2019-08-16

Varför man missionerar

Quora är en webbplats där folk ställer och besvarar varandras frågor. I december 2018 ställde en frustrerad missionär, gissningvis från någon icke namngiven sekt, följande fråga:
Varför blir folk arga när jag försöker att dela Guds ord med dem? Jag gör det bara för att jag bryr mig om dem och inte vill att de ska hamna i helvetet. Det känns som om en del undviker mig på grund av detta. Finns det något sätt att nå fram till dem?
Ett svar kom från den flitige Quora-deltagaren Doug Robertson. Svaret har blivit omdiskuterat och mestadels hyllat. Det hade varit intressant att se en kommentar från någon med djupare kunskap om sekter. (Min översättning, säkert inte utan vank.)
Det handlar inte om det du tror.

Missionerandet är utformat för att vara obekvämt för den andra personen eftersom det inte handlar om att konvertera dem till din religion. Det handlar om att manipulera dig så att du inte lämnar den.

Om syftet var att få folk att konvertera vore det ett fullkomligt misslyckande. Nästan inga rekryteras som inte var villiga från början. Det vore effektivare att sälja kakor.

Å andra sidan är metoden extremt effektiv för att skapa en djup samhörighet mellan medlemmarna.

Faktum är att motarbetandet är viktigare än de få som man lyckas konvertera. Motarbetandet får dem att känna obehag bland de som de ska försöka tala med. Dessa blir "de andra". Det obehaget försvinner när de kommer tillbaka till sin församling, "stammen" [the tribe].

Om du studerar processen noggrannt blir det ganska tydligt. Vanligtvis utgår religiösa människor från sin egen grupp, som är uppmuntrande och stödjande. De skickas ut i den hårda världen där folk ständigt motarbetar och avfärdar dem. Oftast för att de har tränats i att vara så påfrestande.

Sedan återvänder dessa modiga vittnen från den grymma omvärlden till sin församling där de behandlas som hjältar. Nu är de säkra. De berättar för varandra om hur de försökt att nå ut med sanningen till de gudlösa. De knyts närmare varandra när de utbyter erfarenheter om världen utanför församlingen.

Återigen lär de sig att den enda plats där de accepteras är hos dem som tänker som dem. Det är farligt att lämna gruppen. Världen är din fiende, men vi älskar dig.

Det här är en straff- och belöningscykel som är en vanlig teknik för hjärntvätt. Deltagarna blir mer och mer beroende av sin "stam" eftersom de vet att "de andra" avfärdar dem.

Blanda in lite ritualer och monotont mässande, en skvätt rädsla för att dömas av en osynlig men allsmäktig varelse som älskar dig om du gör som du blir tillsagd, och du får en rätt så kraftfull mix.

Ledsen, men jag tänker inte medverka i någons hjärntvättningsritual.
- Doug Robertson på Quora: Why do people get angry when I try to share the word of God with them?

2019-08-15

Rista blodörn

Vad pågår här? Bildsten från Lärbro, norra Gotland, 700-talet.
Det finns ingen mer än han som kan äta kräftor i Sverige, och när han ser någon annan råka äta kräftor säger han: Du kan inte äta kräftor. Först gör han ett snitt omkring kräftans huvud, och sedan han fått hålet för mun, suger han. 
- Det är det finaste, säger han. Sedan lossar han thorax från underredet, ristar blodörn som han kallar det, sätter tänderna i skrovet och suger i djupa drag; därpå släpar han de små benen som sparris. Därpå äter han en nypa dill, dricker en mun öl och biter i smörgåsen.
- August Strindberg: Giftas

När det gäller att uppfinna ruskiga metoder för att plåga och ha ihjäl folk har det aldrig funnits någon brist på fantasi, det är det ingen som ifrågasätter. Däremot har det ofta funnits brist på källkritik när folk tagit påståenden för fakta. Det mest kända tortyrredskapet som hittats på i efterhand är nog järnjungfrun (se bloggposten Iron Maiden). Var blodörnen ligger på den skalan är inte självklart. Fast 1878 var familjebokens författare säkra på sin sak:
Att rista blodörn var ett af våra hedniske förfäder användt grymt sätt att döda, hvilket bestod deri att man genom delinqventens rygg bröt ut hans refben, hvarigenom dessa fingo likhet med blodiga vingar, strödde salt i såren och utslet de inre delarna.
- Nordisk Familjebok: Blodörn

Problemet är, som så ofta i sammanhanget, att källorna är få, sentida, och inte sällan har ytterligare källkritiska problem dessutom. Vi känner till exempel bara till summa två personer som ska ha avlivats med metoden: Kung Ella av Northumbrien och Halvdan högben, son till Harald Hårfagre.
Forskarvärlden är delad i frågan om huruvida blodörnsristande verkligen har ägt rum. Vissa har hävdat att avrättningsmetoden är alldeles för säregen och specifikt grym för att vara ett fantasifoster. De stöder sig på att scener som påminner om blodörnsristande återfinns på gotländska bildstenar. Åsikten har framförts att det rörde sig om en typ av människoffer till Oden. Några bevis finns dock inte, och andra forskare har bestämt hävdat att allt är ett påhitt av skandinaver på medeltiden – eller rentav resultatet av missförstånd.
- Dick Harrison: Att rista blodörn, Historiebloggen i SvD, 29 juni 2014

Wikipedia (eng.): Blood eagle – för övrigt långt överlägsen svenska Wikipedias lilla stub

2019-08-14

Det svarta kortet

American Express Centurion Card: En myt som blev verklighet. Skärmdump från Amex svenska hemsida.
These are the happy few that automatically qualify for services like the new American Express "Black Card", the ultra VIP credit card that has a credit line of $500,000 and offers services such as private planes, bodyguards and access to Fifth Avenue stores in the wee hours of the morning for "solo shopping". Obviously at this level the key function of the card is not credit, but identity: "Do you know me? I may look like a twit, but I own Paraguay."
- The New Republic, 14 april 1986

American Express har olika kort i olika färger: Grönt för de otvättade massorna, därefter guldkortet med fler förmåner och högre avgift, och så vidare.

På 1980-talet började det ryktas om att American Express hade ett svart kort. Det var, om man ska tro ryktena, inget som företaget gjorde reklam för eller ens erkände (vad det nu skulle vara bra för). Kortet sades vara reserverat för de allra, allra rikaste kunderna, som inte brydde sig om ifall årsavgiften var si eller så men som ville kunna köpa pärlor och diamanter, sportbilar och jetplan utan krångel när andan föll på. Och som kanske ville ha ett fysiskt bevis på sin förmögenhet och status.

En intressant omständighet är att de där ryktena tydligen inte höll sig till tidens motsvarigheter till Flashback elller Reddit utan även dök upp i etablerade media, som Wall Street Journal och The New Republic här ovan. Jag gissar och tror att något sådant skulle vara åtminstone lite svårare idag.

Så småningom bestämde sig American Express för att det envetna ryktet kanske tydde på ett faktiskt behov.
“There had been rumors going around that we had this ultra-exclusive black card for elite customers,” says Doug Smith, director of American Express Europe. “It wasn’t true, but we decided to capitalize on the idea anyway."
- Snopes.com: Black American Express Card

Jag föredrar definitivt den versionen framför pressreleasens "in response to customer research"-blaj.
NEW YORK, October 14, 1999 -- American Express today announced the introduction of the Centurion Card. The Centurion Card will be offered by invitation only to selected Platinum Card members. 
The black-colored Centurion Card offers customized personal service to help ease the busy and demanding lifestyles of cardmembers. It has been designed for individuals who travel frequently, entertain often and value single points of contact for service. 
“We created the Centurion Card in response to customer research that identified a small but affluent group of cardmembers for whom individual attention and access to previously unavailable elite travel benefits was of great interest,” said James Bush, senior vice president of Consumer Marketing at American Express.
Och jag tror mer på vilken som helst av dem än att Jerry Seinfeldt skulle ligga bakom kortets förverkligande. Han var f ö reklamperson för American Express vid tillfället vilket skulle kunna motivera anekdoten.
[Jerry:] I was waiting for [the crew] to move some cameras, and the crew guy comes up me, he says, 'You got the Black Card?' And I go 'No, what’s the Black Card?' He says, 'There’s only three in the world. The Sultan of Brunei has one, the president of American Express has one, and I thought you would have the third one.' Next morning I call the president of American Express. I go, 'Is there a Black Card?' He says, 'It’s just a rumor. It doesn’t exist.' He said, 'But you know what? It’s not a bad idea.' And so they developed it, and they gave me the first one.
- Alyssa Cerchiai: Is Jerry Seinfeld the Reason That the Amex Black Card Exists?, The Points Guy, 12 juli 2018

Nu när kortet inte längre är en "hemlighet" utan ligger utlagt bland alla andra så förlorar det naturligtvis mycket av sin magi. Det hjälper bara lite att det fortfarande inte går att ansöka om, har en årsavgift på 30 000 m m.

2019-08-13

Bättre krig på film

Slaget vid Omdurman den 2 september 1898, som tavla och som fotografi.

