2021-01-26

Varifrån kommer "halvsnödagen"?

Plockar du fram Bondepraktikan, den här gamla folkboken från 1600-talet med bland annat väderleksspådomar, och så bläddrar du dig fram till 25 januari. Då står det där att det är "halvsnödagen", ett ordspråk från Sörmland som innebär att hälften av vinterns snö, den ska ha kommit nu.

- Nu firar vi halvsnödagen, Sveriges radio P4 Dalarna 25 januari 2019

Enligt gammal tradition, men rötterna tillbaka till Bondepraktikan, så infaller den så kallade halvsnödagen den 25 januari. Det är då som hälften av den snö som väntas under vintern har fallit.

- Halvsnödagen, SVT Nyheter 25 januari 2021

Idag är det ju den 25 januari. Det är halvsnödagen. Det betyder att enligt gammal sägen ska idag hälften av den här säsongens snö ha fallit.

- TV 4 Nyhetsmorgon, 25 januari 2021

Det enda som krävs för att ett hus ska börja kallas för "spökhus" är att någon påstår att det spökar där (eller påstår att det påstås). Och det enda som krävs för att något ska kallas "gammal sägen" är att någon påstår att det är gammal sägen (eller påstår att det påstås).

Eller så säger man att det kommer från Bondepraktikan. Fast där finns en skillnad. Bondepraktikan går ju att kontrollera; man kan ta reda på om någonting står i åtminstone någon av utgåvorna. Och vid närmare eftertanke bör även den, som påstår att något är "gammal sägen", kunna visa upp något som visar att det åtminstone inte hittades på förra veckan.

Hur är det då med "halvsnödagen"? Finns den i Bondepraktikan?

Uppdaterat: Vad som faktiskt förekommit är uppfattningen att vintern skulle vara halvgången på Paulusdagen den 25 januari. Då ska hälften av vinterns snö ha fallit, björnen vänder sig i sitt ide, och vad annat man tänkt ut. Vad som definitivt är nytt är namnet "halvsnödagen". Och i Bondepraktikan letar man förgäves efter såväl uppfattning som ord.


Om man faktiskt plockar fram ett exemplar av "folkboken"* och bläddrar fram till 25 januari så hittar man ingenting om någon halvsnödag. Bara typiska klokskaper i den här stilen:

Skijn Solen S. Pauli Dagh klaar (then 25. Januarij.)
Thet betyder wisst ett fruchtsampt Åhr.
Men blifwer thet Regn eller Sniö
Då få wi ett medelmottigt Åhr at see.

- Bondepraktikan (1662), första svenska utgåvan

I de digitala arkiven hittas mer. Men inte mycket, och långt, långt senare än man borde hitta, om det nu varit frågan om en gammal tradition.

På KB:s arkiv med digitaliserade dagstidningar tidningar.kb.se är det första belägget för "halvsnödagen" i tryck från 2013 (Stockholms Fria Tidning, som naturligtvis kallar det för "gammal sägen"). På Twitter är de första beläggen från 2012. Ett tidigt belägg på nätet i övrigt är signaturen Saras blogg från den 7 november 2011: Temadagar. Hon anger tydligt temadagar.se som källa vilket leder vidare. Det hittills äldsta belägg jag hittat för "halvsnödagen" är archive.org:s arkivering av temadagar.se den 26 mars 2011. Närmast tidigare arkivering är den 23 november 2010 och då fanns halvsnödagen inte med.

I alla andra arkiv, från gamla tidningsläggar och books.google.com till Flashback, kammar jag noll. Andra språk jag prövat (tyska för äldre belägg, engelska för modernare) ger heller ingenting — förutom svenskar som under senare år glatt berättat om half snow day enligt gammal folklore.

