Fyra grader av Prince

Cigarettmärket Prince är ju, för den som inte visste det, danskt. Innebär det att de är uppkallade efter en särskild Prince of Denmark..?

Första graden av Prince

Även hos den som inte var med på den tiden, som undertecknad, kan deras reklamslogan vara etsad i minnet – se, det var god reklam. Utformningen var enkel, måhända självklar: Glada kändisar sitter med en cigg i näven och tittar in i kameran. (Utan att ifrågasätta deras respektive kändis-status så erkänner jag att jag inte känner igen en enda av dessa; inte för att blandade kändisar är min starka sida, och att inte ens KB sätter damen gör mig lite bättre till mods.)

Andra graden av Prince

Men det stuket var alldeles för uppmuntrade, tyckte de som bestämde, om det nu var Konsumentombudsmannen eller Marknadsrådet. Så bilderna försvann. Först ersattes de med ”attribut”, där exempelvis en författare symboliserades av en skrivmaskin. Och så fick man ju ta med namnet, så folk skulle fatta vilken förment säljande kändis som avsågs. Någon sådan annons har jag inte hittat, därav den fria ytan ovan.

Tredje graden av Prince

Men även det stuket var alldeles för uppmuntrade, tyckte De Som Bestämde. Så attributen försvann. Nu återstod bara signaturerna av deltagarna. Och där går jag åter igen bet. ”Ingegärd Biehl” kan jag åtminstone läsa, men inga fler. Och jag har inte lyckats få fram vem hon var, eller vad hon var känd för.

Fjärde graden av Prince

Men även det stuket var alldeles för uppmuntrade, tyckte De Som Bestämde. Så nu försvann namnet med. Vem som gått över till Prince? ”Jag”. De slapp åtminstone att lägga ut någon ersättning …

För övrigt är annonserna av första graden från 1966–67, tredje graden från 1974, och fjärde graden från 1975. Så det tog ett decennium för Prince:arna och Prince:ssorna att upplösas uti dagg och tina bort (Akt I, scen 1).

Slipsens symbolik

Han hävdade […] att det är ”uppenbart” vad slipsen symboliserar.

Öh, jo, det där har man ju funderat på … Men snabbt försökt att tänka på något annat.

Men titta på det sammanhang ur vilket citatet är hämtat:

Slipsar bör ”elimineras” eftersom de symboliserar det kristna korset. Det slog en högt uppsatt ämbetsman inom Afghanistans talibanregering fast på onsdagen.

– Vad är en slips? Det är ett kors. Enligt sharia ska du ha sönder det och eliminera det, förklarade Mohammad Hashim Shaheed Wror, som leder ett departement som guidar medborgarna i att leva som goda muslimer.

Han hävdade i ett tal som sändes på den afghanska tv-kanalen Tolo TV att det är ”uppenbart” vad slipsen symboliserar.

- ”Talibanledare vill stoppa slipsar”, TT i GP 27 juli 2023, min markering

En titt närmare källan gav fler detaljer:

“The cross is a symbol of pagans. The cross is the symbol of Jesus’ martyrdom. They say Jesus was hung like this.”

- Modern Education is Not Obligatory: Shaheed Wror, Tolo TV 26 juli 2023

Att slipsar skulle symbolisera kors har jag aldrig sett förut. Inte heller att Jesus skulle haft slips på korset. Ja, nu skojade jag till det … Han menade naturligtvis att Jesus hängde som en slips på korset. Och det sade han tydligen på allvar.

Ifall det behöver sägas: Slipsen kommer från en halsduk som bars knuten runt halsen. Bruket lär komma från 1600-talets Frankrike, som i sin tur fått det från kroatiska legosoldater anlitade för Trettioåriga kriget; så kommer också ”kravatt” från franska cravat från tyska Krabat (samma som krabat) från kroatiska hrvat, dvs kroat. Jesu lidande har absolut ingenting med saken att göra. Även om tanken vore tacksam när man står och fepplar med knuten.

Världens vanligaste ”ord”, ett av

Vilket är världens vanligaste ord? Här är ett förslag: OK. Om det finns något bättre förslag, så tror jag inte att jag sett det. [ Uppdaterat: Nu har jag det! – i kommentarerna. ]

För det där lilla ordet används ju inte bara i engelskan utan mest överallt; om inte i alla världens någorlunda levande språk så är det nog inte långt ifrån. Och där det används används det ofta, särskilt, men inte enbart, i talspråk. (Här är det även läge att länka till bloggposten Etymologi för OK).

Vad skriftspråk beträffar så har mängden text i världen exploderat de senaste decennierna. Särskilt om man räknar med sådan text som inte är avsedd för människor. Jag tänker då inte bara på dataprogram och licensavtal, utan även de koder som är många datorers främsta metod för att meddela sig med varandra. Och här någonstans, tänker jag mig, skulle en liten förkortning kunna hamna någorlunda högt upp på listan över världens vanligaste ”ord”: http(s), förkortningen för ”hypertext transfer protocol (secure)”. (Liksom ”OK”, som även ingår i många av de nämnda datakoderna.)

