2020-04-30

Vesuvii utbrott senarelagt



Vi vet att Vesuvius fick ett utbrott år 79 e.Kr., här magnifikt återgivet av John Martin, som bl.a. raderade Pompeji från kartan. Men när på året inträffade det? Det finns gott om samtida källor som nämner händelsen, men bara en som nämner ett datum: Plinius d.y. i ett brev till Tacitus (Plinius var 17 år vid tillfället och såg förödelsen på håll; hans berömde morbror och fosterfar, Plinius d.ä., dödades).

Vilket datum? Nu blir det krångligare. Bevarade manuskript, som ju i vanlig stil är de sista i en rad kopior av kopior, nämner 24 augusti. Detta fick länge gälla som undergångens datum. Men man har länge funderat på hur korrekt den uppgiften är.

Historiker som funderat på saken har föreslagit att Plinius kanske i själva verket skrev 30 oktober, 1 november eller 23 november (spridningen beror på romarnas komplicerade sätt att skriva datum, se bloggposten Romerska datum). Funderingarna har förstärkts av ett antal förhållanden som rimmat illa med ett utbrott i augusti:
  • Spår av kläder på omkomna har varit betydligt tjockare än man kan förvänta sig i augusti.
  • Man har hittat granatäpplen, kastanjer och annat som inte är moget i augusti.
  • Man har hittat förseglade amforor med vin. Förseglingen indikerar att jäsningen upphört, vilket inträffar i slutet av oktober.
  • Under juni-augusti ligger vinden i trakten som regel västerut. Men Herculaneum och Pompeji ligger sydost om vulkanen. Det fungerar bättre med ett höstligt datum.
  • Två mynt som hittats har mycket förkortade omnämnanden av kejsar Titus segrar (härskarnas iver att hålla mynten uppdaterade är till obegränsad glädje för historiker och arkeologer). De präglades under perioden 24 juni–1 september. Det motsäger inte att de begravdes den 24 augusti, men ett senare datum är sannolikare.

Genombrottet i denna lilla fråga kom 2018. Under en utgrävning hittade man nämligen ett datum, skrivet med träkol på en vägg i ett hus som höll på att renoveras. Där står XVI K Nov, "16 dagar före novembers Kalendae", vilket var romarnas sätt att skriva den 17 oktober (återigen, se bloggposten Romerska datum). Vad inskriptionen avser är svårt att avgöra, men det förefaller att syfta på ett datum nära i tiden. Att det är skrivet med kol visar att anteckningen definitivt inte var gammal när den höljdes i aska och pimpsten. Tillsammans med indikationerna ovan är det samlade bevisläget sådant, att vi nu med bestämdhet kan säga att Vesuvius utbrott år 79 e.Kr. inte inträffade den 24 augusti, utan troligen någon gång i oktober.

2020-04-29

Romerska datum


Beware the Ides of March! Alla vet att Caesar mördades den 15 mars, Idus Martii som romarna kallade dagen. Men vad hade man sagt om han mördats den 14 mars?

Nu blir det komplicerat. För romarnas datumformat var rejält tillkrånglat och ointuitivt.

Till att börja med hade varje månad tre namngivna dagar: Kalendae som inträffade den förste (det är därifrån ordet kalender kommer), Nonae som inträffade nio dagar före Idus, och Idus som inträffade den trettonde eller ibland den femtonde. Så 1, 7 och 15 mars blev Kalendae, Nonae respektive Idus Martii (eftersom mars har Idus den 15:e), eller förkortat Kal. Mar., Non. Mar. och Id. Mar. Övriga dagar betecknades med de antal dagar de låg före närmaste namngivna dag. Andre mars är sex dagar före Non. Mar., så den skrevs ante diem VI Nonae Martii, förkortat a.d. VI Non. Mar. Och dagens datum, 29 april, skrevs a.d. II Kal. Mai. Dessutom hade man en särskild beteckning för dagen före namngiven dag, pridie, förkortat pr. (Dagen efter namngiven dag betecknades postridie.) Så den fjortonde mars skrevs pridie Idus Martii, pr. Id. Mar. En sådan fras hade kanske inte ens Shakespeare fått schwung i.

Systemet med Kal-Non-Id tros gå tillbaka till en förhistorisk månkalender, där man markerade nymåne, första kvarteret och fullmåne. Varför man räknade framåt istället för bakåt vet jag inte. Att man fortsatte med detta bökiga system sekel efter sekel får tillskrivas traditionens makt.

Källor:
  • Margaret A. Brucia och Gregory N. Daugherty, To be a Roman: Topics in Roman Culture (Bolchazy-Carducci 2007)
  • Wikipedia: Roman calendar#Days

2020-04-28

Propaganda


- DN 19 november 1938

Att Goebbels var propagandaminister var inte bara något man sade, utan den officiella beteckningen (det är rentav samma ord på tyska). Det hade inte funkat idag då propaganda fått den högst motiverade kommentaren "ibl. ngt. nedsätt." i Svensk Ordbok; finns det något tillfälle då "propaganda" inte är nedsättande? Men länge var det ett neutralt ord, motsvarande våra dagars information, kommunikation eller PR.
Logen 4146 Standard hade julskyltningssöndagen i Vetlanda anordnat ett propagandafönster vid Delfingatan.
- IOGT:s tidning Reformatorn 24 december 1939

Den mest kända propagandan är Propaganda Fide, "trons spridare". Den katolska organisationen bildades 1622 under motreformationen med syfte att åter leda de själar rätt som man förlorat till protestantismen. Numer heter den Congregatio pro Gentium Evangelizatione, utan att trassla till det med ord vars valör skiftat.


