes som artnamn av Linné på växter som var väletablerade i farmakopén.) Likt många andra apoteksörter användes det även till godis. Jag vet inte om blomman bidrog med smak, konsistens eller både och, men så småningom ersattes den med gelatin. Så det finns ingen mallow i dagens marshmallows.

2020-01-22

Dödlig akupunktur

En nål misstänks ha skadat mannens hjärta så att han senare avled
- Man dog efter akupunktur, SVT 21 januari 2020

Finns det några risker med akupunktur? För det första ska nålarna givetvis vara sterila. För det andra finns det tillfällen då nålarna sticks in mer än några enstaka centimeter. Då gäller det att man vet vad man gör. Det finns exempel på att patienter fått kraftiga blödningar, punkterade lungor eller skador på hjärtat av akupunktur. En studie från 2010 hittade anekdotiska (eftersom behandlingarna ofta inte ingår i den offentliga vården) uppgifter om 90 dödsfall i samband med akupunktur.
Thus, acupuncture has been associated with more deaths than most other ‘alternative’ therapies except herbal medicine. This does not, of course, necessarily mean that the frequency of such events is higher. More likely is the reflection of the widespread use of acupuncture.
- Edzard Ernst: Acupuncture – a treatment to die for? Journal of the Royal Society of Medicine oktober 2010

2020-01-21

Detoxa med fötterna

Detox kan inte ha undgått någon – världens för närvarande mest spridda kvacksalveri, som går ut på att rensa kroppen från icke närmare beskrivna "gifter" genom fasta och liknande. Att fasta är riskfritt och nyttigt för de allra flesta av oss är ett faktum (undantag finns, som alltid) men det har inte ett skvatt med "utrensande" att göra. Sådant fixar njurar och lever åt oss.

Detoxande fotbad är mindre känt. De heter saker som Aqua Detox, ser ut som vanliga fotbad med speciella elektroder, och används på samma sätt som vanliga fotbad. En skillnad är att vattnet i de "detoxande" fotbaden efter förrättat verk är ganska eller rejält lortigt. "Gifter!" påstår kvackarna. Facit: Elektroderna bildar rost i vattnet, vare sig några fötter finns i eller inte. Enkel kemi. Kostar några hundra per bad på anings- eller samvetslösa span, eller för hemmabruk för typ 25 000:- (sic!).

Detoxande foot pads var en nyhet för mig. De ser ut som inläggssulor och placeras på fotsulorna medan man sover. När man vaknar är de mörkare, lortiga eller rejält lortiga, precis som fotbadet ovan. "Gifter!" påstår kvackarna. Facit: Lorten bildas av vatten, vare sig det kommer från dina svettiga fotsulor eller droppas på i undersökningar.

Wikipedia: Detoxification foot bathsDetoxification foot pads

2020-01-20

Lördagsfråga 591: Tjörnbroras

  1. En firma som kör kryssningar "utöver det vanliga", nämligen med skutor som den på bilden. Låter hur bra som helst – lite sugen blir man – men jag måste verkligen ifrågasätta namnvalet Star Clipper, på firman och fartyget på bilden. Det namnet är för evigt förknippat med den Liberiaregistrerade skorv som 1980 seglade snett.
  2. Pappa var ute 1959 eller kanske 1958 och plåtade de pågående brobyggena. Utöver huvudattraktionen Almöbron (sällan kallad annat än Tjörnbron) krävdes ytterligare två broar för en komplett Tjörnbroled. Den som här byggs är Stenungsbron, närmast fastlandet.
  3. Dagens snedkabelbro har fyra torn, så kallade pyloner. Så här ser nordvästra pylonen ut inuti. Fotograferad av undertecknad som varit uppe och kikat en enda gång.
  4. Husmödrarnas semesterhem på Almö-Lindö. Inte Bohuslän men väl utanför Västerås. Den lilla ön saknar såväl bro som 100 % uppkoppling till elnätet (enl WP).
De ledtrådarna ger Tjörnbron, som den 18 januari 1980 (prick 40 år före lördagsfråga 591) rasade efter att ha blivit påkörd av Star Clipper. Den satte HJ.

Jag var 8 vid tillfället. Det var en bra ålder, då jag ännu inte hade koll på de vuxnas värld och inte berördes särskilt mycket. Men man förstod ju att de var upprörda. Samhället var inte större än att även den som inte kände någon som dött, definitivt kände någon som kände någon. Och tanken på bron som bara tog slut mitt i natten spökade mycket länge.

