2022-10-04

Bilder och icke-mirakler

- Mayo church goes viral after alleged 'miracle' during Sunday mass, Irish Mirror, 20 juni 2022

I mitten av juni hölls nattvard i S:t Josephs church i Aghamore Ballyhaunis, grevskapet Mayo, på västra Irland. Under ritualen råkade prästen tappa en oblat på golvet. Enligt den katolska kyrkans rutin för sådant – japp, de har färdiga rutiner för sådant (What do I do if I drop the Eucharist? monsignore Charles Pope, 1 februari 2021) – lade han kexet i lite vatten så det skulle lösas upp innan det hela skulle hällas i kyrkans sacrarium, en ho vars avlopp inte leder till något sekulärt VA-system utan går rätt ner i marken.

Nu kom man inte så långt. När prästen en stund senare tog en titt på det hela hade någonting rött bildats i vattnet. Han fyllde på med mer vatten och lät det stå ett tag till. Nu hade det röda ämnet bildat en liten klump, som man tyckte liknade blodigt kött. En liknelse som kan ligga särskilt nära till hands om man redan associerar åt det hållet, kan tänka.

I dagens mediavärld är en nyhet utan bild ett otyg. Även ett meddelande utan överhängande behov av bild ska förses med en bild, om så bara en irrelevant arkivbild som illustrerar någon irrelevant aspekt av det som avhandlas. I det här fallet fanns det ju dessutom ett relevant behov av en bild.

Kort därefter (samma artikel som ovan) lade någon ut en beskrivning av händelsen på Facebook – komplett med en bild. Den bilden användes och återanvändes sedan överallt där det hela togs upp.

Det finns många sätt att avgöra om ett mirakel har skett; det kan framför allt vara mycket lättare än att avgöra om ett mirakel inte har skett. Att avgöra om en bild är vad den utger sig för att vara kan vara en helt annan sak. Det kan framför allt vara mycket lättare.

While several Irish media outlets have highlighted the possibility of a “Eucharistic miracle” in Co Mayo, one eagle-eyed Irish Catholic has pointed out how the post is misleading.

On his YouTube channel, Irish man Robert Nugent says that a simple ‘reverse image search’ on Google proves that the picture accompanying the viral posts isn’t new, nor is it from Co Mayo.

 - Co Mayo church's "bloody" Eucharist - miracle or mold? Irish Central, 22 juni 2022

I filmsnutten uppmanar han tittarna att inte läsa artikeln i Irish Central eftersom den är mainstream media vilket gör att jag tvekar att länka till den men den finns inbäddad i artikeln.

Nugent nämner inte vilken sökmotor han använde men två förslag är Tineye och ryska Yandex.

Här är bilden från det sammanhang där den först dök upp. Att oblaten lades i vattnet hade kanske samma anledning som i Mayo.

A 'bleeding' piece of communion wafer is being hailed as a miracle by believers at a church in Utah.

Faithful followers claim the sacramental bread 'bled' for three days following communion at St. Francis Xavier Church in Kearns, Salt Lake City, after it was placed in glass of water.

- Catholic Diocese investigate 'bleeding' communion wafer being hailed as miracle by believers in Utah, Daily Mail Online, 29 november 2015

Frågan togs upp på stiftsnivå där man konstaterade att klumpen inte var mänsklig eller mänsklig/gudomlig vävnad utan en sorts mögelsvamp. Eftersom Vår Herre inte anses tillhöra svampriket räknas den inte som ett mirakel.

Summary Conclusion: In November of 2015, it was alleged that a consecrated host (communion bread wafer) from Saint Francis Xavier Church in Kearns, Utah, appeared to be bleeding. A thorough investigation has concluded that the host did not bleed, but the change of appearance in the host was due to red bread mold.

The consecrated host has been disposed of in a reverent manner, as is required. 