Få av ni som läser detta har varit med i krig. Och även i länder och tider som genomsyrats av krig på ett helt annat sätt än dagens Sverige så är det relativt få civilister som sett ett slagfält med egna ögon. Därför kommer bilden av kriget främst genom konsten, som stilla bilder eller rörliga. För även när kameror gjorde det möjligt att dokumentera på plats så upptäckte man snabbt hur oerhört svårt det var att fånga förloppet på ett engagerande eller ens begripligt sätt. Hellre då artists impression som Harry Paynes kavallerichock ovan.

En som upptäckte det den hårda vägen var Frederic Villiers. När det grek-turkiska kriget 1897 bröt ut begav han sig till Grekland för att dokumentera det på plats. Bland annat lyckades han att filma slaget vid Domokos. Resultatet finns inte bevarat vilket kan ha att göra med att filmaren själv blev besviken. Tillbaka i England var ingen intresserad av hans material, som gissningsvis påminde en hel del om bilden från Omdurman. Och varför skulle man nöja sig med sådant när man kunde ta del av långt häftigare action som den nedan?


Villiers var ganska så tvärsäker på att han varit ensam filmare på plats. Därför blev han först överraskad när han fick höra om materialet från den franske filmaren Georges Méliès material. Men snart insåg han att Méliès inte hade varit i närheten av kriget. Den dramatiska sjöstriden hade utspelats i Méliès trädgård. Och det var nog lika så bra, för i det grek-turkiska kriget 1897 förekom inga nämnvärda bataljer mellan örlogsfartyg. För övrigt spelas officeren av Méliès själv. (Några år senare skulle han bli känd för en film om en resa till månen, som bara var lite mer fantasi än sjöslaget 1897.)

The Battle of the Somme var en riktig kioskvältare 1916. Nu kunde hemmafronten med egna ögon se hur deras gossar hade det. Men även om allt material är filmat på plats, som till exempel den väldiga sprängningen vid 1:25, så är allt inte precis lika äkta. När soldaterna beger sig over the top så är det, givetvis, arrangerat; om tyska kulsprutor och kanoner varit i aktion på andra sidan så hade ju filmaren befunnit sig i livsfara. Det är inte den enda anledningen till att verkliga krig är svåra att fånga på film, men en som gäller än idag, all utveckling till trots.

2019-08-12

Lördagsfråga 576: Franska revolutionen

  1. Ur reklam för prestigestövlar från Dubarry (tittar man noga ser man de karakteristiska horisontella läderbanden på skaften). Vad namnvalet beträffar citerar jag företagets hemsida: "In 1937, the owners of a newly formed footwear company were looking to differentiate themselves from other Irish brands, the owners of the newly formed company decided they needed a continental European flavour for the enterprise, and after some research decided upon the name Dubarry, after Madame du Barry."
  2. Skådespelaren m.m. Ray Dalton, här med frun Julie Adams (mest känd från Monstret i Svarta lagunen).
  3. Den feniciska hamnstaden Amrit/Marathos/Marat (på arabiska/grekiska/feniciska) plundrades och övergavs 148 f.Kr. för att aldrig mer bebyggas, till glädje för senare tiders arkeologer.
  4. Denna grumliga bild hade lätt kunnat bli en egen bloggpost ... Robespierre-monumentet i Moskva uppfördes på order av ingen mindre än Lenin, och avtäcktes den 3 november 1918. Tre dagar senare hade hade den förvandlats till grus. En del skyllde på banditer, andra på bristfällig konstruktion (pga krig, revolution etc gjordes den i betong); ingen dålig profetia för den blivande Sovjetunionen.
du Barry, Dalton, Marat och Robespierre ger givetvis franska revolutionen, som Pölsa Dum svarade och förklarade.


2019-08-11

Kärleksbarn

Kronprinsessans första grossess genererade många rubriker. Här ett intressant exemplar från Aftonbladet 17 augusti 2011.

"Kärleksbarn" började som en eufemism men fick så småningom ett eget liv. Få av de som använder det idag vet vad det ursprungligen betydde. Och det är väl lika bra det.

Istället för att dra till med en torr definition ur SAOB (dit ni ju ändå hittar) så får ni här ett stycke ur en följetong:
- Kärleksbarn – så är det. Kan du säga mig, hvad det är för ett slags barn?
Flickan slog upp ett gapskratt.
- Du är då verkligen riktigt dum, det må jag säga – sade hon. - Åh, det är ju ett barn, som ej har någon far.
- Hvad menar du? Har inte hvarje barn en far?
- Jo; men alla fäder vilja inte erkänna sina barn.
- Hvarför inte?
- Jo, när fadren och modren inte äro gifta, så är det liksom fadrens barn ej tillhörde honom – det vill säga, om han är af högre stånd, förstår du.
- Äro då inte fadren och modren alltid gifta?
- Bevara mig väl, nej, visst inte!
- Men är det inte mycket styggt att inte vara gift?
- Jo, fasligt!
- Herre Gud! – suckade den lilla Eola.
- Ur Cripney Grey, "Eola eller Zigenerskas dotter", Nyare Kristianstadsbladet, 10 juli 1867

I Greys engelska original stod det för övrigt love child med samma betydelse.

2019-08-09

Alla dessa jobb som inte finns än

- En tidigare form av faktoiden, ur filmsnutten Shift Happens 3.0 från 2016, med gammal info trots "updated"

Hur ska en riktigt fet och fin faktoid se ut? Det kan vara ett påstående som:
  • valsar från källa till källa
  • muterar då och då
  • tas på största allvar av såväl avsändare som mottagare
  • därmed har möjlighet att påverka samhället
  • ingen vet hur det först framfördes eller togs fram
  • är uppenbart osant.
Alla punkterna passar på det som i sin senaste form kan formuleras så här: Av dagens elever kommer 65 % att arbeta inom yrken som ännu inte finns.
It is not obvious how one would go about debunking the 60 % or 65 % statistic because it is not obvious how anyone could ever have believed it was true.
- Andrew Old: A Myth for Teachers: Jobs That Don’t Exist Yet, bloggen Scenes From The Battleground 27 maj 2015
Det uppskattas bland annat att hela 65 procent av dagens universitetsstudenter kommer att arbeta med jobb som inte ens finns i dag, och att 85 procent av de jobb som kommer finnas år 2030 ännu inte existerar.
- Framtidens arbetsliv är här!, Trygghetsrådet (2019)
By one popular estimate, 65 % of children entering primary school today will ultimately end up working in completely new job types that don’t yet exist.
- The Future of Jobs Report, World Economic Forum (2016)

Notera skillnaden mellan faktoiden hos WEF (en spelare som verkligen borde veta bättre än att sprida sådana här dumheter) och Trygghetsrådet: Hos de förra avser profetian elever som börjar grundskolan, hos de senare studenter på universitetet. Det var knappast någon på TRR som reflekterade över den revolutionära omvälvning som under några få år skulle ske inom en förvisso smalare del av arbetsmarknaden. I så fall hade uppgiften knappast lagts in som ett slött "det uppskattas". (Att 1) ta en uppgift på allvar och 2) reflektera över vad det innebär att den är sann är två olika ting som inte alls behöver följas åt.)

Nej, de som sprider faktoider tenderar att inte reflektera över dem – det är inte så det går till. Istället tar man till sig och vidarebefordrar påståenden som känns passande, bra och relevanta. Och vad som känns passande, bra och relevant varierar.

Jag ska här inte redogöra för faktoidens historia eftersom det redan gjorts så utförligt som man kan begära. Se Andrew Olds nämnda A Myth for Teachers: Jobs That Don't Exist Yet och Michael Bermans The Undead Factoid: Who Decided 65% of the Jobs of the Near Future Don't Exist Today?, bloggen The Edtech Curmudgeon den 6 juli 2017. De redogörelserna innehåller allt som krävs för att man ska kunna avföra denna faktoid från dagordningen – om det nu behövdes.

Även "självklara" faktoider som denna kan erbjuda intressanta exempel på hur de fungerar. Som att Andrew Old, som var ute tidigare, först kom i kontakt med den äldre varianten "10 % av toppjobben 2010 fanns inte 2004". Det var detta uppenbart osanna påstående som sedan det passerat sitt bäst-före-datum muterade till "65 %". Eller de återkommande källkritiska problemen med dels folk som inte minns var de såg påståendet, dels hänvisningar till källor där påståendet inte finns. Den senare sorten är den avgjort lurigaste. Det ser, för att ta ett exempel från Old, fint ut att ta med en artikel i New York Times i en fotnot. Det ser mindre fint ut när den som tar sig besväret att ta fram och läsa igenom artikeln finner att dess källa är en bloggpost som vid närmare granskning inte tar upp påståendet över huvud taget (den handlar om mammaledighet). Det påminner om en regel vid källkritik: Att inte ta hänvisningar för givna utan faktiskt ta reda på vad en påstådd källa faktiskt säger.