2020-01-19

Svarta (sic) Rudolf

Se, svarta Rudolf dansar
och böjer sin nacke och ler.
Han tänker på stormande nätter
i Amsterdams glädjekvarter.
- Erik Axel Karlfeldt (1909)

Vänta vänta nu. "Svarta" Rudolf? Det ska väl ändå vara "Svarte"?

Svenskan är inte den enhetliga monolitiska enhet många arbetat för och många tänker sig. De stora skillnaderna är nog så tydliga, som när kroppkakor får heta palt eller omvänt. Mindre skillnader kan gälla sådant som Stora torg i Halmstad, som påminner om att dubbel bestämdhet, där den bestämda formen slår igenom på båda orden (stora torget), finns i svenskan men inte i den danska som länge var det halländska normspråket. Och att dalmasen Karlfeldt kan komma med ett "svarta Rudolf" är egentligen mindre spännande, eftersom det först är relativt nyligen som folk fick för sig att adjektiv tvunget måste böjas med e när de syftar på manspersoner. Det är en grundregel, men undantagen är många, såväl i rikssvenska som i dialekter lite varstans.

2020-01-18

Lördagsfråga 591

Lite tidigare postning än vanligt. Också en ledtråd.


2020-01-17

Låtsaskirurgi på 1600- och 1900-tal

Psychic surgery, "psykisk kirurgi" eller vad det blir, har trendat lite varstans de senaste decennierna. Det bygger på enkla trick, som likt andra enkla trick kan utföras nog så övertygande av folk som kan. I korthet så för "kirurgen" handen mot patienten och böjer fingrarna för att ge intryck av att de tränger genom huden. I handen har "kirurgen" en kapsel med blod som görs sönder i rätt ögonblick, samt valda slamsor som dras fram efter lite låtsas-grävande. Efter "operationen" "sluts" såret, och mycket riktigt går det inte att hitta ett spår av öppningen.

Problemet uppstår när "kirurgen" påstår sig ha dragit fram något otyg på riktigt, som pat. nu ska vara befriad från. Betalning går till "kirurgen" istället för riktig vård. Just sånt här dör folk av när de tror att de blivit botade.

Geschäftet har funnits länge. Här är ett belägg från mitten av 1600-talet: Jan Steen återger en scen där kvacksalvaren (så heter tavlan) låtsas ha dragit fram någonting ur patienten. Det kan röra sig om en s k narrsten, som tänktes vara den lösa skruven s a s hos underbegåvade. Om det varit så enkelt att bota! Hur utebliven förbättring bortförklarades vet jag inte, men möjligheterna är ju många.

2020-01-15

Enzo "Mållgan" Bartoli

- Blev du lurad av vinvärldens Mållgan? Berlins, SvD

Nej, jag kände heller inte till Enzo Bartoli. Och det var visst lika bra.
"Enzo föddes 1897 i Nizza di Monferrato och vigde sitt liv till jorden, vinet och människorna i landet vid bergens fot. [...] Kort sagt – Enzo Bartoli är Piemonte personifierat." 
Fint! Historian om en dedikerad vinbonde från Piemonte i norra Italien, genuint helt enkelt. 
Men vem är denna Enzo Bartoli, och varför undrar jag det? Vi tar det från början...
- Vem är Enzo Bartoli? bloggen Eftersmak, 29 oktober 2018,  som även citerat Independent Wine Company AB

En slagning gav inget om någon trägen vinbonde, "Piemonte personifierat", som strävade med rankor under 1900-talet. Det enda som var något att ha hade lagts ut av hans svenska importör, Independent Wine Company AB.

Borde inte en producent, som är såpass känd i Sverige att han får sitt namn på buteljerna, vara åtminstone lite känd i Italien och Piemonte?

Kort svar: Jo. Men även om kändisskap inte kräver fysisk existens, så är det förståeligt att den påhittade Enzo Bartoli inte ger några italienska träffar eftersom han uppfanns i Sverige. Av Independent Wine Company AB. Kanske de sett för mycket reklam för den där italienaren med pasta och olivolja (jämför Faktoider: Olivolja)?

