Lördagsfråga 485

Äkta kopierade mynt

Olof Skötkonung var den förste kungen över något som kan kallas Sverige. Han var också den förste som lät ge ut mynt, vilket knappast var en slump; att prägla mynt var ett av få sätt som fanns att berätta vem som var landets kung.

Men myntslagning var det inga inhemska förmågor som behärskade. Expertisen importerades från England. Vi vet till och med vad de heter: Ælfric, Godwine, Leofman, Snelling och Ulfketill. De tillbringade några år i Sigtuna med att slå mynt.

Efter 1000 hade alla engelska myntmästare lämnat Sverige och de som därefter präglade mynten var uppenbarligen analfabeter. Inskrifterna på mynten blev alltmer förvirrade, för att inte säga obegripliga, och vikten kom att variera på ett sätt som stred mot själva idén med att prägla mynt. De svenska myntmästarna försökte så gott de kunde att härma de engelska förlagorna, men då de var analfabeter fick det högst oönskade konsekvenser. Till exempel finns det flera inskrifter där Olof beskrivs som REX (= kung) över ANCLO, ANCO eller AIO. Troligen hade myntmästarna försökt härma titeln REX ANGLO som betyder "kung av England".

- Tacitus.nu: Myntpräglingen i Sigtuna

I Maja Hagerman och Claes Gabrielsons Tusenårsresan (Prisma 1999) hittade jag en fin jämförelse mellan det engelska respektive svenska hantverket.

Originalet ...

... Och kopian. "Texten" går inte att läsa utan är ett försök att efterlikna bokstäver.

Å andra sidan behöver man inte vara analfabet för att man inte kan latinska bokstäver. Runor användes inte bara på monumentala stenar utan även till vardags och de svenska myntmästarna kan mycket väl ha behärskat dem.

Källkritik som generationsfråga

Internetstiftelsen i Sverige (iis.se) undersöker regelbundet hur svenska folket använder nätet. En av de många aspekterna man studerar är förhållandet till källkritik.

– Vi ser en ganska stor skillnad i mellan hur unga och gamla värderar sin egen kunskap när det gäller källkritik och hur man ska bedöma vad som är sant eller falskt på internet, säger Måns Jonasson.

Ja, det där har man ju hört förr. Men:

– Där ser vi tydligt att de unga har fått information via skolan kring hur man värderar information och de äldre säger att de inte fått den informationen, samtidigt ser vi att det är de äldre som absolut är flitigast i att dela vidare saker på internet.

- Yngre är mer källkritiska på nätet, SVT 19 oktober 2017

Det finns en spridd bild av att ungdomen skulle ha svårare för källkritik på nätet, vara mer lättlurad och så vidare än äldre generationer. Vi som växte upp med bibliotek med utvalda böcker, riktiga tidningar där riktiga journalister skrev riktiga artiklar och statsmedia som man kunde lita på har, enligt samma något dimmiga uppfattning, därmed fått åtminstone en lätt dos vaccin mot förvanskningar, dumheter och lurendrejeri. I själva verket är det tvärtom: För den som vuxit upp med internet är det självklart att man inte kan ta något för givet. Om det nu beror på skolans lektioner i källkritik, egna erfarenheter eller så bara insikten att på nätet kan vem som helst påstå vad som helst.

Norges evige kung

Norges skyddshelgon Sankt Olof. Och ingen annan. Jo, faktiskt.

Inte nog med att Sankt Olofs porträtt pryder Stockholms stad mest överallt (läs om förväxlingen i bloggposten Sankt Erik: Mannen, myten, faktoiden). Han är även Norges evige konung.

Jo, för i en medeltida norsk historia står det att en viss Harald Grenske ("grönländaren") ...

... made a very choice match with Ásta, daughter of Guðbrandr kúla, and she bore him Óláfr, perpetual king. 

[Fotnot] At his coronation in 1163/64 Magnús Erlingsson received Norway to rule on behalf of her perpetual king in heaven, St Óláfr.