Här är förresten Sveriges för tillfället vanligaste yrken (SCB, senast uppdaterad 7 mars 2019):
  • Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende
  • Grundskollärare
  • Butikssäljare, fackhandel
  • Företagssäljare
  • Barnskötare
  • Butikssäljare, dagligvaror
  • Lager- och terminalpersonal
  • Vårdbiträden
  • Övriga kontorsassistenter och sekreterare
  • Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.
Och här är några yrken som bedöms vara bland de mest efterfrågade de närmaste fem åren (Arbetsförmedlingen, 7 februari 2019):
  • Barnmorskor
  • Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
  • Förskollärare
  • Läkare och tandläkare
  • Läraryrken
  • Anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare
  • Betongarbetare, murare och målare
  • Buss- spårvagns- och lastbilsförare
  • Elektrikeryrken
  • Kockar
Dessa yrken kan jämföras med Trygghetsrådets förslag på heta framtidsyrken:
  • Distansare [inte ett yrke utan en arbetsform]
  • Gig-manager
  • Robotpersonlighetsdesigner [skojar inte]
  • Kulturflätare
  • Klimatrevisor
  • Vertikalodlare
  • Etikutvecklare
  • Molnvakt [IT-säkerhet]
  • DNA-coach [pseudovetenskapliga vibbar här]
  • Oldfluencer
Den som kan ta en sådan lista på allvar är förmodligen i mentalt skick för att även ta påståendet "65 % av dagens studenter kommer att arbeta med jobb som inte finns än" på allvar.

2019-08-08

Vad skall villan heta?

För några tiotal år sedan utkom en förordning att alla på evärderlig tid avsöndrade lägenheter vid avsöndringen skulle åsättas namn och nummer. På grund av denna förordning ha under de senaste åren skapats tusentals nya namn på tomter, hus, villor, egnahem m. m.
- Jöran Sahlgren: Vad skall villan heta? (Berlingska 1916)

Det finns gott om enstaka byggnader med egennamn i Sverige. Slott och herresäten är en historia för sig, likaså militära anläggningar, och gårdsnamn kan vara riktigt gamla. Men om man har en relativt oansenlig byggnad, med ett särskilt namn men utan nämnvärda ägor eller annat som sticker ut, så kommer namnet ofta från tiden kring sekelskiftet 1900.

Namnen var inte för skojs skull utan användes som fastighetsbeteckningar och adresser. I nya trädgårdsstäder och egnahemsområden som inte fått gatunamn fanns det desto fler husnamn att hålla reda på. Idag har de flesta försvunnit. Men åtskilliga lever kvar, inom familj, släkt och grannskap, och ibland i vidare kretsar när hus gett namn åt sin omgivning.

När namn ska ges på nya byggnader som ännu inte utmärkt sig på något sätt är det inte märkligt att fantasin tryter. Inspirationskällorna är ofta tydliga. Namn som Lugnet, Fridhem, Helenefrid, Karlsro m fl spårar Sahlgren till Karlsruhe i Baden-Württemberg. I Skåne finns danska spår som namn på -lyst eller -minde/-minne. Utländska och historiska palats dyker upp då och då, som Sorgenfri efter det danska slottet (som i sin tur tagit namnet efter Fredrik den stores Sanssouci) eller Bellevue (efter Madame de Pompadours slott). Tidens nationalromantiska ådra märks i pampiga namn som Valhall och Manhem; det ska dock sägas att dessa var tämligen få. De överlägset största kategorierna var namn som utgick från botanik (Äppelbo, Olivedal, Almedal) och/eller geografi (-kulle, -berg, -backen), och framför allt egennamn, i synnerhet på frun i huset.
När emellertid en lägenhet med ett dylikt namn skiftar ägare, skiftar den vanligen även namn. Den nye ägaren har ju i de flesta fall ingen anledning att i tacksamt minne bevara den Selma, som gett Selmasminne dess namn. Han kallar i stället upp stugan efter sin hustru, medan i lagfartslängderna det gamla namnet står kvar.
- Sahlgren

Boken hade lika gärna kunnat heta Vad skall villa inte heta? När Sahlgren recenserar vanliga och mindre vanliga namn ligger fokus på de som han tycker illa om (och än mer på de som tycker om de namn han tycker illa om). Namnen ska inte vara för vanliga, inte heller för pampiga, de ska inte gå emot verkligheten (som i illustrationerna) och framför allt inte försöka vara roliga. Men namn som anknyter till platsen, dess geografi och historia, gärna med dialektala inslag (jag vet inte vad samtidens "språkvårdare" tyckte om detta), det gick an.


Den detalj som undertecknad fann allra roligast är ändå när Sahlgren citerar Olof Rudbeck d.ä.: "Wij hafva den förmohn nästan för alla andra i heela Wärlden, att aldrig [...] något fremmande Folck är inkommit i wårt Land, som hafwer ombytt des Folcks och orters nampn." (Atland I, s 14). Att se denna pseudovetenskapliga klassiker citerad, inte som pseudovetenskapliga klassiker, exempel på uppblåst göticism eller ens som kuriositet utan som oironisk information, och det i en bok av en ansedd skribent från 1916, var intressant. Och vad våra "nampn" beträffar så har Wij alltid haft en svaghet för fina utländska namn. Även om det var ovanligt tydligt från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

2019-08-07

Hur långt bort blixten är

Vi kan räkna hur långt det är mellan blixten och knallen. [blixt] 1... 2... 3. [åska] Det är tre, det betyder att det är tre kilometer bort.
- Eva rör till det i Fem myror är fler än fyra elefanter

Ljudet vi hör färdas med drygt 300 meter/sekund. Om man räknar antalet sekunder mellan blixt och åska och sedan delar med tre så får man avståndet i kilometer.

Denna enkla tumregel, baserad på enkel fysik, är inte för enkel för att lämnas opåverkad i det allmänna medvetandet. Den vanligaste felaktiga tumregeln är att antalet sekunder = antalet kilometer; kanske betryggande, men precis tre gånger fel.

2019-08-06

Brevlådor och postlådor

Ännu ett spörsmål man utan problem kan leva ett långt och rikt liv utan att ens känna till ... Men hur som helst: Brevlådan är för utgående post. Postlådan är för inkommande post.
Information om öppettider och adresser till serviceställen och brevlådors placering och tömningstider. 
Du underlättar för brevbäraren om du har en postlåda som är rätt utformad och placerad.
- Postnord, två olika sidor


2019-08-05

Lördagsfråga 575: Aug-Nov

  1. Anna Järvinen framträder i På spåret. Bakom skymtar husbandet Augustifamiljen.
  2. Petra Marklund, som tidigare hade artistnamnet September, var ett tag programledare för Allsång på Skansen. Här med Måns Zelmerlöw.
  3. Sean Connery och Sam Neill i Jakten på Röd Oktober.
  4. Kevin Kline i Silverado. Kyrkan i bakgrunden återanvändes några år senare i videon till Guns N'Roses November rain.
Den kronologin knäckte Pölsa Dum.

2019-08-04

När de stora var små

Om Oliver Cromwells liv innan han fyllde 40 vet vi inte mycket, men lite. Det finns några få belagda fakta bevarade om honom och hans familj, som var en mindre bemedlad gren av en förmögen släkt.
Vi vet däremot inte om Oliver som bebis rövades bort av en apa som släpade upp honom på taket till huset.
Eller om han i tioårsåldern gav sig på en jämnårig pojke som besökte Hinchingbrooke i sällskap med sin pappa och som sedemera skulle bli kung av England som Karl I. 
Eller om han spelade kung i en skolpjäs, snubblade på sin egen mantel och tappade kronan.
Eller om han som barn räddades från att drunkna av en ung präst som många år senare skrek till honom att han önskade att han (prästen) hade låtit den unge gossen Cromwell drunkna. 
Allt detta är historier som började berättas redan under Cromwells livstid och envist levde vidare i biografierna men helt saknar stöd i de historiska källorna.
- Daniel Rydén: Historiens tyranner (Historiska media 2015), s 61

Den här sortens anekdoter från märkvärdiga människors barndom är en fin genre. Ibland är poängen att personliga egenskaper, som så småningom ska forma historien, ger sig tillkänna på ett mycket tidigt stadium. Andra gånger snuddar episoderna vid det profetiska. Som när lille Oliver ger den lille prins stryk, som han som vuxen kommer att medverka till att avsätta och avrätta. (För överskådlighet har jag delat upp Rydéns text i stycken.)

Sådana här berättelser är som regel kalkerade på varandra. Som till exempel bortrövandet av en apa. En gång i tiden var det populärt att berätta mer eller mindre sanna eller sannolika historier om djur som drog iväg med barn (se t ex Faktoider: Örnflickan). Ibland var det de rika och mäktigas barn som kidnappades. En direkt motsvarighet till vad som berättas om Cromwell handlar om Ludvig IV, som långt innan han blev tysk-romersk kejsare skulle ha gjort en ofrivillig tur upp på ett torn som sedan dess kallats Aptornet. Att tornet på Der Alte Hof i München byggdes nästan 200 år för sent är en detalj som inte talar för att episoden verkligen hänt Ludvig. Och den har heller inte hänt Cromwell.

