CGI på 1960-talet

- Stan VanDerBeek Poem Field No 1, blue version (1967)


Det där ser kanske inte mycket ut för världen. Särskilt inte för att vara datorgrafik. Men "Poem Field"-snuttarna skapades på 1960-talet, på en IBM 7094. Den datorn lanserades 1962, använde transistorer (vilket var riktigt hi-tech), och kostade några miljoner dollar. Naturligtvis använde den hålkort.

Så här ser förresten användargränssnittet för en IBM 7094 ut. Inte riktigt Photoshop, Maya, eller vad folk använder nuförtiden. :-)

Stan VanDerBeek arbetade tillsammans med Ken Knowlton (som stod för kodandet) och Lillian Schwartz (som fortsatte inom området och höjde nivån från "demo" till utställningsnummer). Alla är väl värda att studera närmare.

Even if you suffer from the delusion that if you’ve seen one computer film, you’ve seen them all, give this stunning, original film a chance.

- Recension av Schwartzs film ALAE (1975) hämtad från Schwartzs hemsida lillian.com/films

OK, den här kan jag inte låta bli att ta med. Det är ett fotografi av Deborah Hay som scannats in i en dator. Om kvalitén är lite väl SFW så ska man veta att det hela gjordes 1967.

Computer-generated "Nude" by Ken Knowlton and Leon Harmon, Bell Laboratories. 12ft. long in black and day-glo green. The reclining nude represented the first experiment to scan a photograph into a computer and reconstitute it with a gray scale, using 12 discreet levels of gray, produced by mathematical and electronic symbols. The scanning process established a certain level of gray in a certain area of the photo and replaced it with one of the symbols. This process was used to try to establish the minimum amount of information the human eye needed to resolve an image. The image of Deborah Hay in the nude was photographed by Max Mathews. The original computer output was a photograph and was given to E.E. David, who, when he became President Nixon's science adviser, gave it to the Philadelphia Museum of Art.

- medienkunstnetz.net

Nya val mellan nyval, extraval och extra val

I grundlagen kallas val som inte är ordinarie för extra val och ingenting annat:

Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet.

- Regeringsformen 3 kap. 11 §

Alla slagningar jag kan komma på visar samma sak: Begreppet "extra val" har funnits länge men aldrig slagit igenom hos allmänhet eller i media. Där har det sedan generationer hetat nyval.

När man alls har använt ordet, vill säga. Även när det gungat i svensk politik har det sällan kommit så långt att man ens börjat diskutera ny-/extraval till riksdagen. Men det var just vad man gjorde under regeringskrisen 2014. Och då fick man anledning att fundera över de olika uttrycken, vilket som kändes bäst och vilket som var mest korrekt.

När man i fackspråkliga sammanhang refererar till regeringsformen och den formella valprocessen i riksdagen är alltså det [extra val] och inte nyval den lämpligaste benämningen.

- Nyval, extraval eller extra val?, Institutet för språk och folkminnen 16 december 2014

Det tycktes också en hel del om särskrivna "extra val". Mestadels inte. Det stred så till den grad mot den allmänna språkkänslan att TT gick ut och godkände sammanskrivningen "extraval".

Att regeringsformen har uttrycket i två ord beror antagligen mest på att det ska kontrastera till ordinarie val (det normala val som hålls den andra söndagen i september vart fjärde år), vilket av naturliga skäl skrivs i två ord. Man kan ha förståelse för att man i regeringsformen och i Regeringskansliets och riksdagens texter vill ha en redaktionell konsekvens i formen. Men det har alltså inget med betydelse eller vad som är riktigt att göra.

- Ibid.

Expressen trollar med siffror

När Expressen frågade folkvalda M-politiker ute i landet om M bör ta makten med hjälp av SD-förhandlingar svarade över hälften ja.

 - 324 M-politiker: Ta makten med hjälp av SD, Expressen 18 september 2018

Över hälften! Det är ju avgjort nyhetsvärde. Efter att ha gått igenom ett antal mer eller mindre kända företrädare så kommer efter själva artikeln det som ibland kallas metoddelen, hur man genomförde undersökningen. Och då hittar man följande:

Webbundersökningen, som skickades ut via Netigate till 4 299 förtroendevalda inom Moderaterna i hela landet under måndagsförmiddagen, hade besvarats av 16 procent strax efter klockan 20 samma dag. 

609 personer svarade på frågan: ”Tycker du att M ska ta makten med hjälp av SD-förhandlingar om det krävs?” Av dessa svarade 324 ja, 285 svarade nej.

Svarade över hälften ja? Ja, av de som svarade alls. Men de 324 är bara 7 % av alla tillfrågade. Expressen må komma undan med rubriken men att skriva som de gör i ingressen är inte ens "att luras utan att ljuga" (vilket även är titeln på en liten pärla till bok av Erik Ryding) utan att ljuga, punkt.

