Lördagsfråga 753: Hugor

1. Astronauten Kjell Lindgren (född på Taiwan, rymdflyger för USA, men den som gissar att där finns svenska anor har rätt) och Hawk Osby med en av 2017 års Hugo-priser.
2. Känns det igen? Här är hela vårt DNA, utskrivet och inbundet. Arbetet med att kartlägga DNA-sekvensen hos Homo sapiens utfördes av Human Genome Organisation, förkortad HUGO.
3. Sofia Wistam som Soff-i-propp var barnprogramledare i TV 4:as Nyhetsmorgon. Bland annat höll hon i det ångestladdade inslag där inringande barn fick försöka spela tv-spelet Hugo genom att trycka på telefonens knappar.
4. Joaquin Phoenix som Jokern i filmen Joker (2019). Skurken inspirerades ursprungligen av Gwynplaine, huvudpersonen i Victor Hugos Skrattmänniskan (1869), och i synnerhet Conrad Veidts tolkning 1928.

Den satte team Wulfahariaz & Parkvall.

Lördagsfråga 753

Lördagsfråga 752: Drakar

1. En beriden soldat som strider till fots kallas dragon. Den exakta definitionen har varierat, men själva begreppet har en långt och stolt tradition i den svenska krigsmakten. Namnet används också fortfarande, t ex i Norrlands dragonregemente K 4, trots att de inte håller sig med hästar.
2. På många språk används det ursprungligen arabiska ordet varan om världens största ödlor. Andra talar om ”Komodo-drakar” (som finns på några öar utöver Komodo).
3. Draktänder är ett stridsvagnshinder som använts sedan andra världskriget. Denna uppsättning står i Surrey. I Norge finns en uppsättning som står kvar sedan kriget, den kallas ”Hitlertennene”.
4. Vlad II (ca 1390–1447) var vojvod (härskare) av rumänska Valakiet. Som ung vistades han hos Sigismund av Luxemburg. Denne hade grundat Drakorden, där herrar med rätt anor och inställning samlades för att bekämpa turken. Där blev Vlad medlem. Det var då och därför han fick sitt tillnamn, ”Draken”, och ätten han grundade fick heta Drăculești. Drakens son Vlad III fick tillnamnet ”Drakens” i genitiv, eller som det blir på rumänska: Dracula.

Den lätte satte Löjliga familjen. På fem minuter, så …

Lördagsfråga 752

Lördagsfråga 751: Disney

1. Barry White i Coonskin (1975).
2. Padda på Paddeborg har rymt från fängelset och bordat ett lokomotiv, i den finaste filmatiseringen av Det susar i säven (1983; Kenneth Grahames original 1908).
3. Omslag till Lloyd Alexander, Den svarta kitteln (1998, först utgiven på svenska 1981; originalet 1965).
4. Edvard Eriksens lilla sjöjungfru (1931) efter H C Andersens saga (1837).

Ralph Bakshi är mest (ö)känd för en hopplös filmatisering av Sagan om Ringen. Coonskin verkar mycket mer spännande. Det är hans egensinniga version av Disneys delvis animerade Song of the South (1946; Sången om Södern). Känns den inte igen? Det är den enda långfilmen från Disney som inte drällts ut i otaliga omgångar på alla tillgängliga medier. En annan Disney-produktion som inte fått lika mycket uppmärksamhet som de stora var den från 1949 som bygger på Det susar i säven; dess tydligaste spår är nog en attraktion på Disneyland som hängt med ända sedan öppnandet 1955 (om än i tidvis förnyat skick). The Black Cauldron (1985; Taran och den magiska kitteln) är en Disney-produktion som … Den har genererat mer skriverier än pengar, för att sammanfatta. Synd på det materialet; Alexander inspirerades av keltiska och i synnerhet walesiska sägner (kitteln på bilden går tillbaka på vad som kan vara inspirationen till riddarna kring runda bordets graal), och hans Prydain-böcker är klart överlägsna exempelvis Narnia-sviten. Men Disneys filmatisering innebar sannerligen ingen förnyelse av Disney som företag, varken konstnärligt eller finansiellt. Till skillnad från The Little Mermaid (1989; Den lilla sjöjungfrun). Den räknas som början på ”Disney-renässansen”, då vi sena tiders barn äntligen fick uppleva några filmer som kunde jämställas med tidigare storverk.

Här finns material till mer än en ordinär bloggpost, ser jag nu …

Om jag lagt ut detta vid vanlig tid hade ingen vinnare funnits. Nu lyckades Löjliga familjen, eftersom Wulfahariaz/Mikael Parkvall inte nådde riktigt ända fram. Vilket är vackert så! (Jag hade inte haft en chans; de här lördagsfrågorna är ju helt o m ö j l i g a.)

