2018-08-20

Lördagsfråga 528: Italienska ankor

  1. Charles Aznavour från omslaget av albumet Qui? (1963)
  2. Marina Berti som Eunice i Quo Vadis (1951).
  3. "Hexings fjärde konkubin", avporträtterad av Kwan Kiu Cheong, även känd som Lam Qua. Han var alltså en kinesisk konstnär som målade porträtt i västerländsk stil.
  4. T v en Piaggio MP5 "Paperino". Den tillverkades i liten omfattning men var prototyp för den långt mer framgångsrika modellen Vespa.
Qui, Quo och Qua! Vad är det? Lördagsfråga 512 hade Kalle och knattarna i original som svar (Donald, Huey, Dewey och Louie). Att jag tog en repris på italienska var ingen slump. Av någon anledning är ankorna särskilt populära i Italien, och mången serie med dem kommer därifrån. Jag misstänker att Tomas kände till det; i vilket fall satte han 3Q snabbt och lätt.

2018-08-19

Karl 14 Johan även i Norge

Karl III Johan, i Sverige Karl XIV Johan, opprinnelig Jean Baptiste Bernadotte ...
- Wikipedia (no.): Karl III Johan

Om man läser om Karl Johan hittar man snart uppgiften att han, som ju var den XIV:e i Sverige, var den III:e hos brödrafolket. Eftersom Norge varken haft särskilt många kung Karl eller någon fantiserande Johannes Magnus (se faktoider.nu: Kungarnas numrering) så har det aldrig fallit mig in att betvivla uppgiften. Förrän nu.

... Franskmanden Bernadotte, under Kongenavnet Karl 14. Johan ...
- Tidningen Gudbrandsdalen, 16 maj 1914


I norskt material från 1800-talet är det lätt att hitta såväl Karl 14 som 3 Johan:

- Tidningen Asker og Bӕrums budstikke, 17 januari 1906

Om det fanns någon norm så är det tydligt att den inte följdes. Kanske man såg en nationalistisk poäng med trean?

Som nog så ofta hittar man nog så intressanta uppgifter på Wikipedias diskussionssidor som i själva artiklarna. På den svenska om C14 hittar man användare som förgäves försöker få gehör för XIV även på norska; Wikipedia (sv.): Karl XIV Johan/Diskussion. På den norska motsvarigheten Karl III Johan/Diskusjon finns en länk till den svenska familjeboken, där ett väckt men ignorerat förslag till stortinget nämns:
I Norge hade, före Karl XIII:s uppstigande på norska tronen, endast en konung burit namnet Karl, nämligen svensk-norske unionskonungen Karl Knutsson, och i Norges konungalängd borde Karl XIII således vara K. den andre, K. XIV Johan Karl den tredje o. s. v. 1836 väckte också en norsk stortingskommitté förslag om särskild namnsiffra för konungen som Norges konung, men stortinget fäste vid förslaget intet afseende.
- Nordisk familjebok (1910): Karl, svenska och svensk-norska konungar

Sammanfattningsvis förefaller det klart och tydligt att även om 3:an idag är normen så har den inte alltid varit det. Och den har aldrig varit "lagstadgad" eller något ditåt.

2018-08-17

Skeppsbroar utan broar



Skeppsbroar har vi gott om i Sverige. Här är tre prominenta exempel. Men var är själva broarna?

Det finns kanske skeppsbroar som är broar även i dagens bemärkelse. Men åtminstone de i Malmö, Göteborg och Stockholm är broar i en äldre bemärkelse, ett minne från den tid då en bro även kunde vara en "broliknande byggnad som går från stranden ut i vattnet l. sträcker sig längs stranden o. är afsedd ss. tilläggsplats för fartyg" (SAOB).


2018-08-16

Den typiska sommaren 2017

Det finns fortfarande ett fåtal "klimatskeptiker" (som inte tror på en av mänsklig verksamhet förorsakad global uppvärmning) som kämpar. Ett "argument" som dessa tagit till, särskilt när den rekordvarma sommaren 2018 nämns, är att sommaren 2017 skulle ha varit rekordkall. Är det sant?

Det man tänker på, och med eller utan flit tar ur sitt sammanhang, är att sommaren 2017 uppvisade några ovanligt låga temperaturer. Eller ett tillkrånglat rekord som detta:
Högstatemperaturen under sommaren 2017 i Sverige var den lägsta sedan 1862.
- Sämsta sommarvärmen – på 155 år, Aftonbladet 29 augusti 2017

Läser man innantill hittar man lite andra uppgifter (ingen överraskning)
Den högsta sommartemperaturen blev mycket modesta 28,0° vilken noterades i Oskarshamn den 18 och i Kalmar den 19 juni. Det är den LÄGSTA högsta sommartemperatur som noterats i Sverige sedan 1922. Även då nådde maxtemperaturen bara 28,0°. 
För att finna en sommar med en avgjort lägre maximitemperatur än i år får vi gå tillbaka till åtminstone 1862.
- Sommaren 2017 - Typisk svensk sommar, SMHI 31 augusti 2017

Där påpekas även att årets högsta temperatur var 30,1°. Den uppmättes den 28 maj, det vill säga strax före SMHI:s sommar, i Oskarshamn.