Lilla huset på prärien

Omslag från 1935

Serien är känd för att representera sunda och trevliga värderingar och familjen Ingalls vardagsbekymmer utgör handlingen.

- ”Lilla huset på prärien” blir långfilm, SVT Kultur 28 januari 2016

Om man vuxit upp med tv-serien tar det emot bara att se titeln. För det lilla jag minns är sockersött och äppelkäckt, en räcka genuint ointressanta "vardagsbekymmer" och valhänt serverade moralkakor. Det är synd, för böckerna är väldigt mycket bättre än så: Vardagslivet i nybyggarnas mellanvästern 1870-1894, i såväl prärie som storskog.

Sen är det svårt att inte bli nyfiken på dottern. Författarinnan Laura Ingalls Wilders dotter hette Rose Wilder Lane. Det var hon som fick morsan att ge ut barndomsminnena. Det antyds att hennes politiska preferenser påverkat materialet; om så var fallet märktes det knappast i tv-serien åtminstone.

Along with Ayn Rand and Isabel Paterson, Lane is noted as one of the founders of the American libertarian movement.

- Wikipedia: Rose Wilder Lane

(Vad långfilmen beträffar så verkar den fortfarade vara "under development", vilket kan betyda i stort sett vad som helst.)

Wikipedia: Little House on the Prairie

Lördagsfråga 532: Jubileums-Göteborg

1. Vattenfallet i Klippträdgården, högst upp i Botaniska trädgården i Göteborg. Anläggningens naturområden hade öppnats tidigare men de så kallade kulturområdena, med planteringar, växthus och grejor, öppnade 1923.
2. Pontus Fürstenberg är bara en detalj i Carl Larssons fina Fürstenbergska galleriet. Lokalen på bilden är i Fürstenbergs hem precis mitt i Göteborg; idag kallas byggnaden Palacehuset. Galleriet med dess tavlor återfinns i konstmuseet vid Götaplatsen. Museet invigdes förresten 1925, ironiskt nog två år efter att byggnaden stått färdig.
3. Gunder Hägg klockas in på 4.06.02 efter en engelsk mil vilket den 1 juli 1942 var (ännu ett) nytt världsrekord; t.v. kommer Arne Andersson (ännu en gång) tvåa. Arenan är Slottsskogsvallen, som invigdes 1923.
4. Det finns hur många lätta Lisbergsbilder som helst. Den här är avgjort klurigare. Kvarnen är en av få byggnader i parken som funnits på plats ända sedan den öppnade 1923. Den står i Lisebergs Lustgård som är en lite mindre känd men nog så sevärd del av Skandinaviens största nöjesfält.

Göteborg? Det hade varit väl enkelt. En ännu mindre gemensam nämnare är att anläggningarna (utöver ytterligare några) öppnade, mer eller mindre, under jubileumsåret 1923, då staden blott två år försenat firade 300 år. Den satte Tricky.

Mors lille Olle II - Farliga och snälla björnar

- Barnkammarskräck ca 1900: Elsa Beskow, Mors lille Olle

I Mors lille Olle I tog jag upp berättelsens historiska och litterära bakgrund. Här ska jag ta upp en annan aspekt: Hur har folk uppfattat björnen?

I sagor och sånger så är vargen farlig, björnen snäll. Hur kommer det sig? En björn på humör är ju ännu farligare än vilken varg som helst. Det kanske finns en logisk förklaring någonstans djupt därnere, men det känns som om en ologisk förklaring kan vara lika relevant. Man kan åtminstone konstatera att övergången från farliga björnar till snälla nallar inleddes i sagor, reklam m.m. under 1800-talet. Kan det bero på att folk flyttade från jordbrukssamhället på landet till genomciviliserade städer? Eller när teddybjörnar i början av 1900-talet började dyka upp i barnkamrarna?

En tydlig skillnad är i hur de framställdes: Naturtrogna björnar, där i synnerhet den framträdande bogen indikerar vilken rå urkraft vi har att göra med, ersattes med förmänskligade björnungar, som sedan stod modell även för de vuxna djuren.
 

T.v. Leonard Leslie Brooke (1900), t.h. modern omarbetad version (tecknad på DVD) där Guldlock räddar björnarna från en cirkus.

What was originally a frightening oral tale became a cozy family story with only a hint of menace.

- Wikipedia: Goldilocks and the Three Bears

Ett fint exempel från övergångsperioden är just Mors lilla Olle eftersom den berättelsen blir helt poänglös om man inte har med sig att björnar är absolut livsfarliga. Det skulle vara intressant att veta hur barn genom tiderna uppfattat det hela, om det nu går att kartlägga.

Lördagsfråga 532

Ig Nobel-prisen 2018

En av årets vetenskapliga höjdpunkter! Årets priser delades ut den 13 september. Varsego:

Medicinpriset: För studier av hur berg- och dalbanor kan snabba upp utdrivandet av njursten (USA).