Bloggaren på Eftersmak tog kontakt med system och importör. De förra är nog så noga med ursprung och årgångar, druvor och klassificeringar, men behöver naturligtvis inte kontrollera varenda uppgift importörer och producenter lägger ut. Och sedan importören uppmärksammats på att de hittat på Enzo, skrev de om hans "historik" som följer:
Myten om Enzo säger att han vigde sitt liv till jorden, vinet och människorna i landet vid bergens fot. Han var en enkel och värdig man som i sin tysta strävan sökte efter jordens genuina uttryck. Idag lever hans arv vidare genom dessa viner som vi i sann Enzo anda har förädlat."
- Justerad historik om "Enzo", återgiven i Vem är Enzo Bartoli? - del 2, Eftersmak 2 november 2018 (hittar den inte i skrivande stund)

En till:
Det finns ingen personlighet bakom de produkter som bär detta namn, utan snarare en stor jätte som köper upp vinböndernas råvaror till priser som gör att de knappt har råd att ha kvar sin vingård som gått i generationer. Ett billigt Barolo, ja, men Barolo? Tveksamt.

Så länge man inte bor i Nordkorea väljer man själv vilket vin man köper till helgens middag, men själv kommer jag alltid att välja ett vin från en producent som existerar och tar vinproduktionen på allvar.
- Eftersmak, 29 oktober 2018

2020-01-14

Giktringar

- DN 26 maj 1866

I Arboga finns ett kvarter kallat Giktringen. De som bor där känner förhoppningsvis till historien bakom. Men bland utsocknes torde desto färre känna till de märkliga giktringarna. Man får hoppas att de som namngav ett kvarter efter ett kvacksalveri gjorde det mindre på grund av dess påstådda effekt än de sköna slantar de bidrog till stadens kassa med.

På 1860-talet skapade Pehr Olof Hellsund giktringen: En enkel ring i mässing. I den skulle det bildas "galvaniska strömmar", som tänktes lindra och bota gikt och andra besvär i händer och armar. I praktiken gjorde de störst nytta som s k sparringar, enkla ringar man kunde bära till vardags istället för dyrbara vigselringar i guld med ev diamanter och plock.

På antikmarknaden finns det gott om ringar från Hellsund i Arboga. Värdet torde vara ringa, även om exempelvis denna inbringade hela 300 kr på auktion.

2020-01-13

Lördagsfråga 590: Choklad

  1. Jean-Baptiste Pigalle (1714-1785), skulptör som gav namn åt Place Pigalle. Platsen och området däromkring, Quartier Pigalle, förknippas sedan länge med nöje och sexhandel.
  2. Curiosity tar en selfie (bestående av en mängd bilder) vid "Big Sky", där intressanta prover borrades fram.
  3. D'Artagnan, Athos, Aramis och Porthos – de tre musketörerna och den fjärde.
  4. Maraboustork. Hur den asätande, hårdhudade marabou-storken kommit att förknippas med inte bara mat utan choklad och godis är en fråga som jag ställde 2007 (Faktoider-bloggen: Marabou). Det jag då kom fram till var att storken åtminstonen fanns med hos chokladfabriken Freia i Oslo på 1800-talet, en verksamhet som så småningom blev svenska Marabou.
Pigalle, Mars, Three Musketeers och Marabou. Anonym satte choklad-temat en minut i fyra.




2020-01-12

Akupunktur 1827

Akupunkturen är en operation, medelst hwilken Kineserne och Japaneserne trycka guld- eller silfwernålar i åtskilliga kroppsdelar, för att bota flerahanda åkommor.
- Stockholms-Posten citerar Revue encyclopédique, 31 januari 1827

När nämndes akupunktur första gången i en svensk text? SAOB har inte ens med ordet, Svensk Ordbok anger första belägg till 1903. Vad jag hittade? Den som gräver kan säkert hitta ännu äldre belägg, men jag hade aldrig gissat att en vanlig enkel slagning skulle skicka mig ända till 1827. Men på den tiden var akupunktur relativt stor i Europa, särskilt i Frankrike (samtidigt som det gick desto sämre i Kina). Läkaren Louis Berlioz, kompositörens far, undersökte och beskrev läran rätt detaljerat. Han kom fram till att den kunde fungera mot vissa muskelsmärtor och nervösa besvär. En slutsats som står sig rätt bra, ännu tvåhundra år senare.

2020-01-10

Har du latmask?

"Latmask" var ursprungligen inte något man var, utan något man hade.
(i folkligt spr.) eg. om en (tänkt) parasitmask som ansetts angripa människor o. förorsaka lättja
- SAOB: LAT-MASK

Det användes i sammanhang där maskens utdrivande stod i fokus, som till exempel att "prygla latmasken ur någon".
Av all slags mask är ingen så förstörande och förderflig i landtbruket, som latmasken.
- Landshövdingen friherre Robert Fredrik von Kræmer talar till lärjungarna vid Ultuna lantbruksuniversitet 1861

Redan då hade beteckningen börjat användas även om personen som tänktes hysa parasiten, ett bruk som mot 1800-talets slut helt trängde ut det äldre.

