2018-12-13

Blåkopior och andra kopior

Arbetsritning för fastigheten nr 4 Hamngatan, Hallwylska palatset: Inredning av badrummet. – Wikimedia Commons

Jag har, såvitt jag kan minnas, aldrig sett en blåkopia på riktigt. Jag misstänker att många, kanske de flesta, som använder ordet inte heller har gjort det. Vad är då en "blåkopia"?

Chester Carlsons allra första xerografi från den 22 oktober 1938

Kopiering var länge en komplicerad och dyr process som utfördes på komplicerade och mycket dyra apparater. Det fanns länge flera olika standarder med olika för- och nackdelar, innan xerografin från Xerox så småningom blev standard. När det nu kan ha varit; 1980-talet?

Som jämförelse lanserades blåkopian 1842. Den så kallade cyanotypin (som syftar på färgen, inte på några giftigheter) gav händelsevis kopior där originalets svart blev vitt och vitt blått, och nyanser hanterades inte alls. Det hade sett underligt ut för text (om man inte är van vid gamla Word Perfect) och inte fungerat alls med fotografier, men var helt OK för ritningar. Eftersom metoden var den enda man hade så tillverkades miljoners miljoner blåkopior under över hundra år, innan andra tekniker började konkurrera. Det var på så sätt som "blåkopia" fick fäste i språket och fortfarande används.

2018-12-12

Oöversättligt men inte oinlånligt

Det sägs att svenskan har ett ord som inte finns i något annat språk. Ni vet vilket ... Och att det inte bara skulle vara oöversättligt utan inte ens skulle kunna finnas på något annat språk, eftersom det på något sätt skulle vara så essentiellt svenskt. En glosa som endast kan växa i svenskt kynne, kantänka. Vilket är trams.

Nu är det ju så, att om ett ord X med betydelsen Y svårligen låter sig översättas till ett enda ord eller ens en kort fras på språket Z, så kan brukarna av Z helt enkelt låna in ordet X med betydelsen Y. Kan man inte översätta så lånar man. Det har hänt och händer ständigt; det är språklig vardag. Så har svenskan fått myriader ord via eller direkt från engelskan (utöver alla de ord som har direkta svenska motsvarigheter men som ändå används på engelska på grund av anledning). Så har, för att åter ta engelskan som exempel (det blir ofta så när icke-svenska diskuteras), det språket lånat in oengelska ord som schadenfreude, blitzkrieg (som har en helt egen och högst intressant problematik) och weltschmerz, för att bara ta tre tyska exempel. Fler finns på Wikipedias kategorisida Words and phrases with no direct English translation.

Andra ord som svårligen eller omöjligen låter sig översättas, och som dessutom förefaller användbara, är ryska почемучка pochemucka, "mycket frågvist barn", japanska バックシャン bakkushan "kvinna som är vacker bakifrån men inte framifrån" (Wiktionary anger "dated slang" för vad som på svenska skulle kunna bli "bakskön"), eller rapa nuis (Påskön) tingo, "att låna saker från en väns hus tills ingenting är kvar". Eller en personlig favorit, yaghanska (Eldslandet) mamihlapinatapai: "en blick utväxlad mellan två personer som båda önskar att den andre skulle påbörja något som båda önskar men som ingen av dem vill påbörja".




2018-12-11

Ska vi spela Stockholm?

En person höll en kortlek i handen och frågade:
– Ska vi spela Stockholm?
– Ja, svarade den tillfrågade.
Och så slängde den förste upp kortleken i skyn. Korten singlade då i luften som konfetti och la sig över rummets alla möbler, mattor och golv, vissa rättvända, en del uppochner, huller om buller, några gled in under soffan, överallt låg det kort.
En sekunds tystnad, sedan den avgörande repliken:
– Du är sopgubbe!
- Torbjörn Nilsson: Ulf Kristersson är moderaternas sopgubbe, Expressen 29 september 2017

Nilsson daterar det dåliga skämtet till 80-talet. Även om det inte verkar ha satt några djupare spår i det allmänna medvetandet och exempelvis genererat uppslagsord i encyklopedier så verkar en och annan ändå minnas det. Jag vet inte hur nyfiken jag är på dess historia i övrigt, som exempelvis när det "spelades" i olika landsändar, men en sak skulle jag vilja veta: Varför heter det just "Stockholm"? Finns det varianter med andra namn? Heter det andra saker i andra länder?