I Sverige ligger Gustav Vasa väl till i genren. Bara en sådan sak som att han torde vara den enda svenska monark som sägs ha fötts med segerhuva, dvs med fosterhinna på huvudet, vilket tolkats som ett strålande tecken. Eller när han valdes till hövding av sina lekkamrater på Tre Kronor, vilket uppmärksammades av kung Hans med en klapp på huvudet och en sentens: "Än bliver du en märkelig man i dina dagar, om du får leva!"
Berättelsen om leken på slottet är en antik anekdot som har förtalts om många olika personer i olika tider och länder; mest känd är den säkert på tal om den store Cyrus i Persien.
- Alf Henrikson, Sveriges historia I (1963), s 206

Eller när Gustav kom ihop sig med sin (danske) lärare, och förklarade för denne att han tänkte slå "juten", dvs dansken, på näsan. Läraren gav lärjungen en avbasning. Då drog han svärd och drev det genom sin lärobok under det käcka ropet "Hej! Jag tör giva dig och din skola tusan!"

Sådana berättelser fanns det fullt av i historieböcker som Olof von Dalins och Anders Fryxells. De gav färg och liv åt historiska skeden och personer, de var lätta att komma ihåg, och de stimulerade intresset. Det är därför inte så konstigt om en och annan lever kvar än i våra källkritiska dagar, där vi oftast har förmågan och viljan att skilja sant från osant.

2019-08-02

Slut på Weledas kvack

Sista augusti är sista dagen som Weledaapoteket i Järna får sälja sin antroposofiska medicin, med några få undantag.
- Ursula Flatters om stängningen av Weleda-apoteket: ”Det är skamligt”, SVT 1 augusti 2019

Vad är då Weleda och antroposofisk medicin?

Spridda slagningar ger gott om träffar på namnet Weleda. För märket har sålts in hos en rad kedjor, stora som små.
Weleda är ett naturligt, ekologiskt hudvårdsmärke med produkter som är dermatologiskt bevisat effektiva.
- Apotea
Weledas mål är att bevara, förbättra och återställa människors hälsa.
- Kronans apotek
Weledas produkter bygger på 90 års erfarenhet och en unik kunskap om läkeväxter kombinerat med modern produktutveckling.
- Kicks

Om man inte visste bättre kunde man tro att antroposofernas Weleda var som vilket varumärke som helst inom medicin och kosmetika, möjligen ännu varmare och äktare, med ytterligare några skedblad oegennytta nedrörd. Så är förvisso inte fallet, eftersom det är antroposofernas varumärke.

Den antroposofiska medicinen bygger till stor del på homeopati (som, ifall någon missat det, går ut på att späda ut substanser absurt mycket). På denna grund av kvacksalveri har antroposofernas grundare och profet Rudolf Steiner lagt till lite gott och blandat. Läkaren Mats Reimer har plockat fram några exempel på antroposofiska kurer ur dokumentationen.

I en redogörelse för vad 43 patienter fått dominerar preparat baserade på växter, mineral och metaller, till exempel Ferrum siderum ("stjärn-järn") D20, det vill säga järn från meteorit utspätt 100 triljoner gånger. En patient hade (antagligen mot ryggont) fått Disci Comp Cum Stanno med mellankotskivor från nötkreatur, hela myror samt bambu, metalliskt tenn och åkerfräken.

En ung kvinna med ångestsymptom behandlades med den magiska antroposofiska eurytmi-dansen, rytmisk insmörjning med kopparliniment, och en mängd olika antroposofiska homeopatiska preparat, t ex Aurum D10/Stibium D8, mjölksocker med homeopatiskt utspätt guld och antimonsulfid) och Conchae D7 med homeopatiskt silver och ostronskal.
Men mitt huvudargument mot dessa medel är att de inte tagits fram genom naturvetenskaplig forskning utan genom Rudolf Steiners ”andevetenskap”. Det finns ingen anledning för lagstiftaren att skapa en gräddfil för den religiösa antroposofiska medicinen. Nu är det nog och hög tid att avsluta Vidarklinikens 30-åriga bruk av oregistrerade läkemedel.
- Mats Reimer: Vidarkliniken vill inte visa sitt medicinskåp, Dagens Samhälle 4 november 2015

"Dispens"? Riktiga läkemedel som ska börja säljas behöver visa upp dokumenterade effekter och bieffekter. Men tack vare ett skickligt lobbyarbete har antroposoferna ända sedan starten fått dispens för detta krav, och kunnat sälja sina Hogwarts-dekokter utan att behöva dokumentera någonting. På denna gräddfil har de susat fram sedan 1985, då Vidarkliniken grundades i Järna utanför Södertälje.

Företrädaren Flatters förklarar det som att antroposofisk medicin behöver ett eget regelverk:
Problemet just nu är att vi inte har ett regelverk för antroposofiska läkemedel. Och det är skamligt! Rent skamligt att man inte har lyssnat. Så vi vill gärna registrera våra läkemedel, men vi kan inte.
- Ursula Flatters, styrelseledamot och tidigare verksamhetschef på Vidar rehab, f.d. Vidarkliniken, SVT

Men det är vad den antroposofiska medicinen haft fram tills nu. "Regelverket för antroposofiska läkemedel" har gått ut på att de inte har behövt följa regelverket för alla andra läkemedel. Om antroposofiska läkemedel varit minst lika effektiva som alla andra läkemedel så hade de klarat kraven. Så vad är problemet? Att antroposofiska läkemedel är skräp. Och det går inte att skaka av sig misstanken att de som arbetar med antroposofisk medicin vet om det.
Jag tror att läkarna på Vidarkliniken förstår att för andra kollegor framstår innehållet i deras delvis homeopatiska medicinskåp som helt absurt, och därför vill de inte gå in i en diskussion om vad preparaten innehåller (eller i fallet med homeopatin, kunde ha innehållit om de inte spätt ut så mycket).
- Mats Reimer, Dagens Samhälle

Men nu får de suktar efter preparat med obelagd effekt eller belagd oeffekt leta på andra håll. Inte för att alternativ saknas.

2019-08-01

Gåtan Harlem

Harlem came out he grabbed a empty bottle on the street and smashed it
- Förhör med den åtalades assistent, ur förundersökningen
I utredningen om ASAP Rocky finns uppgifter om att “Harlem” ska ha slagit en flaska mot en person under bråket i Stockholm.
Men varken artisten eller någon i hans sällskap ville berätta för polisen vem som kallas för Harlem, eller om det är ett uttryck.
- Gåtan Harlem gäckar polisen i ASAP Rocky-utredningen, Aftonbladet 1 augusti 2019

Ett uttryck som "Harlem came out" behöver inte syfta på att en person kallad Harlem kommer ut (ur en byggnad eller vad man nu tänker sig). I sammanhanget är det tämligen klart att det ska tolkas på ett annat sätt. Svenskan har ingen direkt motsvarighet, men om man tänker sig en göteborgare som drar en vits skulle någon kunna beskriva det som att "göteborgaren kom ut [ur densamme]", dvs personen manifesterar en egenskap som anses typisk för göteborgare – för att uttrycka det på ett tillkrånglat sätt. Vad assistenten förmodligen avsåg med "Harlem came out" var alltså att någon surnade till.

Detta kände uppenbarligen inte den polis till som förhörde den åtalade artisten.
Polisen: Vad menar NN när hon i samma konversation skriver: ”Harlem came out he grabbed a empty bottle on the street and smashed it on the person”?
ASAP Rocky: Jag vet inte vem Harlem är.
- Vet du om det är någon annan som kallas för Harlem?
- Nej.
- Varför skriver hon och refererar till någon Harlem?
- Jag vet inte, ni får fråga henne. Hon säger massa saker som jag inte vet varför hon säger. 
Å andra sidan ger inte heller denne intryck av att förstå vad som avses. Men det kanske beror på den komprometterande uppgiften att personen ifråga skulle ha tagit till en krossad flaska som tillhygge.

2019-07-31

Themsen eller Isis

River Thames or Isis
- Oxford Ordnance Survey (1888)
It is true that at this day we separate the once compound word, and speak of the rivers Thames and Isis; but as they form, after all, but one stream, from one parent source, the word Tamesis really stands for both.
- George R. Wright: The River Thames, Journal of the British Archaeological Association (1869)

När romarna kom till de brittiska öarna kallade de Themsen för Tamesis. Framåt medeltiden fick man för sig att det latinska namnet var en hopslagning av två namn: Isis för den övre delen, Thames för den nedre. Och även sedan man insett att Thames + Isis = Tamesis var en folketymologi så hänger den falska rekonstruktionen kvar, i synnerhet i det traditionsmättade Oxford.

