Fossil biprodukt

- Dickinsonia, som läckert fossil samt i en konstnärlig tolkning

Släktet Dickinsonia är fascinerande. Det levde för ca 600 miljoner år sedan och är en av de första större livsformerna vi känner till. ”Större” är ingen överdrift; funna fossil har mätt från några millimeter upp till 140 cm. Ja, fossilen är inte förstenat ben eller brosk – sånt var inte uppfunnet än – men avtryck som bildats och förstenats långt efter att de fragila organismerna försvunnit.

Klassificeringen av så avlägsna varelser, såväl i tiden som släktskapet, är ingen enkel sak. Sedan den upptäcktes efter andra världskriget har den tidvis klassats, med varierande grader av osäkerhet, som en mycket tidig form av olika växter, lav, manet, korall … Eller hörde den kanske till en helt egen gren på livets träd? Kanske en egen stam? Men 2018 kungjordes en upptäckt som inte bara var en paleontologisk sensation utan sensation över huvud taget. Wikipedias artikel Dickinsonia#Classification har en fin liten filmsnutt där Ilja Bobrovskij berättar om hur han lyckades isolera molekyler som en gång suttit i Dickinsonia. Och bland dem hittades ämnen som kännetecknar animalier, dock inte andra kungariken som svampar. Därmed hade man bevisat att de var djur, därtill de första större, komplexa djuren vi känner till. (Äldsta djuren på jorden har identifierats, SvD 20 september 2018)

Dickinsonia levde i senare delen av en period som kallas Ediacara. (Den blev förresten officiellt godkänd som period först 2004, vilket var den första nya perioden på över hundra år att införas i rullorna.) På den tiden såg såväl livet som jordytan annorlunda ut. Det är kanske inte så konstigt att varelser som då kunde vara samlade idag återfinns utspridda. På den här gamla kartan har jag prickat ut de platser där man hittills hittat Dickinsonia.

I Indien har jag satt en ring. I Madyar Pradesh ligger ”Bhimbetka rock shelters”, ett område känt för sina många och märkvärdiga grottor. Jag har inte mycket till övers för UNESCOs allt längre lista med världsarv, men att grottorna finns där (länk) är onekligen en lättbegriplig indikation på att här finns något utöver det vanliga. Grottorna är dessutom högintressanta på flera sätt. Där har man hittat spår av mänsklig verksamhet för över 100 000 år sedan, vilket är de äldsta beläggen för folk i Indien över huvud taget. Där finns spännande grottmålningar från äldre stenålder och ända fram till historisk tid. Eftersom geologin också är intressant var det ett utmärkt ställe för geologiska konferenser. Men den som planerades till mars 2020 sköts upp, sköts upp igen, och ställdes sedan in – någonting om ett virus … Några deltagare som redan infunnit sig fick plötsligt gott om egentid. Ett besöksmål var givet – de tog en tur i grottorna. Kanske mer som turister än forskare? Men så fick de syn på något …

I en grotta, ”hiding in plain sight”, hittades ovanstående formation. Tillkallad expertis identifierade den som tre fossila exemplar av D. tenuis. De var de första Dickinsonia man hittat i Indien. Utöver information man kunde få fram om djuret i sig så gav dessa de allra första kända indierna även intressanta ledtrådar om annat som vetenskapen grubblat över. Som åldern på de dittills fossillösa lagren de hittades i, eller den indiska halvöns kontakter med resten av superkontinenten Gondwanaland.

Revised distribution of fossils and facies allows reevaluation of a problem that has long plagued continental reconstructions for the Late Ediacaran. Ediacaran-Cambrian plate motions of 10 to 20 cm yr−1 (Schmidt and Williams, 2010) exceed the post-Cambrian speed limit of 10 cm yr−1 (Meert et al., 1993), and have been explained by true polar wander (Evans, 2003; Mitchell et al., 2011). Plate reconstructions with and without true polar wander show very different continental paleolatitudes (Torsvik and Cocks, 2013), but can be evaluated with biogeographic data (Warren et al., 2014).

- Retallack et al: Dickinsonia discovered in India and late Ediacaran biogeography, Gondwana Research (februari 2021)

Under covid-epidemin stängdes grottorna vilket försvårade forskningen. Flera forskare var mycket nyfikna på fossilen och lyckades så småningom få tillträde. När de fick syn på dem blev de först förvånade, sedan misstänksamma. Fossilen hade chanserat märkbart under den korta tiden sedan upptäckten. Dessutom verkade de lossna från ”underlaget”, på ett sätt som fossil inte brukar göra. Vad pågick? – De tog en närmare titt. Och tittade runt omkring sig. Och tog prover. Och skrev en rapport om vad ”fossilet” egentligen var.

The ‘fossil’ resembles decayed parts of modern Apis dorsata (giant honeybees) hives. In this contribution, we note the structural similarities between “Dickinsonia” and honey and pollen stores of recently decayed bee nests. A closer view of the photos provided in the original paper reveals honeycombed structures within the purported fossil. We also note that the fossil is not located on a bedding surface and is not a part of the rock, but rather is attached as a ‘tracery of waxy material’ above the surface.

- Ur Meert, Pandit, Kwafo och Singha: Stinging News: ‘Dickinsonia’ discovered in the Upper Vindhyan of India not worth the buzz, Gondwana Research (maj 2023)

För att sammanfatta: ”Fossilen” visade sig vara rester från ett bisamhälle.

- Ur Pandey, Ahmad och Sharma: Dickinsonia tenuis reported by Retallack et al. 2021 is not a fossil, instead an impression of an extant ‘fallen beehive’, Journal of the Geological Society of India (mars 2023)

Här fler bilder som ett annat gäng tog på det nyss så märkvärdiga fyndet. Liksom i fallet med Trollhajen gillar jag att man håller tonen även i sammanhang där man kan frestas att spänna av en smula. Men icke så – här har vi det vetenskapliga namnet på biet ifråga (jättebiet A. dorsata är snäppet större än våra honungsbin), här en spektroskopisk analys av bivaxet, källhänvisningarna fyller en hel sida och lite till, med mera.

Apropå vetenskaplig ton … En skillnad mellan biprodukten och trollhajen är reaktionen från de som begått misstaget när det stod klart att misstag begåtts. Fiskforskarna Anastasiadis, Papadimitriou och Küpper reagerade med förnekelse. Den retraction note de till slut tvingades skriva är så fascinerande att jag tar med hela; man riktigt känner hur de stretar emot när de tar sin plasthaj i förtvivlat försvar:

The above authors remove these recent publications due to remaining uncertainty because they are based on a visual observation by a citizen (citizen science), without a specimen being available. The available information was not adequate to support this record based solely on photographic evidence and direct contact between the authors and the citizen.

- Retraction note, Mediterranean Marine Science 16 januari 2023

Bara en sådan sak som att ordet ”citizen” nämns tre gånger. Det var hans fel! Dumme okvalificerade medborgaren!

När fossilhittare professor emeritus Gregory Retallack fick ta del av de ”besvärande” detaljerna konstaterade han genast att han tagit miste. Inte märkvärdigare än så!

Eller, det borde inte vara märkvärdigare än så. Men forskare är folk, de med.