Lördagsfråga 751

Lördagsfråga 750: Blackadder

1. Richard III, porträtt baserat på samtida original. Bland annat har ”puckelryggen” bättrats på.
2. Den blivande drottning Elizabeth (I) yngre än vi brukar se henne; här är hon kanske 13.
3. ”King Henry IV” är rubriken på William Heaths teckning; är det då Sir John Falstaff med väninnan Doll Tearsheet vi ser? Nej, detta är en parodi på en känd bild. Rollfigurerna har bytts ut mot de verkliga personerna George IV och Lady Conyngham.
4. ”K of K”: Herbert, 1:e earl Kitchener, 1898 upphöjd till Baron Kitchener of Khartoum sedan han gjort en insats där; det var så han fick sitt tillnamn. Här ett urklipp ur rekryterings-affischen Britons wants you som blev den mest berömda i genren (man kan notera att hans namn inte finns med på den; det behövdes inte), därtill en av de mest berömda bilderna över huvud taget från första världskriget.

Vad får vi då? Tv-serien The Black Adder (1983) bygger på kontrafaktisk historia, för här segrar Richard vid Bosworth. Istället dödas han av hans brorson, en viss Edmund Blackadder. I de följande tv-serierna sjunker dennes ättlingars sociala status samtidigt som hans intelligens stiger: Blackadder II (1986) utspelas vid Elizabeths hov, Blackadder the Third (1987) under regency-perioden där Edmund är butler åt den på alla sätt inkompetente prins George, och slutligen Blackadder goes Forth (1989) under första världskriget.

Den satte Mikael Parkvall & Wulfahariaz.

Lördagsfråga 750

Lördagsfråga 749: Snett

Kan ju lägga in rättvända bilder här …

1. Minareten al-Hadba, ”puckelryggen”, hörde till al-Nuris stora moské i Mosul, Irak. Förstördes av vettvillingar 2017.
2. Tornet på Unser Lieben Frauen am Berge, kallad Oberkirche (för att skilja den från en Underkirche, vad som nu menas) i Bad Frankenhausen, Thüringen. Lutningen lär bero på sättningar på grund av gruvdrift.
3. Ett fyrtorn längst västerut på den estniska ön Saaremaa.
4. En strandtomt utanför Pas-de-Calais pryds av denna skapelse. Den ska ha uppförts som förvillande landmärke under kriget, för att få allierade bombare att ta miste på den och ett annat torn längre söderut. Efter kriget började den att luta. Måhända är den byggd på lösan sand? Den var ju aldrig tänkt att användas ”på riktigt”.

Den satte flera. Tricky var först.

Lördagsfråga 749

 

Lördagsfråga 748: Rundabordare

1. (Med början kl 1) Sir Gawain Westray Bell var guvernör över Norra Nigeria 1957–1962. Jag får inte kläm på områdets historia men på den tiden fanns det alltså en brittisk koloni med det namnet.
2. Tristan da Cunha är definitivt brittisk, exakt hur den lilla avlägsna vulkanön nu klassificeras (krångligt). En sak vet jag och det är att man inte kan bo mycket ensligare än så här på denna planeten.
3. Percival Lowell är mest känd för att ha beforskat kanalerna på Mars, därefter för att ha letat efter ”Planet X”, vars koppling till den Pluto som en assistent upptäckte 1930 inte är så okomplicerad som det ofta framställs. Han är inte alls känd för sina studier av Kanalerna på Venus, som vi ser här. Eller vad det nu är.
4. ”KPT Spheroid Designer”: Klot-design i KPT, Kai's Power Tools. Kai Krause blev på 1990-talet känd för program med iögonenfallande gränssnitt.
5. Merrill's Marauders (1962) handlar om ett jägarförband med den officiella beteckningen 5307th Composite Unit (Provisional), den inofficiella just ”Merrill's Marauders”, och anropsnamnet Galahad. Av ursprungligen 3000 man lever idag en: Russell Hamler, född 1924.
6. Den enhorniga geten Lancelot, som en del föredrog att kalla enhörning, med sina skapare. Jag tog upp honom i Äkta enhörningar.

Gawain, Tristan, Percival, Kay, Galahad och Lancelot var ju några av riddarna kring runda bordet. Den satte Löjliga familjen.

Lördagsfråga 748

Lördagsfråga 747: Sommartid

• Detalj, liten men naggande god, ur Goyas Sommar målad 1786–1787.
• Porgy and Bess (1959) var en filmatisering av operan med samma namn från 1935. Här är vi i början, där Dorothy Dandridges Bess framför Summertime.
• Paul King i Mungo Jerry i video med In the summertime (1970). På bandets största superduperhit bidrar King med banjo och, faktiskt, flaska, eller vad instrumentet jug nu kallas på svenska.
• Göran Fritzon (?) i Gyllene Tider, Sommartider (1982). Utgår ifrån att det är Tylösand-sand som ses.

Den aktuella frågan – ni har väl ställt om klockorna? åt vilket håll det nu var – satte Mikael Parkvall först, solo.