River Thames or Isis
- City of Oxford Rowing Club (1999)

2019-07-30

Värmeljus och burkringar till Thailand

Burkringar, burköppnare, burkflärpar ... Saker som man sällan eller aldrig behöver tala om saknar ofta vedertagna namn. Här får de heta burkringar.
Har du utbrunna värmeljus hemma? Släng dem inte. Om du istället lämnar dem till den dagliga verksamheten på [...] blir de proteser åt fattiga människor – och elefanter – i Thailand.
Den här nyheten återkommer gång på gång, år efter år (jag har tagit en äkta och typisk ingress och anonymiserat den). Ibland är det begagnade värmeljus som ska samlas in, andra gånger burkringar. De ska skickas till Thailand för att bli proteser, åt folk och/eller i förekommande fall elefanter. När det gäller värmeljusen så har i synnerhet dagliga verksamheter över hela landet tagit på sig att utföra det lagom pilliga jobbet med att få bort stearin och vekhållare. Som lokalnyhet har det alla ingredienser: Lokal förankring, läsarna kan enkelt engagera sig, välgörande arbete ...

Problemet? Att det är väldigt likt en klassisk klintbergare.
A false rumor that has plagued the National Kidney Foundation (NKF) and the aluminum industry for decades has recently resurfaced, perhaps fueled by the Internet. Individuals and groups believe they can donate the pull tabs on aluminum cans in exchange for time on a kidney dialysis machine.
- Snopes: Pull Tab Redemption Rumor

Myten går ut på att om man skänker en viss mängd burkringar till ett företag eller en organisation så kommer en belöning att delas ut till någon behövande i form av en dialysbehandling, cancerbehandling, rullstol eller vad det nu kan vara. Ibland sägs att burkringarna innehåller stål eller titan, eller är tillverkade av särskilt rent aluminium, och att det ska vara poängen med att samla in dem istället för hela burkar.

Snopes räknar upp fall efter fall där folk har engagerat sig och andra åt att samla in miljoner burkringar. Så småningom har de stolta och förväntansfulla skattsamlarna vänt sig till Läkare utan gränser, Coca Cola, någon återvinningsfirma, eller vilken mottagare ryktet nu utsett, och kommit med en glad överraskning ... För att bli mottagna med förvåning, ointresse, medlidande, hån, eller vilka sinnesstämningar som nu förekommit. För vad ryktena än påstått så finns det ingen skillnad mellan ringen och resten av burken. Ringarna är inte värda mer än vilket aluminium som helst (vi återkommer strax till detta).

Det skulle kunna vara en anledning till att det så sällan blir uppföljningar på de glada "vi ska samla burkringar"-artiklarna. Insamlare som inser att de blivit lurade, och dessutom lurat andra att samla in praktiskt taget värdelösa burkringar, vill verkligen inte visa upp sig i pressen. Sådant bidrar till att hålla myter levande.

Men nu ska bilden nyanseras och kompliceras. För det finns organisationer som bestämt sig för att slå mynt av myten (t ex vissa Ronald McDonald-hus). De tar emot burkringar och säljer dem till återvinning. Hur mycket besväret är värt? Det är lätt att hitta dagsnoteringar på skrotpriser. Hos en aktör i branschen (här) hittade jag uppgiften 4 kr/kg för aluminum. Då ska man veta att det går ca 3600 burkringar på ett kilo; omkring tusen burkringar per krona. Samlande av pantburkar är rena smörjobbet i jämförelse.

Gäller detta även i fallet med de thailändska donationerna? Gräver man lite återkommer ett namn: Prothesis Foundation. Det är en stiftelse som grundades 1992 av Srinagarindra (1900-1995), mor till kung Bhumibol. Syftet är att förse fattiga med proteser (jag har inte hittat något om elefanter).


En liten film upplagd 2015 visar hur det kunde gå till. Insamlade burkringar läggs i särskilda behållare. Sedan skickas de till ett smältverk där de blir tackor, som i sin tur skickas till verkstaden där de blir proteser.

Men vi är inte riktigt klara med nyanserandet och komplicerandet. Kungamoderns stiftelse har en sida om återvunnet aluminium. Med tanke på att det är den enda organisation jag hittills hittat som tagit emot burkringar, och antagligen även annan aluminium, och tillverkat proteser av dem så är texten väl värd att tipsa om nästa gång folk vill samla burkringar eller värmeljus. (Min översättning av den något yxiga engelskan.)
Protestekniken har utvecklats. Arbetet med att utveckla material behöver ta hänsyn till patienternas säkerhet. Därför använder stiftelsen tekniker som följer internationella standarder. All aluminium vi tar emot säljer vi och köper kvalitetsmetall som blir konstgjorda ben. Vi föreslår att du säljer metallen och skickar pengarna till oss – det är den bästa lösningen.

Obs: Om du skickar aluminium per post blir det dyrare och vi måste också betala tull (om det skickas från utlandet). Donationer kan också skickas till våra kontor i Bangkok eller Chiang Mai. Det är ett ineffektivt sätt att donera.

Prostheses innovation has changed. The process for the development of materials need to concern about safety standards the most for the patient. Therefore, the prostheses foundation, use technologies that reach international standards. All aluminum that we receive by donations, we sell and purchase quality from the same company to provide artificial legs. However as our suggestion you can sell them and transfer money via the foundation account is the best solution it’s more versatile.

Note: If you send aluminum by mail, it will be cost and also we have to pay tax at custom duties. (It sent from abroad) Alternatively, donations maybe delivered to either our Bangkok or Chiangmai office. This is an inefficient method of donating.
- Prothesis Foundation of H.R.H the Princess Mother: Aluminum Donation

Att göra gott genom att skänka bort skräp är en synnerligen tilltalande tanke som dessutom är smittsam. Den hör till de tankar som är så tilltalande att de kväver eftertankar. Som hur det kan vara effektivare att hantera drivor av ringar/värmeljus och flyga dem till Thailand, istället för att helt enkelt skicka pengar så de kan köpa kvalitetsmetall direkt. Sådan torde inte vara svårt att hitta i ett land som 2017 exporterade aluminium för 15 miljarder kr (källa).

2019-07-29

Lördagsfråga 574: Arkimedes

  1. Här drar vi iväg med en Archimedes. Det var ett av minst 25 märken av utombordare som tillverkades i Sverige under 1900-talet. Hur många helsvenska utombordare tillverkas idag?
  2. På J. U. Smits pumpstation i nederländska Kinderdijk använder man arkimedesskruvar för att pumpa upp vattnet.
  3. En Acorn Archimedes, en riktigt avancerad och inte särskilt framgångsrik "hemdator" från 1980-talet vars arv dock lever vidare på otippade sätt. Nämns i förbigående i bloggposten Hemdatorn som överlevde (typ).
  4. Ett klot inneslutet i en cylinder. Arkimedes skrev ett verk om hur man med ett enda tal kan räkna ut båda kropparnas ytor och volymer. Han var så stolt över upptäckten att han bad att få figuren inritad på sin gravsten.
Tomas var först att finna Arkimedes.

2019-07-28

"Twitterstormar"

För att inleda med en sammanfattning, abstract eller TL;DR: Varje "nyhet" som handlar om en påstådd "twitterstorm" kan ignoreras.

*

2015 körde SVT igång en granskning av mångfalden i svenska bolagsstyrelser. Sådant drar, som vi alla vet, åt sig uppmärksamhet av många slag från många håll. Givetvis kommer kritik att förekomma. Och kritik blev det.
Efter en kritikstorm på sociala medier under förmiddagen drog ansvariga redaktörer i nödbromsen. Inslaget stoppades från att sändas på onsdagskvällen, medan resten av de planerade publiceringarna ställdes in.
- "Twitterstorm" stoppade SVT:s granskning, SVT 26 februari 2015

Men hur mycket kritik var det egentligen? Nämnda storm hade enbart härjat på Twitter, inga andra kanaler. Hur omfattande hade ovädret där varit?
En genomgång av diskussionen på Twitter under #vitabolag visar att drygt 60 konton deltog vid tidpunkten då SVT ställde inslaget. Av dessa var lite mer än hälften (35 stycken) uttryckligen negativa till nyheten. Utöver detta hade 63 konton länkat till nyheten, av dessa var 25 negativa och 21 positiva.
- SVT

Sextio konton kan (beroende på intensiteten i diskuterandet) vara nog så överväldigande för den sociala medier-redaktör som ska försöka hålla koll på kanaler. Men som "storm" betraktat är det ju ingenting.

Ansvarige utgivare hävdade i samma artikel att det avgörande inte var mängden utan arten: Att de drog in granskningen för att de höll med om kritiken. Men jämför man med otaliga andra "twitterstormar" som rapporterats i media så är det tydligt att media alltid haft oerhört svårt att nyhetsvärdera på sociala medier.