- Statement of the Catholic Diocese of Salt Lake City on the “Bleeding Host” at Saint Francis Xavier Catholic Church, Kearns, Utah Salt Lake City, Utah-December 16, 2015 (pdf, archive.org)

Vad den irländska klumpen beträffar tog Nugent kontakt med prästerskapet i Aghamore Ballyhaunis som berättade att det tydligen rörde sig om en "reaktion med vattnet" – gissningsvis av liknande sort som i Utah? – och därmed inte var ett mirakel. Jag antar att de rutiner som utan tvivel finns för sådana här frågor inte nöjer sig med sådant utan kräver undersökningar initierade på högre nivå. För egen del nöjer jag mig med församlingskonklusionen, särskilt som jag redan associerade åt det hållet.

Och konklusionen av denna bloggpost? Media och allmänhet vill ha bilder till sina nyheter. Har man ingen bild, så tar man någon, utan att alltid vara så noga med proveniensen. Och öppnar upp för att folk ska avslöja bilden som något annat än den påstås vara (vilket kan vara trivialt), vilket i sin tur gör att folk kan betvivla om nyheten i sig är något annat än vad den påstås vara.


2022-10-03

Lördagsfråga 726: D e CD d e

  1. Charles Darwin (1894–1941) lyckades under fyra månader 1918 skjuta ner fem tyska plan. En namne och släkting sänkte inte ett enda flygplan men fick en del annat gjort.
  2. En uppsättning nickel-kadmium-batterier avsedda för flygplan.
  3. En CD-skiva i mycket nära närbild. Närmare bestämt visar bilden från Southern California for Microscopy and Microanalysis en skiva av Dire Straits, dock "selection unknown". Den som satt låten hade fått en guldstjärna med eklöv och diamanter.
  4. Erhard Jakobsen (1917–2002), färgstark dansk politiker. Lämnade 1973 Socialdemokraterna och grundade utbrytarpartiet Centrum-Demokraterna. Det var tidvis ett stort och tongivande parti där man anar en annorlunda partikultur, t ex skaffade de sig inte partiprogram förrän på 1990-talet. Efter några års tillbakagång upplöstes det 2008.

Charles Darwin, NiCd, CD och (cd) ger CD. Den satte Håkan.

Lördagsfrågornas teman sätts ibland på måfå, ibland av någon särskild anledning, för att det blir lite roligare och lättare (åtminstone för frågemakaren). Den här gången blev "anledningen" till CD-temat att Sony och Philips den 1 oktober 1982 lanserade kompaktskivan för omvärlden. Eller "lasergrammofonen", för att ta en beteckning som inte slog … Sony lanserade även världens första CD-spelare, CDP-101, till att börja med endast hemma i Japan eftersom europeiska Philips sölade. Under 1983 började spelarna dyka upp i de ordinarie kanalerna. Samma höst fanns nedanstående spelarutbud hos NK.


2022-10-02

Jordad Margareta och andra historiska lokalkändisar

Margareta Huitfeldt (1608–1683) var en av de rikaste kvinnorna i Norge på sin tid, kanske den allra rikaste. Åtminstone fram till 1658, då hon blev en av de rikaste kvinnorna i Sverige på sin tid, kanske den allra rikaste. För det var det året som Roskilde fred gjorde Bohuslän svenskt, det dittills norska landskap där många av hennes många (och de var många) ägor låg.

Hon tillbringade en stor del av livet på Sundsby gård som ligger på Mjörn; ön ligger tätt intill norra Tjörn, som en utskuren flisa. Hon är en av få historiska personligheter från den trakten, och givetvis fick, och får än idag hoppas jag verkligen, skolbarnen där höra en del om henne. Och det finns verkligen en del att höra.