Och då är jag framme vid denna bloggposts poäng: ”Hypertext” är inget gammalt ord utan så nytt att dess upphovsman fortfarande lever. Han kan peka på ”ht” i http och säga ”det där är mitt!” – om än med blandade känslor.

Ted Nelson myntade orden hypertext och hypermedia 1963, tre år efter bilden ovan. Han hade då uppnått den mogna åldern av 26 år. Han lever än idag, och har ägnat mellantiden åt att inspirera och propagera för vettigare, tillgängligare och användbarare datorer och dataprogram. Och om man ibland kan tycka att dagens prylar lämnar en del att önska, så skulle man varit med på 1960-talet … Eller på 1970-talet, som berörs i bloggposten 1970-talets webb. Den handlar om Teds allra största projekt: Xanadu. Det tröttnar Ted aldrig på att prata om. Han tröttnar i synnerhet inte på att poängtera hur mycket bättre Xanadu är än den däringa världsvida webben.

Eller snarare, var tänkt att bli. Därav de blandade känslorna. För Xanadu, som Ted började grubbla på 1960, har än idag aldrig visats upp i en riktigt färdig 1.0-version.

(Det är ingen högoddsare att Xanadu aldrig kommer att bli klart. Man skulle också kunna diskutera hur världen skulle ta emot ett färdigt Xanadu, om något sådant kan tänkas. Tänker vi som Ted? För ännu djupare tankar, hur skulle världen ha tagit emot Xanadu om det lanserats i fullt användbart skick, säg, år 2000? Eller 1990? 1985..? Har vi någonsin velat ha de ”visuella länkar” som Ted verkar se som omistliga? Skulle sidor som är ”medvetna” om alla sidor som länkar till dem fungera i verkligheten? Etc.)

Nelson's life is so full of unfinished projects that it might fairly be said to be built from them, much as lace is built from holes …

- Gary Wolf, The Curse of Xanadu, Wired 1 juni 1995

För att försöka få till en relevant avrundning: Ted har även efter 1963 uppvisat en förtjusning i att skapa nya ord och begrepp. Som micropayment och virtuality, som också slog, även om de aldrig hamnat på några hitlistor. Eller för den delen cybercrud, dildonics (NSFW), docuverse, intertwingularity, sworph (swoop + morph) och transclusion, för att bara nämna några som inte slagit alls. Och Xanadus utvecklingshistoria är späckad med termer, som Nelson – så vitt jag vet – oftast haft att göra med, som abraham, bert, crum, dybbuk, ernie, flock, shepherd, transcopyright, xanadoc, xanalink, xanalogical osv osv …

Krigets förbjudna Sverige

Hur och var får man resa i Sverige i år?

Det där är rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet den 16 juni 1940. Jag tyckte den var värd att återge i sin helhet och gör därför så. Ännu en aspekt av krigets Sverige som jag inte hade en aning om! Inte för att den är förvånande, tvärtom.

Undvik gränstrakter och kustvägar på semesterresan.

Vart skola vi resa i sommar, hur skall det bli med semestern i år? Den frågan har säkert redan tusentals svenskar ställt sig under bläddrande i uppslagsböcker och broschyrer. För att man vid förverkligande av planerna inte skall bli alltför besviken, bör man emellertid känna till, att det är förbjudet att resa genom vissa områden av vårt land liksom att det finns andra, där löjaliteten fordrar att man endast i nödfall färdas.

För att ge allmänheten vägledning i dessa saker har Svenska turistföreningen i samråd med de militära myndigheterna utarbetat anvisningar speciellt avsedda för sommarens rörliga semesterliv. I dessa framhålles, att turister i år bör undvika gränstrakterna. Inom en del områden vid norska gränsen råder det sålunda vistelseförbud för andra än fast boende. Inte heller är det tillåtet att färdas runt Frykensjöarna eller uppför Klarälven längre än till Ekshärad. I Dalarna böra turisterna helst vända i Älvdalen och Sälen, i Härjedalen är det förbjudet att resa längre än till Funäsdalen, i Jämtland äro alla gränsorter stängda och detsamma gäller även Storuman–Tärnavägen.

De inbitna fjällvandrarna få i Jämtland reda sig med den ostligare fjällvärlden och längst i norr äro Abisko-Riksgränsfjällen stängda, därigenom att civila resenärer inte utan särskilt tillstånd få komma väster om Kiruna. Vad Kebnekaise och Luleälvsområdena beträffar lägger ju i år även bristen på kommunikationer hinder i vägen för turismen. Till Kvikkjokk kan man däremot komma.

Vill man cykla i Sverige bör man av lätt förståeliga skäl undvika att välja kustvägarna i västra och södra delarna av landet, d. v. s. från Bohuslän till Blekinge.

