Lördagsfråga 520

Gubben Noak uppfinner vinet

Att gubben Noak planterade vin på marken vet ju alla. Upplysningen har nått oss via 1 Mosebok 9:20:

Och Noah begynte til och wardt en åkerman och plantade wijngård.

- Karl XII:s Bibel

I nästa svenska översättning är upplysningen kompletterad med en liten men intressant detalj, min markering:

Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård.

 - 1917 års Bibel

Varför nämndes inte pionjärinsatsen i den förra översättningen? Därför att den inte finns med i källtexten.

- Blue Letter Bible: Genesis 9:20

Idén att Noa var den förste som odlade vin bygger på versen därefter:

Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård. Men när han drack av vinet, blev han drucken och låg blottad i sitt tält.

- Bibel 2000

Att Guds utvalde förföll till suput var en fråga som kyrkofäderna tidigt grubblade över. En av dem var Johannes Chrysostomos ("Johan med guldkäften", syftandes på hans vältalighet). Han hävdade att Noa var oförberedd på vinets effekt eftersom han var den förste att pröva på det. Det är från den traditionen som idén om "den förste" kommer.

Gibsons viktorianska dator

Neuromancer skrevs på en Hermes 2000

1984, samma år som uppföljaren till Apple Lisa lanserades, gav William Gibson ut boken Neuromancer. Den är än idag hans mest kända bok. Det var den som populariserade ett begrepp han myntat något tidigare: cyberspace, "A consensual hallucination experienced daily by billions of legitimate operators, in every nation",

Det är ironiskt att en man som så länge förknippats med högteknologi hade en ytterst dimmig uppfattning om hur datorer fungerar. Det var inte en nackdel utan snarare en fördel, eftersom hans datorer var en metafor.

When I was writing Neuromancer, it was wonderful to be able to tie a lot of these interests into the computer metaphor. It wasn't until I could finally afford a computer of my own that I found out there's a drive mechanism inside – this little thing that spins around. I'd been expecting an exotic crystalline thing, a cyberspace deck or something, and what I got was a little piece of a Victorian engine that made noises like a scratchy old record player. That noise took away some of the mystique for me; it made computers less sexy. My ignorance had allowed me to romanticize them.

- Larry McCaffery intervjuar William Gibson

Idag är ju datorer och liknande mackapärer utan hårddiskar ingenting märkvärdigt. Å andra sidan stöter man idag på avgjort osexiga ting som inkompatibla mediaspelare, cookie- och GDPR-blänkare, gamla tillägg i Java eller Flash, reklamfilmer som börjar spela av sig själva, och så vidare.

Kantianska jordbävningar

Bland alla andra naturfenomen som mänskligheten under nästan hela sin tid på jorden inte haft en chans att ens kunna börja begripa sig på finns jordbävningar. Likt alla andra obegripliga naturfenomen värda att uppmärksamma gavs de övernaturliga förklaringar, där ett återkommande mönster var gigantiska varelser som rörde på sig i sömnen.

Det skulle förändras allhelgonadagen den 1 november 1755. För då skakades Europa om, såväl bildligt som bokstavligt. Jordbävningen kändes över stora delar av västra Europa, men den slog som allra hårdast mot Lissabon. Andra jordbävningar hade varit kännbara, påtagliga eller involverande dödsoffer; den här liknade ingenting man sett tidigare. Tiotusentals dödades bara i Lissabon (uppgifterna är naturligtvis ungefärliga). Landet Portugal fick en knäck. Jordbävningar som företeelse blev uppmärksammad och omtalad på samma sätt som tsunami hamnade i det allmänna svenska medvetandet för några år sedan. Och efftersom detta inträffade under upplysningstiden tog forskare och filosofer frågan på allvar: Vad var jordbävningar egentligen?

En av de som fascinerades och funderade var Immanuel Kant, 31 år vid tillfället. Han samlade mycket information om händelsen och skrev inte mindre än tre artiklar om den. Han lade fram en hypotes om där underjordiska grottor fyllda med heta gaser var nyckeln till jordbävningarnas mysterium. Visserligen var den felaktig, men det spelar mindre roll. Det intressanta är att det var ett av de första försöken att förklara fenomenet utan att blanda in övernaturligheter. Det har rentav hävdats att Kants Geschichte und Naturbeschreibung der merkwürdigsten Vorfälle des Erdbebens, welches an dem Ende des 1755sten Jahres einen großen Theil der Erde erschüttert hat (1756) inledde den vetenskapliga seismologin, åtminstone i Tyskland.

Ett myror är fler än em elefanter

Swedenborgs oktala talsystem, ur En ny räknekonst (1718). Notera att too inte blir 326 utan 320.