2020-04-27

Lördagsfråga 605: Vänner



  1. Vad sägs om en androgyn profet i ett bara några månader gammalt USA? Enligt egen uppgift dog Jemima Wilkinson och ersattes med en ny själ som ville bli kallad "Public Universal Friend" men varken han eller hon.
  2. Havrefras™kommer från Quaker Oats. Den officiella beteckningen på kväkarna är Vännernas samfund.
  3. Amelia Earharts första tur över Atlanten var ombord på Fokkern Friendship.
  4. Detalj från arenan med det märkliga namnet Friends arena.

Den vänskapliga frågan tog Tricky.

2020-04-26

Akupunktur 1948

Kineserna trodde – i de breda lagren tror man kanske så än – att det finns två krafter i vår kropp som ständigt ligger i strid med varandra, nämligen Yang, den röda draken, och Inn, den gröna draken, som slåss för att vinna herravälde över oss. Detta slagsmål kulminerar då och då under en människas levnad i rubbningar av olika organ i kroppen. För att återge kroppen jämvikt och hälsa och avlägsna de plågor som framkallas av de illasinnade drakarna fanns enligt de gamla kinesiska medicinmännen ingenting bättre än nålbehandlingen. Den gröna draken, sade de, fruktade silvernålarna och den röda guldnålarna. Stack man in nålen på rätt punkt i kroppen tog man kål på ena draken, varefter den andra förlorade lusten att fortsätta sin irriterande verksamhet. Det finns inte mindre än 650 sådana punkter. 
Våra dagars akupunktur bygger i allra största utsträckning på den tyske homeopaten Weihes forskningsresultat. Weihe, som levde på 1800-talet [August Weihe (1840–1896)], kom också till den uppfattningen att det existerade ett visst samband mellan en till en viss punkt på kroppen lokaliserad ömhet, betingad av ett sjukdomstillstånd i ett från denna avlägset organ. Weihes punktsystem visade sig sedermera helt stämma med det som en gång i tiden utarbetades av de gamla kineserna.
- "Kvacksalveri eller trolleri?", Aftonbladet 6 oktober 1948

Så här kunde akupunktur presenteras i ett land där man inte hållit på med sådant på länge. Flera delar är helt nya för mig, som liknelsen av yin-yang vid en strid (annars gör man en poäng av att principerna kompletterar varann), eller att guld resp. silver skulle mota bort ena sorten. Likaså att "våra dagars akupunktur" skulle bygga på Weihes system med tryckpunkter. Det är ett helt bortglömt och i sig fascinerande pseudovetenskapligt bygge, ett i storlek och värdelöshet monumentalt verk som arbetades fram av inte mindre än tre generationer dr Weihe: 270 punkter (snarare än 650, 365 eller vad man nu föredrar) på kroppen som skulle svara mot olika homeopatiska preparat. Så småningom drogs naturligtvis paralleller till akupunkturen, men likheterna mellan systemen innebär inte att det ena bygger på det andra.


2020-04-24

Hippokrates om mat och medicin

Låt maten vara din medicin och din medicin vara mat!
- Inte Hippokrates

Kosten får mycket utrymme i de hippokratiska skrifterna (som nog delvis skrevs av Hippokrates, men förvisso inte alltihop). Men det korta, kärnfulla citatet finns inte där.

Man kan fråga sig vilken medicinsk auktoritet man bör ge Hippokrates. Förhoppningsvis tror inte de som använder citatet att sjukdomar beror på obalans mellan kroppsvätskorna, eller på att livmodern vandrar omkring i kroppen (vilket yttrar sig i hysteri, efter det grekiska namnet på organet). Men tydligen är tillräckligt många tillräckligt imponerade av namnet för att det påstådda citatet ska ha fått vingar, av ett slag som det knappast skulle ha fått om det tillskrevs Galenos, eller någon annan medicinhistorisk stjärna av lägre magnitud än store H.

Det tidigaste belägget för citatet tillskrivet Hippokrates, eller citatet över huvud taget, som jag hittat är från GP 24 januari 1977. Den noggrannaste utredningen av citatets ursprung jag sett gjordes av Diana Cardenas som spårat det till 1979 ("let food be thy medicine"); utan tvivel finns det tidigare, men knappast särskilt mycket tidigare.
Misquotation can lead to persistent misconceptions. "Let food be thy medicine" is a fabrication that was accepted worldwide based on the iconizing of Hippocrates, who appears to give moral and ethical sanction to the phrase. Yet, though food and medicine have been highly related since Antiquity, for Hippocrates, they were not conflated as scientists [eller snarare "scientists"...] claim today.
- Diana Cardenas: Let not thy food be confused with thy medicine: The Hippocratic misquotation (2013)

En möjlig källa är Ann Wigmore (1909–1994). Hon förespråkade bland annat levande föda (liksom kvack och pseudovetenskap i stora lass) och grundade 1963 The Hippocrates Health Institute. Alla tidiga belägg jag sett kommer från henne eller från "hälsokoströrelsen".