Däremot möter det intet hinder i år att resa till badorterna på västkusten eller Gotland och ligga stilla där under semestern. Badstränderna äro så gott som överallt tillgängliga, och där de äro avspärrade, ha anordningar vidtagits för att badgästerna skola få tillträde till stranden.

Till sist skadar det kanske inte att erinra om, att det är nödvändigt att rätta sig efter de anvisningar och föreskrifter, som givas av militär post eller patrull. Flera exempel ha redan kraftigt understrukit detta.

Det sistnämnda verkar syfta på något som var mer eller mindre allmänt känt. Jag vet inte exakt vilka händelser som avses, om det nu spelar någon roll. Men ingen blir väl förvånad av att det även i krigstid finns folk som ignorerar vaktposts uppmaning.

Neutronbomben, fredsrörelsen och Moskva

Salt är tåren

– En neutronbomb! Så amoraliskt!

- SvD 14 augusti 1977 – rubriken anspelar väl på SALT II, Strategic Arms Limitations Talk, som var en annan av tidens storpolitiska frågor; t v Leonid Brezjnev, t h kanske försvarsminister Ustinov?

För drygt 40 år sedan var neutronbomben en av frågorna för dagen. Och om neutronbomben var frågan, så var svaret nej, med emfas. Visserligen var nog så många redan emot vanliga kärnvapen. Men det var något hos neutronbomben som gjorde den extra otäck och omänsklig. Detta berodde på en märklig egenskap som den tillskrevs – obs!

I slutet av 70-talet blev det känt att USA hade utvecklat en billig och ren bomb, som endast dödade människor, djur och växter. Annan egendom skulle förbli oskadad.

- Harriet Johansson Otterloo, Nato och kärnvapen i Sverige – nej tack!, ETC 3 maj 2022

I detta resonemang hänger jag inte med. På vilket sätt är det värre med en bomb som inte skadar ”annan egendom” än en bomb som gör det? Inte för att det är mätbart bättre, men värre? Men när det begav sig var det många som höll med. Många protesterade mot USA:s neutronbomb. Ja, för av någon anledning var det enbart USA:s arbete med att ta fram neutronbomber som uppmärksammades. Vare sig Sovjet hade sådant för sig eller inte (det hade de, men talade naturligtvis inte om det) så togs den sidan av saken aldrig upp.

Innan vi fortsätter ska vi ta en titt på vad neutronbomber egentligen är och vad de gör. För beskrivningen ovan stämmer inte.

Vi kan börja med Nationalencyklopedins hela artikel om neutronbomber:

neutronvapen, kärnvapen (artillerigranat eller kortdistansrobot) där största möjliga andel – kanske 40 % mot normalt 5 % – av explosionsenergin avges som neutronstrålning.

Neutronvapnet är en fusionsladdning med låg styrka, 1–10 kt, och minsta möjliga fissionsandel. Neutronvapen var avsedda att användas mot bepansrade mål, där pansaret ger gott skydd mot alla former av kärnvapenverkan utom neutronstrålning. De blev dock aldrig förbandslagda.

- NE.se: neutronvapen

Få se: ”låg styrka”. Hur låg är ”låg”? – Låg jämfört med andra kärnvapen. Det är bara i sådana sammanhang 10 kiloton – en sprängkraft motsvarande tio tusen ton TNT – kan anses ”lite”. All ”annan egendom” som utsätts för en sådan bomb jämnas med marken, med mindre än att den utgörs av atombombssäkra bunkrar o dyl. Om detta har jag skrivit på faktoider.nu: Neutronbomben. (Det radioaktiva nedfallet är också mindre än det från konventionella kärnvapen, men inte obefintligt.)

President Carter eventually set the plan aside, but last summer the Reagan Administration decided to go ahead with it.

[Bildtexter:] Within 25 acres, virtually every unshielded living thing would be killed instantly in the blast; all buildings and some tanks, destroyed or damaged.

A misunderstanding about the bomb, says a Federal report, is that ”it kills people and leaves buildings undamaged.”

- ”Neutron bomb: An explosive issue”, New York Times 15 november 1981

Ett rakt facit från NYT, tillsammans med lite historik. Bomben hade tagits fram på 1960-talet. På 1970-talet lät Carter sätta utvecklingen på vänt efter omfattande protester (startskottet var en artikel i Washington Post 1977, samma tidning som avslöjat Watergate). Sedan drog Reagan som sagt åter igång det hela 1981. Tills han 1983 kungjorde Strategic Defense Initiative – ”Star Wars” – som snabbt drog åt sig uppmärksamheten, från duvor som hökar.

Syftet med neutronbomben var att möta sovjetiska stridsvagnar. Dessa skulle, med hög sannolikhet, under ett tredje världskrig välla in från öst till väst. Man såg minst två problem med att använda traditionella taktiska kärnvapen mot de kolonnerna: Pansar ger ett relativt gott skydd mot tryckvågor, värme och strålning, och så skulle bomberna sprängas i ”egna” länder som Västtyskland. Neutronvapen, eller enhanced radiation weapons (ERW), utformades för att ge ifrån sig maximal mängd strålning av den sort som pansar skyddar sämst mot. (Ett annat användningsområde var som anti-missil: Neutronstrålningen skulle oskadliggöra inkommande missiler.)