Antropologi: Upptäckten att schimpanser på zoo härmar besökarna ungefär lika mycket och väl som besökarna härmar schimpanserna (en rad länder, däribland Sverige representerat av Tomas Persson på Furuviksparken).

Biologi: Upptäckten att vinprovare enbart på lukten kan känna närvaron av en fluga i ett vinglas (en rad länder, däribland Sverige representerat av Erika Wallin, Erik Hedenström och Marie Bengtsson). Läs mer: Bananflugehonans sexferomon avslöjat – kan förstöra smaken på ett glas vin (SLU 31 oktober 2017).

Kemi: Studie av hur mänsklig saliv fungerar som rengöringsmedel (Portugal).

Medicinsk utbildning: Inte navelskådning utan ... "Colonoscopy in the Sitting Position: Lessons Learned From Self-Colonoscopy." (Japan)

Litteratur: Belägg för att de flesta som använder komplicerade produkter inte läser manualen (Australien, El Salvador och USA). Det är alltså inte bara du och jag ...

Näringslära: Konstaterandet att en kannibalistisk diet ger betydligt färre kalorier än de flesta traditionella köttbaserade dieterna (Zimbabwe, Tanzania, USA).

Fred: Studie av hur förarens skrikande och svärande påverkar bilkörandet (Spanien, Colombia).

Reproduktionsmedicin: Studie av impotens med frimärken (en rad länder). Här fick jag ta reda på vad som egentligen gjorts:

The stamps, which were similar in paper and size to Japanese 10-yen postage stamps, were wrapped around the penis before sleep and the stamp ring was checked for breakage the next morning.

- Nocturnal penile tumescence monitoring with stamps in impotent diabetics

Ekonomi: Studie av hur effektiva s.k. voodoo-dockor (vilket i sig är en spridd myt) är när anställda vill ge tillbaka på buffliga chefer (Kanada, Kina, Singapore, USA).


Improbable Research: The 2018 Ig Nobel Prize Winners

Mors lille Olle I: Olle, Jon och Alvilde

Den här kan vi:

Mors lilla Olle i skogen gick,
rosor på kind och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå.
"Bara jag slapp att så ensam här gå!"

- Alice Tegnér (1895)

Men den här då?

Liten pilt i fjällskog gick:
Rosig kind och änglablick,
Munnen röd som tufvans bär ...
"Kors! hvad jag är ensam här!" – tänkte gossen.

- Wilhelm von Braun (1851)

Om von Braun var 1840-talets populäraste författare, som Wilhelm von Braun-sällskapet hävdar på sin hemsida, ska jag låta vara osagt. Men jag är ganska så tvärsäker på att det av hans alster som indirekt är mest känt idag är dikten Stark i sin oskuld. Handlingen är i stort sett densamma som i Alices alster.

En intressant skillnad är att von Braun gör en poäng av att hans dikt har verklighetsbakgrund. Gossen hette Jon Ersson och bodde i Sörsjön i Dalarna. Han var ett och ett halvt år när han i september 1850 mötte björnen. Den episoden brukar nämnas som "verklighetens Mors lille Olle". I von Brauns fotnot hänvisar han till en norsk tidning som källa; det är intressantare än det kanske låter.

För det finns en ännu tidigare förlaga.

Maurits Hansen (1794-1842) hade jag inte hört talas om tidigare, men han har ett visst rykte i hemlandet Norge. Han gav 1839 ut boken Mordet på maskinbygger Roolfsen, som åtminstone i Norge sägs vara världens första deckare, två år före Poes Rue Morgue. Och så skrev han sagor för barn.

En av Hansens sagor hette Lille Alvilde och kom ut 1829. Den börjar med att några barn är ute i skogen och plockar bär. En av dem är Alvilde, fyra år. Hon kommer bort från de andra, hittar inte tillbaka, och lägger sig att sova. När hon vaknar ser hon en björn som står och mumsar i sig bären från hennes korg. Först blir hon rädd. Men så ser hon djupt in i djurets blå ögon och inser på något sätt att den inte är farlig.

Alvhildes rena hjärta och troskyldighet tycks, i linje med romantikens  barnsyn, vara det som påverkar björnen så att han blir lika from som hon.

- Eva Söderberg, "Olle + björn = sant - Om barn, björnar och barndomens diskurser" (2009)

Jag har inte lyckats gräva fram texten till Lilla Alvilde. För den som vill jämföra Hansen (1829) med von Braun (1851) och Tegnér (1895):

»Kjære søde Bjørn! Du maa ikke gjøre mig Noget; for jeg er jo en snil Pige!« sagde Alvilde forskrækket. »Der har Du en Kurv til med Blaabær«. Bjørnen saa paa hende, kastede Kurven ned og spiste. Saa var Alvilde ikke længere saa meget bange; men hun skyndte sig at give Bjørnen flere Bær. 

- Maurits Christopher Hansen, Noveller; i udvalg: Lille Alvilde (1829)