Anekdoter

Bestätige gern, dass mir die Läkerol-Tabletten bei Erkältungen und leichter Infektion der Atmungs-organe usw. ausserordentlich gute Dienste geleistet haben.

Bekräftar gärna att Läkerol-Tabletten har gjort mig utomordentligt gott vid förkylning och lättare luftrörskatarr etc.

- General-Feldmarschall von Hindenburg på helsida i SvD 27 oktober 1920 – typsnittet är kanske tänkt att leda tankarna till telegram

I seklets början gjorde Läkerol (tabletten; det fanns även ett desinfektionsmedel med samma namn) sig känt för sin reklam, där kändisar av alla de slag, men påfallande ofta av påfallande hög valör – statsmän, nobelpristagare, den stilen – talade sig varma för Läkerol-Tabletten.

Nu ska vi ta upp en helt annan person. Nasreddin hodja var en återkommande (och naturligtvis påhittad) skojfigur i turkisk kultur. Han förekom i en rad anekdoter och roliga historier. Som denna:

En dag såg en god vän Nasreddin leta efter något på marken. "Vad letar du efter, mulla?" [hederstitel] "Min nyckel," blev svaret. Så vännen satte sig på huk och började också att leta. Efter en stund frågade han, "Exakt var tappade du den?" "I mitt hus." "… Men varför letar du då här ute!?" "Ljuset är bättre här."

- Berättelsen har återgetts otaliga gånger; här är det A. Mutt i den populära serien Mutt and Jeff (här hemma är den bättre känd som Storklas och Lillklas) som letar mynt i en odaterad stripp

Det finns minst en koppling mellan Nasreddins letande och Hindenburgs prisande. Det är den som dagens bloggpost ska handla om.

Få av de myriader patentmediciner som översvämmade marknaden från 1800-talets slut saknade personliga intyg, ofta daterade och bevittnade, om hur dekokter, salvor och piller botat undertecknad från det ena och andra. Alla dieter som någonsin lanserats har omgetts av svärmar med anekdoter, där kända och okända människor berättat om hur dåligt man mådde innan och hur bra man mådde efteråt.

- Peter Olausson, Kvacksalveri! (Ordalaget 2021)

Vad är en anekdot? SAOL definierar det som "en kort skämtsam berättelse, historia", Svensk Ordbok som en "kortare roande historia, ofta med avslutande poäng". Det är vardagens anekdoter, det.

Inom (pseudo)vetenskap är anekdoter något annat och därtill betydligt viktigare, särskilt eftersom de kan göra skada. Där är anekdoter uppgifter om enstaka, indivuduella fall. Sådana kan utgöra början på en vetenskaplig undersökning, men de kan aldrig utgöra slutet av den. De är särskilt vanliga inom kvacksalveriet, där en obligatorisk del av marknadsföringen sedan länge utgjorts av berättelser à la "jag hade symptom och krämpor i plenti, sen tog jag undermedlet X, och vips blev jag frisk!". Men

Men även om enstaka anekdoter må vara värdelösa, nog borde något hända om man samlar tillräckligt många? Hindenburgs tillfrisknande må säga ytterst lite om tabletternas värde som medel mot förkylningar, men den är väl aningen mer än noll? Och även ett lågt värde multiplicerat med ett tillräckligt stort tal kan ju få en nämnvärd produkt. Så om man har tillräckligt många anekdoter som säger samma sak, så kan de väl till slut få ett mätbart bevisvärde?

Men nej – The plural of anecdotes is not data, som det heter (RationalWiki nämner det pejorativa begreppet anecdata). I vetenskapliga undersökningar är kvantiteten inte oviktig, men kvaliteten viktigare ändå. När man gör medicinska studier ser man till att patientgrupperna är randomiserade, det vill säga att deltagarnas åldrar, kön, befintliga sjukdomar och så vidare – alla faktorer som kan tänkas påverka resultatet – är jämnt fördelade. Studier där grupperna randomiserats slarvigt eller inte alls är bristfälliga, kanske så till den grad att de är värdelösa.

Det finns ett enda läge där det är rimligt att lägga fram en anekdot som belägg: Om det räcker med ett exempel för att motbevisa något. Jämför med boken Hundra skribenter mot Einstein (Leipzig 1931), som Einstein lär ha kommenterat med att om han hade fel så hade det räckt med en. Om citatet är korrekt vet jag inte och just här kvittar det; poängen är att det stämmer. Det skulle verkligen räcka med ett (1) gott motbevis för att välta relativitetsteorin över ända. – Sådana situationer är långt mycket vanligare inom fysik än exempelvis medicin. Ändå är anekdoter långt mycket vanligare inom medicin än exempelvis fysik.

En sorts anekdoter, som jag utvecklat en sorts inlärd irritation mot, är de som folk känner sig manade att berätta när vissa ämnen kommer på tal. Ett sådant ämne är idén om att vår plats i syskonskaran formar våra personligheter (jag är osäker på lärans vetenskapliga grad men just här spelar det ingen roll). Ni har säkert hört talas om den; enligt den läran tenderar storasystrar att utveckla de här och de här personlighetsdragen (på grund av …). På samma sätt tenderar lillebröder att bli så här, ensamma barn så här osv. Om man börjar prata om detta ämne, kanske för att utröna dess grad av (pseudo)vetenskaplighet, så kan man vara säker på att folk börjar dela med sig av anekdoter, det vill säga berätta om sin plats i syskonskaran, och hur väl eller dåligt de egenskaper som den sägs resultera i passar överens med talaren. – Exakt hur irriterande irrelevanta sådana personliga reflektioner är beror naturligtvis på sammanhanget. Om man är ute efter att utröna idéns eventuella (pseudo)vetenskapliga halt så är sådana anekdoter komplett poänglösa. Så de stämmer överens i just detta enskilda fall? Ja, men nöjer man sig med enskilda fall kan man ju hitta "bekräftelser" på astrologi, eller vad som helst.

Det kan kännas hårt att underkänna personers berättelser, men sådan "anekdotisk evidens" är i praktiken värdelös.

- Jag igen

Vad har då anekdoter med Nasreddins sökande att göra? Att ge tyngd åt en anekdot är som att leta där det är enklast, trots att det är fel ställe. Vilket pessimister sett som den enda möjligheten.

Science is a bit like the joke about the drunk who is looking under a lamppost for a key that he has lost on the other side of the street, because that’s where the light is. It has no other choice.

- Noam Chomsky

- Zach Weinersmith, Saturday Morning Breakfast Cereal

RationalWiki: Anecdotal evidence – en fin artikeln på den finfina wiki som jag tipsat om förr

Ig Nobelprisen 2022

Vält The Stinker: Ig Nobelprisens maskot, inspirerad av Rodins tänkare Le Penseur, Tänkaren.

Ig Nobelprisen hedrar prestationer som får folk att SKRATTA, sedan att TÄNKA. Priserna är avsedda att fira det ovanliga, hedra det fantasifulla – och väcka människors intresse för naturvetenskap, medicin och teknik. 