Så när fredsrörelsen på 1970- och 80-talen tog upp neutronbomben som en stor och viktig fråga; när man lyckades framställa en bomb som ”bara” dödade som något extra vidrigt; när man kallade den ”kapitalistbomb”; med mera – var man då mycket mer än Moskvas talrör?

[ Uppdaterat: Det fanns en annan anledning till att neutronbomber var riskablare än traditionella kärnvapen: Eftersom de var mindre, var tröskeln för att använda dem lägre. Trots att detta motargument var betydligt mer rationellt än icke-argumentet ovan användes det mycket mindre, såpass mycket mindre att jag inte sett det förrän jag upplysts om dess existens. ]

Att Sovjet höll i trådar i sammanhanget är ingen nyhet; mycket fredsprat hade varit i säck innan det kom i påse. Protesternas omfattning kan tas som inteckning för hur hotat Sovjet kände sig av neutronbomben (tills SDI kom, som man uppfattade som ett ännu större hot).

Därför kan det kanske överraska att felaktiga beskrivningar som ”dödar folk men sparar byggnader” ursprungligen inte kom från öst utan från väst.

Such a bomb has been described as producing death without destruction of material matter …

- AP i exvis Evening Star (Washington DC) 1 november 1961

[Senator Thomas J.] Dodd […] said in a Senate speech Wednesday that the bomb ”would do next to no physical damage. It would result in no radioactive contamination. But it would immediately destroy all life in the target area.

- AP i exvis The Nome Nugget, 19 juni 1961

Bomben – stundom kallad ”dödsstrålen” – kan tillintetgöra ”den mänskliga faktorn” men samtidigt lämna maskiner och byggnader oskadda.

- SvD 24 maj 1960 har läst U. S. News and World Report, en vid denna tid ansedd och relativt (…) pålitlig tidning; men oj vad jag stör mig på ”dödsstråle”..!

Militära ämnen brukar vara hemligare än andra, och nya kärnvapen ännu hemligare än så. Därför är det kanske inte så konstigt att det blev fel. Kanske man ville sälja in det nya vapnet? Att en av de citerade uppgifterna gått via en senator kan vara talande …

Poängen med denna bloggpost är inte så mycket faktoidens ursprung som dess existens. Även om den onekligen luftas sällan numera. Visserligen ser man ibland kommentarer i stil med ”ser ut som om en neutronbomb slagit ner” om folktomma platser. Men i stort sett är faktoiden om neutronbomber en faktoid som glömts bort. Därför kan den vara lurigare när den väl dyker upp.

En källa jag använt är Wikipedia: Neutron bomb, en annan John T. Corrells encyklopediska artikel The Neutron Bomb i Air & Space Forces Magazine 30 oktober 2017.

Bonus:

- The Simpsons, ”Treehouse of Horror VIII” s9ep04

Som vanligt har Simpsons-gänget koll: Frankrike är ett av få länder som man vet framställt neutronbomber (provsprängning 1980). Även om man sedan valde att inte sätta dem i serietillverkning. Om nu det stämmer.

Sommar då & nu

Sommar. Lättlyssnat för semesterfolk.

- Ur radiotablån för måndagen den 29 juni 1959

Jag vet inte när gamla Sommar försvann.*  Det var avgjort långt efter Cederbergs tid.

Det var Jörgen Cederberg och Tage Danielsson – den mannen märks än idag – som drog igång det, med premiär som ovan. En egenhet var att programledaren, den så kallade sommarvärden, byttes ut från program till program. Om någon prestige förekom i sammanhanget har jag inte sett något av det. I övrigt var det ett program bland alla andra, värden ett radiojobb bland alla andra. Och även om man aldrig, vad jag förstått, hörde samma röst idag som igår, så kunde den mycket väl återkomma flera gånger under säsongen.

- Ur radiotablåerna (för den enda kanalen) sommaren 1961: 11 juni, 24 juni, 2 juli, 20 juli och 27 juli

Ett vanligt namn var producent och medgrundare Cederberg. Till exempel var han sommarpratare fem gånger 1961. Just det: En sommar, fem Sommar.

Han lär dela rekordet i antal sommarprat med Torsten Ehrenmark: 50 gånger var. Det lär inte slås på ett tag.

Nu är visserligen den begränsningen och programmets inriktning olika saker. Men hur som helst så var detta på den tiden då Sommar var ett avspänt program, för såväl talare som lyssnare: ”lättlyssnat för semesterfolk”. Ingen sommarpratare förväntades vända ut och in på sig och sitt privatliv. De recenserades inte ens.

* Nu är det inte det huvudsakliga ämnet för denna bloggpost, men eftersom frågan ställts … När ersattes trivsel-Sommar med ångest-Sommar? Ett förslag på vattendelare är Mustafa Cans uppmärksammade insats 2003.

