2015-05-24

Biometri

Mer reklam... Måndag (imorgon) kväll blir det en föreläsning om biometri, det vill säga de tekniker som används för att identifiera oss genom våra fingeravtryck, ögon, röster, eller andra kännetecken. Eric Setterberg berättar om ett fält som jag i princip inte kan ett dugg om, och från den nivån kan det ju bara bli bättre.

Dag & tid: Måndag 25 maj kl 19
Plats: Haket, Masthuggstorget, Göteborg
Arr: VoF Göteborg
Evenemanget på Facebook



2015-05-23

Lördagsfråga 361

(Man kan aldrig få nog av gubbar i svartvitt.)

2015-05-22

Skrönan om Diderot och Euler

Här har vi den store encyklopedisten Denis Diderot (t v) och den store matematikern Leonhard Euler. De levde båda på 1700-talet, det skilde bara några år emellan dem. Diderot tillbringade 1773-74 några månader i den ryska huvudstaden St Petersburg, där Euler levde största delen av sitt liv. Man kan utgå ifrån att de lärda herrarna träffades — men det gick definitivt inte till på det sätt som det beskrivs i denna spridda skröna.
Katarina bekymrade sig för Diderots ateistiska inflytande på omgivningen. Hon bad den innerligt kristne Euler om hjälp. Denne sade sig ha ett bevis för Guds existens, och utmanade Diderot inför publik: "a + b upphöjt till n genom n är lika med x, alltså finns Gud, vad säger du nu?"
Enligt skrönan begrep sig Diderot inte alls på matematik utan tappade hakan, och fann djupt generad för gott att lämna hovet och landet.
Denna historia förefaller att vara särskilt populär bland matematiker, snarare än religiösa. Den är dock inte sann. Givet vad vi vet skulle den heller inte kunna vara det, av flera skäl. Euler skulle knappast ha nedlåtit sig till att genera en lärd herre på det sättet, allra minst med ett löjligt "Gudsbevis" som måhända gränsade till blasfemi. Dessutom så hade Diderot mycket god koll på matematik, och kände inte minst igen trams när han såg det.

Den första versionen av skrönan har spårats till Dieudonné Thiébault, Mes Souvenirs de vingt ans de séjour à Berlin (1801). En version återgavs av den engelske matematikern Augustus De Morgan, och det var den som fick spridning.

Enligt min källa Brown hade De Morgan justerat berättelsen på tre punkter:
  1. Den matematiska formeln är lite annorlunda.
  2. Matematikern identifieras som Euler.
  3. Hos Thiébault blir Diderot inte ställd, men märker snart omgivningens fientlighet och väljer därför att avvika. Att algebra var "rena hebreiskan" för honom var De Morgans tillägg.
Den första punkten kan svårligen spela någon roll.

Den andra punkten är intressantare, även om det knappast fanns så värst många matematiker vid hovet vid den aktuella tidpunkten (och garanterat ingen i Eulers klass).

Den tredje punkten är kanske avgörande för skrönans spridning: Att Diderot utmålas som en löjlig figur, offer för ett practical joke. Skillnaden mellan en idé som får genomslag och en som inte får det behöver inte vara uppenbar. Däremot är det uppenbart att episoden är grovt orättvis mot både Euler och Diderot.


Källa:
- B. H. Brown, "The Euler-Diderot Anecdote", Isis vol 49, nr 5 (maj 1942)

2015-05-21

Slagrutor II

En slagruta, det vet ju alla vad det är: En Y-formad grenklyka som sägs kunna hitta vatten.

Man kan konstatera att slagrutan hör till de allmänt kända vanföreställningarna som inte behöver förklaras; som spöken, Bermuda-triangeln, Loch Ness-monstret och några till.

Man kan även konstatera att vanföreställningar antingen glöms bort eller förändras. Slagrutan är ett typiskt exempel på det senare. För det tog rätt lång tid innan någon kom på att försöka leta vatten med slagruta.