2020-04-23

Flygbåtar


Flyga med stil gör man främst på luftskepp. Se en gammal lördagsfråga för restaurangen ombord på Graf Zeppelin – vita dukar och kypare, med en stil som ingen Business Class idag kommer i närheten av. Men så upptäckte jag ett alternativ: Flygbåt. Sådana var vanliga i trafikflygets början, då man med start och landning på vatten kunde nå orter som ännu inte skaffat ståndsmässiga flygplatser på land.


De fanns av många slag såklart. Här är jag inne på mellankrigstidens lyxiga flygbåtar. Som denna Dornier Do X, exteriör ...


... Och interiör. Nu snackar vi benutrymme! Mattor på golvet, gardiner i fönstret. Så kunde man flyga med stil, men väldigt mycket snabbare och effektivare än luftskeppen. Att slippa ha en gigantisk ballong med explosiv vätgas ovanför huvudet kan ha bidragit till helhetsupplevelsen (gäller endast tyska zeppelinare såklart).

Det riktiga genombrottet kom tyvärr först sommaren 1939 – guldåldern blev kort. Då lanserades Boeings 314 Clipper, som kunde flyga vida över land och vatten utan ideliga mellanlandningar för att tanka. Dessutom tog den hela 74 passagerare, mer än någon konkurrent.


Restaurangen var aningen funktionellare än den på Graf Zeppelin, men säkert minst lika bekväm.


Redan damrummets sminkhörna torde ha fått mer utrymme än vilken standard-flygtoa som helst.


Frukost serveras på sängen ombord på den irländska flygbåten Short S.23.

Första klass var det enda alternativet. Vad det kostade? Behövde du fråga, hade du inte råd ... En prisuppgift jag hittat är för San Francisco-Hong Kong som gick på $760, eller över 130 000 kr idag. Och det för en enkel biljett.

Inte för att allt var frid och fröjd. Uppvärmningen var klen, och motorerna bullriga. Men det var precis som på vanliga plan, och inget som man funderade mycket över – så var det att flyga, helt enkelt.

Sen kom kriget. Och då var det slut med lyxflygbåtar.

Enda motsvarigheten efterkrigs jag hittat är Coral Route. Det var postplan som på 1950-talet flög runt mellan öar i söderhavet, och som även tog betalande passagerare.


Luke Spencer: The Long Lost World of the Luxury Flying Boat, bloggen Messy Nessy 15 december 2017
Wikipedia: Flying boat

2020-04-22

Planeten som aldrig fanns


Fomalhaut är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Fisken, varför den också kan kallas Alfa Pisces. Egennamnet kommer, likt egennamnen på många andra stjärnor, från Ptolemais grekiska via arabiskan och betyder [södra] fiskens, dvs valens, mun.

Fomalhaut fick lite extra uppmärksamhet 2008. Då kungjordes att man nog hittat en planet kring stjärnan, något som "bekräftades" 2012. Exoplaneten fick först det generiska namnet Fomalhaut b, sedan det fina egennamnet Dagon. (Han är välkänd bland Lovecraft-fans, men var ursprungligen en kananeisk/filisteisk fruktbarhetsgud. Han nämns t ex i Domarboken 16:23, där filisteerna offrar och festar loss innan de dumt nog tillkallar Simson för att, som de tror, roa sig med sin fånge.)

Men man fick inte riktigt ihop det med planeten. Vad har den för massa? Hur snabbt rör den sig? Mätningar och beräkningar sade olika saker.

Nyligen kom man så fram till en lösning: Fomalhaut b var ingen planet. Det man sett hade varit två stora, isiga objekt som kolliderat. Det förklarar det mystiska växande klotet i bilden ovan t h. Och ingen skam i det, tvärtom: En sådan observation är en synnerligen rar fågel, långt ovanligare än de exoplaneter som vi hittills har samlat på oss över 4 000 någorlunda goda observationer av. Med eventuell avräkning för de som visar sig vara något annat.
"These collisions are exceedingly rare and so this is a big deal that we actually get to see evidence of one," said Andras Gaspar, lead study author and an assistant astronomer at the University of Arizona's Steward Observatory, in a statement. "We believe that we were at the right place at the right time to have witnessed such an unlikely event with NASA's Hubble Space Telescope."
- Ashley Strickland: The planet that never existed, CNN 20 april 2020

Wikipedia: Fomalhaut b

2020-04-21

Var finns sista april?


- GHT 5 maj 1863

I denna lilla text skulle man kunna begrunda påskeldarnas flytt till Valborgsmässoafton. Men det jag nu vill ta upp är något som jag uppmärksammades på alldeles nyss: Att man inte kallar den 30 april för "Valborgsmässoafton" eller ens förkortade "Valborg" (som ju har namnsdag dagen efter, 1 maj) utan sista april. Eller, i Lund med omnejd, siste april.

