2022-07-02

2022-07-01

Äldsta belägg i Svensk ordbok

Svenska akademien har tre ordböcker, alla lätt, snabbt och helgratis tillgängliga på oumbärliga svenska.se. Ordlistan SAOL är den mest kända och mest kortfattade, ordboken SAOB den överlägset mest omfattande; det är den man jobbat med sen 1898 och ännu inte är klara med.

Den senaste i skaran heter Svensk Ordbok. Den är inte ny precis – den gavs ut 2009, med andra upplagan 2021. Men den är fortfarande mindre känd än de andra, trots att den är avgjort mer användbar. SAOL har inte med mycket mer än grammatik och superkorta definitioner, och SAOB:s 38 bukiga volymer är ändå inte aktuell att införskaffa. SO är en förträfflig kompromiss: Grammatik, betydelser och etymologier, så mycket som de flesta oftast behöver, varken mer eller mindre.

Det sagt så finns det en svaghet i SO: De äldsta beläggen. Det är påfallande ofta påfallande enkelt att hitta äldre belägg än de "belagt sedan …" som SO anger. Det gäller särskilt ord som införlivats i svenskan under de senaste generationerna.

Efter att ha noterat fenomenet några gånger så tog jag mig för att göra en aningen större insats. Hur lång tid skulle det ta att putsa SO:s dateringar för, säg, 50 ord? Resultat: En arbetsdag, ungefär. Några ord hittade jag inte tidigare belägg för, andra var så besvärliga (hur skilja på "klick(a)" som dataterm och andra sorters klickar?) att jag lade undan dem till förmån för mer lättsökta glosor. Men oftast kunde jag putsa rekorden, ofta efter en (1) enkel slagning. Huvudverktyget var KB:s excellenta tidningar.kb.se, där man förresten kan nöjessurfa hur länge som helst. I ett fåtal fall tog jag till andra källor.

Här är några exempel.

Barbecue

Här fanns det påfallande många träffar från 1800-talet. Problemet var att avgöra hur de användes: Som engelska ord eller som svenska?

- Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 21 september 1868

Det här var tveksamt. "Barbecue" definieras som "möten under fri himmel"; har det någonsin varit det centrala? Och det används inom citationstecken. Å andra sidan används det som ett svenskt ord. Dessutom tyckte jag att episoden som beskrivs inte var ointressant.

- Göteborgs-Posten, 27 maj 1902

Texten "Jättefäster i Amerika" av Day Allen Villey beskriver begreppet detaljerat, såväl tillställningen i sig som matlagningen. ("Egendomlig" betyder här "särpräglad" eller så, snarare än dagens etablerade betydelse "underlig".) Det är verkligen en trevlig text som rekommenderas, särskilt som den är lätt hittad.

Efter ett antal belägg kring sent 1800-tal är det sedan en barbecue-lucka i tidningstexterna fram till 1930-talet. Vad det nu kan bero på. Då skriver SvD om begreppet, "som nog inte torde vara allom bekant", på ett sätt som mer än väl uppfyller kraven på belägg som inlånat ord.

Äldsta belägg för "barbecue" enligt SO: 1989.

Kebab

Ett matord till! Bland de många tidiga beläggen är det ofta svårt att avgöra om det används som ett svenskt eller icke-svenskt ord. Och i likhet med barbecue fann jag det allra första belägget fascinerande i sig, oavsett hur aspekten utländskt/svenskt håller.

- Post- och Inrikes Tidningar, 10 oktober 1856

"Den bekante köksartisten" hette Alexis Soyer. Det var en mycket fascinerande person; se hans artikel på Wikipedia! Vad sägs om att ha konstruerat kylskåp utan is i förra delen av 1800-talet? (De kyldes med kallvatten.) Eller ett fältkök som användes från Krimkriget till Falklandskriget? Då de flesta Soyer stoves man fortfarande hade kvar gick till botten med handelsfartyget S/S Atlantic Conveyor. Med mera.

- Svenska Dagbladet, 16 juli 1933

Även om 1800-talets belägg kanske inte håller som belägg för ordets användning som ett lånord upptaget i svenskan, så kommer vi så småningom fram till texter där kebab definitivt används som ett svenskt ord. Och får lära oss att det 1933 fanns åtminstone en svensk restaurang där kebab serverades.

Äldsta belägg för "kebab" enligt SO: 1970-talet.