Jag vet heller inte när man började recensera sommarpratarna. Efter spridda slagningar tippar jag på 2010-talet.

Werther forever

Goethe skrev inte bara poesi, han skrev också romanen ”Den unge Werthers lidanden” och blev världsberömd, och som fick en hel generation unga romantiska män att vilja ta livet av sig, och en hel del av dem gjorde det faktiskt. Kusligt.

- Lars Fritsch kåserar i Göteborgs-Posten 9 juli 2023

Om ”en hel generation” unga män verkligen velat ta livet av sig, och ”en hel del” av dem verkligen gjorde det, kan man förundra sig över att de fallen är så svåra att hitta. Det verkar inte finnas några fall av självspillingar från 1774 och åren därefter som kan knytas ens löst till den jungen Werthers.

Däremot har inte bara en utan många generationer trott att det dogs i drivor, och förmedlat uppgiften som vore den sann. Det är kusligt.

faktoider.nu: Werthers självmordsvåg

Fritzi, brorsdottern och hennes kompis

- En ruta med Polly (1923), en med Dora (1932), och två med Fritzi (1931)

Häromdagen tog jag upp Blondie förr: Serien när den började, då huvudpersonen verkligen hette Blondie, och inte var hemmafru utan en tvättäkta flapper. Här har vi tre andra seriefigurer som inspirerades av det glada 20-talets kvinnliga symbol. Polly skapades redan 1912 och hängde med ända till 1958. Dumb Dora – det namnet hade inte gått hem idag – skapades av Chic Young 1924, alltså ett tag innan han lanserade Blondie. Och så har vi Fritzi Ritz, skapad 1922.

I Blondie-bloggposten finns en stripp i gamla Blondie som inte hade platsat i dagens serie. Här är en stripp från Fritzi som inte hade platsat i dagens serie.

För även den serien finns än idag. Även om den är betydligt svårare att känna igen.

Börjar det brännas? Inte för att denna ruta heller hade gått hem idag … Flickan med ispiken är Fritzis niece Nancy som 1933 kom på besök. Det som var tänkt som ett kort sidospår blev mer än så.

Mycket mer … Nancy, eller Lisa som hon fick heta i Sverige, blev inte bara kvar, utan tog mer och mer utrymme tills tant Fritzi reducerats till en sällan glimtad bakgrundsfigur. Då får även Lisas kompis Sluggo betydligt mer utrymme. Kanske rentav mer än Lisa..? Och liksom Blondie har serien blivit avgjort tamare genom åren. Denna poänglösa stripp är vald helt på en slump men är tämligen typisk.

En given källa för denna bloggpost var Chronicling America. Det är en undersajt hos Library of Congress (”loc” i adressen) och utgör en digital tidningslägg för dagstidningar i USA från 1770–1963. Som KB:s lägg men inte fullt lika modern, dock utan restriktioner (möjligen med undantag från en del fotografier i senare årgångar). Ovärderlig och beroendeframkallande.

Tamara förutspår mordförsöket mot Reagan – i efterhand

USA:s president Ronald Reagan utsattes sent på måndagskvällen svensk tid för ett mordförsök i Washington.

Han träffades från nära håll av en kula på vänster sida i bröstkorgen. En lunga sades vara allvarligt skadad och presidenten väntades undergå operation under natten.

- SvD 31 mars 1981

I januari 1981 fick USA en ny president. En av de första sakerna han uppmärksammades för inträffade drygt två månader senare. Att han blev ”allvarligt skadad” var ingen överdrift; han klarade sig, med nöd och näppe. Gärningsmannen greps genast: ”En 22-årig vit man John W Hinckley från Evergreen Colorado”.

Detta var givetvis den stora händelsen för dagen under en tid.

Tamara Rand hade en firma som hette Tamara Rand Institute. Den kallades ibland Rand Hypnosis Institute eller helt enkelt Rand Institute. Månne tanken var att folk skulle associera, eller ännu hellre förväxla, den med tankesmedjornas tankesmedja, Rand Corporation? Ogenerad marknadsföring var helt stilenligt; Tamara Rand sade sig vara psychic, medium.

Mindre än ett dygn efter mordförsöket dök hon upp och sade sig ha förutsagt det. Hon hade medverkat i pratshowen Dick Maurice and Company som spelats in den 6 januari och visats i mitten av mars. Sade hon. (Idag skulle det inte dröjt många ögonblick innan skaror av felfinnare kontrollerat uppgifterna.)

Här är några särskilt intressanta delar av Rands ”profetia”:

I feel at the end of March, perhaps the last week of March, and the first few days of April, that too is a crisis time.

I feel the chest area, which might imply stroke. It might imply some sort of heart attack or heart failure. I even hate to say it to be very frank with you, but then I also feel something like a thud, and in my mind, I can see a little scenario, and it came first in my dreams right after he was elected, and it had to do with a gun, and it had to do with shots all over the place, and it had to do with that thud instead of being a stroke as I initially felt, I felt it might actually be an assassination attempt or a shot to the President.