 - Improbable Research: About the Ig Nobel Prizes (översatt den här gången)

Torsdagen den 15 september 2022 delades årets Ig Nobelpris ut. Här är hela listan, med fokus på prisade svenskar. Från Improbable Research: The 2022 Ig Nobel Prize winners.

Tillämpad kardiologi (läran om hjärtat och dess funktion): För att ha letat efter och hittat belägg för att när nya romantiska partners träffas för fösta gången, och känner attraktion, så synkroniseras deras hjärtslag (liksom hudens ledningsförmåga men det är ju inte alls lika romantiskt). En av pristagarna var Daniel Lindh, doktor i kognitiv neurovetenskap på universitetet i Amsterdam.

Litteratur: En analys av vad som gör juridiska dokument onödigt svåra att förstå. Hör, hör!

Biologi: En studie av ifall och hur förstoppning påverkar parningen hos skorpioner. Här har Ignobelfolket överförenklat; man har studerat skorpioner som blivit av med stjärten (vanligt knep för att komma undan rovdjur) och hur hela deras livssituation förändrats. Som att de efter några månader dör av förstoppning.

Medicin: För att ha visat att när patienter får cytostatika, så får de färre skadliga biverkningar om köldbehandlingen (har själv haft en s k ismössa) ersätts med glass.

Ingenjörskonst: Studie av hur folk vrider runda föremål.

Konsthistoria: Studien A Multidisciplinary Approach to Ritual Enema Scenes on Ancient Maya Pottery (lyckades inte få till en rättvis översättning).

Fysik: Försök att förstå hur ankungar lyckas simma i formation.

Fred: En algoritm som hjälper skvallerbyttor att avgöra när de ska berätta sanningen och när de ska ljuga (för denna spår jag stor framgång).

Ekonomi: En matematisk förklaring av varför störst framgång ofta inte fås av de mest begåvade utan av de som har tur.

Säkerhet: Priset för Safety Engingeering går till den svenske ingenjören Magnus Gens för att ha utvecklat en älgkrocktestdocka. Arbetet utgjorde hans examensarbete som lades fram på KTH 2001. Skratt-fasen är nog snabbt undanstökad för svenskar som känner till hur livsfarliga älgar är i trafiken.

Tipstack till Hans

Hackspettars stötdämpning

- Van Wassenbergh et al inleder sitt paper med en illustration som jag naturligtvis vill dela med mig av

Förklaringar i den här stilen har alla nyfikna kunnat ta del av sedan jag vet inte hur länge:

Hackspettens hjärna sitter tätt inpackad i en typ av halvmjukt, segt och nästan svampartat ben inne i skallen. Skyddsbenet dämpar smällarna effektivt eftersom det är elastiskt. I hackspettens huvud finns också speciella muskler runt hjärnan som snabbt drar ihop sig vid varje hack och hjälper till att ta upp smällen.

- faktabanken.nu: Får inte hackspettar hjärnskakning?

Hur dom gör detta utan att dra på sig hjärnskador är bland annat att pressa sin tunga mot halsvenen och på så vis sakta ner blodflödet som är på väg ut från kraniet, vilket då ska fixera hackspettens hjärna så att den inte kastas från "vägg till vägg" inne i kraniet.

- Vad jag antar är en halvdan översättning i sportartikel i Aftonbladet, 10 december 2017

För att undvika hjärnskakning har hackspettens hjärna extra stötdämpning som skydd.

- Martin Emtenäs, Svenska fåglar – Jämför och lär känna 40 arter (Rabén & Sjögren, 2020)

Sen så kan man ju kontemplera det faktum, att förklaringarna varierar; utöver svamp-benen nämns ofta någon sorts gummisnoddar som hjärnan ska hänga i, vilken verklighet den liknelsen nu återger. Och förklaringen med blodflödet har jag aldrig sett förrän nu.

Min favorit-hackspett gröngölingen, Picus viridis

Sam Van Wassenbergh med kolleger tog en ordentlig titt på hackande spettar, med höghastighetskameror, mini-tomografi och magnetkameror, detaljerade datamodeller och simuleringar och grejer. Jag läste särskilt metodbeskrivningarna. För hur undersöker man hur exempelvis hjärnan beter sig under arbetet i fråga? Genom att titta på ögonen:

Since the eyes are tightly packed in the skull’s orbits, which fill the space in between the frontal spongy bone and the anterior side of the braincase (Figure 1), eye deceleration will closely approximate the deceleration of the anterior side of the braincase.

Notera spongy bone: att hackspettar har "svampartat ben inne i skallen" ifrågasätts inte.

Jag är inte helt på det klara med hur effektiva mätmetoderna är. Men så är jag heller inte professor i funktionell morfologi, specialiserad på biomekaniska analyser.

Rapportens sammanfattning är lite lång att citera, men såpass heltäckande att jag gör det ändå.

The skull of a woodpecker is hypothesized to serve as a shock absorber that minimizes the harmful deceleration of its brain upon impact into trees and has inspired the engineering of shock-absorbing materials and tools, such as helmets. However, this hypothesis remains paradoxical since any absorption or dissipation of the head's kinetic energy by the skull would likely impair the bird's hammering performance and is therefore unlikely to have evolved by natural selection. In vivo quantification of impact decelerations during pecking in three woodpecker species and biomechanical models now show that their cranial skeleton is used as a stiff hammer to enhance pecking performance, and not as a shock-absorbing system to protect the brain. Numerical simulations of the effect of braincase size and shape on intracranial pressure indicate that the woodpeckers' brains are still safe below the threshold of concussions known for primate brains.

These results contradict the currently prevailing conception of the adaptive evolution of cranial function in one of nature’s most spectacular behaviors.

- Summary ur Van Wassenbergh, Ortlieb, Mielke, Böhmer, Shadwick och Abourachid, Woodpeckers minimize cranial absorption of shocks [pdf, komplett – ta hem och läs!], Current Biology 32, 1–6, 25 juli 2022

Ett frågetecken: "any absorption or dissipation of the head's kinetic energy by the skull would likely impair the bird's hammering performance". Jag kan förstå att dämpare i näbb eller käkar skulle minska effektiviteten, absolut. Men en hjärna försedd med stötdämpare påverkar väl inte hack-kraften? Uppdaterat: Sedan Håkan förklarade förstår jag bättre. Om man studerar ett enda hack så torde hjärn-dämpningen inte spela någon roll, men man är ju heller inte intresserad av ett enda hack. Hackar man många gånger, snabbt, så kommer trögheten hos dämpade delar att påverka hela systemet.

Hur som helst. Konklusionen är att hackspettarnas hjärnor inte är skyddade på något särskilt sätt eftersom det inte behövs. De är mycket mindre och därmed tåligare än exempelvis våra stora klunsar. Å andra sidan – hur vet vi att de inte får ont i huvudet?

But woodpeckers may not be immune to head trauma after all. A new study shows that a protein whose abnormal buildup is considered a sign of human brain damage also accumulates in woodpecker brains.

- Katie Langin, Could woodpeckers teach the NFL how to prevent brain injuries? Science 2 februari 2018

Om Van Wassenberghs resultat stämmer så är hackspettarnas stötdämpar-hjärna en myt, därtill en av de mest spridda och välrotade i zoologin.