Först fick jag intryck av att beteckningen är studentikos, med centra i Uppsala/Lund. Vad kan vara mindre folkligt än att med studentmössa på huvudet och varmt punschglas i handen sjunga in vårens ankomst? Men snart nog fick den uppfattningen justeras, så till den grad att jag nu undrar om städer som Stockholm och Göteborg (vars status som universitetsstäder är sena och ytliga) snarare trängt undan en ursprungligare beteckning.


2020-04-20

Lördagsfråga 604: Color


  1. Koka, Erythroxylum coca, med välkända blad och mindre känd blomma.
  2. Polisen Pepsi, här utan sin sidekick Pete, ingick länge i reklamen för Pepsi-Cola. Förebilden var Keystone Kops, en oerhört populär serie stumfilmer om ett gäng bortkomna poliser. Serien ritades ett kort tag av Rube Goldberg, mest känd för sina "otroliga maskiner" – läs mer på Wikipedia: Rube Goldberg machine!
  3. T v Fulgencio Batista, Kubas president 1952-1959 tills en skäggig figur kom och körde iväg honom. Mitt i bild USA:s arméstabschef Malin Craig, t h Pedro Martinez Fraga, Kubas ambassadör.
  4. Loggan för Ubuntu Linux. Namnet kommer från zuluspråket där det betyder "medmänsklighet", mycket fritt tolkat.
Coca, Pepsi, Cuba och Ubuntu ger fyra olika Color. De två första är nog så kända, den sistnämnda har ingen historia att ta upp. Men Cuba-Cola blev sommaren 1953 Sveriges första cola-dryck sedan koffein och fosforsyra tillåtits i livsmedel. Vid samma tid lanserades koffeinhaltiga Trocadero; jag vet inte vilken som var allra först.

Den satte pazuzu.

2020-04-19

The Negro Motorist Green-Book


Idén kläcktes av brevbäraren Victor Hugo Green (därav namnet). Den första gavs ut 1936 och siktade in sig på staten New York. Följande årgångar täckte in såväl hela USA som delar av omnejden.


Innehållet ser ut så här: Adresser till bensinmackar, affärer, restauranger, motell, parkeringshus och så vidare. Sida efter sida, stat efter stat. Exempel för Los Angeles från 1949 års Green-Book. I samma bok listas bara en restaurang, tavern respektive drug store för hela San Francisco; måhända beror det mer på brist på uppgiftslämnare än passande etablissemang.

Som boktiteln antyder är detta ingen vanlig vägguide. Poängen är att de bensinmackar osv som listas välkomnar även färgade kunder. Det var ingalunda självklart i Jim Crow-lagarnas USA. Redan att se en svart man köra bil retade upp känslorna hos mången vit, som tyckte att sådana dyra vanor var deras privilegium. Att bli vägrad service, körd på dörren eller bli trakasserad på andra sätt var vardagsmat för svarta. Hemmavid visste man vilka ställen man kunde besöka och de man inte ville försöka sig på. Den som vågade sig längre bort tog risker av en sort som icke diskriminerade knappt kan föreställa sig. Att under sådana förhållanden köra från kust till kust var nästintill otänkbart. Här kom Mr Greens bok in: Den visade målgruppen vart de tryggt kunde söka sig. Snart nog blev The Negro Motorist något av en subkultur, okänd för praktiskt taget alla utanför målgruppen men desto mer känd inom den.
By the end of the 1960s, there were an estimated 10,000 sundown towns across the United States – including large suburbs such as Glendale, California (population 60,000 at the time); Levittown, New York (80,000); and Warren, Michigan (180,000). Over half the incorporated communities in Illinois were sundown towns.
- Wikipedia: The Negro Motorist Green Book

En Sundown town var en stad där icke-vita endast fick vistas dagtid. Det fanns även sundown suburs och hela sundown counties. Även andra målgrupper kunde utses, som indianer, mexikaner, kineser, judar och (efter Pearl Harbor) japaner. Med The Negro Motorist i fickan kunde den gruppen navigera runt sådana skär. Eller som det står på omslaget: "Carry your Green Book with you – You may need it".


Ur förordet till 1949 års Green-Book nämner judiska motsvarigheter. Jag måste erkänna att det är svårt att tänka sig den sortens särbehandling i USA, även efter andra världskriget. Men naturligtvis förekom det.


Boken återkommer i filmen Green Book (2018) där en svart pianist körs runt i 1962 års USA. Jag har inte sett filmen än – kände inte ens till den förrän jag tipsade om TNMGB på Twitter – men kommer att.


"Dagen inom en nära framtid" dröjde till 1964. Då upphävdes de lagar som möjliggjort diskrimineringen. The Negro Motorist Green-Book


archive.org: The Negro Motorist Green-Book (1949)

2020-04-17

Vilka länder har krigat mest med varann?

Frågan är enkel: Vilka två länder har tillbringat mest tid i krig med varann?