I get, like me, a little blond look, or a fair-haired look, and I know … I feel it's just one person if indeed it happens, and I really frankly hope I'm wrong.

The only thing that I could even attach to it is the name Humley. And maybe Jack, or something like that.

Slutet av mars, pistol, en blond herre med initialerna J. H. … Det stämmer ju utmärkt med att Reagan blev skjuten 30 mars av den blonde John Hinckley. Fantastiskt! Nyheten slogs upp stort i CNN, och andra stora nätverk hakade på. Nu var Tamara Rand världens mest uppmärksammade ”medium” – eller kanske rentav medium, utan förbehåll?

Men redan samma dag kom det in uppgifter som satte det hela i gungning. 1981 års felfinnare var inte så efter, de heller.

Filmsnutten med Tamara Rand och Dick Maurice hade, liksom hela Maurices show, spelats in hos tv-bolaget KTNV – dagen efter mordförsöket. Nu såg studiofolket en inspelning de arbetat med den 31 mars cirkulera med texten ”Recorded 6 JAN 1981”. Allmänt haktapp. De kontaktade sin chef Ed Quinn, som kontaktade CNN.

Tamara Rand's prediction of an attempt on President Reagan's life was recorded the day after Mr. Reagan was shot, and she was not in the studio on the day in January when she contends the show was taped, television crew members said today.

- New York Times 4 april 1981

När Rand konfronterades menade hon att hon gjort uttalandena den 6 januari, men att det då blivit lite pratig och sub-optimal tv. Därför gjorde man om det den 31 mars. På vilket KTNV-folket svarade att Rand inte hade ens varit i studion den 6 januari utan senare. Och då hade hon inte gjort några uttalanden som så mycket som påminde om profetian.

Dick Maurice framträder i filmen. Först stödde han Rand och kritiserade de som kritiserade henne, och det rätt hårt. Men snart nog vände han, helt. Han skrev en text som publicerades i lokaltidningen där han arbetade. Där tog han tillbaka allting och bad de han kritiserat om ursäkt.

I am sorry.

I have committed a terrible wrong. I have committed the cardinal sin of a columnist. I have perpetrated a hoax on the public and feel very much ashamed.

My interview with Tamara Rand in which she predicted the assassination attempt on President Ronald Reagan is a lie. Ed Quinn's statement about the actual taping taking place on March 31 is the truth.

- Dick Maurice i Las Vegas Sun, den 5 april 1981 – se Sun columnist focus of famed hoax, Las Vegas Sun

Vad som sedan följer är en tråkig epilog. Rand anklagade folk högt och lågt, med frenesin hos den som inte har något att förlora eftersom spelet är slut. Hennes karriär gick tillbaka, rejält om inte fullständigt. Vilket tyvärr sannerligen inte är självklart i ”mediernas” besynnerliga värld.

I tv-serien Arthur C. Clarke's world of Strange Powers (1985) var nivån inte så hög som man hade kunnat önska; där återgavs en och annan bluff och skröna som sanning. Men man var heller inte helt godtrogna. Så här återgav man Tamara Rand's ”profetia” i det första avsnittet.

Huvudkälla: Museum of Hoaxes: The Prediction of Tamara Rand

Blondie förr

En ruta från ett sent stadium av Blondie I

Varför heter serien Blondie Blondie? Den handlar ju nästan enbart om Dagobert. Se där ett mysterium som jag uppmärksammade tidigt, men inte rett ut förrän nyligen.

Svaret är att när Chic Young skapade Blondie 1930 så var det en annan serie än den som den skulle utvecklas till. I denna Blondie I var Blondie huvudperson; Dagobert fanns inte ens med till att börja med. Och Blondie var en helt annan person än den som dagens läsare känner till. Eller för den delen läsare som tillkommit de senaste 90 åren.

Blondie Boopadoop var en flapper, en ung kvinna som man inte hade där man satte henne. Så var hon också begiven på dans, nyttjade såväl alkohol som tobak, hade de senaste frisyrerna, använde smink, bar kort eller kortkort, roade sig öppet med manfolk … Sånt var nytt och hänförande modernt på 20-talet.

Notera att Dagoberts far verkar vara en förlaga till direktör Dittling/Dithers, åtminstone beträffande utseendet …

Så småningom fann hon och Dagobert Krikelin/Dagwood Bumstead varandra. Inte för att de var särskilt lika. Han var av god familj, son till den synnerligen förmögne järnvägsmagnaten Julius Bolling Bumstead. Och hans föräldrar hade inget till övers för ”a mere nobody” som Blondie.

Dagwood/Dagobert svarade med hungerstrejk. Till slut gav föräldrarna med sig, och lät dem gifta sig.

Bröllopet den 17 februari 1933 blev en uppmärksammad tillställning. I efterhand var det en brytpunkt för serien. Blondie I blev Blondie II.