Se även Mattias Axelsson: Vad är "halvsnödagen"? Högtider och traditioner, 25 januari 2021


* Här kommer vi in på en annan fet faktoid ... Många tror att Bondepraktikan är en förträfflig källa för kunskap om gamla traditioner och uppfattningar. Det är den inte. Bondepraktikan är en ursprungligen tysk text från 1500-talet som först översattes till danska, och därefter (utifrån den danska förlagan) till svenska. Några småbitar har lagts till ur svenska folktraditioner, men det allra mesta är importerat gods. Dess medicinska delar kommer mestadels från den medeltida skriften Regimen sanitatis, som gavs ut av den medicinska skolan i Salerno — mycket mindre folkligt blir det inte. Bondepraktikans rykte har gjort att många uppgifter som "känns" som om de kommer från den tillskrivs den, trots att de inte alls kommer från den. Se t.ex. Bondepraktikan om fruntimmersveckan.

2021-01-25

Lördagsfråga 644: Memer

  • Elissa Slater i Big Brother 2013 (YT).
  • Chloe i bilen på väg till Disneyland 2013 (YT).
  • Kayode Ewumi som "Roll Space" i hittepådokumentären Hood Documentary 2016 (YT).
  • Drew Scanlon på spelsajten Giant Bomb, 2013 (YT).

Bilderna ovan är de som visats tallösa gånger på det världsvida nätet (fast oftast animerade då). Bilderna nedan är de från lördagsfrågan.

Frågan sattes så småningom av anonym förmåga.

Att tre av memerna kommer från samma år var ett sammanträffande — en god årgång, helt enkelt. Bortsett från #1 tycker jag att det är svårt att spå någon större framgång för någon av dem. I synnerhet #4 var i original så subtil som tänkas kan; hur kom någon alls på idén att plocka ut och giffa till klippet?


2021-01-24

"Svea rikes lag" heter den inte

Sveriges Rikes Lag, "gillad och antagen på riksdagen år 1734", därefter stadfäst den 23 januari 1736.

Boken Sveriges Rikes Lag, den berömda i blått med guldtryck, är inte fullt så märkvärdig som man kan tro. Norstedts Juridik väljer ut ett antal lagar och andra författningar i Svensk författningssamling SFS och ger ut dem, i stort sett som vilken bok som helst. "Huvudverket" är SFS. Den var det visserligen länge sedan man kunde klämma in på några ordinära bokhyllor, så lagboken i "fickformat" är nog så användbar.

Frågan är vad den hetat?

Här tänkte jag först vara tvärsäker och påstå att den alltid, överallt, hetat just Sveriges Rikes Lag och inget annat. Namnet Svea Rikes Lag har förvisso förekommit som skriv- och tankefel, liksom på en teaterföreställning och vad annat folk hittat på. Men inte på lagboken.

Fast om det spridda småfelet verkligen är ett fel, så borde det väl vara busenkelt att hitta ett förtydligande ... Eller? Tycker jurister och juridikhistoriker att det är ett så trivialt fel att det inte är värt att uppmärksamma? Eller vad?

Men tills inget annat framkommit så utgår jag ifrån att Sveriges Rikes Lag aldrig hetat något annat än just så, och att de flesta exemplen på "Svea rikes lag" nog beror på att man tycker att ålderdomliga ordval passar i sammanhanget.


2021-01-22

Att genomskåda ett trick

Sibyllans hemligheter är en sann klassiker som inte kan rekommenderas nog. Den bukiga volymen börjar som en magisk encyklopedi som detaljerat beskriver illusioner av alla de slag, från close up mynt- och kortmagi till scenbyggen à la itusågade damen. Därefter kommer en encyklopedi i spådomskonst och liknande, med utförliga beskrivningar av hur man kan spå med kort, i kaffesump, händer, stjärnor och allt vad det är. Här kan man även lära sig analyserande villoläror som grafologi, frenologi, fysiognomik (exempel: den som ser ut som en kossa, beter sig som en kossa) och liknande. Till sist en blandad avdelning med fysikaliska och andra experiment, räknegåtor, med mera. — Boken har sedan 1905 getts ut många gånger. Den är väl representerad på landets antikvariat och kan erhållas för en hundring eller mindre, om man inte är intresserad av bibliofila exemplar.