Svaret torde vara mer komplicerat. Vilka konflikter som ska klassas som krig är ibland självklart, ibland inte. Går man långt tillbaka i tiden kan definitioner av olika nationer ställa till det. Och så vidare. Men jag har hittills inte sett några ordentliga genomräkningar för att komma fram till så mycket som ett ungefärligt svar.

Det jag sett är två förslag: England/Storbritannien-Frankrike och Sverige-Danmark. Båda verkar fullt rimliga. (Jag har även ignorerat en del fånigheter à la "X och Y var formellt i krig i örtitusen år" etc.) Det skulle inte förvåna om det finns landpar i Asien som bekrigat varann under lång tid. Men om dem vet jag just ingenting.

2020-04-16

Koldioxid som partiklar och formel


Ordet förekommer såväl i sammanhang som man inte kan förvänta sig så mycket av, som sammanhang man kan förvänta sig mer av. Ett exempel på de senare är här Miljömagasinet den 18 september 2015 (hittad via tidningar.kb.se). "Koldioxidpartiklar"? Menar man molekyler? Som visserligen är en sorts partiklar, i betydelsen "objekt från vars storlek man kan bortse" (NE). Men i dagligt tal, och även nog så många vetenskapliga, syftar partiklar på större ting än så. Den som inte vill ge intryck av att vara naturvetenskaplig analfabet bör skriva "koldioxidhalt" eller liknande.

Å andra sidan finns det inte så få som på fullt allvar betecknar koldioxid "CO2", även i talspråk. Gissningsvis är det inte den kemiska formeln CO2 som spökar utan dess nyttjande på engelska, där det blivit ett alternativ till carbon dioxide.

2020-04-15

Romarna är inte kloka


Läst Asterix på italienska? Då har du kanske noterat att Obelix standardfras "romarna är inte kloka" på italienska blir sono pazzi questi romani – SPQR!

Det blir inte sämre av att uttrycket är betydligt äldre än serien.


- Ur Otto Titan von Hefner, Handbuch der theoretischen und praktischen Heraldik (1861)

S P Q R betydde ju ursprungligen Senatus Populusque Romanus, "Senaten och det romerska folket". Men den välkända förkortningen har fått en mängd andra uttolkningar genom åren. En av dem är alltså Sono Pazzi Questi Romani.

2020-04-14

Algoritmer och logaritmer

algoritm: inom matematik och databehandling en systematisk procedur som i ett ändligt antal steg anger hur man utför en beräkning eller löser ett givet problem. 
logaritm: den exponent till vilken ett positivt tal a måste upphöjas för att ett givet tal x skall erhållas.
- NE

Algoritmer och logaritmer har gemensamt att de hör till matematiken, och händelsevis är varandras anagram. Där upphör likheterna. Men av samma anledningar – de är "matematiska" och låter inte helt olika – har de ofta blandats ihop.
I Sverige är det, enligt nuvarande lagstiftning, tillåtet att ta patent på färdig programvara. Denna är att betrakta som en vara och skall också skyddas som en sådan. Däremot är det inte tillåtet att ta patent på de logaritmer som en programvara är uppbygd av.
- Tanja Linderborg m.fl. (V): Motion 2001/02:L32 Patent på mjukvara

Det är tur i oturen att företeelserna är såpass olika att man (alltid?) med lätthet kan förstå vad som avses. Eftersom algoritmer förekommer i programvara, och på sistone dessutom blivit rejält omtalade när man diskuterar vad sociala medier som Facebook, Twitter & co gör med sina datafloder, så har folk utan större matematiska och/eller datalogiska kunskaper haft anledning att ta upp dem. Jag känner inte till något liknande allmänt behov av att uttala sig om logaritmer. Så om det första intrycket är oklart, så kan man ta till den enkla tumregeln att "logaritmer" som regel avser algoritmer.

2020-04-13

Lördagsfråga 603: Pareidolia


  1. Ett berg i Cydoniaområdet på norra Mars. I ett visst ljus, och lagom upplösning, framträder här ett ansikte. Det blev berömt på grannplaneten 1976 då en sådan bild levererades av Viking 1.
  2. "Badlands Guardian" ligger nära Medicine Hat (så heter orten) i Alberta, Kanada. Upptäcktes 2005 av Lynn Hickox när hon satt och trixade med Google Earth. "Hörlurarna" är en oljekälla med anslutande väg.
  3. Kratern Galle på södra Mars fotograferades också först av Viking 1, eller närmare bestämt dess satellit (de är mindre kända än landarna). I rätt ljus framträder en smiley, betydligt tydligare än på denna bild.
  4. En utstickande klippa i New Hampshire uppvisade ett framträdande ansikte. Det fick namnet "Old man of the mountain" och blev en symbol för staten. Det var uppenbart att gubben inte kunde hänga med hur länge som helst; 2003 var hans saga all, och det här är allt som återstår.

Fina exempel på pareidoli ("istället för en bild", ungefär) i naturen, som lätt blir mindre imponerande om man bara ändrar vinkel, ljussättning eller tidpunkt en smula. Pazuzu satte den hyfsat lätte.