För att banka in sammanfattningen "typisk svensk sommar" kommer här ett sista citat:
Sommarens medeltemperatur hamnade nära den normala (medel för 1961-1990).
- SMHI igen

2018-08-15

Fickflaskor

Där gamla föremål finns kan man hitta sådana här fina små pluntor. Denna är från början av 1900-talet, 10,5 cm hög och tillverkad av firma The KNY-Scheerer som fanns i New York och Berlin. Materialet är förnicklad aluminium. Det fanns även lyxmodeller i silver.

Notera att "Discret", som pluntan heter, har en lucka. Vad kan poängen vara med den? För att snabbt och diskret fylla på? Ja ... Jo, så är det faktiskt.

Här ser vi en annan konstruktion som löser samma problem. Blauer Heinrich, "Blå Henrik", utformades av dr Dettweiler. Den var något tidigare än den förbättrade "Discret" som hans anställde dr Knopf stod för. Henrik gick även att få med glas i grönt eller "mjölk", det vill säga ofärgat opak. Däremot inte i ofärgat klart glas. Anledningen? Kanske för att folk i en tid som var betydligt mindre känslig för vissa saker än vår ändå inte ville ha too much information? För pluntorna var inte avsedda att drickas ur – tvärtom.
Spottflaskan är designad så att det upphostade slemmet spottas ned i den övre delen av flaskan. Tratten i flaskan hindrar att vätskan rinner ut genom locket. Behållaren kan sedan tömmas genom att skruvkorken i botten öppnas.
- Medicinhistoriska museet i Göteborg: Månadens föremål i maj 2014

Det rör sig alltså om portabla spottkoppar. Det var länge fullkomligt normalt att folk (jag känner inte till klass- och könsmönstren) spottade kring sig lite då och då, utomhus som inomhus. Inget konstigt med det ... Förrän man fick en hårdhänt anledning till att tänka om.

Det är förbjudet att spotta i spårvagnar, trappor och förstugor, därför måste hvar och en skaffa sig en portativ spottflaska att bära i fickan. Sådana finnas från 2 kr. st hos Numa Petersons H. & F. A. B., Hamngatan 32
- Annons i DN 29 oktober 1900

De så kallade spottflaskorna var särskilt avsedda för att tuberkulösa inte skulle sprida smittan genom att spotta på golv etc utan i slutna behållare. Det är därför blåe Henrik och "Discret" har en väg in och en väg ut. Och även om jag inte har en aning om hur länge Mycobacterium tuberculosis överlever utanför värden så känner jag ändå ingen lust att nyttja en aldrig så tjusig "Discret" som fickplunta. Ens om den vore i silver.

2018-08-14

Torgny lagman

”Torgny och Olof på Uppsala ting” (1913): Fresk av Axel Törneman i andra kammarens plenisal. De två andra freskerna i salen visar vårdkasar och upprorsmannen Engelbrekt.

De intressantaste historiska händelserna, personerna och företeelserna är de som förekommer i det allmänna medvetandet även långt efteråt, som senare generationer minns, tar ställning till och använder på det ena eller andra sättet. Då kan det också vara mindre viktigt eller helt oviktigt om det är verklighet eller inbillning.

Som berättelsen om Torgny lagman. När utspelar sig den egentligen? Tre alternativ är 1000-tal, 1200-tal och 1800-tal.

Enligt Snorre Sturlassons Heimskringla var Torgny lagman i Tiundaland (med bland annat huvudorten Uppsala) på Olof Skötkonungs tid. Lagmannen ledde ett landskaps ting, de viktiga sammankomster där lagar stiftades, domar dömdes och räkenskaper förvaltades. Vid ett ting i Uppsala ville kung Olof kriga mot Norge och deras kung Olav (som senare skulle kallas den helige). Varken stormän, bönder eller norska gäster tyckte att det var någon god idé, men Olof ville inte veta av några invändningar. Då tog Torgny, den gamle aktade lagmannen, till orda. Han berättade om sveakungar av fordom som plundrat och erövrat österut, men som trots sina framgångar inte varit mer högmodiga än att de lyssnade på de sina. Nu hade de en kung som slarvade bort länderna österut och istället suktade efter Norge, som man aldrig haft något otalt med. Ifall denne verkligen inte ville ta råd så hade de inget annat val än att slå ihjäl honom, så som man tidigare gjort med halsstarriga konungar.
Säg nu strax, vilket du väljer!
- Torgny lagman enligt Heimskringla

Enligt berättelsen besinnade sig Olof Skötkonung, slöt fred med Olav och gav honom sin dotter. Se, det var en historia!