En "stark kvinna" som levde på 1600-talet – det är inte underligt att sägner och anekdoter i mängd växte upp med henne i huvudrollen. Jag vet inte om det hjälpt eller stjälpt att mycket av det historiska materialet om henne försvunnit i bränder. I sägnerna får hon agera skurk: snål, hård och alltid full i fan. Som när hon murade in en präst, eller lät halshugga en student som förfört en adelsfröken. Eller historien om när hon lånade någon en yxa så han kunde bygga sig en båt, med det egendomliga kravet att han skulle ha en sten som huggkubbe; om han under arbetets gång slog yxan i stenen så mycket som en enda gång skulle båten tillfalla Margareta, annars inte. Han jobbade flitigt och effektivt, utan att fumla. När båten var nästan färdig kom Margareta förbi. Hon råkade lyfta lite på klänningen, så ankeln glimtade fram. Det var hett värre på den tiden – gubben kunde inte undvika att distraheras av en sådan wardrobe malfunction – och så slog han snett med yxan …

Flera sägner om Margareta handlar om hur hon lurar till sig gårdarna från folk. Som denna:

Bönderna på gården Mölnefossa hade lånat pengar av fru Hvitfeldt, och hon påstod att det var avtalat att hon skulle ha gården. Hon blev ålagd att gå ed, och den skulle avläggas i vittnens närvaro på Mölnefossa gård. Innan fru Hvitfeldt for dit tog hon jord från Sundsby och lade den i sina skor. Sedan stod hon på Mölnefossa och svor: "Här står jag på min egen jord!"

- Några sägner om Margareta Hvitfeldt och hennes släktingar skrivet av Olaus Olsson och Wilhelm Cederschiöld (tidigast utgiven 1995, läser jag; kan det verkligen stämma), återgiven på Några sägner om Margareta Hvitfeldt, Petra Rhodins blogg, 12 juni 2011

Knepet med jorden i skorna är känt från flera andra håll. Ett minnesvärt exempel är An Anglo-Saxon Anecdote: How a peasant beheaded himself, från Vita S. Ecgwini, skriven på 1000-talet om en biskop av Worcester som levde några hundra år tidigare.

Den som förmodligen kan skrönorna om  Margareta bättre än någon annan heter Gunnel Kristiansson. Hon har också varit runt i skolorna i decennier och berättat om sagor och sanningar; kanske hon bidragit till ett bestående intresse för historia, lokal och i allmänhet, hos åtminstone några åhörare. En gång tog hon sig för att se om kanske någon av de populära historierna kunde ha en påvisbar koppling till verkligheten. Resultat: Nej, hon lyckades inte hitta en enda lokal sägen om Margareta som avgjort var baserad på verkligheten. Dels var det berättelser om gods och gårdar som övertogs på rättsvidriga sätt, men som vi tack vare bevarade papper vet bytte ägare på helt lagliga sätt, dels var det varianter av spridda gammal vandringssägner.

*

Detta om den historiska kändisen #1 där just jag råkade växa upp. Jag gissar att motsvarande finns lite varstans ute i landet: Personer som är mer eller mindre välkända utsocknes men världsberömda i hela kommunen, som saker uppkallas efter, återkommande teman i olika sammanhang … Och som tillskrivs historier, kanske i mängd. Där en och annan kan ha fått lite extra färg, och en och annan kan vara en ren vandringssägen, lätt justerad för att passa in i sammanhanget.

*

Margareta donerade en förmögenhet till stipendier, forskning och inte minst ett gymnasium i Göteborg. Det sista gjordes på inrådan, och till minne, av hennes ende son Dyre, död 1664 vid nitton års ålder. Det är därför Margaretas namn främst lever kvar i Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg.

Examen på Hvitfeldtska 2017. Foto: Carl Pontus Hjorthén, Svenska Filmstudion. Från goteborg.se.

2022-09-30

För bra för att vara sant..?

När det gäller faktoider och andra felaktiga påståenden som cirkulerar finns det en standard-beskrivning som, om jag haft något att säga till om, folk skulle hade slutat upp med ögonaböj.

Hur uppstår då faktoider? Ofta hör man "om det är för bra för att vara sant är det nog inte sant". Det stämmer ibland, men oftast inte.