2020-04-12

tidningar.kb.se vidöppen


Ifall någon missat det: tidningar.kb.se har öppnat upp helt, utan restriktioner, under april månad. För att kompensera alla som inte kan ta sig till sina respektive bibliotek.

Här har man samlat in dagstidningar från 1600-talet, inscannade och sökbara. Man har haft (och kommer väl att ha igen) en hård gräns för material med upphovsrätt, varför sökträffar bara behövt gå några år in på 1900-talet för att själva materialet ska ha varit spärrat. Men nu är det alltså fritt fram.

Tjänsten är tidvis hårt belastad – märkligt vore det annars – men är inte fullt lika omöjlig att komma åt som den var precis i början.

2020-04-10

Ventilators är respiratorer

A ventilator is a machine that provides mechanical ventilation by moving breathable air into and out of the lungs, to deliver breaths to a patient who is physically unable to breathe, or breathing insufficiently.
- Wikipedia (eng.): Ventilator

En ventilator är på engelska vad en respirator är på svenska. Det förra ordet ser svenskt ut och har använts flitigt oöversatt på sista tiden, men så ligger det till.

Åtminstone för ögonblicket. Ordet ventilator förekommer även på svenska men betyder i första hand fläkt(system). Det finns enstaka belägg för ventilatorer som är respiratorer, tillräckligt för att kvala in i SAOB – "om apparat l. anordning för underlättande l. möjliggörande av persons andning; särsk. om respirator" – och det verkar som om den betydelsen nu fått ny fart.

För att ytterligare förvirra så finns det något som heter respirator på engelska. Men det är en annan högaktuell grunka:


- Wikipedia (eng.): Respirator



2020-04-09

När dagens kvack var gårdagens skolmedicin

Fru F. botar naturligtvis alla slags sjukdomar. Hon står aldrig tveksam, den sjuke må lida af hvad åkomma som helst. Det må vara kräfta eller lungsot, grå starren eller delirium, så smörjer hon lika ogenerdt sitt Brama taffelbitter, sitt bäska té, sina liniment eller plåster i eller på sin troende och godtrogna publik. Hon har i sin bostad ett helt apotek och bereder säkerligen herrar apotekare god afsättning för en hel del förlegade eller öfverflödiga medikament, som eljest skulle skräpa i böckerna som årliga afskrivningar.
- Svenska Dagbladet 14 augusti 1885

Om fru F. får vi endast veta att hon är ungefär 50-årig och verkar i norra Kalmar län. Brama taffelbitter var en välkänd dansk patentmedicin som gick under flera namn, och vars främsta medicinska effekt torde kunna härledas till dess 40 volymprocent alkohol.

Men den intressantaste iakttagelsen är att hon hämtade varor från apoteken, närmare bestämt dess "förlegade eller överflödiga medikament". Det här hände sig nämligen vid den tiden då den så kallade farmakopén bestämde vad som skulle saluföras i svenska apotek. Den uppdaterades inte särskilt ofta, och även när den uppdaterades visade man ofta en konservativ tendens; den höll sig inte till utvecklingens front utan vaggade sakta fram långt bakom. Därför fanns det länge mängder av gamla eller riktigt gamla preparat, medikamenter och tinkturer på apoteken, som fram till någon generation tidigare skrivits ut av riktiga läkare på fullt allvar. Sedan dess hade de lämnat skolmedicinen – och övergått till folkmedicinen, där man var vana vid Prinsens droppar, maskfrön, Rigabalsam och allt vad det var.

2020-04-08

Juridikprofessorn nyttjar sin lag

En professor i juridik har köpt en vara som går sönder. Han går till butiken med den, och får där reda på att det där, det går inte på garantin.
– Jo, det gör det, svarar professorn. Det var jag som skrev den lagen.
Den här klintbergaren (med varianter, annars vore det ingen klintbergare) cirkulerar i juristkretsar. Man kan alltså gå runt hela livet utan att någonsin stöta på den, samtidigt som jurister kan ta del av olika varianter från olika håll. Undertecknad icke-jurist har sett versioner med en cykel respektive färgband till skrivmaskin. Vilka fler finns? Kanske rentav någon variant som är mer sann än de andra?






2020-04-07

En svensk tiger och tvättbjörnen



Den här bilden vill inte Beredskapsmuseet utanför Helsingborg att vi ska se. Den gjordes av Region Skåne som en av myriader insatser mot corona och covid-19, med det tydliga syftet att få oss att tvätta händerna. Men det gillade inte Beredskapsmuseet. Hurså? Jo, sedan ett antal år tillbaka så äger museet upphovsrätten till Bertil Almqvists välkända "En svensk tiger" från andra världskriget (via Almqvists döttrar), efter en trist tvist med Försvarsmakten. Hurså? Jo, för Beredskapsmuseet tyckte att tvättbjörnen var såpass lik tigern att den kränkte deras upphovsrätt. Vilket inte kan stämma: Tvättbjörnen är en uppenbar pastisch, en blinkning från en besvärlig tid till en annan, och ingenting som kan falla under upphovsrättslagen. Men det tyckte som sagt inte Beredskapsmuseet.