Under lång tid utgick man ifrån att berättelsen var sann och riktig; det gällde även långt mer fantastiska historier än denna. Visserligen hade den skrivits ned 200 år efter att den skulle ha ägt rum, men det finns ju inget som hindrar att traditioner hålls levande längre än så.

Men så kom den källkritiska revolutionen. Historiker kom på att problemen var många. Torgny nämns enbart i Heimskringla; han finns inte omnämnd på någon runsten eller annan källa, samtida eller ej. Däremot finns det en äldre källa som beskriver hur ofreden mellan länderna löstes med hjälp av diplomati, utan ett ord om någon hotfull lagman. En avslöjande detalj är att såväl lagmannen som hans far och farfar alla hette Torgny; att låta förnamn gå i arv på det viset förekom senare, men inte år 1000. Källkritiken har dömt ut Torgny lagman. Även om han mot förmodan funnits så har han aldrig hållit det tal som tillskrivs honom.

Men Snorre, som själv var lagman på Island, skrev inte rent historiska texter för en svensk publik, utan politiserad historia för en isländsk publik. När Torgny ca år 1000 kritiserar en svag och tjockskallig Olof så är det i själva verket Snorre som ca 1220 kritiserar Norges kung Håkon. (Så småningom skulle Snorre blandas in i ett uppror som ledde till hans död.)

På 1800-talet blev Torgny en symbol och ett ideal. Han var en man av folket, intelligent men okomplicerad och rättfram, rikligt begåvad med så kallat sunt förnuft, och med folkets känsla för lag och rätt i blodet. Han sågs som den perfekte medlaren mellan folk och kungamakt, någon som kunde formulera och uttolka lagar, någon som makthavarna fick akta sig för att sätta sig på. Dessutom manade han till vänskap med Norge och angrepp i öster. Det var budskap som låg i tiden, såväl i Sverige som i brödralandet Norge:
Återfinna vi ej ännu båda dessa mäns ättlingar i Sverige? Skulle vi tvivla på, att liksom denne storskrävlande svenske kung har efterlämnat sina, så har också Torgny efterlämnat sina?
- Folkhögskoleföreståndare O. Arvesen håller ett tal i Vang på nationaldagen 17 maj 1891

Det mest bestående spåret Torgny lagman efterlämnade är av ett helt annat slag. Den götiska vågen i början av 1800-talet ledde bland annat till vad som kallats den nordiska namnrenässansen, då en rad gamla nordiska namn återupplivades. För första gången på mycket länge fick mängder av småttingar heta saker som Hjalmar och Hulda, Leif och Nanna ... liksom Torgny.

2018-08-13

Lördagsfråga 527: Asar och vaner

  1. Ebba Busch Thor.
  2. BT (British Telecom) Tower, tidigare Post Office Tower, var Storbritanniens högsta byggnad 1965-1980. Det mycket synliga landmärket förekom flitigt i tv. I Doctor Who-avsnittet The War Machines (1966) är skurken den intelligenta datorn WOTAN uppe i tornet.
  3. Loffe Carlsson i Vem älskar Yngve Frej (1973).
  4. Karl Pearson (1857-1936) var en mångkunnig och intressant person. Han ägnade sig åt statistik, biometri, fysik (han skrev en lärobok i högre skolan som Einstein använde) ... Liksom funderingar inom eugenik och rasbiologi. Ibland använde han sig av pseudonymen Loki, som i hans tidiga brevroman The New Werther.
Tor, Oden, Frej och Loke; två asar, en van och en trickster till jätte som asarna adopterat. Temat satte Pölsan, den lurigaste (så klart) siste guden av Ole.

2018-08-12

Jorden var rund redan på medeltiden

David Nessles excellenta Muralgranskare ska alla känna till (jag tog upp några granskningar i Muralgranskar-granskning). Numer återfinns även muralgranskningarna i DN. Utomordentligt gott val.

Men just precis idag blev det mindre lyckat. Bilden är Cristiano Bantis "Galilei inför den romerska inkvisitionen" (1857). Den affären gällde inte jordens form utan huruvida solen snurrade runt jorden eller tvärtom. Jordens form var ingenting att diskutera för "alla", som till exempel alla på tavlan, visste att jorden var rund.

Nu borde detta inte vara något att tala om; det  är ju en skämtbild. Kruxet är att uppfattningen "förr trodde man att jorden var platt" är så oerhört spridd, ingrodd och felaktig. Det är en faktoid som avlivats otaliga gånger men ändå lever och har hälsan. Det lär finnas nyutgivna läroböcker där den finns med vilket tyvärr inte är förvånande.

Faktoider: Jorden är platt