Event

Det första belägget för "event" som ett svenskt ord återfinns i rapporteringen om ett event i största format: Den globala välgörenhetskonserten Live Aid, den 13 juli 1985. Jag vet inte vilka de "två ungdomarna" var, men när deras ordval återgavs av sur herre i pressen så gjorde han det lättare för sådana som mig att snart 40 år senare hitta det. Och därmed visa att ordet var i levande bruk tidigare än man kunnat tro, om man enbart gått efter andra någorlunda enkelt genomsökta texter.

- Svenska Dagbladet, 15 juli 1985

Äldsta belägg för "event" enligt SO: Sent 1990-tal.

 

*

 

Här är hela min lista – 50 ord som antingen saknas i SO, eller som finns där med yngre, ibland mycket yngre, "äldsta belägg" än vad jag kunnat hitta, som regel efter mycket enkla slagningar:

ac (air conditioning): 1980, DN 1978-01-03, radannons
after work: 2000, SvD 1969-02-24, jobbannons
air bag: 1970-talet, Arbetet 1966-03-02
bagel: 1983, SvD 1977-08-25
barbecue: 1989, GHT 1868-09-21
bimbo: 1990, Expressen 1987-10-09
blatte: 1972, Gibson, Svensk slangordbok (1969)
bonusbarn: 1997, Aftonbladet 1994-09-23
bredband: 1994, DN 1950-05-25, radannons (radioterm)
briefa: 1971, GP 1970-10-26
bugg/data: 1995, Min Hemdatortidning 1984/3 (säker på att äldre belägg finns)
chorizo: 1961, Budkaflen 1890-10-24
coach: 1962, DN 1950-06-30
dissa: 1995, Expressen 1991-08-30
donut: 1954, SvD 1931-06-06, annons
dubbelklick: –, DN 1988-10-31
dvd: 1995, Idag 1994-11-20
espresso: ca 1960, DN 1924-02-10
event: sent 1990-tal, SvD 1985-07-15 citerar SVT
fatwa: ca 1990, SvD 1951-07-25
flashig: 1986, Expressen 1981-05-20
foppatoffel: –, AB 2005-08-02
formula/kemi: –, DN 1928-03-04
freestyle/bandspelaren: 1981, GP 1980-04-08
fronta: 1994, GP 1987-05-13
funktionalitet: 1991, Arbetaren 1946-05-31
glammig/glamour: –, AB 1984-11-16 (ofta svårt att skilja från äldre bet. "uppsluppen, högljudd")
glossig: –, DN 1968-09-26, reklam
gnocchi: 1987, DN 1931-12-01, reklam (meny)
gucka/mat: –, Idag 1991-03-06
hacker: 1983, Expressen 1982-06-20
halmgubbe/retorik: –, Flashback 2002-04-19 (forumet är ett utmärkt ställe för att undersöka samtida vardagligt språk)
hjärnsläpp: 1993, Wanloo & Liljemark, fanzintitel 1989
hype: 1990, AB 1974-05-20
indie: 1990, AB 1986-06-09, "indielistan"
karaoke: 1984, GT 1982-12-02
kebab: 1970-talet, Post- och Inrikes Tidningar 1856-10-10
keff: 1996, AB 1995-06-03
kinky: 1990, Arbetet 1966-05-16
kreddig: –, AB 1999-06-11
langos: 1992, SvD 1976-12-08
laptop: 1989, Dagens industri 1988-01-12
latte: 1997, SvD 1992-02-14
levla: –, Expressen 2005-02-04
mail: 1996, DN 1990-02-19, jobbannons
mingla: 1990, Expressen 1987-02-21
mobil: 1990, GP 1987-06-04, radannons
ninja: 1989, Expressen 1981-11-11, "ninja-krigarna"
tsunami: 1973, GHT 1942-03-05
UFO: 1965, DN 1954-11-22




 

 

 

 

2022-06-30

Varför heter det mintgrönt?

Pepparmynta, Mentha x piperita, samt en provkarta med mintgrönt

Ja: Varför heter det mintgrönt? Växterna som mint-smakerna kommer ifrån är ju inte alls milt ljusgröna utan avgjort mörkgröna.

"Mintgrönt", stavat just så, hittar jag första belägg för i svensk press (hos tidningar.kb.se) från 1956 (och stavningen "myntagrön" i ett enda ensamt belägg från 1959). I engelskan ska ordet mint för en färg först ha använts 1920. Men ingenstans någon förklaring.