Ur Agricola, De re metallica, "Om metaller" (1556)

Slagrutor finns belagda sedan 1400-talet*. Huvudsyftet var länge att hitta malmådror. Martin Luther sägs fördöma bruket i Decem praecepta Wittenbergensi populo praedicta (1518), jag har inte hittat var. På 1600-talet finns belägg för slagrutor som "magiskt instrument", i brist på bättre ord; de användes för att försöka hitta saker i allmänhet, eller för att få svar på frågor. Som pendeln som ska visa om barnet blir en pojke eller flicka.

Det är först framåt 1800-talet som slagrutor börjar användas för att leta vatten. Ett tämligen tidigt försök tillskrivs en viss Bartholemy Bleton, som i slutet av 1700-talet skulle ha hittat en underjordisk sjö i Paris.

Om denne Bleton hittade jag en episod som inte saknar intresse ens idag:
Han förklarade att kraften hindrades om han isolerades från marken. För att bevisa detta ställde han sig på en pall med glasben, [var man nu hittar sådana] varefter slagrutan inte längre rörde sig. Men vid ett tillfälle så passade en klipsk observatör, dr Charles, på att sabotera isoleringen utan att Bleton märkte det. Effekten var fortfarande densamma, med en orörlig slagruta, trots att den borde ha rört sig. Som förklaring hävdades det, att Bleton trodde att han var isolerad, och staven svarade på det som fanns i Bletons huvud, och visade alltså dennes sinnesstämning. Denna desperata hypotes må vissa uppfatta som ett erkännande att Bleton blev överrumplad.
Senare togs Bleton även ner i en kyrka (krypta?) under vilken man visste att inget vatten fanns på åtminstone 30 meters djup.  Det hindrade naturligtvis inte rutgängaren från att hitta vatten. Etc.

- Ur artikel från London Standard, återgiven i The Pittsburgh Dispatch, 9 januari 1889

En annan uppgift i samma artikel, som avhandlar "användandet av slagrutan som instrument för upptäckandet av underjordiskt vatten, som på sistone väckt avsevärd uppmärksamhet", rör vad som förefaller att vara brukets introduktion i England. En viss Judith Noel befann sig 1772 i Frankrike och såg en bonde hitta vatten med slagruta. Hon prövade att hålla i slagrutan och fann att den fungerade lika bra i hennes händer. Väl hemma utövade och spred hon idén bland vänner och bekanta. Dessa var inte så få eftersom unga fröken befann sig i samhällets övre kretsar. Senare skulle hon gifta sig Milbanke och bli mor åt Anna Milbanke, som i sin tur gifte sig Byron och blev mor åt Ada Byron, grevinna av Lovelace.

Kan avrunda med att åtminstone dagens rutgängare sällan far med osanning, på så sätt att de verkligen tror på slagrutan.
... no claimants even approach the dowsers for honesty. These are persons who are genuinely, thoroughly, self-deceived.
- James Randi


Källor & lästips:
  • Jesper Jerkert, "Från Ad hoc till Önsketänkande": slagruta (Fri Tanke 2012)
  • Wikipedia: Dowsing
  • Faktoider: Slagrutor

* Som vanligt finns det entusiaster som tillskriver slagrutor en mångtusenårig historia. Här är ett exempel som man åtminstone kan skratta åt.

Among the many fascinating wall murals, not only did they locate an art gallery devoted exclusively to the depictions of spacecraft and ET's, they also found a remarkable huge wall painting of a dowser, holding a forked branch in his hand searching for water, surrounded by a group of admiring tribesmen.  These wall murals were carbon dated and found to be a least 8000 years old.

2015-05-20

Biologisk medicin & biologiska mediciner

Ibland blir det fel.
Läkemedelsbolaget Astra-Zeneca planerar att satsa 2.3 miljarder kronor på att i Södertälje bygga en produktionsanläggning för tillverkning av biologiska läkemedel. [...]