- Historia Norvegiæ

Så dagens Harald V, liksom alla regenter före honom, har härskat på delegation. Lite som i Nordkorea, med deras evige president Kim Il Sung. Åtminstone under förutsättning att tjänsten Rex Perpetuus Norvegiae tas på allvar, vilket kanske inte är fallet.

Inget Allah i vikingatida band

Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt att vävda sidenband från vikingatida gravar har arabiska tecken som åkallar både Allah och Ali.

- Islam och tanken om Paradiset inspirerade vikingarnas gravskick, forskning.se 27 september 2017

Att nordbor under järnålder och vikingatid hade kontakter med såväl kristna som muslimer har alltid varit välkänt. Att man tog till sig impulser och återgav dem i egna verk är heller ingen nyhet, se till exempel bloggposten Engelsk arabiska för ett särskilt fint prov från 700-talet. Men det blev ändå en världsnyhet när forskare nyligen påstod sig ha hittat "Allah" och "Ali" i tyg från vikingatiden.

“My opinion is that those who wore the fabrics must have understood the symbolism,” said Dr. Larsson. “But certainly, the person who wove the fabrics could read and write and knew what the characters meant.”

Dr. Larsson also said: “There are so many puzzle pieces here that together they represent an idea. I’m not saying that these are Muslims. But they are partaking in a worldview shared by people living in Central Asia.”

- 'Allah' Is Found on Viking Funeral Clothes, New York Times 14 oktober 2017

Helt utan kunskap om vare sig kufiska eller avancerade textilier från vilken period som helst så var det ändå svårt att bli övertygad av "fyndet". Skulle inte det där lika gärna kunna vara ren dekoration? Kanske det har lika lite med Allah att göra som svastikan i mönstret med NSDAP?

Pilarna pekar ut rekonstruerad text, säger bitar som krävs för att annars godtyckliga mönster ska bli (spegelvänd) kufiska

En som inte övertygats är Carolyn Priest-Dorman. Hon påpekar det uppenbara, att mönstret bara blir kufiska om man utökar det.

Larsson's "discovery" is predicated on unfounded extensions of pattern, not on existing pattern.

- A String Geek's Stash: Viking Age Tablet Weaving: Kufic or Not? 12 oktober 2017

En annan och betydligt tyngre tvivlare är Stephennie Mulder, professor i muslimsk konst på universitetet i Austin. Hon har skrivit en detaljerad redogörelse i form av sextio tweets.

Dear Entire World: #Viking ‘Allah’ textile actually doesn't have Allah on it. Vikings had rich contacts w/Arab world. This textile? No.

- @stephenniem 16 oktober 2017

Här är ett utvalt renskrivet stycke som jag bedömt vara argumentationens höjdpunkt: Den påstådda kufiskan är inte bara extrapolerad och spegelvänd utan även anakronistisk.

As an Islamic art historian & archaeologist, I was immediately suspicious about style of Arabic epigraphy. It’s really so simple that I spent five days thinking, it couldn’t be that Larsson would make so fundamental and obvious a mistake. The issue is a serious problem of dating. Birka Viking textile is 10th c. Style of epigraphy in Larsson’s drawing is 500 years later.

- Tweet 6-8

Uppdaterat:

P4 Uppland har pratat med forskaren bakom resultaten [Annika Larsson] och hon säger att kritiken är för oseriös för att hon ska vilja kommentera saken.
Men Uppsala universitet säger nu att man tydligare borde ha angett att forskningsresultaten var preliminära och att de inte granskats av andra forskare.
– Vi var nog inte tillräckligt tydliga om att det här handlade om en delstudie i en pågående forskning som presenterades vid en utställning, säger Anneli Waara, presschef vid Uppsala universitet.
– Det är forskning som senare kommer att publiceras och peer reviewas.