 
Här är förklaringen, med de mörkare myntagröna bladen och den ljust pastelliga mintgröna fyllningen. Färgen kommer inte från växten, utan från kräm och glass och annat ljust som man smaksatt med bladen.


2022-06-29

Thatchers gröna period

For generations, we have assumed that the efforts of mankind would leave the fundamental equilibrium of the world's systems and atmosphere stable. But it is possible that with all these enormous changes (population, agricultural, use of fossil fuels) concentrated into such a short period of time, we have unwittingly begun a massive experiment with the system of this planet itself.

- Ur ett tal hållet för Royal Society 27 september 1988

It is no good squabbling over who is responsible or who should pay. Whole areas of our planet could be subject to drought and starvation if the pattern of rains and monsoons were to change as a result of the destruction of forests and the accumulation of greenhouse gases.

We have to look forward not backward and we shall only succeed in dealing with the problems through a vast international, co-operative effort.

- Ur ett tal hållet för FN:s generalförsamling 8 november 1989

The danger of global warming is as yet unseen, but real enough for us to make changes and sacrifices, so that we do not live at the expense of future generations.

- Ur ett tal hållet på den andra världsklimatkonferensen 6 november 1990

Margaret Thatcher var Storbritanniens premiärminister 1979–1990. Innan dess hade hon haft två karriärer: Först som kemist, sedan som jurist (barrister). Det sägs att hon var mer stolt över att vara den första brittiska premiärministern med en vetenskaplig examen än den första kvinnan på posten … Och kanske hennes vetenskapliga bakgrund motiverade hennes "gröna period" i slutet av 1980-talet? Liksom att forskare, som gett goda väderprognoser under Falklandskriget 1982, fick hennes öra, och kunde ge vittnesmål om den tilltagande uppvärmningens effekter i Arktis och Antarktis.

Än idag är Thatcher känd för att ha varit en hårdhudad, kompromisslös högerpolitiker. Jämfört med hennes nutida kolleger känns det märkligt att se henne bekymra sig för den globala uppvärmningen – och det känns märkligt att det känns märkligt. När blev det en grej hos högern att rynka på näsan åt etablerad vetenskap?

Fast miljöfrågorna var ju politiserade från första början. Även på 1980-talet var den som tog upp den ökande försurningen, det minskande ozonlagret eller den globala uppvärmningen snarare en trädkramande miljötomte än en ledande politiker, än mindre en av världens mest kända och mäktiga konservativa politiker. Och när hon gjorde det, fick hon många att lyssna som annars inte skulle ha lyssnat. Bara en sådan sak som att hon var med om att grunda den internationella panelen om klimatförändringar, IPCC, vars rapporter är bland vår tids viktigaste läsning, och som naturligtvis är anatema för klimatskeptikernas minskande hop.

Det är också därför som talen ovan tas upp då och då: För att påminna om att den vetenskapsfientlighet som är så utbredd i dagens djupblåa sektor inte är självklar. Och kanske få en och annan att lyssna som annars inte skulle ha lyssnat.

Thatchers gröna period blev mycket inflytelserik, men kort. Sedan hon 1990 avgått som premiärminister hade hon inget mer att säga om miljö- och klimatfrågorna. Inte förrän hennes memoarer gavs ut 2002, där hon i ett långt stycke tar tillbaka mycket av det hon sagt, hävdar att hennes tal på konferensen 1990 missförståtts, och avfärdar Al Gores mörka spådomar som doomist. Därefter lämnade hon det sista rampljuset helt, på grund av sviktande hälsa.


OK, en ren Thatcher-faktoid också, när jag är inne på ämnet. Man kan här och var hitta uppgiften, att det var hon som uppfann mjukglassen. Fantastiskt! Är det sant? – Nej … I slutet av 40-talet tillbringade hon en kort tid av sin kemist-karriär hos firma J. Lyons and Co. I Storbritannien är de mest kända för sitt te (och bland datahistoriker för att vara de första som använde databehandling i näringslivet), men ägnar sig även åt andra livsmedel. Exakt vad Miss Roberts gjorde är oklart, men hon verkar ha haft en mindre roll i ett flertal grupper som ägnade sig åt lite av varje; som kvalitetskontroll av kakor och pajfyllnad, att studera förtvålning (vad sådant nu används till i sammanhanget), och att öka hållbarheten hos glass. En liten roll i ett perifert arbete; det är rätt långt från att ha "uppfunnit mjukglassen".