Med tanke på vad folk bevisligen trott och tänkt i medicinska sammanhang kan det vara värt att påpeka, att jag hittills inte – så långt jag orkat leta – hittat några belägg för att folk tagit "latmasken" på allvar, och trott att det var en faktisk liten organism som nedsatte arbetslusten. Men man ska kanske aldrig säga aldrig.

2020-01-09

Läkerol som kvacksalveri

- Annons från Svenska Dagbladet den 5 oktober 1909
"Läkerol" från F. Ahlgrens Tekn. Fabrik, Gävle. (Pris per flaska à 130 gr. 1 krona). "Fyller", enligt prospektet "de högsta fordringar som kunna ställas på ett antiseptikum". I åtföljande bruksanvisning, i mångt och mycket erirande om salubrinfabrikantens, uppräknas en mängd olikartade åkommor, – även invärtes –, t. ex. "luftrörskatarr, håll, kräkningar och andra plågor i magen" såsom ägnade för framgångsrik behandling med detta medel.
Läkerol är en ljusgul, klar vätska med lukt av ättiketer, ättiksyra och flyktig olja (nejlik-, pepparmynt-, eucalyptus-) och av i huvudsak följande sammansättning: Alkohol 45 %, ättiketer 7 %, flyktig olja, ättiksyra 1 ½ %, kinosol 1 ½ %, glycerin 1 %, resten vatten. – Tydligt är att Lazarol är förebilden.
- Torsten Thunberg: Bedrägliga läkemedel och läkemetoder (Lund 1910), s 89; min markering

När varumärket Läkerol lanserades 1909 användes det om två olika produkter. Den ena var ett piller från Kleutgen & Meier i Bad Godesberg, identiskt med det som än idag finns på marknaden. Den andra sortens Läkerol var en antiseptisk vätska som tillskrevs underbara egenskaper, återgivna av kvacksalvarnas vedersakare Thunberg. Den tredje delen i utbudet utgjordes av salvan Läkerin. Om denna har jag inte hittat några andra uppgifter än att den tillskrevs samma antiseptiska egenskaper som Läkerol-vätskan; jag kan tänka mig att dess prospekt utlovade ungefär samma undergörande egenskaper som Läkerols 45-procentiga.

- Annons från 1911

Tillverkas under samma ledning som de antiseptiska medlen Läkerol och Läkerin.
Annons från 1910. Notera det röda korset på asken. Syftet var att visa att brösttabletterna "för desinfektion af munhåla & svalg" minsann var en medicinsk och läkande produkt. Det fick plockas bort 1914 sedan Röda Korset sagt ifrån.

2020-01-08

Trettondagens stjärngossar (inte Lucias)

Trettondagen
Tidigt kliva vi ur säng,
och i skjortor långa
vandra vi, som vise män
gingo förr till Betlehem,
sjungande vi gånga:
"Ingen dager synes än, stjärnorna på himmelen de blänka."
- Elsa Beskow (1927)

Blev det några stjärngossar i måndags? För det är vad helgdagen traditionellt förknippas med. De syftar naturligtvis på "de tre vise männen", eller "de tre heliga konungarna" med ett ännu oriktigare epitet, eftersom "några österländska stjärntydare" (Matt 2:1, Bibel 2000) är av obestämt antal, och varken heliga eller konungar.

Närmare bestämt tjänstgjorde stjärngossarna i julspel där man dramatiserade "konungarnas tillbedjan". Så småningom övergick spelen till sånguppvisningar. Jag vet inte om några sådana fortfarande förekommer.

Stjärngossarna hör trettondagen till, och efter denna senaste helg har nioårige Hans Nilsson, Svanegatan 5, Lund, ritat några av sångarna i det stjärngossetåg han sett i sin hemstad. Numera blandar man in stjärngossar i Luciatågen också, men de hör egentligen inte dit. Det är bara för att pojkarna skall få vara med också vid Lucia.
- SvD, 22 januari 1956

2020-01-07

Ingen Florence Nightingale

F. Nightingale, Diagram of the causes of mortality in the army in the East (1858)
Det finns många föreställningar om Florence Nightingale och de flesta utgår ifrån att hon var en ängel i människogestalt. Hon begärde enligt myten att vårdarbete skulle utföras utan ersättning och hon offrade sig helt för andra. Denna bild är så felaktig att den kan betecknas som en vanföreställning.
- Åsa Moberg, Hon var ingen Florence Nightingale (Natur & Kultur 2008), s 15