- Faktoidpodden: Introduktion, säsong 1

"Oftast inte": Visst finns det felaktiga påståenden som är "för bra för att vara sanna". Men de är långt färre än de som tvärtom är "för dåliga för att vara sanna". De som sprider dem tycker uppenbarligen att de är helt uppåt väggarna, och där det dessutom är anledningen till att de sprids. Jag tror inte att jag behöver lista exempel.

Och båda klasserna är långt mindre än den som helt dominerar när det gäller just faktoider, icke-fakta som inte snurrar runt några dagar eller kanske en hel vecka utan som är etablerade i det allmänna medvetandet, eller någon del därav, och som återkommer gång på gång. De flesta sådana är kuriosa som varken är särskilt "bra" eller "dåliga" utan varken eller. Som att en "björntjänst" är en bra tjänst, att tjurar blir aggressiva av rött, att Newton skulle fått idén till gravitationen när han fick ett äpple i huvudet, att Adolf Fredrik dog av en semla, att Edwin Aldrins avtryck på månytan skulle varit Neil Armstrongs allra första steg, att svarta hål har (mycket) starkare dragkraft än andra kroppar med samma massa osv osv.

Ingen skulle kalla dem "för bra för att vara sanna", inte heller "för dåliga". De bara är.


2022-09-29

Anekdoter

Bestätige gern, dass mir die Läkerol-Tabletten bei Erkältungen und leichter Infektion der Atmungs-organe usw. ausserordentlich gute Dienste geleistet haben.

Bekräftar gärna att Läkerol-Tabletten har gjort mig utomordentligt gott vid förkylning och lättare luftrörskatarr etc.

- General-Feldmarschall von Hindenburg på helsida i SvD 27 oktober 1920 – typsnittet är kanske tänkt att leda tankarna till telegram

I seklets början gjorde Läkerol (tabletten; det fanns även ett desinfektionsmedel med samma namn) sig känt för sin reklam, där kändisar av alla de slag, men påfallande ofta av påfallande hög valör – statsmän, nobelpristagare, den stilen – talade sig varma för Läkerol-Tabletten.

Nu ska vi ta upp en helt annan person. Nasreddin hodja var en återkommande (och naturligtvis påhittad) skojfigur i turkisk kultur. Han förekom i en rad anekdoter och roliga historier. Som denna:

En dag såg en god vän Nasreddin leta efter något på marken. "Vad letar du efter, mulla?" [hederstitel] "Min nyckel," blev svaret. Så vännen satte sig på huk och började också att leta. Efter en stund frågade han, "Exakt var tappade du den?" "I mitt hus." "… Men varför letar du då här ute!?" "Ljuset är bättre här."

- Berättelsen har återgetts otaliga gånger; här är det A. Mutt i den populära serien Mutt and Jeff (här hemma är den bättre känd som Storklas och Lillklas) som letar mynt i en odaterad stripp

Det finns minst en koppling mellan Nasreddins letande och Hindenburgs prisande. Det är den som dagens bloggpost ska handla om.

Få av de myriader patentmediciner som översvämmade marknaden från 1800-talets slut saknade personliga intyg, ofta daterade och bevittnade, om hur dekokter, salvor och piller botat undertecknad från det ena och andra. Alla dieter som någonsin lanserats har omgetts av svärmar med anekdoter, där kända och okända människor berättat om hur dåligt man mådde innan och hur bra man mådde efteråt.

- Peter Olausson, Kvacksalveri! (Ordalaget 2021)

Vad är en anekdot? SAOL definierar det som "en kort skämtsam berättelse, historia", Svensk Ordbok som en "kortare roande historia, ofta med avslutande poäng". Det är vardagens anekdoter, det.