Lördagsfråga 747

Lördagsfråga 746: Polare

1. Ridley Scott regisserar Harrison Ford i den laddade slutscenen i Blade Runner (1982). Den skulle förvisso bli känd! Om än för motspelarens insats. Och senare bli Lördagsfråga 490.
2. David Crosby i The Byrds när de uppträder i The Ed Sullivan Show 1965
3. Första porträttet av den mångkunniga Elfrida Andrée, taget henne ovetande av fadern. Eftersom hon var född 1841 är detta rimligtvis 1850-tal; Wikipedia daterar den till ca 1900..!
4. Silje Storstein och Tomas von Brömssen som Sofie Amundsen och Alberto Knox i Sofies värld (1999), efter Jostein Gaarders bestseller.

Scott, Byrd, Andrée och Amundsen ger fyra polarforskare, händelsevis från lika många länder, dessutom 50/50 lyckade/misslyckade. Den satte Mikael Parkvall (och Löjliga familjen bidrog i sitt rätta svar även med rubriken ovan).

Lördagsfråga 746

Lördagsfråga 745: Kalle och Hobbe

1. Sittande och omgiven av sin familj är Melvin Calvin, som när bilden togs 1961 var i Stockholm för att ta emot Nobelpriset i kemi. En anekdot: Under den nyanlända familjens första presskonferens i Stockholm somnade åttaårige Noel. Fadern anmärkte att sonen av naturliga skäl inte varit med under deras förra resa till Skandinavien, elva år tidigare, och att han tydligen inte var med nu heller …
2. Pearl Mary Teresa Richards (1867–1906) skrev böcker och dramer under pseudonymen John Oliver Hobbes. Jag vet inget om hennes skrivande – hon verkar ha varit större under sin korta livstid än senare – men gillade fotografiet, oförskämt levande och avspänt för att vara taget 1902. Bonus: Hennes far introducerade cigaretter i Storbritannien, vilket i hans dödsrunor från 1918 återges mer negativt än jag hade trott. Och så var han kalvinist, vilket är lite roligt i just denna kontext.
3. I Seinfeldt, avsnittet ”Susie” (s8ep15, 1997), är en av handlingstrådarna att en av Elaines kolleger börjar kalla henne Susie. Utan att gå in på detaljer som jag ändå inte tagit reda på är bilden från ”Susies” ”begravning”.
4. Matilda Wormwood demonstrerar en oväntad förmåga i Matilda (1996), som är en filmatisering av Roald Dahls bok med samma namn (1988).

Calvin and Hobbes! Där jag inledde med att välja bort två givna ansikten till förmån för andra förmågor – det blev självklart sedan jag sett Melvin Calvins förnamn. Sedan har vi grannen, klasskamraten och tjejbacillen Sussi, och till sist Kalles lärarinna, Miss Wormwood.

Den satte Mikael Parkvall & Wulfahariaz. Samarbete verkar vara nya trenden.

Lördagsfråga 745

 

Lördagsfråga 744: Hemelektronik -83

1. 1940 trampade Tyskland in i kontinentala Danmark. Färöarna, då som nu danskt territorium, lämnades utanför. Då gick Storbritannien in och ockuperade öarna. Det blev mestadels lugna år, med några undantag; av särskilt svenskt intresse är Psilanderaffären. Några bestående minnesmärken blev det också, som kanonen på Nes (samma ord som näs?) – bilden är tagen 2013 (länk).
2. Ren Woods inleder Hair (1979) med ”The Age of Aquarius”, och sätter därmed tonen för filmen. Pratar man fortfarande om vattumannens tidsålder? Det var en stor grej då, ännu mer 1967 då musikalen filmen bygger på hade premiär.
3. Borgmästare Överdängare är återkommande skurk i barnprogrammet Paw Patrol. Det otippade namnet är översatt från Humdinger, som i sin tur är amerikansk slang från sent 1800-tal.
4. Mona Lisa har blivit återgiven på många sätt. Det här hör till de mer udda, även om konkurrensen är stenhård. Bilden är nämligen inte inkarvad i skalet eller så. När äpplena börjar bli mer än kart sveps de in i svart papper, där mönster har stansats ut. Eftersom äppelskal behöver solljus för att få färg, ger papperets mönster upphov till motsvarande mönster i skalet. En komplicerande faktor är att papperet behöver bytas ut när äpplet växer till sig.

NES står här för Nintendo Entertainment System, ett av de mest framgångsrika tv-spelen någonsin. Det sålde storleksordningar mer än de andra tre svaren ihop. De var nämligen: Aquarius, leksaksjätten Mattels patetiska försök att haka på hemdatorvågen som lades ner några månader efter lanseringen; Humdinger, en ”Spectrum killer” lanserad i USA där Spectrum aldrig var något att tala om; Apple Lisa, en fascinerande bit teknikhistoria jag tog upp i Före Macen: Apple Lisa, som hade litet direkt inflytande men desto större indirekt via lillebror Macintosh, lanserad året därpå. Ja, för alla dessa fyra maskiner lanserades 1983, när hemdatorbranschen var som mest spännande.

Den satte Mikael Parkvall & Wulfahariaz, efter att ha föreslagit ett annat svar som var riktigt bra. Och Tricky satte årtalet.

Lördagsfråga 744