"Person-myter", vanföreställningar om personers karaktärer, verkar av någon anledning ofta sitta väldigt djupt. Vi vill att Gandhi ska vara vis, snäll och mysig, Hitler en vrålande vettvilling, och så vidare – liksom vi (och jag tillskriver allmänheten denna lika outtalade som omedvetna önskan) tydligen vill ha en blid och självutplånande Florence som vankar omkring mitt i natten med den där jävla lampan. Det verkar inte hjälpa med hur många påpekanden eller belägg som helst för att Gandhi var en fullblodskvackare, Hitler kunde vara oerhört sympatisk och trevlig om han ville, och så vidare – eller att Nightingale inte skapade sjuksköterskeyrket genom att vara änglalik utan genom kall och kristallklar logik, matematik och statistik. Det är därför denna bloggpost inleds med ett känt polärdiagram där hon åskådliggjorde dödsorsaker vid Krim snarare än någon av de många lamp-bilderna.
It ought to be the Lady with the Logarithm. She saved far more lives by her grasp of numbers than by her gift for nursing. And she put data at the heart of healthcare as we know it today.
- Alan Finkel: Florence Nightingale Saved Far More People With Her Grasp Of Numbers Than Of Nursing, Huffington Post 7 april 2017

Kan inflika att min egen bild av Nightingale inte har utgjorts av särskilt mycket mer än "ängeln med lampan". Moberg nämner att hon även tillskrivs egenskaper som "tyst, blygsam och absolut ointresserad av pengar"; att sådana föreställningar är käpprätt åt skogen räcker det med en mycket ytlig kunskap om N. för att inse.

Det finns en mängd tavlor och illustrationer på temat "the lady with the lamp". Det ska nämnas att Nightingale verkligen gjorde nattrundor i Scutari militärsjukhus, men att hennes vård förvisso utgjordes av väldigt, väldigt mycket mer, såväl teori som praktik.

2020-01-06

Lördagsfråga 589: Indiana Jones

  1. "Folket i staden höll just på att skörda vete nere i dalen. De tittade upp och fick se arken, och den synen gjorde dem glada." (1 Sam 6:13). Förbundsarkens återkomst till Israel, här illustrerad av Doré (färglagd i efterhand tror jag)
  2. Målning av Mola Ram (1743-1833), som utöver sitt konstnärskap även var diplomat och historiker. Absolut ingen som helst koppling till skurken i Indiana Jones and the Temple of Doom.
  3. Kung Arthur och hans kompisar letar efter graal. Men det visste ni ju.
  4. Dan Aykroyd marknadsför sin "crystal head vodka", vars USP är att flaskan är formad som en dödskalle. Det är allt. Jo, och så sägs vodkan filtreras genom diamanter, vilket dels inte är fallet ("Herkimer diamonds are not actually diamonds"), dels är poänglöst. 500:- avrundat för 70 cl på bolaget. Ej provsmakat.
Arken, Temple of Doom, den heliga graal och de där kristallskallarna som oriktigt förknippats med mayaindianer och allehanda paranormalt; det ger de fyra filmer som gjorts om dr Henry Walton Jones, mer känd som Indiana Jones. Först med rätt svar var Anders Malmsten som mailade in det. Den metoden går naturligtvis utmärkt, även om det är nog så roligt att se förslag och klurigt omskrivna svar här i kommentarsfältet.

2020-01-05

Akupunkturens snabba uppgång och fall

Sommaren 1971 besökte Henry Kissinger Kina. Anledningen var att sondera inför Nixons besök året därpå. Att USA:s president för första gången skulle hälsa på i folkrepubliken var en stor grej på sin tid. Det innebar också ett ökat kulturellt utbyte i en tid som redan var öppen för asiatiska influenser inom olika områden. En av de märkvärdigheter som kom att lanseras i väst var akupunkturen.

Det var inget planerat drag, tvärtom. Det började med att journalisten James Reston hastigt blev sjuk. Han togs in på ett sjukhus i Peking med det kostbara namnet Antiimperialistiska sjukhuset, diagnostiserades med blindtarmsinflammation, och opererades med gott resultat.
... Han beskrev sin erfarenhet i en utförlig artikel i New York Times den 26 juli 1971. Under rubriken Now about my operation in Peking [Något om min operation i Peking] beskrev han hur akupunktören hade stuckit nålar i högra armbågen och strax under båda knäna på honom. Hans landsmän måtte ha förundrats då de läste att nålarna sedan "manipulerades för att stimulera tarmen och sedan lätta på trycket och svullnaden i magen". Reston kunde inte nog lovorda denna traditionella läkekonst som lindrat hans smärtor.
- Simon Singh och Edzard Ernst: Salvekvick och kvacksalveri (Leopard 2009)