Inom (pseudo)vetenskap är anekdoter något annat och därtill betydligt viktigare, särskilt eftersom de kan göra skada. Där är anekdoter uppgifter om enstaka, indivuduella fall. Sådana kan utgöra början på en vetenskaplig undersökning, men de kan aldrig utgöra slutet av den. De är särskilt vanliga inom kvacksalveriet, där en obligatorisk del av marknadsföringen sedan länge utgjorts av berättelser à la "jag hade symptom och krämpor i plenti, sen tog jag undermedlet X, och vips blev jag frisk!". Men

Men även om enstaka anekdoter må vara värdelösa, nog borde något hända om man samlar tillräckligt många? Hindenburgs tillfrisknande må säga ytterst lite om tabletternas värde som medel mot förkylningar, men den är väl aningen mer än noll? Och även ett lågt värde multiplicerat med ett tillräckligt stort tal kan ju få en nämnvärd produkt. Så om man har tillräckligt många anekdoter som säger samma sak, så kan de väl till slut få ett mätbart bevisvärde?

Men nej – The plural of anecdotes is not data, som det heter (RationalWiki nämner det pejorativa begreppet anecdata). I vetenskapliga undersökningar är kvantiteten inte oviktig, men kvaliteten viktigare ändå. När man gör medicinska studier ser man till att patientgrupperna är randomiserade, det vill säga att deltagarnas åldrar, kön, befintliga sjukdomar och så vidare – alla faktorer som kan tänkas påverka resultatet – är jämnt fördelade. Studier där grupperna randomiserats slarvigt eller inte alls är bristfälliga, kanske så till den grad att de är värdelösa.

Det finns ett enda läge där det är rimligt att lägga fram en anekdot som belägg: Om det räcker med ett exempel för att motbevisa något. Jämför med boken Hundra skribenter mot Einstein (Leipzig 1931), som Einstein lär ha kommenterat med att om han hade fel så hade det räckt med en. Om citatet är korrekt vet jag inte och just här kvittar det; poängen är att det stämmer. Det skulle verkligen räcka med ett (1) gott motbevis för att välta relativitetsteorin över ända. – Sådana situationer är långt mycket vanligare inom fysik än exempelvis medicin. Ändå är anekdoter långt mycket vanligare inom medicin än exempelvis fysik.

En sorts anekdoter, som jag utvecklat en sorts inlärd irritation mot, är de som folk känner sig manade att berätta när vissa ämnen kommer på tal. Ett sådant ämne är idén om att vår plats i syskonskaran formar våra personligheter (jag är osäker på lärans vetenskapliga grad men just här spelar det ingen roll). Ni har säkert hört talas om den; enligt den läran tenderar storasystrar att utveckla de här och de här personlighetsdragen (på grund av …). På samma sätt tenderar lillebröder att bli så här, ensamma barn så här osv. Om man börjar prata om detta ämne, kanske för att utröna dess grad av (pseudo)vetenskaplighet, så kan man vara säker på att folk börjar dela med sig av anekdoter, det vill säga berätta om sin plats i syskonskaran, och hur väl eller dåligt de egenskaper som den sägs resultera i passar överens med talaren. – Exakt hur irriterande irrelevanta sådana personliga reflektioner är beror naturligtvis på sammanhanget. Om man är ute efter att utröna idéns eventuella (pseudo)vetenskapliga halt så är sådana anekdoter komplett poänglösa. Så de stämmer överens i just detta enskilda fall? Ja, men nöjer man sig med enskilda fall kan man ju hitta "bekräftelser" på astrologi, eller vad som helst.

Det kan kännas hårt att underkänna personers berättelser, men sådan "anekdotisk evidens" är i praktiken värdelös.

- Jag igen

Vad har då anekdoter med Nasreddins sökande att göra? Att ge tyngd åt en anekdot är som att leta där det är enklast, trots att det är fel ställe. Vilket pessimister sett som den enda möjligheten.

Science is a bit like the joke about the drunk who is looking under a lamppost for a key that he has lost on the other side of the street, because that’s where the light is. It has no other choice.