Efter giftermålet och bildandet av det gemensamma hushållet var den viktigaste händelsen att Dagoberts föräldrar gjort honom arvlös. Det innebar nämligen att Dagwoods/Krikelins hamnade i medelklassen, och att serien därmed fick en ny inriktning. Blondie I hade handlat om en festande flapper; Blondie II handlar om en vanlig familjs vardagliga öden och äventyr. Det glada 20-talet övergick till det krisiga 30-talet.

I den nya serien möblerades dessutom huvudrollerna om. De två viktigaste bytte plats, skulle man kunna säga: Den spännande tokroliga huvudpersonen Blondie blev en tråkig familjekoordinator, den tämligen neutrale Dagobert blev tokrolig huvudperson.

Kanske justerades serien även på andra sätt? Jag tror inte att mord är särskilt vanliga idag.

Man måste säga att det nya receptet fungerade. Eftersom Blondie II har hälsan än idag, efter 90 år.

The Enhanced Games

The Enhanced Games is organizing an alternative to the corrupt Olympic Games.

We believe that science makes humanity – and sports – better and fairer.

Sports, without drug testing.

- Officiella hemsidan enhanced.org

The Enhanced Games, ”De förbättrade spelen”, bygger på en enkel idé: Idrott med doping. Alla prestationshöjande åtgärder är tillåtna. För att inte säga nödvändiga, om man vill ha en chans till nämnvärda resultat.

- ”Some footage has been digitally enhanced”, som de skriver med finstilt …

Världens första Enhanced Games kommer att äga rum 2024. Visserligen inte på fotomontagets arena i Ben Hill Griffin Stadium, Gainesville, Florida. Orten är faktiskt inte avgjord än. Det låter som om man är lite sent ute? Fast det beror ju på hur allvarligt menade planerna var till att börja med …

I denna bloggpost ska jag börja med de tyngsta (som jag tycker) invändningarna. Dels den självskrivna: Att doping inte är förbjudet bara för att, utan för att det är farligt, på riktigt. Alla invändningar jag sett mot The Enhanced Games har också gått ut på den biten.

Här är en annan vinkling: Är det en bluff? Det vet jag inte. Men jag skulle bli förvånad om spelen blir av. Känslan av lycksökare är stark.

Inte för att det därmed är slut på frågetecken …

Vad gäller finansieringen nämner hemsidan Peter Thiel. Thiel grundade PayPal, tillsammans med Max Levchin och Elon Musk, om de är bekanta. De miljarder han fick när bolaget såldes har han sedan förvaltat såpass väl att han ligger strax nedanför plats 200 på Bloombergs miljardärslista. Så även om Enhanced-gänget knappast drar sig för att pungslå frivilliga, så torde finansieringen vara säkrad.

Olympiska IOK nämns. Ofta. Och inte bara utifrån deras arbete mot doping. Allt som kan användas mot dem används mot dem. Faktum är att EG verkar vara minst lika mycket anti-IOK som pro-doping. Inte för att det är svårt att tycka illa om IOK, sannerligen inte, men det gör inte EG mer sympatiska.

Det finns även enklare faktafel på EG:s hemsida, sådana som lämpar sig för vanligt rejält debunkande. På sidan Science is real påstås följande felaktigheter:

• En indianstam i Mexiko tillskrivs bruket av peyote = stryknin; men peyote är en amerikansk kaktus som innehåller meskalin, stryknin kommer från rävkaketrädet som växer i sydostasien
• Vikingarna använde bufotein; det är en sammanblandning med den trötta bärsärkar åt flugsvamp-myten (länk till faktoider.nu)
• Vikingarna symboliseras med en hjälm. Gissa om den har horn …
• Charles-Édouard Brown-Séquard (1817–1894) injicerade testikelextrakt för ”renewed strength and vitality”; men eventuell effekt kan tillskrivas placebo då testosteron visserligen bildas i testiklarna men inte lagras där
• Anabola steroider syntetiserades 1935; facit är 1934 (inget stort fel, men varför fel ö h t?)

Nu är ju sådana fel ingenting jämfört med att uppmuntra doping. Att jag tar upp dem beror på att de kan ge en indikation på hur noggranna de ansvariga är. Särskilt intressanta fel är de som är relaterade till ämnet. Vilken koll på idrottsmedicin, eller medicin i allmänhet, har den som identifierar peyote som stryknin? Även om de ledande inom Our Team främst har juridiska bakgrunder, så har de ett särskilt gäng som ska hantera vetenskap och etik. Månne det vore intressant att se de experterna granskas av andra experter.

Nästa sida! Language Matters försöker att spela det ordspel som är så populärt i vissa kretsar (en annan är sidan som tipsar om hur man kan sabotera Wikipedia-sidor, med listor med ”Discriminatory Language/Trigger Warning”). Och man går ut hårt. Här följer en ”faktaruta” som jag återger i sin helhet:

The Colonialist Origins of Doping

Steeped in racial prejudice, ‘doping’ and its variations are harmful words wielded by sports federations to keep athletes from embracing science.