Akupunktur var inte fullkomligt okänt i väst, men bra nära. Restons artikel var i praktiken den som introducerade akupunktur i västvärlden. Den är därför intressant att läsa av flera anledningar. Men när jag läser innantill får jag ett lite annat intryck än vad Singh & Ernst fått.
... Removed my appendix on July 17 after a normal injection of Xylocain [Lidokain] and Benzocain, which anesthetized the middle of my body. 
[Efter operationen:] They asked my interpretor, Chin Kuei-hua, to remain at the hospital, gave me an injection to relieve the pain and lit a little spiral of incense to perfume the room for the night.
- James Reston: Now, About My Operation in Peking, New York Times 26 juli 1971

För sin egen del beskriver Reston hur akupunktur och s.k. moxibustion (med värme istället för nålar) användes mot besvär han fick andra natten efter operationen. Under och direkt efter operationen fick han smärtlindring/bedövning av injicerat "västerländskt" slag. Han nämner även hur akupunktur beskrivs i den kinesiska pressen, väl medveten om att det helt eller delvis kunde vara propaganda ("I have no way of knowing the validity of the reports").
The controlled Chinese press is reporting on cases that go well beyond the relief of pain in the gastrointestinal tract and illnesses of the nervous system or those of neurological origin. It is reporting not only successes in treating paralysis and arthritis but spectacular results in curing blindness and deafness.
- Ibid.

Den politiska dimensionen är lätt att glömma bort. Effektiv akupunktur hade även varit ett politiskt argument mot imperialisterna i Washington m fl. När mirakler inom såväl medicin som teknik visades upp under det kalla kriget (se t ex Faktoider: Pavlitas psykotroniska mojänger) så var det främst som politiska inlägg; det gällde för övrigt såväl Sovjet och Kina som USA. Kina hade alltså flera goda skäl att få akupunktur att framstå som en effektiv metod. Reston kände naturligtvis till detta, liksom folkrepublikens arbete sedan 1950-talet med "barfotaläkare" (som nämns i artikeln): Folk som fick mycket grundläggande utbildning i medicin och vård – jag har fått intryck av första hjälpen, med kraftig tyngdpunkt på inhemska läror, snarare än ens undersköterskenivå – för att sedan skickas ut som "läkare" till massorna. (Ordförande Mao själv hade inget till övers för traditionell kinesisk medicin.) Den inställning man hade till systemet berodde mindre på dess värde som vårdmetod än som en politisk lösning.

Under en kort tid var akupunktur i ropet. Läkare krävde att utbildas i akupunktur, och mängder av studier genomfördes. Fantastiska ting rapporterades, som här öppen hjärtkirurgi i Shanghai på 1970-talet, med akupunktur som enda bedövning:
Jag tog en färgbild på den oförglömliga synen – den öppna bröstkorgen, patienten som ler och läkaren som håller upp hjärtat i händerna. Det kortet visar jag för alla som gör sig lustiga över akupunktur.
- Dr Isadore Rosenfeld, citerad av Singh & Ernst

Men på något mystiskt sätt, vi kan för övrigt se fenomenet än idag, blev resultaten bättre ju mer "kinesiska" men mindre kontrollerade de var. Ett tydligt exempel är när Singh långt senare ordnade en övning som intill förväxling liknade den som imponerat så på dr Rosenfeld. Men nu fick man facit:
The claims were repeated in 2006 in a British Broadcasting Corporation TV program, but Simon Singh (author of Fermat’s Last Theorem) discovered that the patient had been given a combination of 3 very powerful sedatives (midazolam, droperidol, fentanyl) and large volumes of local anesthetic injected into the chest. The acupuncture needles were purely cosmetic.
- David Colquhoun och Steven Novella: Acupuncture Is Theatrical Placebo, Anesthesia & Analgesia: June 2013 - Volume 116 - Issue 6 - p 1360–1363

Så fick akupunkturen under några få år en snabb uppgång, och därpå ett nästan lika snabbt fall, i väst. Det vi har runt om oss idag är en sorts rest av detta; en metod som under en kort och intensiv tid lovade så mycket och höll så lite. Vilket inte hindrar att det finns många som fortfarande klamrar sig fast vid löftena. Dock inte så mycket som man skulle kunna tro, ens bland utövarna. Svenska akupunktörer håller sig idag mestadels till smärtlindring, rökavvänjning och slikt, snarare än att lokalbedöva under operationer eller bota blindhet. Vilket väl är också är en sorts vinst.