- Noam Chomsky

- Zach Weinersmith, Saturday Morning Breakfast Cereal

RationalWiki: Anecdotal evidence – en fin artikeln på den finfina wiki som jag tipsat om förr


2022-09-28

Vatten på sin kran m fl

Stående eller s k idiomatiska uttryck, bevingade ord och andra färdiga formuleringar som blir fel, eller tolkas fel, eller åtminstone ser ut och/eller tolkas annorlunda än vad man är van vid – ja, det är en stapelvara här på bloggen. Jag har tagit upp bra många genom åren, taggade med etiketten språk. Nu fick jag för mig att samla några av dem i en bloggpost. De som jag tagit upp tidigare är länkade till resp bloggpost, andra kan komma att bli omskrivna. Kanske "kontaminerade uttryck", formulerat på något annat sätt, kan bli ett poddavsnitt i den säsong 2 som jag så smått börjat fundera på.

När uttryck muterar (för att sammanfatta); varför blir de som de blir? En förklaring, som blivit standard på senare år, är mobilernas inbyggda tryckfelsnisse autocorrect (OK, ibland gör den vad den ska, men det är inte det som gjort den känd över världen.)

Uttryck som lever särskilt farligt är de som innehåller ord som man inte förstår, eller kanske inte ens tror är riktiga ord. Om man hört uttryck som "le i mjugg" eller "dagar i sträck", utan att känna till orden "mjugg" eller "sträck", ja, då är det ju inte alls konstigt att man tolkar dem som "mugg" eller "streck". Att uttrycken blir obegripliga – "le i mugg"? "dagar i streck"? – spelar tydligen mindre roll. (Återkommer strax till detta.)

Andra gånger beror variationerna varken på slarv eller okunskap utan är gjorda med flit. Om syftet nu är att vara rolig eller spirituell, eller något annat. Ibland är det uppenbart att skribenten/talaren vet vad hen gör, andra gånger är det mindre uppenbart. Det blir ännu knepigare att klassificera variationerna när andra tar efter och använder variationen, och kanske eller kanske inte är medvetna om att det är just en variation.

En del variationer är vanligare än andra. Då och då blir en variation så vanlig att den tränger undan originalet. Ett exempel är ler och långhalm; det syftade ursprungligen på ting som inte hänger ihop, för att så småningom vändas i sin motsats. Ett annat är den slitna lustifikationen "missförstå mig rätt", som blivit vanligare än "förstå mig rätt".

En fråga man ställer sig, om och om igen: Hur kan folk använda uttryck som de uppenbarligen inte förstår hur de är konstruerade? Men det är ju inte konstigare än att vi dagligen och stundligen använder massor av ord som vi inte vet hur de uppstått. När vi stöter på en ny språklig legobit, kortare eller längre, så är det enda som egentligen spelar någon roll hur den används. Om tillräckligt många tillräckligt viktiga personer förstår den tillräckligt bra, ja, då är saken klar.

Efter att ha funderat på några olika sätt att sortera uttrycken bestämde jag mig för att inte sortera dem alls utan ordna dem slumpmässigt.

Några av uttrycken i listan har jag haft med mig mycket länge. Andra har tillkommit alldeles nyss, sedan jag lade ut en efterlysning på Twitter. Den gav riklig skörd, jag har inte hunnit få med alla goda förslag här, och fler lär droppa in länge än. Även av det skälet lär denna sida få en uppföljning.

… Så. Då kör vi.


Skatta sig lycklig – Ibland formulerat "skratta sig lycklig". Ett utmärkt exempel på en variation där tanken bakom ibland är tydlig, ibland inte: Är den gjord med flit, av misstag eller okunskap?

Det ska böjas i tid … – Ibland formulerat "Det ska börjas i tid". Originalet blir begripligt om man tar med resten: "Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli". Denna klassiker bland förvrängda uttryck tog jag upp i en bloggpost med den lättgissade rubriken Det ska böjas i tid. (Se även bloggposten Kor på isar och annat rumphugget för fler exempel på ordstäv som traderats i ofullständigt skick.)