The term originates from the colonialist Dutch forces’ description of the performance enhancements used by the defending West African tribes.

The word was soon used to describe the medical enhancements given to horses, before being weaponized against the black population in the 1980s War on Drugs. Today, black athletes are disproportionately accused of ‘doping’.

‘Doping’ is a colonialist slur that reeks of symbolic and historic violence against both the black and enhanced populations, and needs to be removed from our vocabulary.

Där har ni det: Den som talar om ”doping” är en slem kolonialist. Åtminstone tycker EG-gänget så. Eller de vill åtminstone att det ska se ut som om de tycker så …

Vad etymologin beträffar fick jag gräva lite för att hitta detaljer. Jag hittade den i en arkiverad version av antidopingbyrån WADAs hemsida (A Brief History of Anti-Doping). Enligt den skulle ”doping” komma av dop, en stimulerande dryck som ska ha druckits av zulukrigare (som hör hemma i södra Afrika, inte västra) under religiösa ceremonier. Antingen har EG hittat den där, eller så är den vanlig i doping-branschen. Åtminstone är den vanligare där än i språkbranschen, vilket nog beror på att den dömts ut av språkvetarna … 

I pålitligare källor finner jag en etymologi som visserligen inte är glasklar, men avgjort annorlunda. I början av 1800-talet togs dope upp i engelskan. Först användes det om tjock sås, efter nederländska doop med samma betydelse (släkt med ”doppa”). På 1870-talet finns belägg för doping om att ge hästar prestationshöjande medel (källa Wordorigins: dope [arkiverad]). Det är några år tidigare än det finns belägg för dope om opium, myntat utifrån de tjockflytande opium-substanser som röktes då. Häst-dopingens ursprung är alltså osäkert. När ”doping” började användas i svenskan (första belägg jag hittat i svensk press är från 1930; och ”doping” är några år före ”dopning”) var det inte om folk utan om hästar.

Glasklart är det inte … Hur som helst. Sedan går man igenom dumma fulord och deras ”bättre alternativ”. Paralleller dras till diskriminering och rasism. Nazister nämns. Japp, så överspänt är det.

Om man där fiskar efter sympatier med en sorts bete, så används en annan sort på sidan How to come out as enhanced. Man kan läsa den som handlade den om ”coming out” av annat slag … Återigen är parallellerna uppenbara, och återigen tar man i alldeles för hårt. ”It can feel liberating to be authentic”, ”It takes courage to be open about your body”, ”If you think someone you know is enhanced, remember that you cannot force them to come out” och så vidare. Är detta en parodi..?

En sorglustig nyhet ger oss The Arsenal: EG har samlat ett antal Enhanced-memer vi uppmuntras att använda. För doping, mot IOK. Här blev jag så generad så jag tappar tråden. Finns det någon någonstans som tror att någon, någonstans, någonsin, kommer att använda någon av dessa, hm, ”memer”?

Det där är inte allt som The Enhanced Games berättar. Men denna genomgång måtte åtminstone ha gett en bild av vad som finns där. Om Förbättrade Spelen kommer att äga rum, 2024 eller senare, återstår att se.

Beckmans fusk

Noterar att @Aftonbladet krönikör kallar det som händer i Paris och andra städer för ” stökigheter”. Sedan skyller samma krönikör ” stökigheterna” på - polisen. #medievänstern har en underlig syn på omvärlden.

- Lars Beckman twittrande som @beckmansasikter, den 2 juli 2023

I skärmdumpen syns en meny, ”Kopiera” osv. En sådan meny som dyker upp automatiskt när man markerar text i mobilen. Här dök den upp eftersom Beckman markerade en del av texten för att uppmärksamma vad han talade om. Visserligen döljer den en del av texten, men det spelar ju ingen roll, eftersom det inte är den texten inlägget handlar om.

Men om man, för sakens skull, frågar sig vad är det för text menyn blockerar? Tittar man närmare så kan man ana ett och annat ord. Men det säkraste är ju att gå till källan, artikeln på aftonbladet.se. Och vad hittar vi väl där?

Från ilska över polisövervåldet som dödade 17-årige Nahel i tisdags, övergick protesterna i Frankrike omgående i regelrätta kravaller.

- Johanna Frändén: Har politikerna något svar på ilskan som bubblar?, Aftonbladet 2 juli 2023, min markering

”Regelrätta kravaller”? Det var annat än ”stökigheter”, det. Man kan förstå att Beckman inte ville uppmärksamma de orden, eftersom de ju motsäger syftet med hans inlägg.

För några år sedan beskrev jag ett vanligt argumentationsfel:

När man använder argument, belägg och studier som stödjer en viss tes och ignorerar resten. 

- Bloggposten Körsbärsplockning, 13 september 2017

I det här fallet har Beckman inte bara ”ignorerat resten”, utan sett till att dölja det.

Inte för att det är ovanligt att politiker bär falsk vittnesbörd mot sin nästa. Men så här grova fulgrepp hör till undantagen, särskilt som det är så lätt avslöjat.