2018-12-10

Lördagsfråga 542: Egyptiskt

  1. Jazz by Sun Ra (1956) var hans första album. Det var ingalunda hans sista; han hör till den produktiva klick vars produktion meriterat en egen Wikipedia-artikel. På Sun Ra discography listas långt över hundra titlar.
  2. Abu Bakr al-Baghdadi grundade den terrororganisation som själv kallar sig för Islamiska staten med varianter, och som i media fått heta IS, ISIS, ISIL eller Daesh.
  3. Asterioden 101955 Bennu (efter en egyptisk gudafågel) mäter knappt 500 m tvärs över och förefaller vara märkvärdig på två sätt: 1) den ligger högt på listan över himlakroppar som kan tänkas stöta ihop med jorden (vilket sätter den där halva kilometern i ett annat perspektiv) och 2) den är målet för sonden OSIRIS-REx (som också tog bilden) som planeras landa, ta prover, och sedan återvända med dem till jorden.
  4. Set var Adam och Evas tredje son (1 Mos 4:25).
Ra, Isis, Osiris och Set – Tricky satte det egyptiska temat mindre än en minut före den mycket gode tvåan Christian Henriksson. Snyggt!

2018-12-09

Knallen och Borås

På förd klagan af bönderna i Ås och Vedens härad, att staden Borås, under i öfrigt ej ogrundadt förmenande, att intrång skedde i dess privilegier, ville lägga hinder i vägen för deras handel, medgavs genom Karl XI:s bref af 20 okt. 1680, att invånarna i Ås och Vedens härad skulle få drifva sin vanliga ringa handel med svarfveri och brynstenar.
- Nordisk Familjebok: Gårdfarihandel

Borås använder än idag gårdfarihandlaren, "knallen", som varumärke, med souvenirer, köpcentret Knalleland etc. Några knallar kom från Borås. Men de flesta gjorde det inte. En del "handelsbönder" hade låtit skriva sig i Borås men bodde kvar ute på landet, i öppet trots mot den lag som föreskrev att handel endast fick bedrivas i städer. Anledningen till att knallar från sjuhärad (ett begrepp myntat 1919) gick till kungs för att få bedriva handel utanför städer var att de ville slippa Borås. Och borgarna inne i staden var inte mycket gladare i lantisarna:
Borås stad kontrade [1772] med att klaga över dels att bönderna inte skötte sitt jordbruk, dels det utbredda lurendrejeriet som förekom, samt intrånget på stadens rättigheter och spridningen av lyx och moraliskt fördärv bland allmogen. 
- Marie Sterner: Sjuhärad och knallehandelns framväxt, Västgöta Genealogiska Förening

2018-12-07

GW om Silverbibeln

Den så kallade KB-mannen var ju han som stal och sålde en mängd dyrbara böcker från Kungliga Biblioteket, och som när han blev avslöjad sprängde sig och sin lägenhet i bitar. Riksantikvarieämbetet försöker att få tillbaka en av böckerna – Philipp Franz von Sieboldoch, Nippon (1852) – med hjälp av  EU:s återlämningsdirektiv. GW avfärdar idén, men jämför med ett exempel som visar att han gått på en ingrodd faktoid:
... Det skulle utlösa ett formidabelt jordskred om man tillmötesgick en sådan begäran. Inte minst i Sverige, för här har vi en av världens absolut dyraste böcker som vi stal 1648 i Prag, i samband med slutskedet av det trettioåriga kriget. Och det är Silverbibeln i Uppsala. Så det tror jag inte vi ska hoppas på.
[...] 
För inte så många år sedan [det var 1990] var Tjeckoslovakiens president Vaclav Havel här. Och då var alla livrädda för att han skulle kräva tillbaks den där. Men det gjorde han aldrig. Utan han höll god min för husfridens skull, och Silverbibeln finns fortfarande i Uppsala.
- Leif GW Persson i TV 4 Nyhetsmorgon 5 december 2018 (klippet är tillgängligt 1 månad)

Nej, ingen som hade koll på läget trodde att Havel skulle begära tillbaka Silverbibeln. Anledningarna är flera.

En anledning är att äldre tiders krigsbyten inte ses som stöldgods. Till exempel kommer Skåne inte att lämnas tillbaka till Danmark. (Läs mer hos RAÄ: Krigsbyten)

En annan är att Silverbibeln efter att den förts till Sverige skänktes bort, köptes, och sedan åter skänktes bort. Den sista anhalten var Uppsala universitet. Är den fortfarande krigsbyte?

Och den som ändå vidhåller att Silverbibeln ska lämnas tillbaka får förtydliga vart den ska lämnas tillbaka. Varför just Prag? De fick den knappast ärligt?
Man vet att Silverbibeln fram till 1500-talet fanns i ett benediktinerkloster i Werden vid floden Ruhr, där den kanske funnits ända sen 700-talet. Kejsar Rudolf II förde den sedan - gissningsvis utan klostrets samtycke - till det kejserliga biblioteket i Prag, där den 1648 blev svenskarnas byte och sålunda hamnade i Stockholm.
- Faktoider: Silverbibeln & Djävulsbibeln

2018-12-06

Japans blinda medier

"Kuchiyose ritual by Itako", publicerad 1977, Tokyo National Research Institute of Cultural Properties

Det är sannerligen inte vem som helst som kan bli itako. Men om du är
  • japan
  • kvinna och
  • blind
så kan du ansöka. Om du sedan är
  • medial, alltså på riktigt
så är det ett plus men knappast nödvändigt. För det torde knappast vara svårare att fuska i den branschen i Japan än i väst.