Magidelen är som sagt detaljerad; den som lär sig alla handgrepp där har kommit långt. Jag lärde mig definitivt inte alla handgreppen, men prövade åtminstone på några. Som det som 1905 kallades tvåhandsvolt, numer the (classic) pass: En dold kupering. Eller lite mer precist: Man håller i smyg ett finger instucket i leken, vilande på ett kort man vill komma åt (t.ex. det som nån i publiken just dragit och fått lägga på minnet). Efter kuperingen hamnar kortet ifråga överst i leken och blir därmed lätt åtkomligt för vidare hanterande. För ännu mer detaljer finns det gott om klipp på Youtube:

När jag först försökte mig på manövern blev det, givetvis, klumpigt och långsamt. Snart gick det bättre, och efter ytterligare en del gnetande gick det väldigt mycket snabbare och smidigare än när jag började. Nu började jag komma någon vart, tyckte jag.

Senare samma dag gick ett avsnitt av en serie korta magiprogram på tv. En magiker med gäst visade och berättade om olika trick — man avslöjade lite grann, men verkligen inte mycket. Den här gången gällde det korttrick, lustigt nog. Ett par sådana gicks igenom. Vid ett tillfälle bytte magikern några ord med gästen samtidigt som han höll leken i sina kupade händer. Jag tittade på leken. Det blinkade till — ett ögonblick, bokstavligt talat. Hade jag blinkat samtidigt hade jag missat det. Efter en stund insåg jag vad det var: Det där var en tvåhandsvolt. Det är  det ska se ut. Jag insåg att det inte räckte att titta på rätt ställe för att avslöja tricket, man behövde även veta vad man skulle hålla utkik efter. Och inte blinka vid fel tillfälle.

Det är den enda gången jag är säker på att ha sett något i en trolleriuppvisning som det inte var meningen att jag skulle se. Det var heller ingen amatör som höll i korten utan John Houdi, en av landets främsta. Den lilla glimten minskade inte respekten för tricket eller hantverket, tvärtom. Möjligen kan aningen om hur mycket träning, tid och talang som krävs för att verkligen komma någon vart ha avskräckt en smula.


2021-01-21

Hur länge ska man debunka?

- En gammal bild som visar vad folk trodde om jordens form? Nej, en modern bild från 1888 som visar vad man då trodde att folk förr trodde.

Att jorden är platt är en vanföreställning man slentrianmässigt tillskriver folk "förr". Inte minst kyrkan. En som skulle ha motarbetat den var Columbus, som fick övertyga skeptiska sjömän att de inte skulle segla ut över en jättekant ute på Atlanten ... Allt det är fel. Sedan antiken och in i våra dagar har det alltid funnits en obruten, allmän insikt om att jorden är klotrund (faktoider: Jorden är platt). Kyrkan var ett tag inne på att solen kretsar kring jorden, det är en komplicerad historia som åtminstone inte har med jordens form att göra. Uppfattningen att folk "förr" trodde att jorden var platt är lustigt nog ungefär lika gammal som företeelsen att gå runt och vifta med övertygelsen som ett demonstrationsplakat, eller sedan början/mitten av 1800-talet.


- SvD 1933

Slagrutor har avfärdats otaliga gånger. Som t.ex. av nobelpristagaren Arrhenius, som 1914 redogjorde för de helt negativa resultaten av en undersökning i Humlegården (bloggposten Slagrutor). James Randis stora pris söktes många gånger av rutgängare (Example of a test (dowsing)). Alla var ärliga, alla var förhoppningsfulla, många övertygade om att de skulle lyckas, och de intressantaste stannade inte där: De var förvånade över att slagrutor räknades som något paranormalt. Ger man sig ut och frågar folk på gatan kommer man att få exempel på samma förvåning, från folk för vilka slagrutors påstådda funktion är vardagsfysik. Trots över hundra års debunkande.