Biologisk Medicin är en annorlunda vårdfilosofi än den skolmedicinska. Den har ett annat synsätt på sjukdomar och en annan strategi för hur de ska behandlas.
- Börje Peratt: Trendbrott inom svensk läkemedelsindustri, Humanism & Kunskap 19 maj 2015

Vad är detta? Ska Big Pharma bli Big Quack?

För även om allt inte är vansinnigt inom det som beskrivs som biologisk medicin (det är det sällan, om någonsin) så är det utan tvivel grovt ovetenskaplig och bedräglig verksamhet. Följande klipp är helt typiskt:
Man kan också säga att skolmedicinen är den manliga principen byggd på att det är mänsklig logik, teknologisk rationalitet och medicinsk ingenjörskonst som ska kurera patienten, medan Biologisk Medicin är den kvinnliga principen byggd på helhetstänkande, intuition, samspel med Moder Jord och inriktad på att plocka fram eller stimulera människans egna självläkande krafter.
- 2000-talets vetenskap: Biologisk Medicin

Karl-Otto Aly är mest känd för sin verksamhet på Tallmogården, det klassiska hälsohemmet. Där var fasta nyckeln till hälsa, liksom en del andra idéer som lanserats av den bitvis djupt obehaglige Are Waerland. (Hans tidning Solvikingen, grundad 1940, lever än idag som tidningen Hälsa. De fascistiska bitarna är omsorgsfullt utrensade, jfr bloggposten Solvikingen.)

Är det sådant som Astra-Zeneca miljardsatsar på? Nej; givetvis inte.

För biologiska mediciner är någonting helt annat:
Ett biologiskt läkemedel är ett preparat vars aktiva substans har producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad).
- Läkemedelsverket: Biologiska läkemedel

Listan med exempel inleds typiskt nog med vaccin, kvackarnas hatobjekt #1.

Det dröjde heller inte länge förrän den inledande artikeln uppdaterades, till en i nuläget något förvirrad framställning där den tidigare entusiasmen inte retuscherats bort helt. Länken går till en arkiverad version av originalet.

2015-05-19

Svenska seriefigurer

"Läderlappar" var länge vad man kallade fladdermöss. I bestämd form kunde det syfta på Johann Strauss d.y. operett från 1874, Die Fledermaus i original och just Läderlappen på svenska. Utan att ha belägg för saken så lutar jag åt att när seriefiguren Batman 1951 fick sitt svenska namn Läderlappen, så hade man operetten i bakhuvudet. (Vilket jag tog upp i bloggposten Läderlappen.)

Då känns den här desto säkrare:
Popeye introducerades i Sverige 1930. Då fanns det sedan flera år ett väl inarbetat sjömans-namn i populärkulturen.
En ung sjöman, Karl-Alfred var hans namn,
han for så vida, ifrån hamn till hamn,
han var så lycklig med sitt fria liv,
han hade ännu ej förälskat sig.
- Evert Taube (t.v. ovan): Karl-Alfred & Ellinor (1918)

Nästa är desto vanskligare. Varifrån kommer namnet Långben?
Ett långsökt förslag är Jean Websters bok. Pappa Långben kom ut på svenska 1916 eller något tidigare. De har ingenting gemensamt utöver namnet. Det gäller även för andra, betydligt mindre kända långbeningar som funnits genom historien och som när Goofy kom till Sverige (när det nu var) inte var i närheten lika kända som Websters bok.
Erik Långbens afkomlingar i sex led voro alla riddare och synnerligen framstående män i Danmark. Den 4:e i ordningen af dem leide 1314 och förde i sitt vapen en hvit stjärna i blått fält. Han skref sig liksom förfäderna till Aagaard och Restrup.
- Ada Rydström, Boken om Tjust: Den svenska ätten Gyllenstjerna och dess afkomlingar i Tjustbygden (1921)