Minus? Du ska helst börja utbilda dig redan som flicka. Lärlingstiden är på tre år och involverar memorerande av långa religiösa texter, iskalla bad (i extremfallen kunde dessa övningar vara i flera dagar) samt att vara husa i din lärares familj. Examen är inte lättare:
She is not permitted to consume grain, salt, or meat, and must avoid artificial heat for three weeks before the ceremony. The lead-up to the ceremony had been described as incorporating "sleeplessness, semi-starvation and intense cold."
- Wikipedia: Itako

Det är nog inte så konstigt att seden är på nedgång, och har varit så länge. Under den så kallade Meijirestaurationen, då Japan i slutet av 1800-talet moderniserades kraftigt och snabbt, slog man ner på allt möjligt som uppfattades som kvarlevor från landets feodala, vidskepliga förr. Och blinda som låtsas få kontakt med döda kan svårligen beskrivas som något annat. Vilken roll sådant spelar idag vet jag inte.
Only four graying itako appeared at Mt. Osore’s weeklong summer festival this year, three having died of old age in the last year. Worse, the only practicing medium younger than retirement age — 40-year-old Keiko Himukai, known among believers as the last itako — stopped coming this year for health reasons. [...] Junichi Tonosaki, a historian in the prefectural museum in Aomori, where Mount Osore is located, said the number of itako had fallen from about 20 a decade ago.
- Martin Fackler: As Japan’s Mediums Die, Ancient Tradition Fades, New York Times den 20 augusti 2009 [och jag tvivlar på att de blivit fler sen dess]

Ur ett pseudovetenskapshistoriskt perspektiv är det intressant att Japan åtminstone haft en spiritistisk tradition som är äldre och helt separerad från den västerländska, som anses ha börjat med systrarna Fox 1848. Nog borde de som faller för sådant vara mer intresserade av en äkta itako än trötta skojare som Terry Evans, Lena Ranehag, Pierre Hesselbrandt med flera.

2018-12-05

Hesa eller Stadi?

Som många andra memes är denna, som återger problemet med att smälta in i en annan grupp, intressant nog aningen fel, trots att folk som använt den nästan bara återgett andras klipp- & klistrande. För vad Steve Buscemis överårige rollfigur Lenny Wosniak faktiskt sade i 30 Rock, "The Tuxedo Begins" (s6ep8) var "How do you do, fellow teens?"

Alla vet väl vad republikens huvudstad heter på landets nationalspråk: Helsingfors på svenska, Helsinki på finska. Men vad kallas den på finsk slang?
På slang talar man om Stadi, vilket kommer från det svenska ordet stad. Speciellt utanför Helsingfors kallas staden för Hesa.
- Wikipedia: Helsingfors

Det där snuddar bara vid den komplicerade verkligheten. För om det kan vara nog så besvärligt att lära sig ett nytt språk*, och än värre att få ens rudimentär koll på de viktigaste dialekterna, så är det nästintill hopplöst att hantera den mångdimensionella, subtila och ständigt skiftande värld som är slang.

Här är en fin studie av fenomenet Hesi/Stadi, där man undersökt hur en rad olika språkbrukare i olika åldrar, med olika ursprung och över huvud taget olika sammanhang, använt begrepp som normens Helsinki, slangens Hesa eller Stadi. Flera möjliga skiftningar i olika kontexter identifierades som potentiellt intressanta. Till slut mynnade utläggningen ut i en mycket sammanfattad sammanfattning:
Man skulle kunna sammanfatta med att den som verkligen identifierar sig som Helsingfors-bo säger Stadi. Den som är stolt icke-helsingforsbo säger Hesa.
Kärjistäen voisi sanoa, että se, joka identifioituu paljasjalkaiseksi ja ”juurevaksi” helsinkiläiseksi, sanoo puhuvansa Stadista. Se taas, joka on ylpeä juuristaan muualla ja kokee itsensä ainakin jossain määrin ei-helsinkiläiseksi, sanoo puhuvansa Hesasta.
- Terhi Ainiala och Hanna Lappalainen: Helsinki, Hesa vai Stadi: miten Helsingistä puhutaan? Kielikello 2/2010

För att så komma till denna bloggposts clou kan Stadi, föga förvånande, ha en mer eller mindre överlägsen nyans, när den fine huvudstadsbon tilltalar lantisen; liksom Hesa kan ha en minst lika nedsättande nyans, kanske inte i nivå med men avgjort i riktning åt beteckningar som Fjollträsk. För att försöka sammanfatta mångdimensionella, subtila och ständigt skiftande tolkningar.


* Inte för att jag kan ett skvatt finska. Finskt material har jag tagit del av i maskinöversatt skick varför jag är ännu tacksammare än vanligt för korrigeringar.