- Kritik mot arabiskt forskarfynd i vikingagrav, SR P4 Uppland 18 oktober 2017

Lördagsfråga 484: Sparvar

1. En ung Édith Giovanna Gassion. Senare skulle hon börja uppträda, varvid hennes scenskräck och ringa längd renderade henne artistnamnet piaf, "sparven".
2. Hans Sperling och Martin Beck, spelade av Dieter Pfaff och Peter Haber. De tyska Sperlingfilmerna verkar vara nästan lika många som de svenska Beckfilmerna. I ett par av de senare träffades de två.
3. Den klassiska Disney-attraktionen Pirates of the Caribbean på Shanghai Disneyland. Den första PotC öppnade på original-Disneyland 1967. Långt senare fick man idén att göra en film av något så udda som en attraktion på ett nöjesfält... I dagens tappningar har givetvis en lätt igenkännlig Jack Sparrow en framträdande roll.
4. Olga Korbut, "sparven från Minsk": Före henne var elitgymnastik mest elegans. Från och med henne var elitgymnastik mycket mer teknik.

En fransk, tysk, amerikansk och vitrysk sparv. Den knep Pölsa Dum med en så subtil ledtråd att undertecknad så när missade den.

Ansgar kristnade inte Sverige

Ansgarskorset på Björkö restes 1834 till tusenårsminnet av munkens ankomst till Birka. Det är historielöst och högst ironiskt att man valde ett keltiskt kors som för tankarna till brittiska öarna. För under lång tid utgjorde de nordiska länderna ett sorts fromt slagfält där missionärer från det som idag är England respektive Tyskland stred om själarna. Så småningom skulle de senare utgå med segern. Och Ansgar spelade för det laget.

När har det påståtts att Ansgar kristnade Sverige? Inte i folkmun, men från källor som man kan förvänta sig något av? I vilka skolböcker? Inte ens i Rimberts Vita Anskarii, "Ansgars liv", påstås att missionären lyckades att bestående omvända svear och götar eller någon kombination därav, och då ska man veta att den sortens skildringar av heliga män och kvinnors liv aldrig satt sanningen före prisandet.

Grejen med Ansgar är att han är den förste missionären som vi har namnet på som besökte det som idag är Sverige. Vi vet att han inte var den förste, men de som kom före vet vi inte namnet på. Han var heller inte den siste. Vad han gjorde var att omkring år 830 bilda en församling i Birka. Den var på väg utför när han tjugo år senare åter besökte staden, och någon gång därefter upplöstes den. Ansgars mest bestående gärning förefaller att ha varit bildandet av Birka stift som förekom i rullorna ganska långt fram i tiden.

Eftersom facit är känt så har påståendet motarbetats så länge det cirkulerat, hur länge det nu kan ha varit.

Genom de arkeologiska gräfningarna, framför allt på Björkön (Birka), undersökningarna af kyrkoruinerna i Sigtuna i jämförelse med kyrkan å gamla Upsala, talrika ruinstenar [ruiner? runstenar?] och graffynd samt framför allt de under sistlidna sommar gjorda kyrkobyggnadsfynden i Clemensruinen i Visby sökte talaren uppvisa att kristendomen redan på 900-talet och tidigare var långt mera känd och omfattad i Sverige än man hittills antagit. Redan före Ansgar var kristendomen sannolikt ganska mycket känd här i landet.

- Dr Emil Eckhoff talar inför religionsvetenskapliga sällskapet, Östgötaposten 30 oktober 1908

Lördagsfråga 484

Fredag den 13

VoF Göteborgs officiella maskot med saltkar under stege (hopsnickrad av Stefan Jonsson) intill öl från lokalavdelningens stamhak Haket. Skrock-tidningen Free kom visst med också.

Idag är det den där dagen. Då arrangerar VoF Stockholm Skeptikerpub – Skrockversionen i källaren på The Londoner, Karlavägen 52-54 från kl 18. Och från kl 16 och nån timme framåt står VoF Göteborg med stege (som folk får gå under om de vågar) vid Kopparmärra, och predikar skepticismens lov i allmänhet.