Skelett i garderoben/Lik i lasten – Ibland formulerat "lik i garderoben". En uppenbar sammanblandning som jag tog upp i bloggposten Lik i garderoben.

Ta kål på någon – Ibland formulerat "ta kol på". Här är det korrekta alternativet lika obegripligt som det felaktiga, vilket alltid gör det enklare för alternativen. Nej, jag begriper inte hur "ta kol på" ska tolkas, men jag begriper heller inte hur "ta kål på" ska tolkas … Förrän jag slagit upp facit, såklart. Det korta svaret är att uttrycket "ta kål på" började som en liknelse med matlagning, att man skulle "hacka kål" av någon. Ett längre svar finns i bloggposten Att ta kål (kol) på någon.

Le i mjugg – Ibland formulerat "le i mugg". Jag tog redan upp "mjugg" som exempel på mindre kända ord som lätt kan omtolkas till ett känt ord. Det bidrar att ordet "mjugg" inte finns någon annanstans i dagens språk. Vad "mjugg" är försöker jag att ta reda på i bloggposten Le i mugg i mjugg.

Dagar i sträck – Ibland formulerat "i streck". Tydligen är "sträck" ett relativt okänt ord. I SAOB läser jag en beskrivning som, avkodad och redigerad, blir "i uttrycket i (ett) sträck, betecknande att något sker/pågår, eller att någon gör något, i en följd, utan uppehåll, oavbrutet". Varför man tagit till sig varianten "i streck" har jag redan tagit upp.

Fylld till brädden – Ibland formulerat "till bredden". Kanske man tänker på floder, vars bredd ju tilltar vid påfyllning? Men en "brädd" är en kant eller rand. En kaffekopp som är fylld "till bredden" kan jag inte föreställa mig, till skillnad från om den är fylld till brädden, dvs ända upp.

Dra över en kam – Ibland formulerat "över en kant". Jag vet inte varifrån dragandet kommer, men ursprungligen hette det alle über einen Kamm scheren, dvs "skära alla över en kam"; originalet lever kvar, om än betydligt ovanligare än varianten med "dra". Sammanhanget är fårklippning, där man kan använda olika kammar för att få finare eller grövre ull.

The Dell Trademark is, and always has been, a positive guarantee that the comic magazine bearing it contains only clean and wholesome entertainment.

- Four Color Magazine #873 (1958), inklusive en liten pärla inne i tidningen

Annat ljud i skällan – Ibland formulerat som "i källan". Om det är högst oklart vad "källan" här skulle syfta på, så är det inte mindre oklart vad "skällan" syftar på om man inte vet vad en sådan är. En skälla är en liten öppen klocka; den enda sort som jag sett eller hört talas om är koskällan, den som korna bär runt halsen. Om de nu fortfarande gör det?

Få bukt med – Ibland formulerat "komma till bukt med". Att "bukt" är ett välkänt ord spelar ingen roll här då det uppenbarligen är någon annan betydelse än den geografiska som avses. Få vet att det nog kommer från brottning; det är åtminstone vad SAOB föreslår i sin kartläggning av BUKT.

Kasta in handduken – Ibland formulerat "kasta in handsken". Jag utgår, helt karskt, ifrån att den handduk, som inkastad i boxningsringen visar att man ger upp, förväxlats (ordet, men knappast betydelsen) med den handske som kastad är en utmaning. Ett mycket fint exempel på "kasta in handsken" kommer från självaste hr Erlander, som i en remissdebatt 1966 sade att fp och c genom sitt mittenprogram "kastat in handsken", vilket här innebar att de i smyg skulle ha anpassat sig till det S-märkta programmet. Den följande talaren hr Ohlin (ordf fp) passade givetvis på att korrigera statsministern i sin replik. Om detta skrev Jolo i DN 20 januari 1966.