2022-06-28

Den vilda jakten

Johann Wilhelm Cordes: Die Wilde Jagd (1856–57)

I bloggposten Tolkien förbättrar Shakespeare tog jag upp två grepp hos den senare som den förre återanvände i justerad och, tyckte väl åtminstone han, förbättrad form. Nu ska jag ta upp ett betydligt äldre grepp som Tolkien kanske tog upp.

Om man tager folkloristen Stith Thompsons Motif-Index of Folk-Literature, en folkloristisk motsvarighet till tvtropes, och slår upp avsnitt E "The Dead", underavsnittet "Ghosts and other revenants", och motif E501, så hittar man The Wild Hunt: Die Wilde Jagd, Das Wütende Heer [den rasande armén], Odinsjæger, Chasse Fantastique. Den vilda jakten utgörs av en stor mängd övernaturliga varelser som brötar fram under stort hallå, om natten och kanske uppe på natthimlen. Det förklarar varför man oftare hörde den än såg den. Den leds ofta av en historisk eller mytologisk figur, som Kain, kung Arthur, Valdemar Atterdag, Oden, Djävulen eller varför inte ärkeängeln Gabriel (vars jakt väl hade en annan karaktär än den som leddes av exempelvis Fan). Anledningarna till jakten varierar; ibland är man efter någon demon, ibland alla dödliga människor som är slarviga nog att gå i vägen, eller något annat. Men ibland verkar jakten bedrivas för sin egen skull; man rasar runt som en annat cruisande raggargäng med musiken på högsta volym.

Begreppet die Wilde Jagd myntades av Jacob Grimm, vilket kan påminna om att brödernas forskande kunde vara nog så akademiskt. Han trodde att jakten var en hednisk idé som överlevt kristnandet. Det var ingen slump att den leddes av en förmåga som Oden, eller någon kvinnlig motsvarighet.

J. R. R. Tolkien var en annan akademisk forskare med svaghet för sagor. Andra gubbar kunde ha en modelljärnväg i källaren, eller Cutty Sark i lämplig skala, som de tillbringade sena kvällar med under godmodigt pillande; Tolkien hade sin sagovärld. Den hade börjat med en idé: Att skapa en engelsk mytologi för England, utan importerat material. Fram till ödesåret 1066 hade landet haft en blomstrande anglosaxisk kultur, med sagor, legender, traditioner och så vidare. Mycket av den hade försvunnit efter den normandiska invasionen, om inte annat så genom att det engelska språket översvämmades av franska lånord; dagens inflöde av engelska lånord i svenskan är ingenting mot inflödet post-1066 av franska lånord i engelskan. För ord bär på kultur, är kultur, och när ett ord försvinner, försvinner lite kultur och historia. Det var de förlusterna Tolkien var ute efter att återskapa. (Och ja, givetvis kände Tolkien till att anglosaxarna kom från kontinenten.)

Efter den ursprungliga idén kom en rad andra, som under åren gav upphov till olika kvällssysslor: spridda sagor i The Book of Lost Tales som han börjat på redan under första världskriget, två längre dikter kallade lays efter sina medeltida förlagor, en lite mer sammanhängade sagosamling som senare skulle få namnet Silmarillion, och så en bagatell i sammanhanget, en långt mer avslappnad historia om en så kallad hobbit … Som några år senare skulle få saker och ting i rullning, lite som när Bilbo tankspritt plockar upp en ring. Men det är en annan historia.

Ur The Return of the King (2003) – den spökgröna armén debarkerar och överväldigar fienden fullständigt

Och i alla de historierna fick Tolkien tillfälle att väva in såväl Shakespeare som anglosaxiska myter. Eller rättare sagt: Han beskrev episoder som kunde ses som ursprunget för anglosaxiska myter; i en alternativ värld skulle det som idag är en sägen bygga på en verklig händelse med Frodo, Gandalf och gänget. Kanske den vilda jakten är en av dem? Tolkien har inte beskrivit den på det sättet, så det är inte lika tydligt som de shakespeariska lånen. Men ta till exempel när edsbrytarnas spöken övertalas av Aragorn att göra en insats. Om detta verkligen inträffat för mycket länge sedan, så skulle den händelsen ha kunnat utvecklas till the Wild Hunt.