2020-01-03

När verkligheten är konstig: Monty Hall

Monty Hall himself

När man ska välja hur sannolik en förklaring verkar vara, så blir det lätt ovetenskapligt. Det gäller den egenskap som kan sammanfattas som sannolikhet, rimlighet eller elegans; hur känns det här för mig? För även om den egenskapen är nog så användbar i nio fall av tio så behöver den inte ha med verkligheten att göra. Verkligheten kan vara hur apart och besynnerlig som helst. Eller så här: Verkligheten bryr sig inte om vad du tycker.

Det finns flera fina exempel på hur verkligheten kan vara till synes orimlig. En av mina favoriter är det som kallas Monty Hall-problemet. Det är mycket lätt att beskriva och förstå, liksom att visa att det inte beter sig som många av oss tycker att det borde.

Själva problemet, i all sin enkelhet:
Du deltar i en spelshow. Du får välja mellan tre dörrar. Bakom en av dem finns en bil, bakom de två andra getter. Du väljer en av dörrarna, t ex nr 1. Programledaren, som vet vad som finns bakom dörrarna, öppnar nu en annan dörr, t ex nr 3, med en get bakom. Nu frågar han: "Vill du välja dörr nr 2?" Vinner du någon fördel om du byter dörr?
(Problemet konstruerades av Steve Selvin 1975. Det fick namn efter den välkände programledaren för tv-showen Let's Make A Deal. Där fanns det en mängd moment i den stilen; tar du hemliga lådan eller tusen dollar? Osv.)

Vilket är svaret? Facit: Om man byter dörr så fördubblas vinstchansen. Hur rimligt "känns" det?

Det finns flera sätt att avgöra att det är sant. Ett mindre elegant, men på sitt sätt effektivt, är att köra datorsimuleringar som snart visar hur tydlig fördel byt-strategin har. Ett annat är att omformulera problemet:
Ett sätt att visa den skeptiske att det är bättre att byta är att föreställa sig 100 olika dörrar, 99 getter och 1 bil. När man gjort sitt val så öppnar spelledaren 98 av de andra dörrarna med getter bakom. Det finns då bara 2 dörrar kvar. Ska jag stå fast vid min första chansning eller byta? Vid det första valet var det bara 1 chans på 100 att pricka rätt på direkten. Vid andra valet är det bara 2 dörrar kvar och fortfarande 1 på 100 att man råkade träffa rätt i första valet. Precis som i fallet ovan är det då (n-1)/n d.v.s. 99/100 att vinna om man byter.
- Wikipedia (sv.): Monty Hall-problemet, något omformulerad

Problemet blev känt först 1990 sedan det publicerats i tidningen Parade. Omkring 10 000 läsare ska ha skrivit till tidningen och protesterat mot förklaringen. Många av dem var säkert civilingenjörer; en av de som tvivlade i det längsta var Paul Erdős, en av århundradets mest kända och produktiva matematiker (se särskilt artikeln om Erdőstalet). Så vi som är skeptiska till denna irriterande verklighet är i gott sällskap.

2020-01-02

Den utländske befälhavaren

Hur lätt kan det bli att skapa s k fake news?

Någon har fotograferat en man sittande i en trappa, i färd med att fingra på mobilen. Det är allt. Eller?

Nu råkar platsen vara Hong Kong den 28 juli 2019. Sammandrabbningarna mellan demonstranter och polis pågår för fullt. Och?

Dagen efter lades bilden ut i sociala media som ovan, försedd med förstorad och förtydligad (dock ej fejkad) skärmbild. Vad han skriver är "De rör sig mot nästa korsning", adressaten är en viss Ezra Cheung. Den kinesiska texten inlagd nere t h läses "Den 'utländske befälhavaren' uppdaterar mobben på sociala medier om polisens senaste åtgärder, påstående att 'det är fortfarande ett visst avstånd mellan polis och demonstranter, men nu rör de sig mot nästa korsning'".

Efter att ha lagts ut på sociala medier publicerades bilden, komplett med texten, i flera tidningar kontrollerade av Kina, bl a Wen Wei Po. Fake news!

För facit var inte svårare än så här: Mannen heter Kevin Roche och jobbar på New York Times. Cheung är frilansare på samma tidning. Vad Roche gör är att messa kollegerna Cheung och Ramzy så de inte ska hamna i trubbel i onödan.