Som när en swishjournalist året därpå skrev något dumt och fick svar på tal:
Hans något tillspetsade statement blev gnistan som fick hela det sociala nätverket att fatta eld. Under kvällen låg ämnet Lamotte i toppen av trendlistan i Sverige.
- Joakim Lamottes utspel som fick hela Twitter att koka, Resume 13 april 2016

"Hela det sociala nätverket" är naturligtvis en så kraftig överdrift att det skulle kunna ses som ett retoriskt grepp. Å andra sidan tog man faktiskt in "nyheten" sedan Lamotte "trendat". Hur mycket krävs för att "trenda"? Mindre än man kan tro.
Antalet kritiska tweets om Joakim Lamottes uttalanden kan räknas i hundratal på bara några timmar.
- Resume

Och då som nu krävs det inte mycket för att redaktörer ska beteckna en viss mängd tweets som "twitterstorm", citera dem och över huvud taget ge intryck av att de har nyhetsvärde.
Nu sprider sig bojkotten av Sverige bland fansen som under hashtaggen #boycottSweden uppmanar till köpstrejk av alla svenska produkter. 
[...] 
”Jag trodde att Sverige var progressivt. Men att hålla amerikanska medborgaren ASAP Rocky fängslad utan rätt till att betala borg? H&M, Ikea, Spotify, Volvo #boycottSweden” skriver en användare.
- ASAP Rockys fans bojkottar allt svenskt, Expressen 26 juli 2019

Eftersom Expressen hjälpsamt nog länkar till det citerade tweetet så kan man lätt ta reda på att @sigmabond57 i skrivande stund har 15 (femton) följare, två färre än när tweetet postades. Och inte ens efter Expressens push har tweetet fått mer än futtiga två retweets och 12 likes. Dålig lön för den exponeringen.

Att förstora stormar i vattenglas är förvisso en gammal gren. Som när tre samtal blev "nedringd växel", fyra "folkstorm" osv. Det pikanta i sammanhanget är att samma medier i åratal berättat om vikten att vara källkritisk på nätet i allmänhet och sociala medier i synnerhet.

2019-07-26

Uppländska kyrkrävar

Härkeberga kyrka är ett bra ställe för att beundra målningar av Albertus Pictor (av honom personligen eller folk från hans verkstad). Där finns en rad motiv ur Bibel och andra källor: Josef och hans bröder, dansen kring guldkalven, Jona och valfisken, Sankt Göran och draken ... Och en räv som tar en gås. Vad har den med någonting alls att göra? Mysteriet tätnar om man jämför med andra kyrkor i trakten. Där det finns bevarade medeltida målningar, av Albertus eller någon annan, kan man här och var se en räv.

Som i Tensta kyrka (inte i Stockholm utan norr om Uppsala), där mästaren Johannes Rosenrod målade. Där kan man se denna till synes fromma räv (ha!) predika för gässen. Och då börjar det bli lite tydligare: Rävarna är falska förkunnare.

Att kyrkrävarna är påfallande vanliga i just Uppland är nog ingen slump. För det var i Gottröra socken, öster om Uppsala, som bonden Botulf Botulfsson levde. Han hade högt och tydligt förklarat att han inte trodde att nattvardens bröd och vin var Kristi kropp och blod. För detta glasklara kätteri hade han naturligtvis straffats, och sedan fått idka botgöring i hela sju år ... För att direkt därefter åter öppet förneka nattvardens mysterium. Kyrkan överlämnade den oförbätterlige till den världsliga rättvisan som 1311 avrättade honom. Botulf i Gottröra är den ende svensk som, såvitt känt är, avrättats för kätteri. Och ännu långt efteråt försågs kyrkor i trakten med rävar, som gässen i församlingen ska passa sig för.


2019-07-25

Podd, inte POD


Open the pod bay doors, HAL
- 2001 (1968)

Folketymologier är vad man kallar felaktiga förklaringar av ords ursprung. Intressant nog gäller många av de mest spridda tämligen moderna och väldokumenterade ordbildningar. Ett extremt exempel är pod(d), som i pod(d)cast. Det går tillbaka på Apples mp3-spelare (om nu någon använder det begreppet längre) iPod som lanserades 2001. Namnet syftade på filmen 2001: A Space Odyssey. Eftersom det enda sammanhanget där en pod nämns är i den kusliga konversationen mellan Dave och HAL 9000 så lät det lite underligt, avgjort värt att dubbelkolla:
While describing the player, Jobs constantly referred to Apple's digital hub strategy: The Mac is a hub, or central connection point, for a host of gadgets. This prompted [Vinnie] Chieco to start thinking about hubs: objects that other things connect to. 
The ultimate hub, Chieco figured, would be a spaceship. You could leave the spaceship in a smaller vessel, a pod, but you'd have to return to the mother ship to refuel and get food. Then Chieco was shown a prototype iPod, with its stark white plastic front. 
"As soon as I saw the white iPod, I thought 2001," said Chieco. "Open the pod bay door, Hal!" 
Then it was just a matter of adding the "i" prefix, as in "iMac."
- Leander Kahney: Straight Dope on the IPod's Birth, Wired 17 oktober 2006

iPod gjorde succé och blev snabbt ett inarbetat begrepp för digitalt (bärbart) ljud. Och så småningom skapades en nybildning av pod och broadcast, och det utan större eftertanke, om ordsnidarens berättelse stämmer:
I was writing about this new phenomenon of automatically downloaded audio programs in about 2004. And it was one of those last minute articles that I was writing very very close to the press deadline. And I emailed it over, with about 10 minutes to go before the presses ran. I got an email back very very quickly from the sub editor saying, "Brilliant piece, but it's about 20 words short. Can you just pad it out a little bit?" And so I reread the piece that I had written in and realized that the phenomenon that I was talking about didn't have a name. So I made up this sentence which said something like "But what do we call this new phenomenon?" And then I made up some words and one was audio blogging, and then there was gorilla media, and the last one was podcasting. And I sent that off and everything was fine. And then, six or seven months later, I got an email from the Oxford English Dictionary saying, "Hey! This 'podcasting' word. Where did you get that? Because you're the earliest citation that we can find." And I said basically, I made it up.
- Ben Hammersley intervjuad av Miranda Sawyer, The man who accidentally invented the word 'podcast', BBC Radio 4

Betydligt senare fick folk för sig att pod borde vara en förkortning. (Förkortningar är påfallande populära bland folketymologier.) Förslaget Program On Demand kanske skapats med tanke på med den vedertagna förkortningen Print On Demand. Men skapad i efterhand är just vad den är. Podden man lyssnar på kommer från pod "fröskida" via en rymdfilm och en musikspelare; se där en förklaring som ingen hade kunnat hitta på.


2019-07-24

Bläcka

(vard.) rus, fylla: ta sig en bläcka 
- SAOL

En del har associerat ordet till black out. Även om de beskriver närbesläktade företeelser, och den svenska bläckan kanske påverkats av det engelska till att få en starkare betydelse, så är ursprunget ett helt annat.
Aldrig såg man två Blekingsbönder vara såtare vänner än när de fått sig en och annan ”bläcka”.
- Carlscronas Weckoblad 26 juli 1873
- Då kan ni intet få er en ”bläcka” eller en kopp kaffe med litet ”skepparegrädde” uti?
- Blekingsposten 6 februari 1880

Citationstecknen i den bekymrade repliken (en sjöman pratar med en kollega som blivit förbjuden att besöka krogar) indikerar att ordet i betydelsen ”sup” var relativt nytt, eller åtminstone uppfattades av redaktören som nytt för läsarna. Huruvida det betyder något att båda beläggen jag hittat är från samma landskap vet jag inte. Men ett av de äldsta beläggen för den moderna betydelsen kommer från Stockholmsskildraren August Blanche 1856: ”En stor bläcka starkt”. Det var lätt att förstå, eftersom en bläcka eller blecka var ett bleckmått som användes för att mäta upp och/eller servera spriten. Det var inget standardiserat mått utan motsvarade helt enkelt en sup, varken mer eller mindre.

För övrigt var ”skepparegrädde” det brännvin som sjöfolk fick hålla sig med i kaffet, eftersom vanlig grädde inte gick att hålla färsk på båtarna. Och akademiens Svensk Ordbok anger äldsta belägg för "bläcka" till ca 1890 vilket, som så ofta, gick att skjuta bakåt en bit utan större besvär.


2019-07-23

Fasces och fascism

Fascisternas fascio användes inte i närheten lika flitigt som nazisternas hakkors eller kommunisternas stjärna/hammare och skära. Men så är den också svårare att få till rent bildmässigt.
I mars 1919 startades de första kampgrupperna, de så kallade Fasci di Combattimento, som främst utgjordes av krigsveteraner. Partiet hade som symbol ett spöknippe, fascis (fasces i plural) av den typ som bars av liktorerna i antikens Rom, vilket kom att ge rörelsen dess namn.
- Wikipedia (sv.): Fascism

Men fascio var ett etablerat namn på (politiska) rörelser, gärna med radikala eller rentav revolutionära dagordningar. Ordet kommer direkt från fasces och dess grundbetydelse "hopbunden, bunt" eller i överförd bemärkelse "gruppering".

kommittèer, som föra namnet "comitato del fascio romano"
- Post- och Inrikes Tidningar, 12 september 1868

En socialistisk-anarkistisk förening benämnd "Fascio" [Fasci Siciliani dei Lavoratori, Sicilianska arbetarföreningen] har utbredt sig i alla större städer
- Göteborgs Aftonblad, 2 december 1893

När Mussolini 1919 bildade sina fasci di combattimento i Milano så var det ett högst traditionellt namn i branschen. Det var först senare som det försöket skulle bli så lyckat att det trängde ut även minnet av de övriga.