John Howe: The Black Riders

Andra har sett den vilda jakten återskapad hos nazgûlerna. Jag tycker edsbrytarna passar bättre, men men.


2022-06-27

Lördagsfråga 712: Mercury

  1. Ur videon till George Michaels Freedom (1990).
  2. Detalj av Liberty Bell från 1894, som var en av de första enarmade banditerna, om inte den allra första. Tre klockor gav 10 drinkar, eller lika många nickels = ¢50, beroende på om man ville eller kunde få ut vinster som pengar.
  3. Ein Produkt der Deutsch-Amerikanischen Freundschaft (1979) var första skivan från gruppen som förkortas DAF.
  4. Morgonrodnadens gudinna Aurora (hos romarna, Eos hos grekerna) var ett populärt motiv hos konstnärerna. Här är det Giovanni Antonio Pellegrini som varit framme (1718).
  5. Plínio Salgado (1895–1975) var grundare av och ledare för Ação Integralista Brasileira, som inspirerades av Mussolinis fascister. Deras fana inspirerade till titeln på bloggposten Sigma Heil.
  6. Affisch för Sieg des Glaubens, "trons seger", Leni Riefenstahls dokumentär- och propagandafilm om partidagarna 1933. Den är inte i närheten lika känd som "viljans triumf", Triumph des Willens, som gjordes året därpå med samma ämne och samma stil. Det beror nog delvis på att uppföljaren är bättre, men främst på att man inte kände till ett enda bevarat exemplar förrän ett hittades 1986. Vilket beror på att regimen förstörde alla exemplar de kom åt, vilket i sin tur berodde på att SA-ledaren Ernst Röhm där framställs i god dager; det skulle ju vända snabbt och brutalt i och med de långa knivarnas natt 1934.

På engelska blir ledtrådarna Freedom, Liberty Bell, Friendship, Aurora, Sigma och Faith. Det är händelsevis namnen på de sex kapslarna som sköts upp i Mercury-projektet, USA:s första bemannade rymdfärder. Närmare bestämt hette kapslarna Freedom 7, Liberty Bell 7 osv, där sjuorna står för de utvalda sju astronauterna, the Mercury Seventhe Right Stuff – som fick ofantlig uppmärksamhet på sin tid (se t.ex. Astronautfruarnas slampiga läppstift). Namnen valdes av respektive astronaut, i god pilot-tradition. Att det inte är sju omgångar beror på att Slayton inte fick åka pga hjärtfel. Efter att ha trasslat ett bra tag fick han till slut grönt ljus, och fick vara med om den berömda dockningen Apollo–Sojuz 1975.

Den satte Löjliga familjen.

2022-06-26

Neandertalare

Hur neandertalare framställts förr

Bilden av Frantisek Kupka efter instruktioner av paleontologen Marcellin Boule, först tryckt i The Illustrated London News 1909, visar hur man länge föreställde sig neandertalare: Grovhuggna halvapor, primitiva på alla sätt. Språk och sociala interaktioner ovan djurisk nivå? Ha! Glöm det!

Rester av neandertalare hade hittats tidigare – det vet vi nu – men det första fyndet som identifierades som en ny människa gjordes 1856 i den dal som, passande eller ironiskt, är uppkallad efter en viss Joachim Neander och därför heter "den nya människans dal" på tyska: Neanderdalen eller Neandertal (eller Neanderthal före 1901 års stavningsreform; den äldre formen lever kvar på många håll, exempelvis i det vetenskapliga namnet). Även med tidens dateringsmetoder insåg man att det rörde sig om en tidig människa.

Nu råkade en viss Darwin 1859 ge ut en viss bok som hette On the Origin of Species. Den lästes genast av de som hade med neandertalaren att göra. Utifrån deras tolkning av evolutionsläran utgick de ifrån att äldre former måste vara primitivare, såväl fysiskt som mentalt. Eftersom neandertalaren var äldre än H. sapiens, måste den vara primitivare – på alla sätt. Det hjälpte inte att det första nästan kompletta fyndet man hittade, i Frankrike 1908, varit en man i dåligt skick, utan tänder och med långt gången ledinflammation. Det studerades ingående av Boule, och skapade en populära bild av neandertalare som skulle visa sig mycket svår att komma förbi. Om man lyckats än …