Och Beredskapsmuseet har tyckt saker förr, om folk som inte bara gör pastischer utan använder själva tigern. Faktum är att de har skaffat sig ett rykte som besvärlig processare som aldrig tvekar att rycka ut i strid (det torde spela in att en av museets grundare är advokat). Den svenska tigern är så hårt hållen att den inte ens finns med i artiklar om ämnet eller på Wikipedia: En svensk tiger, vilket ju är vansinnigt. Och eftersom Region Skåne inte ville processa utan bara få folk att tvätta händerna så gav de efter (en kompromiss med tvättbjörn men utan pastisch-posen ovan har visats upp), utan att fallet prövades. Vilket nog var lika så bra för Beredskapsmuseet. Eller?

Även om Beredskapsmuseet till äventyrs har rätten på sin sida i detta fallet så har man alltid betett sig tondövt när det gäller något som skapades för vårt gemensamma bästa. Nu, när det gemensamma bästa åter är högaktuellt, är man beredda att gå ut i en ytterst tveksam strid mot en kampanj. Det är inte bara tondövt, inte minst med tanke på de historiska parallellerna, utan snudd på ondskefullt.

Det är ringa tröst att Beredskapsmuseet förlorat mycket goodwill på tvättbjörnshistorien, och det i en tid som är nog så prövande för museer. Vad jag förstått bedriver de ett gott museiarbete, och jag skulle gärna besöka det för att studera en intressant epok i Sveriges och världens historia. Men inte med den nuvarande regimen.



Här är förresten Bertil Almqvists fina tiger. Det är en del av vårt kulturarv som Beredskapsmuseet heller inte vill att ni ska se, annat än om de gett nådigt tillstånd.



Tigern ingick i Vaksamhetskampanjen, som på olika sätt ville få svenskarna att bli uppmärksamma på spioneri och inte prata bredvid mun. Andra teman i kampanjen var den pratsamma familjen Prate, affischen "Allvarstid kräver Samhällsanda – Vaksamhet – Tystnad", och "Spionen lägger pussel". Den sistnämnda kunde kompletteras med lärorika berättelser som denna:
En spion observerade, att förberedelser pågingo i Norrköping för att taga emot trupper av ganska stor omfattning. 
Genom skvaller, rykten och observationer visste han snart, att dagen efter 2 fältregementen i en viss fördelning skulle rycka in. Om de andra regementena i samma fördelning hade han sig ingenting bekant – inte heller om Norrköping med säkerhet skulle bli samlingsplats. 
På middagen träffade spionen en av den "misstänkta fördelningens" fältbagare på ett café. "Ni har väl ingenting att göra ni bagare", frågade han ett tu tre. Svaret blev: "Jojomensan, bara idag bakar vi i två skift, och mitt skift har just klarat så och så många bröd – som dom kommer från Norrköping och hämtar sent i kväll." 
Hemligheten var avslöjad – brödantalet från båda skiften (2 x det ena skiftet) räckte precis till en fördelnings dagsranson. Platsen var angiven, och alla 4 förbanden i fördelningen skulle tydligen till Norrköping. Bagaren röjde hemligheten.
Historier som denna blir svårare att berätta, när folk mot bättre omdöme behåller bitar som "En svensk tiger". För att inte tala hur tokigt det blir när man intalar sig själv och alla andra att man har rätt till alla djur i blågult.

Uppdaterat:


Med bevarad ordvits. Efter idé från (vad jag funnit) Daniel Swedin, uppiffad av okänd.


2020-04-06

Lördagsfråga 602: Sidekicks


  1. Brad Rutter kom sist i finalen när IBM:s Watson deltog i Jeopardy 2011.
  2. Rödhake, Erithacus rubecula. Har namnet gemensamt med Läderlappens kompis, även om denne nog inspirerades av Robin Hood.
  3. Christopher Lee som riddar Kato i Mio, min Mio (1987).
  4. Abboten Luigi är en av Roms "talande statyer": En staty (i detta fallet en senromersk hyllning till någon okänd person) på vars fundament satiriska budskap sätts upp, som ett annat klotterplank.
Robin (Batman), Watson (Holmes), Kato (Green Hornet, nog mest känd för att Kato spelades av Bruce Lee), Luigi (Mario): Fyra m e m kända sidekicks. Den satte Christian Henriksson.



2020-04-05

Farao Okänd den förste


I Egyptens äldre dynastier (ur Jan Assmann, The Mind of Egypt (2002)) ser vi några av de mest kända faraonerna. Som pyramidbyggarna Cheops, Khefren och Mykerinos i fjärde dynastin, och naturligtvis Djoser i tredje, han som började med det hela. Här skrivs han Netjerkhet Djoser där det första är det så kallade Horusnamnet, det andra hans "eget" namn (lite som att kalla den nuvarande påven för Franciskus Jorge).

Och så förekommer två faraoner vid namn Hudjefa. Vilka är de?