Innan Emanuel Swedenborg förlorade sig i hallucinationer och avancerade bibeltolkningar ägnade han sig åt verkligheten, och det riktigt bra. En idé som var mer klurig än användbar (eller var åtminstone för trehundra år sedan) var hans förslag på ett oktalt talsystem. Rent matematiskt är det inget märkvärdigt; istället för att ha 10 som bas så har man 8. Det tal som skrivs 8 decimalt, 1000 binärt och VIII med romerska siffror skrivs 10 oktalt.

Det speciella med Swedenborgs system var talens namn. (Tanken var inte ny, någon generation tidigare hade Leibniz lanserat något liknande.) Som man ser i tabellen ovan skrivs siffrorna 1-7 med bokstäverna l s n m t f v eller u (det finns någon poäng med att 7 var en vokal). Storleksordningar uttrycks med vokaler. Talen 1-7 kan skrivas med ett e före, som i em = 4 eller et(t) = 5. 10 skrivs ly, 100 lú, 1000 lo, 10000 li osv. Det decimala talet 299 593 blir sju ettor oktalt, eller bokstaven l sju gånger; med vokaler för att ange storleksordningar blir det lalelilolulyl.

Rent matematiskt är alla talsystem lika bra. För oss människor är det nästan bara en fråga om övning, men det är onekligen praktiskt att kunna räkna på en normal fingeruppsättning. Ett system som däremot hade blivit väl knöligt var det som ingen mindre än Karl XII föreslog, med basen 64. Swedenborg fick i uppdrag att göra något med det, och lär så småningom ha blivit rätt irriterad över majestätets hopplösa fixa idé.

Oktala tal används ibland i datasammanhang. Jag har sett det någon enstaka gång, som i filrättigheter på Unix.

Källor:

• David Duner, The Natural philosophy of Emanuel Swedenborg: A Study in the Conceptual Metaphors of the Mechanistic World-View (2012 som jag tror blir novunym)
• David Duner, Talsystem på kunglig befallning, Forskning & Framsteg 1 december 2002 (novusys)

Lördagsfråga 519: "Kommunikation" med de "döda"

1. "Spökdetektorn" Ovilus som appen iOVILUS
2. Pendeln är en klassisk metod för att kommunicera med den "andra sidan". Eller åtminstone försöka.
3. Franz Vesters förbättrade likkista (1868). Om du begravdes när du bara var nästan död och sedan kvicknade till så skulle du kunna meddela dig med omvärlden och bli uppgrävd. Detta var en riktigt stor grej på den tiden, inte minst sedan Edgar Allan Poe skrämt livet (nästan) av folk.
4. BooBuddy Jr. EMF Trigger Bear är en "spökdetektor" som jag nämnde i bloggposten Ghostbusters på svenska. Det är en lika värdelös manick som Ovilus (diodernas slumpmässiga blinkande ska tolkas som om man mäter närvaro av spöken) men av någon anledning jag glömt förpackad i en nalle.

Christian var definitivt på rätt väg men det var Tricky som knäckte lördagsfrågan.

Varför @historylvrsclub är ett opålitligt skräpkonto

Det finns en rad konton på Twitter som ska hanteras med försiktighet. En sort är de som automatiskt twittrar bilder. De letar reda på bild/textpar medelst bottar. Därav följer att de kan twittra ofta och dygnet runt, aldrig svarar på kommentarer, och då och då har fel – eller jättefel. Ofta ser man samma tweets, riktiga eller felaktiga, dyka upp om och om igen ... Eftersom de dessutom ofta har väldigt många följare så är de högeffektiva små faktoidmaskiner.

Det finns många att välja på. Kanske det är effektivare att fokusera på en i taget istället för hela genren? Låt oss, bara som exempel, ta History Lovers Club, @historylvrsclub. Det följer alldeles för många av er. Se bara de här tokigheter, ett litet smakprov på vad det oavbrutet sprätter iväg.

Martin Luther King Jr being attacked as he marched nonviolently for the Chicago Freedom Movement, 1966

Det som är helt fel är intrycket att Marthin Luther King angrips av personerna på bilden. Tvärtom skyddar de honom mot ett pågående angrepp.

19-y-o Shigeki Tanaka, a survivor of the Hiroshima bombing, wins the 1951 Boston Marathon before a silent crowd.

Tanaka fick ett varmt välkomnande.

Young girl barely managed to cross the border between East and West Berlin in 1955

Bilden kommer från filmen East Zone, West Zone (1962).