NE: fascism
Etymology online: fascist (adj.)

2019-07-22

Lördagsfråga 573: Apollo 11

  1. Neil.
  2. Buzz.
  3. Mike.
  4. SS Columbia Eagle var 1970 föremål för något så ovanligt som ett myteri. På bilden återvänder hon från Kambodja. (Mer om den märkliga historien på Wikipedia: SS Columbia Eagle incident)
Ingen luring den här gången utan svaret var verkligen så enkelt som Apollo 11 och dess nu halvsekelgamla färd. Den satte Joakim först. Men Löjliga familjen knep den svåra #4. Fartygets namn minner om kommandomodulens beteckning Columbia och månlandarens beteckning Eagle.

2019-07-21

21 juli 1969: Kraschlandning på månen

Att det är jämnt 50 år sedan den första månlandningen kan inte ha undgått många (landning 20 juli, första steget 21 juli, såväl svensk som internationell tid). Men hur många vet att en sovjetisk månlandare kraschade på månen samtidigt som Neil och Buzz var där?

Sovjet arbetade naturligtvis också på att landa folk på månen. Men när 1960-talet gick mot sitt slut blev det snabbt allt tydligare att den första människan på månen skulle bli en amerikansk medborgare. Sovjet skulle, för första gången, bli snuvad på en medalj i the great space race. Men kunde de kanske slå lite smolk i imperialisternas glädjebägare?

Idén man fick var att Sovjet skulle ta de första månstenarna till jorden. En sond skulle landa på månen, samla ihop lite sten och grus, och sedan skicka tillbaka proverna till jorden, innan amerikaner landat eller allra senast innan de hunnit tillbaka. Även om projektet inte var för amatörer precis så var det mycket enklare än en bemannad månfärd, och definitivt något som det sovjetiska rymdprogrammet kunde klara av.

Luna 15 skickades upp den 13 juli 1969, tre dagar innan Apollo 11. Hade schemat hållits skulle de hunnit dit och tillbaka före amerikanerna ... Men det visade sig lurigare än man trott att hitta en bra landningsplats. Den 21 juli, samtidigt som Armstrong och Aldrin sov i månlandaren efter väl förrättat värv, gick Luna 15 ner för landning – och försvann. Förmodligen kraschade den mot en bergssida.

Wikipedia: Luna 15

... Egentligen tänkte jag inte ha med något om de där fåniga konspirationsteorierna eftersom alla andra har det. Men okej då; här är några punkter som en mycket liten och förvirrad grupp anför som belägg för att en eller samtliga månlandningar är mer eller mindre fejk (inte för att de är överens om detaljerna):

Flaggan fladdrar, i vinden? Nej, sedan den körts ner i mångruset "gungar" den i vakuum. I en atmosfär med någorlunda tryck beter sig tyg inte på det sättet så det ser ovant ut.

Stjärnorna syns inte eftersom kamerornas bländare anpassats för att återge månytan.

Skuggorna är inte parallella pga perspektiv. Att de skulle bero på flera ljuskällor är helt världsfrånvänt då väl alla sett att flera ljuskällor får föremål att kasta flera skuggor.

Se Wikipedia: Moon landing conspiracy theories och RationalWiki: Moon landing hoax för ordentliga genomgångar av idéerna. För det är sannerligen inte en enda, enhetlig teori utan många, inbördes oförenliga.

2019-07-19

Varför superhjältar har kalsongerna utanpå

När Stålmannen först dök upp 1938 kunde han inte flyga utan hoppade

Hos moderna superhjältar kan det anrika klädmodet på sin höjd anas här och var. Men länge var det närmast lag på att de skulle ha kalsongerna/trosorna utanpå kläderna. Varifrån kom den idén?

Apollon (Louis Uni), fransk jätte och champion du monde de force

Enligt Julius Schwartz (som tillbringade decennier i branschen) kom den från akrobater, brottare och starke män som levde på att visa upp sina fysiska förmågor. Varför hade då dessa "underkläder" utanpå? Det finns kanske andra förklaringar, men jag har bara sett en enda: Vid vissa övningar fanns det en risk för att trikåerna skulle rämna vid olämpliga ställen. Det var för att slippa sådana situationer som kalsongliknande kläder bars utanpå trikåerna.

2019-07-18

Att lägga på en rem

Mjölnardräng dog när han skulle lägga på en rem. Göteborgs Aftonblad, 22 november 1902.

Innan verkstäder och fabriker elektrifierades drevs de med ånga eller vattenkraft. Kraften förmedlades med axlar uppe vid taken som snurrade hela tiden. En detalj som känns ovan idag är att de äldre maskinerna inte hade någon enkel på/av-knapp. När en maskin skulle dras igång lades en rem på dess drivhjul samt på det snurrande hjulet uppe vid taket.


"Att lägga på en rem" avsåg alltså ursprungligen att sätta igång med något. Det var först längre fram, när bilden av hjulen i fabrikerna bleknat, som det började användas om att öka takten, att lägga på en växel, eller vilka metaforer man nu föredrar.

Läs mer på Wikipedia: Central remdrift

2019-07-17

Jorden är platt

I’m not ashamed of ridicule.
I’m not ashamed of mockery.
I’m not ashamed of insults.
- Mantra som skanderades på konferensen

Ett gäng som jag aldrig fått grepp om är de som hävdar att jorden är platt. Är de troll, tokstollar eller lite av varje?

I november 2018 hölls den andra årliga Flat Earth International Conference i Denver, Colorado. Under två dagar samlades 650 personer från hela världen. Några av dem var nyfikna på det hela, som häcklare eller möjliga anhängare. Några var journalister. Och av rapporteringen framgår tydligt och klart att den absoluta majoriteten av besökarna var övertygade, oironiska anhängare av idén att jorden är platt.

Här brukar den skeptiska, folkbildande reflexen rycka till, den som vill beskriva olika metoder för att avgöra jordens form. Men även om sådant är intressant och nyttigt, för egen del liksom för att demonstrera vetenskap och sunt förnuft för en omvärld i ständigt behov av sådant, så är det fullkomligt irrelevant om man är ute efter att få rätt mot en inbiten plattjording. Även om de ständigt pratar om att forska och ta reda på saker själv (till skillnad från att skedmatas med lögner) så är det solklart att fakta inte är poängen. Poängen är att några få mycket mäktiga ljuger för oss little people. Låter det bekant? Det är strukturen för den klassiska konspirationsteorin. Och i den svampskogen växer sådana aldrig långt från varann. Eller som en besökare uttryckte det: När man inser att jorden är platt förlorar man 10-12 andra illusioner.
The moon landing, the Space Shuttle Challenger explosion, the International Space Station, space flight, pictures taken from space, pictures of the Earth’s curvature, gravity, maps of Antarctica, the Antarctic Treaty, the South Pole, 9/11, the Sandy Hook shooting, AIDS, cancer, the Irish potato famine, the Civil War, vaccines, genetically modified food, the Federal Reserve, organized religion, the Catholic Church specifically, the compiling of the Bible, the medical industry, the education system, the government, a competing flat-Earth organization, and even other convention-goers.
- John Ingold listar några konspirationsteorier han tog del av på konferensen; We went to a flat-Earth convention and found a lesson about the future of post-truth life, The Colorado Sun 20 november 2018

Jag vet inte vilken "competing flat-Earth organization" som avses men det kan gå på ett ut. Annars är det påfallande, på denna konferens liksom i andra sammanhang, hur väl många förvillade kan trivas med varandra så länge man delar världsbild i stort. Du och jag kan vara helt oense om var Atlantis ligger, men vi är åtminstone överens om att Atlantis finns. Andra gånger kan folk lacka ur på detaljer obegripliga för utomstående (som i politiska sekter), eller av personliga skäl, eller båda. I samtliga fall handlar det inte om den yttre verkligheten utan den inre, inte fakta utan identitet och framför allt samhörighet. För att få gemenskap och sammanhang kan folk gå mycket längre än att svära på att jorden är platt.
“These people are like family,” [genomsnittsbesökaren] said, looking toward others wearing flat Earth hats and T-shirts. “I want to be around people like me.”
- Sam Tabachnik: "I'm not ashamed": Flat Earthers find kindred spirits in a Denver convention center, Denver Post 15 november 2018

Nog har man sett en och annan organisation och sammanslutning utmålad som lögnens högborg. Men det känns besynnerligt att se den federala rymdstyrelsen i den rollen.

Ännu en reporter på plats var Rasmus Åkerblom. För några år sedan gjorde han ett förträffligt program om den påstådda måneffekten (Faktoider: Hur vi påverkas av månen). Den här gången blev det en utmärkt skildring av konferensen, rörelsen och en och annan plattjording. Liksom känslan av utanförskap och mental utmattning när man tillbringat en viss tid i ett sammanhang där man inte alls är around people like me utan tvärtom.