Så lätt kan man hitta bränsle för en konspirationsteori. Som ingalunda var ny; idén att protesterna i Hong Kong, eller för den delen all "anti-kinesisk propaganda", är en illasinnad omvärlds verk är en gammal grundton i den kinesiska propagandan. Som nog borde vara proffsigare än så här i sitt framtagande av fake news och slikt. Men man har väl märkt att det i sammanhanget inte lönar sig att överarbeta sina bluffar.

Rachel Yan: The man in this photo works for the New York Times and is messaging journalists, not protesters, AFP Fact Check 30 juli 2019 – f ö en utmärkt sajt för den som vill ha koll på sant och falskt i nyhetsflödet

2020-01-01

Järnvägssjukor

Det viner, gnisslar, dånar och skakar, men man far som ett jehu. Det går så fort att man inte ser den nära omgivningen.
- C. J. L. Almqvist beskriver 1840 en tågfärd i Frankrike i ett brev till dottern Maria Lovisa

Hört talas om hur folk oroade sig för de hypersnabba nya ultramoderna tågens inverkan på kropp och själ? Hur hastigheter snabbare än, säg, 30 knyck skulle förvandla kraftkarlar till spattiga grönsaker? Jag har undrat då och då hur mycket av det där som verkligen förekom när det begav sig. Svar: Allt och lite till!
Tidskriften The Lancet publicerade 1862 en samling medicinska uppsatser om vådan av att åka tåg, och det bärande begreppet för att förstå fenomenet var "bristande elasticitet". [...] Människans kropp tvingades kompensera den elasticitet som järnvägen saknade, enligt The Lancets läkare. Det var dessa spänningar som ledde till symtom, som huvudvärk och trötthet.
- Henrik Höjer: Järnvägssjukans uppgång och fall, Forskning & Framsteg 1 mars 2005

Efter mycket löst prat och en del ströartiklar kring det nya moderna ett tag så publicerades 1857 världens första systematiska undersökning av järnvägsåkandets medicinska konsekvenser, som studerade hur lokförare och eldare tog skada av arbetsmiljön. Fokus låg på vibrationerna. Det var sådana tankar som senare ledde till termer som "bristande elasticitet": I de ofjädrade vagnarna fick de resandes kroppar ta alla smällarna.

Fast vagnarna var ju inte ofjädrade. Men vad gör det? Vagnarna försågs med stoppade säten (vilket säkert var välkommet om än inte medicinskt nödvändigt) som blev allt bulligare. Man diskuterade även röken (vilket skulle ha varit mycket långt innan man funderat över tobaksrökningens effekter), hastighetens effekter, liksom även det psykologiska:
De allt högre hastigheterna, tidtabellerna, trängseln och de snabbt växande storstäderna ökade påfrestningarna, spänningen och stressen. År 1868 kom till och med en bok som berörde skräcken för att missa tåget: Hurried to death.
- Höjer

Many a brain and spinal cord has suffered from the vibratory motion of railway carriages, which sometimes lasts for days after a journey a limb, the nerves of which have been weakened by disease, often retains a feeling of this motion for many hours after, and severe neuralgia [nervsmärta] has been known to be the sequel.
- Alfred Haviland: Hurried to Death; Or, A Few Words of Advice on the Danger of Hurry and Excitement, Especially Addressed to Railway Travellers (1868) [länk till själva verket på archive.org]

Hos Haviland blandas medicinsk kunskap med fantasier, fördomar och förutfattade meningar. Resultatet är deprimerande likt mycket annat man kan ta del av i den särskilda genre som utgör upphetsande varningar över nya ting.

Jag har använt mig av två artiklar här, båda är utmärkta: Höjer för en översiktlig bild av "järnvägssjukornas" era, Dunkels för jämförelser med vår tids motsvarighet:
Idag är människans hjärna är inte gjord för skärmar, på 1800-talet var människans hjärna är inte gjord för att läsa tidtabeller. Referenserna till det naturliga, det ursprungliga, till grottmänniskans förutsättningar, haglar idag som de gjorde då.
- Elza Dunkels, Lucka 11 [julkalender 2019]: Järnvägssjuka

Och visst är det så, att dr Haviland kunde skriva som han gjorde eftersom han var den han var, ett lätt insett faktum som icke desto mindre gick honom helt förbi:
"In the old coaching time, there was none of that hurry and hustle which now characterizes our present mode of travelling by rail…"
Och det var säkert så på den tiden, för Dr Haviland alltså. Han hade det antagligen så pass ordnat att han inte behövde stressa. Det fanns utan tvekan människor som gjorde det åt honom.
- Dunkels