2015-05-18

Lördagsfråga 360: St Helena

  1. Elin eller Helena av Skövde heter hon som är på den kommunens vapen. Hon levde på 1100-talet och var länge ett lokalt skyddshelgon. Den avhuggna kroppsdel som hon förevisar är för övrigt ett finger och ingenting annat.
  2. En bit av det sanna korset, alltså just det som Jesus verkligen var uppspikad på en gång i tiden, ej att förväxla med de förfalskade bitar som lär cirkulera. Denna bit finns i Wien. Korset hittades, enligt en historia som givetvis inte kan vara annat än sann, av kejsarinnan Helena ca år 300. Hon var för övrigt mor till Konstantin, han som tillät den nya religionen i riket, med världshistoriska konsekvenser.
  3. Napoleon på Sankta Helena. Detalj ur tavla av Francois-Joseph Sandmann. (Se även xkcd: Napoleon)
  4. Den sköna Helena. Åtminstone som Frederick Sandys tänkte sig henne 1867.
Helena, tyckte Stålhumlan. Korrekt! Trenne Sankta Helena, plus en ohelig. Vilket minner om att det just idag är 35 år sedan en av vår tids mest spektakulära geologiska händelser, då berget St Helens, Washington, USA exploderade.

Dessutom är det i dagarna prick 100 år sedan vulkanen Lassen Peak i Kalifornien fick ett ovanligt explosivt utbrott i en serie av explosiva utbrott.

Berget St Helens kallas för övrigt Lawetlat'la av en lokalbefolkning, Loowit av en annan. De amerikanska nybyggarna var erkänt risiga på att komma på bra namn (bortsett från delstater där de många gånger lyckades riktigt bra).

2015-05-17

Rakblad i pyramider

 
Den här grejen var inne på 70- och 80-talet: Idén att pyramidens hemlighet låg i dess proportioner. Om man hade en modell med rätt proportioner* så skulle den, oavsett skala och material, ha samma mystiska egenskaper. Ett antal exempel på hur denna kunde användas fanns, och det var alltid två som återkom: 1) att hålla matvaror färska och 2) att göra slöa rakblad vassa igen.

Vad är grejen med rakblad? Det är en liten detalj som, när man studerar den närmare, har en intressant förklaring.

Redan 1933 kunde man i en London-tidning läsa en insändare om hur rakblad som placeras i nord-sydlig riktning på något sätt behöll skärpan längre. Den kan ha varit en del av en större tradition som kan ha påverkat pyramid-faktoiden; men jag tror inte det; troligare är att de var oberoende av varandra.

Det finns även en spridd historia om hur fransmannen Antoine Bovis ska ha upptäckt pyramidens kraft, när han hittade en samling döda djur inuti den stora pyramiden som borde ha ruttnat men inte gjort det. Historien om honom är dock en skröna. Han besökte till exempel aldrig Egypten.

Den som, inspirerad av Bovis-skrönan, skulle göra modell-pyramiderna berömda var en tjeckoslovakisk medborgare, Karel Drbal. Han patentsökte 1949 en pyramidal rakbladsförbättrare. Han lär ha fått patentet beviljat.

Rakbladen fanns alltså där från början. Återigen, vad är grejen? Grejen är att vi befinner oss på fel sida järnridån. I östeuropa hörde rakblad till de eviga bristvarorna. Varje gång de kom ut i affärerna tog de slut blixtsnabbt, och de betingade höga priser på svarta marknaden. Det var därför som en grunka som fick slöa rakblad att bli som nya lät som en god idé.

Källor:
Wikipedia: Pyramid power
Daniel Loxton, Sources & bibliography [till en artikel om pyramidernas mystiska kraft]

Se även bloggposten Pavlitas psykotroniska mojänger för mer om den bok som spred den pyramidala trenden västerut.

* Med "rätt proportioner" avses måtten på Keops pyramid. Av någon anledning har de öppensinnade intresserat sig mer för den pyramiden än alla andra ihop.