Döm om min förvåning – Ibland formulerat "dröm om min förvåning". Här känner vi, ovanligt nog, till variantens upphovsman och födelseår: Det var Povel Ramel som i "Ta av dig skorna" (1965) sjöng "Dröm om min förvåning när det hela stod klart/Allting allting allting blev så underbart" …

- Brunnsbacka underfallskvarn (där vattnet rinner undertill, snarare än hälls ovanifrån) och såg, belägen i Hylte kommun, Småland (om än Hallands län, som det tipsades om). Här har det funnits kvarn (om än inte just byggnaden på bilden) sedan åtminstone 1700-talet. Foto av arkeologen, förre länsantikvarien och Hallandskändisen Lennart Lundborg.

Få vatten på sin kvarn – Ibland formulerat som "vatten på sin kran". Det påminner om okända ord som tolkats som kända, med den skillnaden att alla väl vet vad en kvarn är – fast kanske inte de som drivs av vatten?


2022-09-27

ROFL?

Men plötsligt hasade Kalle sig ned, drog undan stången och började rulla sig i gräset.

– Va ä dä? Va ä dä? viskade vi. Men Kalle tecknade åt oss att hålla muggan och började åter i vansinnig glädje rulla sig, medan han höll händerna för munnen för att kväva skrattanfallet.

[Anledningen till glädjen meddelas]

Vi började alla rulla oss i gräset för att ge luft åt våra känslor. Det var ett av den tidens sätt. Månne det begagnas än?

- Albert Engström: Gårdvaren, ur Min 5te bok: Berättelser och stämingar (Albert Bonniers 1910)

På det världsvida internätet begagnas det förvisso, åtminstone i uttrycket ROFL, Rolling On Floor Laughing. På hur stort bokstavligt allvar folk tar uttrycket har jag ingen aning om. Finns det folk som verkligen kastar sig på golv eller annat underlag för att medelst rullande demonstrera sin munterhet?

Albert Engström föddes 1869. När han utförde de nattliga hyss som beskrivs med jämnåriga kamrater var de omkring 10 år. Då vet vi när åtminstone svenska skolgossar kunde bokstavligen ROFL. Jag vet inte om det finns någon systematisk metod att ta reda på mer om saken; inte ens de mest ambitiösa inventeringarna av seder och bruk hade väl en kolumn för sådant.


2022-09-26

Lördagsfråga 725: Mässor i massor

  1. Här ser vi en karbin och en hagelbössa – typ. Karbinen är en M4, och under dess pipa ser vi ett extra vapen monterat; istället för att kånka omkring på två vapen har man båda i ett. Extravapnet är en M26-MASS, Modular Accessory Shotgun System. Använder soldater hagelgevär? Jodå, men knappast för fågeljakt (annat än i nödfall). Ett vanligt bruk är att få upp dörrar; ett liknande amerikanskt system heter rentav Masterkey.
  2. Kristus Konungen pryder den ståtliga altartavlan i Göteborgs katolska församlingskyrka. En katolsk kyrka vid Heden har lokalhumorn givetvis döpt till Hedendomen. Här hålls en och annan högmässa, vilket kanske leder tankarna till Svenska mässan och Gothia towers med sina tre tilltagna torn; den har fått tillnamnet Högmässan.
  3. Mass Effect är en serie actionrollspel, släppta 2007–2017; en femte del ska vara under utveckling.
  4. Det är inte helt lätt att känna igen Johnny Depp som maffiabossen James Bulger i Black Mass (2015). Namnet ska syfta på den svarta mässan som en förvrängning av den ursprungliga, och förklaras i undertiteln av den bok som filmen bygger på: The True Story of an Unholy Alliance Between the FBI and the Irish Mob.

MASS, mässor, Mass (?) och Mass (religiöst), kanske inspirerat av den första riktiga bokmässan sen 2019 som avslutades igår. Den satte Tricky.