När egyptiska skrivare skulle återge regentlängden kom de ibland till faraoner som de var säkra på hade funnits, men var osäkra på vad de hetat. Då skrev de istället "förlorat" eller "raderat" i listan, eller på egyptiska hudjefa. Det är alltså inget personnamn utan en sorts platshållare, ett egyptiskt N N (som står för nomen nescio, "namn okänt" eller bokstavligt "jag vet inte namnet"). Det tog ett tag för egyptologerna att inse hur det egentligen låg till, och att "hudjefa" inte var ett namn. Men än idag kan man se den icke-existerande farao Hudjefa lite varstans.

2020-04-03

Turkmenistan har inte förbjudit corona


- Nyheten som vederlägger påståendet om förbudet: Hälsoministeriet öppnar en coronavirus-hotline, Arzuw News 1 april 2020

Totalitära diktatorer kan göra vad de vill. Många av dem har vant sig vid det, och har gjort knasigheter till rutin. Därför är det inte konstigt att även en respektabel institution som Reportrar Utan Gränser nappar på idén att Turkmenistan, eller närmare bestämt dess ledare Gurbanguly Berdymuchamedov, dragit sitt strå till världsstacken genom att helt enkelt förbjuda coronaviruset, såväl ordet som själva viruset. Och eftersom underhållande galenskaper från vrickade diktaturer kittlar en speciell nerv så är det inte så konstigt att nyheten får vingar och återges mest överallt.

Men oriktig är den. Turkmenistan har visserligen varit bra på att hålla tyst om corona, även när man gjort insatser. Som när man ställde in alla flyg till och från Kina – men inte talade om varför. Så kan det gå till i en totalitär diktatur! Och så öppnade man telefonlinjen ovan, vilket visserligen kan ha varit en reaktion på skrönan om corona-förbudet.

Men framför allt: Eftersom diktatorn inte pratar om corona, så gör ingen annan det heller. Det är så dagordningen sätts i Turkmenistan.
There has been no coronavirus ban, because there is no need for one.
 - Peter Leonard: Turkmenistan has not banned "coronavirus", eurasianet 1 april 2020

2020-04-02

Ålands och Ölands vapen


Historien om landskapsvapnen för Åland och Öland är komplicerad. Det skulle inte förvåna mig det minsta om jag fått något fel någonstans.

Vapenskölden ovan formgavs en gång i tiden för Öland. Av misstag kom den från slutet av 1500-talet istället att föras av Åland, som ju länge var en del av Sverige. Istället fick Öland ett vapen med två hjortar och nio rosor. Det hade formgetts för Åland, där de nio rosorna var den tydligaste ledtråden: Samma blomma i samma antal finns på Finlands statsvapen. Men nu hamnade de på Öland.


Först 1944 fick Öland, efter långt om länge, tillbaka den ensamma hjorten. Man passade dock på att färglägga den lite för att skilja det från Ålands: Horn och klövar blev röda, och så försågs hjorten även med ett rött halsband som symboliserar den kungliga jakten på ön.

Wikipedia: Ålands landskapsvapen; Ölands landskapsvapen

2020-04-01

Varför luktar det pyton?

Faktafrågan först: Luktar ormar illa?

Tja. En del har en försvarsmekanism där de utsöndrar en illaluktande vätska. De kan också kräkas, vilket bidrar till luktbilden.

Vad som kan vara viktigare i språkliga sammanhang är att uppfattningen att alla ormar luktar illa förekommit, spridd även av den biologiske auktoriteten nr 1.
Alla ormar lukta illa, vilken lukt kommer av tvenne körtlar, som sitta vid genitalierna.
- Linnés föreläsningar över djurriket

Jag hittar inget om att just pytonormar skulle försöka stinka bort fiender, vilket inte är så konstigt eftersom de kan försvara sig på andra sätt. Hur kommer det sig då att just de fått stå för odörer i svenskan?
py'ton adverb – mycket dåligt (vard.) Exempel: det luktade pyton i kylskåpet; hon mår alltid pyton på sjön Hist.: sedan 1968; trol. till 1pyton [dvs ormen]
- Svensk Ordbok

SAOB:s artikel 1pyton trycktes 1955. Då hade betydelsen ännu inte spritt sig från den zoologiska till den vardagliga, varför orsakssambandet inte reds ut där.

För det första kan man – som vanligt, är jag frestad att tillägga – hitta äldre belägg än det som anges i SO.
Resultat: Soldaterna luktar pyton.
Aftonbladet 24 oktober 1963
– Är det sant att karlar luktar pyton, röt ett av Q:na [kvinnorna] på tidningen.
- DN 19 mars 1965
Eftersom slamlagret på botten är ca 3,5 meter djupt krävs mycket arbete bara att få rent kring platsen. Som regel står dykarna till midjan i slammet, fastgjorda vid en lina i dykarbåten så att de inte ska sjunka ytterligare. 
– De luktar stekt pyton, när de kommer upp, kommenterar dykarbasen Edvin Fälting.
- "Huvudlös Nero och död nors fynd kring Vasas vrakplats", SvD 3 augusti 1965

Av dessa belägg och andra framgår att ordet var etablerat kring mitten av 1960-talet. Hade det funnits som slangord i språkets undervegetation för att så småningom blomma ut i tidningsspalter?

Jag hittar retsamt få tidigare belägg för "lukta orm", otillräckligt för att kunna peka ut det som en föregångare.