- Komplett med växter och prylar som signalerar äkthet, genuint ...

Homeopati kan vara det näst mest kända kvacksalveriet, efter akupunktur. Många tror att det rör sig om naturmedel, gammal beprövad folkmedicin. Den som hänger på denna blogg vet att homeopati är det utspädda vattnets kvacksalveri (se t.ex. bloggposten Snabbkurs i homeopati). Det är varken gammalt eller sprunget ur de breda folklagren, utan uppfunnet av en ensam tänkare ca 1800.

Hur länge ska man behöva påpeka hur det egentligen ligger till? Den som idag känner till homeopati, intresserar sig för det och kanske rentav tar kurer då och då, men som ändå inte känner till dess grundprinciper — är inte en sådan person bortom all räddning? Det måste väl krävas aktivt förnekande för att 2021 vara okunnig om något som är så vida spritt och allmänt känt? Eller vad det nu är.


*


James Randi talade om "unsinkable rubber ducks": Folk som vägrar att låta sig övertygas, oavsett hur många och goda fakta de får ta del av. Det är ett problem. Men hur kommer man åt de som inte ens kommer så långt? Som år efter år lyckas hålla sig borta från varje påpekande om att det och det är villfarelser, hittepå och fel? Och som aldrig hört talas om ... Allt vad det är.


2021-01-20

Intressant beskrivning av QAnon

When I saw QAnon, I knew exactly what it was and what it was doing. I had seen it before. I had almost built it before. It was gaming’s evil twin. A game that plays people. (cue ominous music)

- Reed Berkowitz: A Game Designer's Analysis of QAnon, medium.com 30 september 2020

Här på bloggen tipsar jag sällan om längre artiklar. Nu tipsar jag om en längre artikel. För Berkowitz beskrivning av QAnon är inte bara annorlunda, när han jämför dess mekanismer för att locka nyfikna och behålla dem med grepp i dataspel och rollspel, film och litteratur. Det är även den intressantaste beskrivning av QAnon jag sett.

Konspirationsteorin QAnon har aldrig intresserat mig särskilt mycket. Jag vet inte riktigt varför. Kanske fenomenet är lite väl vrickat? Kanske för att det är en omfattande och komplicerad konspirationsteori, som kräver såväl grundläggande kunskaper i USA:s inrikespolitik som koll på dagsläget för att komma till sin rätt? I vilket fall som helst har jag aldrig fångats av den. Det har jag väl inte nu heller, men det känns allt som om jag kommit den ganska mycket närmare. För Berkowitz går inte så mycket in på de otaliga detaljerna, i synnerhet teorins omfattande terminologi, utan fokuserar på de mekanismer som gjorde att just denna konspirationsteori blev 2020 års viktigaste. Det gör framställningen begripligare och mer tilltalande än något annat jag sett om QAnon, och förresten det mesta jag sett om konspirationsteorier i allmänhet.

Och inte minst: Den beskriver även kommande konspirationsteorier. För är det något man lär sig av att studera konspirationsteorier, så är det att konspirationsteoretiker lär sig av varann. Framgångsrika recept återkommer.


2021-01-19

NE:s ouppdaterade ordbok

Norstedts randiga ordböcker är klassiska. De övertogs 2015 av Nationalencyklopedin NE, som fortsätter att ge ut och uppdatera materialet. Utgivningen är såväl digital som i form av fysiska pappersböcker. Det sistnämnda är sannerligen inte självklart; vi får se hur länge det kommer att fortsätta.