Hur neandertalare framställs idag

För än idag är ju "neandertalare" ett invektiv om någon som man uppfattar som tjockskallig, efterbliven etc. Man kan hitta artiklar på temat "nu får vi omvärdera neandertalarna!", år efter år efter år … Vilket kanske beror på att det funkar som rubrik, men kanske återspeglar ett allmänt motstånd mot att ta till sig de "nya" uppgifterna. Trots att vi vet att de ägnade sig åt koordinerad jakt, ordentliga begravningar, konst, musik, sjöfart, och annat – de exemplen är väl belagda, annars bygger många påståenden i den stilen på indicier snarare än bevis. Och trots att Boules halvapa numera framställs som de tre ovan.

Sen finns det ju folk som hävdar saker … Det finns en "evolutions-detektiv" som heter Danny Vendramini, som på egen hand försöker att återlansera idén om neandertalare som barbariska halvapor, våldsamma primater, men primater som är tillräckligt intelligenta för att exempelvis kunna tillverka vapen. Det vore en långt värre fiende än vilken schimpans som helst! "The perfect predator", som han kallar dem. Och "fiende", ja, han lägger stor vikt vid att neandertalare jagade och åt upp H. sapiens, och våldförde sig på honorna. De höll så när på att utrota vår art, tills våra förfäder fick till det och tvärtom lyckades utrota dem.

Han hävdar vidare att den långa (50 000 år) och bitvis intensiva och traumatiska perioden av samexistens medförde en forcerad utveckling, likt vilket storkrig som helst – och detta skulle vara vår arts största och viktigaste krig någonsin, som skapade den moderna människan. Våra förfäder fick anledning att ta fram bättre vapen och lära sig att använda dem, ensamma och i grupp. Det intellektuella mödan gav även resultat på helt andra områden. Ett han nämner är språk, som "many researchers" hävdar skulle ha dykt upp plötsligt. Han tar även upp en del psykologiskt arv efter den traumatiska neandertal-perioden. Allt är inte nytt; det finns andra som föreslagit att oknytt som troll och jättar är spår i det allmänna medvetandet efter tidigare folkslag som våra förfäder skulle ha drivit bort. Men Vendramini gör idéerna till sina och driver dem vidare:

an innate sense of them and us, hyper-aggressive men killed anyone who looked or behaved even remotely like a Neanderthal, including hybrids and other humans. It was this lethal process of artificial selection that gradually unified human physiology and behavior.

- Vendramini, förordet till Them and Us: How Neanderthal Predation Created Modern Humans (2009) (han skriver ofta titeln som "Them+Us")

Dessa resonemangen kallar han "speculative", vilket här som så ofta är en ursäkt för att vingla ut allt längre bort från belägg, rim och reson. Begreppet passar även för resten av boken.

Vad som är fel? Det hade varit lättare att gå igenom vad som är rätt … 

Ta modellerna han tagit fram; han är mycket stolt över dem. De fångar onekligen hans bild av neandertalare. Han kallar dem "forensiska rekonstruktioner"; men åtminstone denna har ingen kriminaltekniker tagit fram. Den är gjord av Arturo Balseiro, som är en mycket duktig hantverkare, och har gjort modeller för en mängd … Filmer. Han är specialist på att göra monster, inte att återskapa verkliga människor, vare sig sapiens sapiens eller sapiens neanderthalensis.

I förordet nämner Vendramini att han minsann fått ett paper (om DNA, utan koppling till neandertalare) publicerat i en vetenskaplig journal. Men Medical Hypothesis hade länge en laissez-faire-attityd; om något gick att läsa och förstå så publicerades det. En sådan publicering är naturligtvis inget att skryta om. Att Vendramini gör det säger redan det en del.

Några år senare kan man konstatera att Vendraminis idéer inte verkar ha fått någon nämnvärd spridning. Gott så.


2022-06-24

Annandag midsommar

… Är det ju inte än. Men på söndag.

- Svenska Biet, 11 juli 1843

Ja, någon officiell röd dag är det ju inte. Vet inte om det någonsin varit det. Men man kan ju kalla dagen "annandag midsommar" om man vill. Det gjorde man länge.

- Svenska Dagbladet, 21 juni 1974

Det finns gott om annandag midsommar i beläggen, ända in på 1970-talet. Sedan tog de slut, av någon anledning.