Thatchers gröna period

For generations, we have assumed that the efforts of mankind would leave the fundamental equilibrium of the world's systems and atmosphere stable. But it is possible that with all these enormous changes (population, agricultural, use of fossil fuels) concentrated into such a short period of time, we have unwittingly begun a massive experiment with the system of this planet itself.

- Ur ett tal hållet för Royal Society 27 september 1988

It is no good squabbling over who is responsible or who should pay. Whole areas of our planet could be subject to drought and starvation if the pattern of rains and monsoons were to change as a result of the destruction of forests and the accumulation of greenhouse gases.

We have to look forward not backward and we shall only succeed in dealing with the problems through a vast international, co-operative effort.

- Ur ett tal hållet för FN:s generalförsamling 8 november 1989

The danger of global warming is as yet unseen, but real enough for us to make changes and sacrifices, so that we do not live at the expense of future generations.

- Ur ett tal hållet på den andra världsklimatkonferensen 6 november 1990

Margaret Thatcher var Storbritanniens premiärminister 1979–1990. Innan dess hade hon haft två karriärer: Först som kemist, sedan som jurist (barrister). Det sägs att hon var mer stolt över att vara den första brittiska premiärministern med en vetenskaplig examen än den första kvinnan på posten … Och kanske hennes vetenskapliga bakgrund motiverade hennes "gröna period" i slutet av 1980-talet? Liksom att forskare, som gett goda väderprognoser under Falklandskriget 1982, fick hennes öra, och kunde ge vittnesmål om den tilltagande uppvärmningens effekter i Arktis och Antarktis.

Än idag är Thatcher känd för att ha varit en hårdhudad, kompromisslös högerpolitiker. Jämfört med hennes nutida kolleger känns det märkligt att se henne bekymra sig för den globala uppvärmningen – och det känns märkligt att det känns märkligt. När blev det en grej hos högern att rynka på näsan åt etablerad vetenskap?

Fast miljöfrågorna var ju politiserade från första början. Även på 1980-talet var den som tog upp den ökande försurningen, det minskande ozonlagret eller den globala uppvärmningen snarare en trädkramande miljötomte än en ledande politiker, än mindre en av världens mest kända och mäktiga konservativa politiker. Och när hon gjorde det, fick hon många att lyssna som annars inte skulle ha lyssnat. Bara en sådan sak som att hon var med om att grunda den internationella panelen om klimatförändringar, IPCC, vars rapporter är bland vår tids viktigaste läsning, och som naturligtvis är anatema för klimatskeptikernas minskande hop.

Det är också därför som talen ovan tas upp då och då: För att påminna om att den vetenskapsfientlighet som är så utbredd i dagens djupblåa sektor inte är självklar. Och kanske få en och annan att lyssna som annars inte skulle ha lyssnat.

Thatchers gröna period blev mycket inflytelserik, men kort. Sedan hon 1990 avgått som premiärminister hade hon inget mer att säga om miljö- och klimatfrågorna. Inte förrän hennes memoarer gavs ut 2002, där hon i ett långt stycke tar tillbaka mycket av det hon sagt, hävdar att hennes tal på konferensen 1990 missförståtts, och avfärdar Al Gores mörka spådomar som doomist. Därefter lämnade hon det sista rampljuset helt, på grund av sviktande hälsa.

OK, en ren Thatcher-faktoid också, när jag är inne på ämnet. Man kan här och var hitta uppgiften, att det var hon som uppfann mjukglassen. Fantastiskt! Är det sant? – Nej … I slutet av 40-talet tillbringade hon en kort tid av sin kemist-karriär hos firma J. Lyons and Co. I Storbritannien är de mest kända för sitt te (och bland datahistoriker för att vara de första som använde databehandling i näringslivet), men ägnar sig även åt andra livsmedel. Exakt vad Miss Roberts gjorde är oklart, men hon verkar ha haft en mindre roll i ett flertal grupper som ägnade sig åt lite av varje; som kvalitetskontroll av kakor och pajfyllnad, att studera förtvålning (vad sådant nu används till i sammanhanget), och att öka hållbarheten hos glass. En liten roll i ett perifert arbete; det är rätt långt från att ha "uppfunnit mjukglassen".

Banan-experimentet

Fem apor placeras i en bur. I taket hänger bananer som kan nås via en stege. Så fort en av aporna klättrar upp på stegen för att plocka ner en banan så spolas kallt vatten över de övriga fyra aporna. Då aporna snart inser konsekvensen av att en av dem klättrar upp på stegen, så drar de övriga genast med våld ner envar i gruppen som försöker klättra upp på stegen innan vattnet hinner sättas på. Det dröjer inte länge förrän ingen av aporna längre klättrar upp av rädsla för de övriga.

I experimentet tas nu en av de ursprungliga aporna ut från buren och ersätts av en nykomling. Denne klättrar genast upp för stegen, men dras ursinnigt ner av de övriga aporna. Den nya apan som inte upplevt vattnet vet inte varför de övriga reagerar som de gör, men anpassar sig snart och försöker inte längre klättra upp på stegen.

Ytterligare en av de ursprungliga aporna byts nu ut mot en ny och det hela upprepas. Den tidigare nykomlingen deltar nu aktivt i den våldsamma neddragningen av den nya apan, inte för att den är rädd för vattnet utan för att detta är vad den lärt sig av de övriga.

En efter en av de ursprungliga aporna byts ut och till sist är det ingen av de fem aporna i buren som upplevt kallvattenduschen, men samtliga reagerar på samma våldsamma sätt om någon av de övriga försöker klättra uppför stegen, utan att veta bakgrunden till sitt handlande.

- Nätet

Av detta lär vi oss att … Fyll på med kvasi-psykologiskt konsult-blaj.

Som det beskrivs handlar det inte om ett tankeexperiment utan ett verkligt experiment. När, var och av vilka utfördes det? Gick det verkligen till så som det beskrivs?

De som alls bryr sig om att hänvisa till någon källa, hänvisar till denna: Cultural Acquisition of a Specific Learned Response Among Rhesus Monkeys, ledd av Gordon R. Stephenson, zoologiska institutionen, University of Wisconsin, 1967. Stephenson utgick ifrån observerade beteenden, som när folk i bil skjutit två apor i en flock, varefter alla i flocken blev rädda för bilar – och var det även lång tid efteråt, trots att färre och färre av aporna faktiskt bevittnat händelsen. Tydligen lärde de sig rädslan av andra. Hur gick det till?

Försöken genomfördes i denna bur, 2,1 x 0,6 x 0,6 m. Aporna släpptes in genom luckan i mitten. I kortändan till vänster finns en liten lucka genom vilken man lägger in ett föremål. Man använde olika köksgeråd i plast; dessa motsvarar bananerna i "banan-experimentet" ovan. Till vänster finns också ett luftinsläpp.

Nu kördes experimentet igång. En apa släpptes in. Så fort den började undersöka föremålet fick den en luftpuff på sig – varken farligt eller plågsamt men otrevligt. Snart nog lärde den sig att låta bli föremålet.

Vad händer när man släppte in en sålunda "tränad" apa (demonstrator subject) tillsammans med en "otränad" (naive)?