När det gäller uppdaterandet av materialet ... Så finns det några frågetecken. [Uppdaterat: Som nu rätats ut, se längst ner i bloggposten]

Här är tre ord som jag slagit upp på deras hemsida, www.ne.se (gemensam för uppslagsverk och ordbok):

biodynamisk — som endast använder naturliga gödselmedel och allmänt naturenliga metoder; om odlingssätt ~t jordbruk [...] HIST.: sedan 1942

påskhare — ett (harliknande) fabeldjur som spelade en viktig roll i gammalnordiskt påskfirande. HIST.: sedan 1901

mödomshinna — hinna som (delvis) täcker slidans mynning hos en kvinna som inte har haft samlag och vanl. brister vid första samlaget. HIST.: sedan 1734

Dessa definitioner kan jämföras med de som NE lagt in i sitt uppslagsverk, här lätt hopredigerade:

biodynamisk odling — form av ekologisk odling, där man avstår från fabrikstillverkade, lättlösliga gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel samt sätter särskild tilltro till "kosmiska inflytanden", bl.a. vid framställning av komposter, vartill s.k. biodynamiska preparat utnyttjas.

påskhare — barnfiktion: en hare som lägger ägg eller kommer med ägg till barnen, parallell till julens tomte. Känd från sent 1600-tal i Pfalz och Elsass, lanserades efter 1850 över hela Tyskland av sötsaks- och leksaksindustrierna som påsksymbol för barn.

mödomshinna → slidkrans — slemhinneveck som utgår från slidmynningens bakre kant och som delvis täcker slidöppningen [...] har spelat en viktig roll som bevis för en bruds kyskhet.

Det där var olika bud. Bitvis väldigt olika. Och uppslagsverkets texter är inte bara längre utan korrektare. Bortsett från uppgifterna om de tidigaste beläggen (där jag snabbt hittar belägg från/uppgifter om 1939, oförändrat 1901 resp. 1682) är ordboken snett ute eller har helt enkelt tvärfel. När jag skriver detta i januari 2021 är jag heller inte den förste som påpekar det.

När det gäller biodynamisk odling framställer man den som om den vore identisk med ekologisk odling (hopblandningen är inte ny, jämför bloggposten Biodynamik hos Svenska akademien m fl). Nog borde man ta med något om den ockulta aspekten? Och åtminstone nämna konstruktörens namn, som här i NE: "Biodynamisk odling har sin idémässiga utgångspunkt i Rudolf Steiners antroposofiska åskådning."

Det första exempel jag hittat där någon påpekat för Norstedts, som på den tiden fortfarande stod för driften, att de är snett ute med biodynamiken gäller inte den helsvenska ordboken utan den svensk-engelska, där organic översattes till "biodynamisk" istället för korrekta "ekologisk".

Jag kontaktade då er om saken - jag vill minnas att första gången var 2007. Därefter har jag gjort det några gånger till, men har alltså fått inga eller knapphändiga svar. Och översättningen organic - biodynamisk står fortfarande kvar.

- Anders Lindqvist: Öppet brev till Norstedts ordboksredaktion, bloggen vemihelvete februari 2013

Chefen svarar och hälsar att organic minsann översätts till "ekologisk" sedan en tid tillbaka, såväl i deras orddatabaser som på papper, och att den felaktiga bara finns kvar i deras största engelska ordbok "Professionell".

Det kommer naturligtvis att korrigeras även där — om det kommer en ny tryckt upplaga. Det som gäller nu är ju främst det digitala.

- Håkan Nygren, chef Norstedts Ordbok, februari 2013

När jag just nu, i januari 2021, går till ne.ord.se och slår upp organic föreslår ordboken icke desto mindre översättningen "biodynamisk".

Om företeelsen påskhare skrev folklivsforskaren följande inför en tidigare påsk:

I anknytning till påskhelgen vill många dagstidningar ge läsarna information om våra påsktraditioner. Till exempel om påskharen. Därvid har det hänt att man har förlitat sig på Nationalencyklopedins ordbok. Det borde man inte ha gjort. Där kan man nämligen läsa: [se ovan] I denna definition har praktiskt taget allt blivit fel.