Woodstock, 1969

Bilder som oriktigt tillskrivs Woodstock är en hel liten faktoid sub-genre. Denna bild är givetvis inte äkta. Den kommer från en annons för klädmärket Landlubber. Se HoaxEye: Pictures of Woodstock festival that aren’t

Twitterkontot @hoaxeye är, för att bara nämna ett exempel, ett av flera som bevakar och debunkar skräp som billiga skräpkonton spottar ur sig. Det är där jag hittat samtliga bilder i denna omgång.

Lördagsfråga 519

När inträffade vikingatiden?

Enligt den mest exakta definitionen varade vikingatiden från den 8 juni 793 till den 25 september 1066.

The Viking Age (793–1066 AD)

- Wikipedia (eng.): Viking Age

Vad är det för definition? Hur mycket kan en så exakt historisk period av den sorten ha med verkligheten att göra?

Den 8 juni 793 angreps klostret Lindisfarne. Det är den första "klassiska" vikingaräden som det finns någorlunda samtida belägg för. Av tradition har den kommit att betraktas som vikingatidens början, åtminstone i engelska sammanhang (där man naturligtvis är särskild intresserade av vikingarnas relationer med det egna landet).
 
Den 25 september 1066 stod slaget vid Stamford Bridge (England igen). Den norske kungen Harald Hårdråde hade, på beprövat vikingamanér, invaderat England, men besegrades och dödades av en här under Harald Godwinson. (Nitton dagar senare skulle samme Harald G. själv besegras och dö vid Hastings.)

Svenska Wikipedia anger lite, men bara lite, luddigare gränser:

Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period, från sent 700-tal till cirka 1100 e.Kr.

- Wikipedia (sv.): Vikingatiden

Man kan finna det lustigt eller typiskt att en skandinavisk period definieras av vad de gjorde i just England, av alla länder. Men finns det någon bättre definition? Hur meningsfull är frågan när vikingatiden "egentligen" ägde rum?

För att tidsbestämma perioden så får man först definiera perioden. Vad är vikingatiden? Är det när vikingalika räder och tåg ägde rum? Är det när vissa stuk på vissa prylar (vapen, verktyg, kläder ...) förekom? Ska slutet definieras som när hedendomen ersattes av kristendomen? Alla definitionerna har sina problem, och det är inte på något sätt självklart vilken som är "bäst".

Tyska Wikipedia är, inte oväntat, utförligast:

Als frühester Anfangszeitpunkt wird vereinzelt der Kriegszug des Dänen Chlochilaicus zwischen 516 und 522 n. Chr. genannt. Obwohl es bereits 742 den Angriff auf das piktische Burghead Fort und 787 auf Portland in Dorset in Südengland gegeben hatte, wird in der Regel erst der Überfall auf Lindisfarne 793 als Beginn der Wikingerzeit gesehen. Das Ende wird traditionell auf 1066 datiert (gleichzeitig Ende des Frühmittelalters in England und Zerstörung von Haithabu), obwohl die räuberischen Einzelaktionen kleinerer Wikingergruppen bereits früher zurückgegangen waren. Die Wikingerzeit ging mit dem Nachlassen der Wikingerzüge dem Ende entgegen. [...] Die heute gängige Grobdatierung lautet 800–1050 n. Chr ...

- Wikipedia (ty.): Wikingerzeit

Chlochilaicus eller Hugleik är den förste belagde danske kungen. Om honom vet vi ytterst lite utöver namn och grad - vilket visserligen inte är så illa för den perioden. Jag har aldrig sett något annat sammanhang där man lägger vikingatiden så tidigt som under den s.k. folkvandringstiden (ca 375-550 e.Kr.).

Efter folkvandringstiden kom vendeltiden (ca 550-typ 793 e.Kr.). Denna period, uppkallad efter uppländska Vendel, hade många drag som annars förknippas med vikingar: Man seglade runt, bedrev räder, plundring och köpenskap. Gravar från denna tid är betydligt rikare än mången vikingatida grav. Under denna tid blomstrade Helgö i Mälaren, för att först i vikingatidens början ersättas av det betydligt mer kända men kortlivade Birka. Man kan fråga sig vad det egentligen är för skillnad? Eller för vem: Folk som levde då, dagens allmänhet, eller historiker eller arkeologer från det ena eller andra seklet?

Som exempel, en arkeolog som för 50 år sedan beskrev skillnaderna mellan fynden från den yngre järnålderns två perioder:

Den viktigaste skillnaden dem emellan torde vara, att de vendeltida smyckeformerna i regel endast uppträder i enstaka exemplar [...] medan de vikingatida formerna i regel är utförda i massupplagor.

 - Björn Ambrosiani: Vendeltid eller vikingatid? Fornvännen 51-55 (1968)

Sådana definitioner kommer uppenbarligen aldrig att kunna jämkas ihop med de som förlägger den senare perioden till prick 793-06-08–1066-09-25.