The demonstrator subject, upon being placed in the apparatus, retired to the end furthest from his conditioning object. The naive subject, when placed into the apparatus ten seconds later, first went and mounted the demonstrator subject [deras sätt att säga "hej"], then proceeded to the object without hesitation, looked at it and slowly reached out towards it. At this moment, the demonstrator subject came from the far end of the apparatus, grabbed the naive subject by the flanks and pulled him away.

Hur gick det då med överförandet av rädsla? Lärde sig den otränade apan att frukta föremålet? Nja … I en del fall blev det så. Men andra gånger blev det tvärtom: När den otränade apan hanterade föremålet utan att få någon luftpuff, så förlorade den tränade apan sin rädsla. Jag citerar:

In the critical test sequence, designed to test for transfer of a learned response, the learned response toward the reinforced object was transferred with lasting consequences from the demonstrator subject to the naive partner in three cases; all of the involved males. […] In three other cases, all females, the information was not transferred, but instead, the avoidance response of the demonstrator was gradually extinguished as the non-conditioned naive partner proceeded to manipulate the object. […] Data for the remaining two sequences were inconclusive.

Jaha … Och det var allt? Skulle det där ha varit "banan-experimentet"? Det var ju inte i närheten. Hur kunde det ena mutera till det andra?

Folk som grävt har spårat banan-versionen till en bok:

A friend of ours once described an experiment with monkeys. Four monkeys …

- Gary Hamel och C. K. Prahalad, Competing for the Future (1994)

… Varefter följer en beskrivning av banan-experimentet, där den enda skillnaden är att Hamel & Prahalads fyra apor senare blivit fem. Deras beskrivning är inte i närheten av Stephensons experiment. Om det inte finns en felande länk någonstans, så kan man tänka sig att banan-experimentet inte ens är inspirerat av Stephenson, utan ett rent påhitt.

Jag gissar att Stephensons namn inte kommer från Hamel & Prahalad, utan att någon som råkade känna till experimentet lagt till hänvisningen; måhända är det det faktiska experiment som kommer närmast Hamel & Prahalad. Och så har den blivit kvar, år efter år. (Det är förvisso många som nämner banan-experimentet utan att nämna Stephenson, men det är många som gör det.) Att den blivit kvar beror väl på att det ser bra ut med en vetenskaplig hänvisning … Samt att få om några har tagit sig mödan att läsa den. Inte för att det är en utmaning; den är på tio sidor, varav två utgörs av diagram och knappt en av källförteckningen. Titta själva: Gordon R. Stephenson, Cultural Acquisition of a Specific Learned Response Among Rhesus Monkeys (University of Wisconsin 1967).

Så tills någon kan visa något annat, så klassar jag banan-experimentet som en myt.

En relaterad klassiker här på bloggen, kanske lite väl new age för att få ordentlig spridning idag: Myten om den hundrade apan.

Jag läser en hånad artikel

Researchers used 10 years of data from observations on two mountain gorilla populations and found that both drank water significantly more often at higher temperatures.

- @Frontiersin, Twitterkontot för mediebolaget Frontiers som ger ut en rad vetenskapliga journals, 11 mars 2002

Ibland ser man forskningsartiklar valsa runt, åtföljda av massornas hån. Eftersom forskningen som beskrivs är löjlig, självklar, poänglös, eller vad som nu är grejen. Här ett typiskt exempel: Gorillor dricker mer när det är varmt. Jaha, vad trodde de? Publiceringen fick också förutsägbara svar i den här stilen:

No shit

How come this finding takes 10 years?

[blandade smileys på tema gråtskratt]

Ibland tar jag mig för att göra något som minst 99 % av hånarna aldrig gör: Jag läser artikeln. För det mesta finner jag att de är betydligt intressantare och "forsknings-värda" än titeln antyder.

Higher Maximum Temperature Increases the Frequency of Water Drinking in Mountain Gorillas (Gorilla berengei berengei)

- Wright et al: Higher Maximum Temperature Increases the Frequency of Water Drinking in Mountain Gorillas (Gorilla beringei beringei) (Front. Conserv. Sci., 10 mars 2022)

För det mesta … Men i det här fallet verkar rubriken vara lika debilt självklar som den twittrade "reklamen".

Water plays a vital role in many aspects of sustaining life, including thermoregulation.

Det där är den första meningen. "No shit", som någon sa.

[Två grupper undersöktes] In both populations, we found that the frequency of water drinking significantly increased at higher maximum temperatures than cooler ones, but we found no consistent relationship between water drinking and rainfall.

Så gorillorna … Dricker mer när det är varmt. De dricker inte bara för att det regnar. Var det någon som trodde det?

Hade skrattarna rätt?

Nu ska jag kanske göra ett taktiskt fel men jag klipper det ev. spänningsmomentet och går rakt på sak: Skrattarna hade fel. Här följer en sammanfatting av det som jag fann intressantast i artikeln.

En grundläggande poäng, som inte antytts ens i tweetet (vilket inte varit omöjligt), är att bergsgorillor sällan eller mycket sällan dricker vatten. Den ena av de två observerade grupperna av bergsgorillor (Virunga) sågs dricka vatten under 0,6 % av de observerade dagarna (mer noggrant räknat: 131 drinking events under 62 335 observationstimmar). Även om man inte försökte mäta mängderna så inser man att det där, det är inget flitigt vattendrickande. Den andra gruppen (Bwindi) drack vatten oftare, 6 % av observationsdagarna, men inte i närheten lika ofta som man kunde förvänta sig.

Hur klarar de sig utan att dricka vatten? Enkelt: De äter vattnet.

En hel del av den vätska vi får i oss, och det här gäller även H. sapiens, kommer via maten. Förvisso varierar vattenhalten; hos Virunga var kostens vattenhalt 87,2 %, hos Bwindi 77,5 %. Men även de senare klarade sig som synes rätt långt på det.

- Tistelarten Carduus nyassanus (Flora of Zambia) ser inte aptitretande ut. Men tistelns stam innehåller över 95 % vatten, och täcker en stor del av Virunga-gorillorna vätskebehov.

Så dels klarar sig gorillorna långt på att äta vatten istället för att dricka det. Dels finns det flera problem med att dricka vatten istället för att äta det.

Det kanske främsta problemet gäller alltid:

• Vattnet innehåller ofta parasiter.
  

Andra problem som vattendrickande kan medföra, särskilt om man är mer eller mindre tvungen till det (problemen man räknade upp var de som faktiskt förekom i området, varför exempelvis krokodiler i floder inte kom med):

• Vid vattnet (rinnande eller stillastående i stora eller små kvantiteter av hög eller låg kvalité) kan konkurrens uppstå, gentemot andra gorillor eller andra arter. Ju mindre vatten det finns, desto intensivare konkurrens. Även utan direkta strider uppstår stress.
• Om man behöver hålla sig nära vatten så kan vandringsmönster förändras.
  

Kort sagt: Om bergsgorillor tvingas dricka vatten oftare kan det innebära färre bergsgorillor. Om högre temperaturer innebär att bergsgorillor tvingas dricka vatten oftare, kan högre temperaturer innebära färre bergsgorillor. Det är det som "Higher Maximum Temperature Increases the Frequency of Water Drinking in Mountain Gorillas" betyder.