"En stark känsla av att jag är helt onormal och de andra inte är det. Fast jag vet att det inte är så."
- SVT Play: Jorden är platt (kan ses t o m februari 2020)

Summa summarum: Nu vet jag att det finns folk som lever för att jorden är platt. "Övertygade" är inte riktigt rätt ord, för det är uppenbart att fakta inte är den verkliga poängen. Gemenskap, sammanhang och en känsla av överlägsenhet gentemot "elit" och sheeples slår mycket högre, i denna konspirationsteori liksom de övriga 10-12. Eller hur många man nu samlat på sig.

(Konferensen ägde för övrigt rum vid Denvers flygplats. Det var nog få besökare som inte kände till de fåniga påståenden som cirkulerar om den.)

2019-07-16

De förföljda backanalerna

Typisk backanal så som man tänkt sig dem i över tvåtusen år. Brueghel d.ä., början av 1600-talet.

Likt många andra framgångsrika stormakter var Rom religiöst tolerant. Man fick dyrka vilka gudar man ville så länge man var lojal mot staten och följde dess påbud. Detta var inget större problem för de allra flesta, då tidens gudar som regel inte hade anlag för svartsjuka. En sekt som vägrade underkasta sig påbuden av religiösa skäl var de kristna. Det var en anledning till att de blev förföljda, vilket de gjort en stor grej av sedan dess. Men det fanns ett gäng till som förföljdes av religiösa skäl.

Sedan länge är en backanal ett lite finare ord för en vild fest. Men de ursprungliga backanalerna var gudstjänster, skulle man kunna säga, tillägnade Bacchus. Närmare bestämt var de så kallade mysterier, hemliga ritualer som utomstående varken fick delta i eller veta någonting om. (Det fanns flera mysteriekulter under antiken.) Kunskapsläget om dem är också klent än idag. Eftersom Bacchus/Dionysos bland annat var vinets gud kan man anta att den drycken spelade en roll. Men det mesta vi trott oss veta om backanalerna kommer från en källa som är tveksam av flera skäl.

Kulten kom från Grekland till södra Italien och spreds sedan norrut. Omkring 200 f.Kr. nådde den Rom. Där fick den ett tillräckligt stort genomslag för att politikerna skulle bli oroade. Enligt historikern Livius hade goda romerska bacchiska traditioner förgiftats av grekiskt dionysiskt tankegods. De en gång så sedliga ceremonierna hade ersatts av orgier som dröp av synd och snusk. Alla tänkbara lagar bröts. Och därmed gick de för långt. Enligt Livius avslöjades inget mindre än en stort upplagd konspiration för att infiltrera och ta makten.

186 f.Kr. gick senatens påbud rörande backanalerna (Senatus consultum de Bacchanalibus) ut. Originalet förbjöds, och ersattes med en blek, godkänd kopia. Tusentals anhängare greps och avrättades –  återigen enligt Livius.

Åtgärderna mot Bacchi orden kan stämma mer eller mindre. Men de står åtminstone på bättre källkritisk grund än uppgifterna om backanalerna. När Livius beskrev det hela 200 år senare så var den samlade kunskapen om de hemliga ritualerna synnerligen låg. Man kan förutsätta att den patriotiske och moraliske Livius, som inte skrev om dået utan för nuet, inte hade någon koll, och inte heller bekymrade sig för det.

2019-07-15

Lördagsfråga 572: Monty Python

  1. Bernard Montgomery och Winston Churchill diskuterar läget i Into the Storm.
  2. Lite kod skrivet i Python, ett av de mest använda högnivåspråken.
  3. Beatles Flying.
  4. I Diamantfeber överlämnas ett till synes vanligt pris (det är det inte) på kasinot Circus Circus i Las Vegas.
Monty, Python, Flying, Circus satte Tomas. Svaret refererade f ö till John Philip Sousas The Liberty Bell March som skrevs 1893 och som de senaste decennierna inte varit något annat än Monty Pythons signaturmelodi.

2019-07-14

Mat i svenska munnar

När jag tog upp gnocchi, de små snäckorna/bollarna av pasta, potatis eller lite vad som helst, togs även uttalet upp:
På italienska uttalas gnocchi "njåcki". Det svenska uttalet "gnottji" är dock, såvitt jag vet, så mycket vanligare att man, beroende på vem man tilltalar, kan få vara beredd på att förklara sig om man börjar prata om "njåcki".
- Faktoider: Gnocchi

När ord lånas in i svenskan och börjar användas som svenska ord så anpassas de efterhand till svenskt uttal. Diftonger, aspirationer och knepiga skorrningar försvinner fortare eller långsammare, beroende på omständigheterna. Inget konstigt med det; det är så språk fungerar.

Men det är intressant när det försvenskade uttalet inte bara är en anpassning, utan kanske skiljer sig till den grad att man som i fallet med gnocchi får vara beredd att sticka ut och vara krånglig om man absolut ska köra med äkta italienska "njåcki". Hur går det till? I det fallet är det uppenbart vad som hänt. Gnocchi har inte kommit till svenskan som tal utan som text; vi har läst det på paketen. I andra fall är det inte lika självklart. Det räcker att studera några andra matrelaterade glosor för att göra fynd.

Getosten chèvre har oftast en hjälpsam accent utsatt som indikerar uttalet "chevr" eller hellre "chävr". Icke desto mindre uttalas det ofta med betoning på andra e:et: "chev-re". Kanske det, i motsats till gnocchin, rör sig om ett felaktigt uttal som förmedlats via tal snarare än att man tolkat text fel?

Entrecôte är en klassiker i sammanhanget. På franska heter den "an(g)trekått", på svenska oftast "angtrekå". Att t i slutet av franska ord försvinner är såpass vanligt att man tillämpat regeln även i detta sammanhang, men då är man fel ute. Hyperkorrektion kallas företeelsen, som är särskilt vanlig när vi kommer till språk som vi känner eller tycker att vi borde kunna bättre än vi kan. För övrigt förekommer det mångsidiga ordet côte även i andra sammanhang och där blir det nog oftare rätt; för det är väl inte många som uttalar Cöte d'Azur som "kådazur".

Hade bruschetta kommit från något annat land hade det säkert kunnat uttalas "som det låter". Så får det också oftast heta på svenska, med sch-ljud. På italienska heter det "brusketta" med hårt k.

Sen finns det naturligtvis mängder av ord där originalspråkets ortografi ligger såpass långt från svensk ortografi att fel blir närmast oundvikliga. Som worcestershiresås "wostershirsås" etc. Vad som händer på japanska, kinesiska och thai har jag ingen aning om.
Visst är det tråkigt när andra uttalar ord fel eller använder ord felaktigt. Men det är också tråkigt med duktiga personer som korrigerar andra. Du är ju inte sådan, utan tänker medkännande. Det finns däremot ingen anledning att vara så hänsynsfull att man medvetet uttalar ett ord fel. När du ska säga det aktuella ordet ska du absolut använda korrekt uttal, utan att kommentera det, och skulle den andra personen fråga om ditt uttal ("jamen heter det inte chevré!") säger du vänligt att detta, chèvre, är vad du har lärt dig. I bästa fall kan en god diskussion uppstå och ge en bättre uttalsframtid för den som missförstått. I krislägen tar man till googlande.
- Magdalena Ribbing: Uttalsrätt?, DN 9 maj 2016

I vissa fall kan det där googlandet dessutom visa att den som "missförstått" i själva verket har rätt. Inte i enkla fall som chèvre såklart. Men vad som är språkligt korrekt är inte absolut utan relativt. Kanske "chev-re" är normen om 50 år?

2019-07-12

Den onödiga champagnevispen

Hushållets onödigaste pryl: En champagnevisp!

En champagnevisp används för att vispa bort bubblorna. Jo, det är faktiskt hela poängen. Några sekunders friskt vispande i glaset så slipper man bubblorna ... Som det tagit år att framställa, som man (eller någon annan) betalat extra för, och som är den främsta anledningen till att dricka champagne över huvud taget. Hur kan någon komma på idén att förvandla mousserande champagne till vanligt avslaget vitvin?

Förklaringen som står överallt är att kvinnor under la belle époque blev bubbliga i sina korsettsnörda magar av champagnen, och därför ville ha bort bubblorna. Sedan spred sig bruket. Tidvis fanns det en hyfsat stor marknad för vispar i exklusiva metaller och designer. Jag har ingen aning om hur stort bubbelproblemet var och i vilken mån det löstes medelst vispande. Men gåtan är varför folk som inte hade det problemet apade efter.

En återkommande detalj i förklaringen är att kvinnorna skulle ha varit prostituerade. Kanske blev det extra pinsamt och därtill skadligt för affärerna om man lade upp ett böljerap av Bollinger vid fel tillfälle? Men jag tvivlar ändå på den detaljen. Det är sällan som vanor gått från deras skrå direkt till överklassen, desto oftare tvärtom.

Men det är en sak att gamla och i och för sig välgjorda champagnevispar säljs som antikviteter. Varför finns det en marknad för nya champagnevispar? Finns det verkligen folk som med vett och vilja vispar sin champagne idag?