- Bengt af Klintberg: Mysteriet med haren som började värpa, SvD 28 mars 2013

Jag vet inte när den "gammalnordiska" epoken inträffade — ordet finns inte med i NE:s ordbok — men nog får man ett intryck av hedendom. NE:s uppslagsverk berättar att de kom till Sverige efter sekelskiftet 1900 vilket är korrekt. Varifrån kommer idén om "gammalnordiska" påskharar? Det närmaste jag hittat är när Jacob Grimm (en av bröderna) 1835 föreslog en koppling till den germanska gudinnan Ostara/Ēostre (se även bloggposten Påsk, Ishtar och okunnighet). Men påskharen fanns inte på hennes tid. Det är som om man skulle försöka reda ut Kalle Ankas roll i medeltidens julfirande.

Till sist ordet mödomshinna och dagens överlägset tyngsta faktoid. För sagan om det påtagliga intyget på kvinnans oskuld är det sannerligen inte bara Norstedts/NE som spridit. Men nu har tiden sedan länge runnit ut för en av de mest klassiska myterna över huvud taget. Vi vet, eller borde definitivt veta, att hinnan i sin klassiska betydelse inte finns och aldrig har funnits. Däremot har tron på den ställt till det något ofantligt genom seklerna. Även en mycket kort beskrivning av ordet bör därför snudda vid såväl den närmaste medicinska motsvarigheten som begreppets historik. Så som man gör i NE. Men som man inte gjorde i Norstedts ordbok, och fortfarande inte gör i NE:s ordbok.

- @dunkels konverserar med @norstedts på Twitter i oktober 2015

En som bevakat Norstedts, numera NE, på denna punkt är Elza Dunkels. Efter den första påstötningen ovan blev det fler. Men inte har det räckt.

En uppenbar fördel framför en tryckt encyklopedi är naturligtvis uppdateringshastigheten. Det tycks dock inte bara ha med mediet att göra, det finns även en inbyggd tröghet i de gamla systemen. Hur skulle vi annars kunna förklara att Norstedts ordbok även i sin app har en urmodig och helt felaktig definition av mödomshinna? En app som uppdateras ideligen borde kunna ha lika aktuell information som Wikipedias uppslagsord.

- Elza Dunkels: Wikipedia fyller 20 år, bloggen Nätkulturer 15 januari 2021

Ja, hur skulle vi kunna förklara det?

*

Att uppdatera digitalt material av den här sorten är rent tekniskt ett ögonblicks verk. Men det är ju inte det som tar tid, utan att bestämma sig för vad där ska stå. I dessa fall — kanske många fler? — måste det dessutom finnas någonting annat. Det vore kanske intressant att få reda på vad det en gång i tiden var som hindrade Norstedts från att fixa uppenbara fel när de blev tipsade om dem, och vad det är som än idag hindrar dem.

*

Uppdaterat: Fick, till slut, en förklaring. NE:s ordbok är på väg ut. Den uppdateras inte längre, ens officiellt. (Vilket visserligen inte förklarar tidigare års orubblighet.) Ersättaren Svensk Ordbok (finns på oundgängliga svenska.se) har tagit över mycket material — bland annat definitionerna av biodynamisk, påskhare och mödomshinna — men där är en ny upplaga på väg. Den ska bli intressant att läsa. Och framför allt att se om inlämnade korrigeringar blir till faktiska uppdateringar.


2021-01-18

Lördagsfråga 643: Wiki

  1. Loggan för hemsidan WikiWikiWeb som startades av Ward Cunningham 1995. Det speciella var att vem som helst kunde uppdatera den, en egenskap som fick heta "wiki" efter originalet.
  2. Kapten Davidoff med den lilla roboten W1K1 "Wiki" i Jason of Star Command (1978).
  3. Hawaiis internationella flygplats har en terminalbuss som heter Wiki Wiki Shuttle. Wiki betyder "snabb" på hawaiiska, wiki wiki "snabbare"; en komparering med så kallad reduplikation.
  4. Wanda Opalinska spelade en tid Wiki Dankowska i evighetssåpan Coronation Street.

Även Wikipedia, som ju fyllde år i fredags, godkänns. Den satte Tricky och ögonblicket därefter Tomas.