Hur många skrattar fortfarande?

Det där var en kort sammanfattning, skriven av en fullständig amatör som valde att lägga några minuter på att läsa en vid första påseende löjlig text istället för att dela med ett LOL.

Förvisso finns det forskning som är värd att hånas. Men vill man dra den slutsatsen enbart från en rubrik?

Så ett tips: När en forskningsartikel hånas enbart för att den verkar löjlig, läs den, eller åtminstone dess sammanfattning, abstract. Det tar inte lång tid men kan vara nog så givande. Jag blev riktigt intresserad av bergsgorillornas situation.

Om man dessutom kan motverka vetenskapsföraktet så är det ju en bonus.

Några har nog kommit att tänka på de berömda Ig Nobelprisen, som jag de senaste åren sällan missat att ta upp vid prisutdelningen i september. Dess motto är att prisa arbeten som först får folk att skratta, sedan att tänka. De har blivit bättre på målsättningen under senare år, då man oftare sett fina exempel på sådant än rena anti-priser, som när det första litteraturpriset gick till von Däniken. Inte för att jag har något emot den senare sorten, men den förra är avgjort intressantare. Och då är det ju tur att det är just de senaste åren som jag fått med här på bloggen: Faktoider: Ig Nobelpris

Hur många har "fel" far?

Hur många av oss har en annan far än den erkände, som utpekats, tagit på sig och antecknats i papperen? Se där en kittlande idé som man kan fundera över. Det underlättar spekulationerna att det väl inte går att säga vilken andel "fel" som vore förväntad och rimlig. Men nog tycker undertecknad att de siffror som många verkar gå omkring och tro på, åtminstone lite grann, ligger orimligt högt.

I läroböcker och populärvetenskapliga artiklar kan man stöta på uppgifter om att 10 procent – ibland ända upp till 30 procent – av alla barn föds till följd av otrohet.

- Per Snaprud: Myten om den bedragna pappan, Forskning & Framsteg 5 april 2016

Utifrån tidigare studier har det ibland antagits att andelen felaktigt fastställda faderskap kan uppgå till mellan 20 och 30 procent.

- Färre har "fel" pappa än man tidigare trott, Dagens Medicin 26 juli 2021

Att var femte, var fjärde eller rentav uppemot var tredje av oss skulle ha "fel" far – finns det verkligen folk som tror det? Tydligen! Även om det kan vara en "tro" av det lättare slag som kännetecknar mången faktoid: Något man lagt på minnet snarare än något man reflekterat över. Vilket inte hindrar att man kan nämna uppgiften då och då, för att liva upp spänningen eller vad man nu är ute efter.

Varifrån kommer idéerna? Och vad är facit?

Vad faktoidens ursprung beträffar är nyckeln "utifrån tidigare studier", nämligen faderskapsmål. Sådana görs ju inte för skojs skull. I den gruppen är en betydligt högre "felprocent" än genomsnittet bara vad man kan förvänta sig. Den felkällan är så uppenbar att jag inte vill tro att man någonsin tagit sådana "studier" på vetenskapligt allvar. (Andra relevanta studier kan röra ärftliga sjukdomar, jakt på organdonatorer med mera.)

Vad facit beträffar:

En ny stor studie visar att siffran för felaktigt fastställda faderskap ligger på 1,7 procent i Sverige, vilket är betydligt lägre än i tidigare undersökningar.

- Dagens Medicin

I F&F nämns en studie över folk i Flandern uppemot 500 år tillbaka, där man kom fram till "fel" på mindre än 1 procent. Liksom att motsvarande studier på andra håll gett liknande resultat.

Intressant nog har andelen sjunkit över tid. För folk födda på 1930-talet är den uppe på 3 procent. Varför så var fallet kan man fundera över – funderingar som torde vara mer verklighetsförankrade och produktiva än att försöka gissa hur många som har "fel" far.

Ig Nobelprisen 2021

The Stinker: Ig Nobelprisens maskot, inspirerad av Rodins tänkare Le Penseur, The Thinker.

Vi tar det än en gång:

honor achievements that make people LAUGH, then THINK. The prizes are intended to celebrate the unusual, honor the imaginative — and spur people’s interest in science, medicine, and technology.

 - Improbable Research: About the Ig Nobel Prizes

Torsdagen den 9 september 2021 delades årets Ig Nobelpris ut. Här är de. Prestationernas karaktär varierar; ibland är det upptäckter som belönats, andra gånger studier. Med undantag för den svenska forskaren fokuserar jag på vad som belönats snarare än vilka. Allt hämtat från Improbable Research: The 2021 Ig Nobel Prize winners. (P g a pensébrist lades annat inlägg ut här strax innan jag insåg att Ig Nobelpriset ju måste betäckas. Inlägget har nu flyttats fram.)

Biologi: Till Susanne Schötz för studier av kommunikation mellan katter och människor. Hon har medverkat i studier som A comparative acoustic analysis of purring in four cats (KTH 2011). Jag känner särskilt för detta pris, inte så mycket för den svenska kopplingen som dels att studierna berör sånt jag pluggade på universitetet (akustik, inte katter), dels katter.

Ekologi: Genetisk analys för att skilja på bakteriestammar som finns i utspottade tuggummin på trottoarer i fem olika länder. Detta är absolut första gången jag sett såna där tuggummikluttar komma till någon som helst användning. Av det man studerade tycker jag att frågan om tuggumminas nedbrytning är mest intressant.

Kemi: Analys av luften i biografer för att se om halterna av olika ämnen återspeglar filmernas nivåer av våld, sex, asocialt beteende, användning av droger samt fult språk.

Ekonomi: Fetma hos politiker återspeglar landets grad av korruption. Slutsatsen drogs efter studier av ministrar i 15 före detta Sovjetrepubliker; bra val. Pristagaren heter f ö Pavlo Blavatsky, vet inte om han är släkt med madamen. (Eller åtminstone hennes make Nikifor V., som hon tillbringade summa tre månader med.)

Medicin: Orgasmer är lika effektiva som läkemedel för att förbättra andningen via näsan.

Fred: Skaffade män skägg för att skydda sig mot slag i ansiktet? Frågan motiveras av lejonens maner, som skyddar de känsliga halsarna. Den mest intressanta aspekten av undersökningen var de praktiska experiment som genomfördes; läs abstract på Beseris, Naleway och Carrier: Impact Protection Potential of Mammalian Hair: Testing the Pugilism Hypothesis for the Evolution of Human Facial Hair, Integrative Organismal Biology 15 april 2020.

Fysik: Varför fotgängare inte ständigt kolliderar med varandra.

Kinetik: Varför fotgängare ibland kolliderar med varandra.

Entmologi: En ny metod för att bekämpa kackerlackor på ubåtar. Sådana invasioner är tydligen inte ovanliga på ubåtar. Som om det inte var nog att sitta inklämd i ett stålrör hundra meter under ytan …

Transport: Det är säkrare att låta noshörningar hänga upp-och-ner under helikoptrar än rättvänt.

Grekiska latinska namn

latinskt namn, en organisms eller en organismgrupps officiella namn.

- NE: latinskt namn (1 av 2)

Den binomiala nomenklaturen – tvådelade namn à la Anemone nemorosa eller Anser anser – bygger på latin. Men de grekiska inslagen är många. Därav preciseringen i artikelns andra och sista mening:

Eftersom namnet kan ha sitt ursprung i andra språk än latin är det mer korrekt att använda uttrycket vetenskapligt namn.

- NE: latinskt namn (2 av 2)

Ett exempel på ett vetenskapligt namn med grekiska är brunbjörnens Ursus arctos. Ursus är björn på latin, ἄρκτος arctos björn på grekiska. Björnens vetenskapliga namn kan alltså utläsas "[släktet] björn [arten] björn", eller ett tvåspråkigt björnbjörn.

Mach & Machister

Hört någon skällas för "machist" på sistone?

In his book [Materialism och empiriokriticism (1909)] Lenin criticized the idealism of the Machists on questions of knowledge about society and further developed historical materialism. He exposed the reactionary nature of the biological theories of society and showed that the Machists, with their pretentious and empty energetistic and biological verbiage, wanted to conceal the irreconcilable class contradictions in capitalist society and to prove that this society would achieve total peace and prosperity by virtue of people’s "psychological tendency toward stability."

- The Great Soviet Encyclopedia: Materialism and Empiriocriticism: Critical comments on a reactionary (1977)

Machister har inte med machismo att göra utan är – var? – anhängare av en kunskapsteoretisk skola som utvecklades av Ernst Mach (1838–1916). Sånt begriper jag mig inte på men så här beskrivs den:

He originally saw scientific laws as summaries of experimental events, constructed for the purpose of making complex data comprehensible, but later emphasized mathematical functions as a more useful way to describe sensory appearances. Thus scientific laws while somewhat idealized have more to do with describing sensations than with reality as it exists beyond sensations.

- Wikipedia: Ernst Mach/Empirio-criticism

En intressant passage i samma artikel nämner att Machs kritik av Newtons fysik inspirerade Einstein, men att Einstein senare insåg att kritiken snarare byggde på filosofi än på fysik.

Men att Machs namn brukas än idag beror förvisso varken på Lenin, Newton eller ens Einstein. Det beror på hans andra karriär. Fysikprofessorn studerade chockvågor: När något färdas fortare än ljudet komprimerar det luften framför sig.

Bild på kula med chockvåg, tagen av Mach 1887. Att man kunde ta sådana bilder på den tiden finner jag lika fascinerande som de relaterade tankeövningarna.

Det var för att hedra professorns arbete i ämnet som ljudhastigheten 1929 fick beteckningen Mach (eller rättare: föremålets hastighet dividerad med ljudhastigheten på platsen). Inom den s.k. strömningsmekaniken finns det en lång rad s.k. dimensionslösa tal som används för att beteckna saker och ting. Några av dem har namn efter kändisar som Arkimedes och Galilei, men det är bara ett som tillhör allmänbildningen.

Dagens bloggpost skrevs med anledning av Chuck Yeagers bortgång, den förste som färdades fortare än ljudet.

Ig Nobel-prisen 2020

Ig Nobel-prisens officiella maskot: The Stinker.

Ig Nobel-priserna går, ifall det inte redan är känt, ut på att

honor achievements that make people LAUGH, then THINK. The prizes are intended to celebrate the unusual, honor the imaginative — and spur people’s interest in science, medicine, and technology.

- Improbable Research: About the Ig Nobel Prizes

Det är inte enbart en skojgrej utan en god och uppfriskande blandning av spex och allvar. Om det inte räcker att nämna Andre Geim (Ig Nobels fysikpris 2000, Nobels fysikpris 2010) så kan man ta en titt på årets pristagare i kategorin Medicinsk utbildning.

Ig Nobel-prisen delades ut första gången 1991, i "The First Annual Ig Nobel Prize Ceremony." Året därpå hade man "The Second First Annual Ig Nobel Prize Ceremony", och så vidare. Igår var det dags för jubilerande "The 30th First Annual Ig Nobel Prize Ceremony". Tio priser delades ut i ständigt varierande kategorier.

Akustik: En alligator placerades i ett utrymme med heliox; det är en blandning av helium och syre som används vid dykningar. Syftet var att analysera hur alligatorns läte blev i den annorlunda atmosfären. (Lyssna själv: Sist i studiens PDF A Chinese alligator in heliox: formant frequencies in a crocodilian finns ett inlagt ljudklipp.) En av pristagarna är Stephan Reber, ursprungligen från Schweiz men numer på Lunds universitet.

Psykologi: En metod för att identifiera narcissister på deras ögonbryn.

Fred: Indiens och Pakistans regeringar får fredspriset för att låta sina diplomater busringa på varandras dörrar mitt i natten. Ingen perfekt lösning, men avgjort bättre än att ta till kulor & krut.

Fysik: Hur förändras en daggmasks form om den utsätts för högfrekventa vibrationer?

Ekonomi (som är ett riktigt Ig Nobelpris, till skillnad från det där andra): En studie av sambandet mellan olika länders inkomstskillnader och mängden (mun)kyssande.

Management: En professionell mördare tog sig an ett "jobb", lejde det till en kollega, som lejde det till en kollega, som lejde det till en kollega, som lejde det till en kollega. Inget mord utfördes. (Låter bra likt byggentreprenader, där Skanska (...) billigaste polackerna.)

Entmologi: Upptäckten att många entmologer (insektsvetare) är rädda för spindlar (som ju inte är insekter).

Medicin: Den nya diagnosen misofoni (missljud?) = obehag av att höra andra tugga.

Medicinsk utbildning: Nu ska jag citera lite mer. För det här priset gick till inga mindre än goa gubbarna Jair Bolsonaro (Brasilien), Boris Johnson (Storbritannien), Narendra Modi (Indien), Andrés Manuel López Obrador (Mexiko), Alexander Lukasjenko (Belarus), Donald Trump (USA), Recep Tayyip Erdogan (Turkiet), Vladimir Putin (Ryssland) och Gurbanguly Berdimuhamedow (Turkmenistan) för att ha utnyttjat Covid-19-pandemin för att lära världen att politiker kan ha en mer omedelbar effekt på liv och död än forskare och läkare.

Materialvetenskap: En studie som visar att knivar som tillverkas av fruset bajs fungerar illa.

Improbable Research (som arrangerar härligheten): Ig Nobel Prize winners (hela listan!)

Lär man sig bättre av att skriva för hand? M.m.

In three studies, we found that students who took notes on laptops performed worse on conceptual questions than students who took notes longhand.

- Mueller och Oppenheimer: The Pen Is Mightier Than the Keyboard: Advantages of Longhand Over Laptop Note Taking (2014)

Denna studie fick mycket stort genomslag. Man kan se uppgiften återgiven högt och lågt, ofta kompletterad med egna mer eller mindre vetenskapliga analyser om varför det är bättre att skriva för hand. Behöver det sägas att man ofta och gärna går betydligt längre än de som gjorde studien? Jag säger det ändå.

We show that whereas taking more notes can be beneficial, laptop note takers’ tendency to transcribe lectures verbatim rather than processing information and reframing it in their own words is detrimental to learning.

- Ibid

En av vetenskapens hörnstenar heter replikering, eller upprepning. Har forskargänget X genomfört studien Y som visat Z? Det kan vara nog så intressant, men behöver ingalunda innebära att frågan är avgjord. Låt forskargänget X' genomföra en studie Y' med samma upplägg och se om de kommer fram till samma sak! Eller om deras slutsats Z' har några intressanta likheter och/eller skillnader jämfört med Z.

Replikering är olika viktigt i olika vetenskaper. I "hårda" vetenskaper som fysik kan (obs! kan) det vara lättare att konstruera vattentäta experiment och tolka utfallen. I "mjukare" vetenskaper, som medicin och psykologi, är ingen studie, om aldrig så stor och välgjord, utslagsgivande; varje studie är en röst för eller emot.

Här är det läge att flika in en uppgift som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet utanför de berörda fälten:

The replication crisis (or replicability crisis or reproducibility crisis) is, as of 2020, an ongoing methodological crisis in which it has been found that many scientific studies are difficult or impossible to replicate or reproduce.

- Wikipedia: Replication crisis

För att sammanfatta: När man gått igenom studier – många av dem klassiska studier, välkända inom sina respektive gebit, vars slutsatser haft betydelse i världen vi lever – och upprepat dem (vilket man borde ha gjort för år eller decennier sedan) har man inte kommit fram till samma resultat. Ens efter flera försök.

För att sammanfatta sammanfattningen: Det finns aktiv vetenskap byggd på lösan sand.

Ett problematiskt område är psykologi. Och för att bara ta ett enda av otaliga exempel, så har Mueller och Oppenheimers intressanta, omskrivna och flitigt citerade studie från 2014 hittills inte låtit sig replikeras.

Based on the present outcomes and other available evidence, concluding which method is superior for improving the functions of note-taking seems premature.

- Dunlosky och Rawson, How Much Mightier Is the Pen than the Keyboard for Note-Taking? A Replication and Extension of Mueller and Oppenheimer (2014) (2019)

Deras abstract är vetenskapligt försiktigt formulerad. I sammanhanget kan den läsas som att studien den replikerar är ute och cyklar.

Är en tygpåse 20000 ggr sämre än en plastpåsar?

[Det är] häpnadsväckande hur en siffra ryckt helt ur sin kontext plötsligt blir ett bevis för att plastpåseskatten gör mer skada än nytta

- Lovisa Berglund: Inte sant att tygpåsen är 20 000 gånger sämre, ETC 4 februari 2020

Utgångspunkten är en studie publicerad av den danska miljöstyrelsen. Den fick en hel del uppmärksamhet. Inte minst för det stora tal som folk av någon anledning lade på minnet.

Störst miljöpåverkan hade tygkassen av ekologisk bomull som behövde användas minst 149 gånger för att bli kvitt dess påverkan på klimatet och minst 20 000 gånger sett till samtliga miljöindikatorer.

- Vanliga plastpåsar har lägst miljöpåverkan, Aktuell Hållbarhet 21 mars 2018

Är det sant? Det beror, som Berglund visar, på hur man räknar. Notera t ex hur 20000 plötsligt kan bli 5000 bara genom att justera referens-påsen en smula. Enkelt är det inte. Vilket, som så ofta, framgår i originalrapporten, men, som vanligt, inte i rapporteringen om densamma.

När verkligheten är konstig: Monty Hall

Monty Hall himself

När man ska välja hur sannolik en förklaring verkar vara, så blir det lätt ovetenskapligt. Det gäller den egenskap som kan sammanfattas som sannolikhet, rimlighet eller elegans; hur känns det här för mig? För även om den egenskapen är nog så användbar i nio fall av tio så behöver den inte ha med verkligheten att göra. Verkligheten kan vara hur apart och besynnerlig som helst. Eller så här: Verkligheten bryr sig inte om vad du tycker.

Det finns flera fina exempel på hur verkligheten kan vara till synes orimlig. En av mina favoriter är det som kallas Monty Hall-problemet. Det är mycket lätt att beskriva och förstå, liksom att visa att det inte beter sig som många av oss tycker att det borde.

Själva problemet, i all sin enkelhet:

Du deltar i en spelshow. Du får välja mellan tre dörrar. Bakom en av dem finns en bil, bakom de två andra getter. Du väljer en av dörrarna, t ex nr 1. Programledaren, som vet vad som finns bakom dörrarna, öppnar nu en annan dörr, t ex nr 3, med en get bakom. Nu frågar han: "Vill du välja dörr nr 2?" Vinner du någon fördel om du byter dörr?

(Problemet konstruerades av Steve Selvin 1975. Det fick namn efter den välkände programledaren för tv-showen Let's Make A Deal. Där fanns det en mängd moment i den stilen; tar du hemliga lådan eller tusen dollar? Osv.)

Vilket är svaret? Facit: Om man byter dörr så fördubblas vinstchansen. Hur rimligt "känns" det?

Det finns flera sätt att avgöra att det är sant. Ett mindre elegant, men på sitt sätt effektivt, är att köra datorsimuleringar som snart visar hur tydlig fördel byt-strategin har. Ett annat är att omformulera problemet:

Ett sätt att visa den skeptiske att det är bättre att byta är att föreställa sig 100 olika dörrar, 99 getter och 1 bil. När man gjort sitt val så öppnar spelledaren 98 av de andra dörrarna med getter bakom. Det finns då bara 2 dörrar kvar. Ska jag stå fast vid min första chansning eller byta? Vid det första valet var det bara 1 chans på 100 att pricka rätt på direkten. Vid andra valet är det bara 2 dörrar kvar och fortfarande 1 på 100 att man råkade träffa rätt i första valet. Precis som i fallet ovan är det då (n-1)/n d.v.s. 99/100 att vinna om man byter.

- Wikipedia (sv.): Monty Hall-problemet, något omformulerad

Problemet blev känt först 1990 sedan det publicerats i tidningen Parade. Omkring 10 000 läsare ska ha skrivit till tidningen och protesterat mot förklaringen. Många av dem var säkert civilingenjörer; en av de som tvivlade i det längsta var Paul Erdős, en av århundradets mest kända och produktiva matematiker (se särskilt artikeln om Erdőstalet). Så vi som är skeptiska till denna irriterande verklighet är i gott sällskap.

Vetenskapligt försök 1835

Nürnberg, 1835. Det finns en homeopat i staden. Det går riktigt bra för honom, bland annat har han flera patienter ur stadens ledande skikt. En representant för skolmedicinen skriver en syrlig inlaga om geschäftet. Homeopaten svarar med en utmaning: Här är det homeopatiska preparatet Natrium muriaticum C30, säger koksalt utspätt 100 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 gånger. Ta det och känn skillnaden! Skeptikern antar utmaningen. Så småningom kommer han fram till att man borde göra ett lite större, ordentligare försök.

Nu tog man sig för en utvärdering av ett homeopatiskt preparat, men så genomtänkt och vetenskaplig som få om några försök vid den här tiden.

Så här gick försöket till

100 glas numrerades, blandades och delades slumpmässigt upp i två grupper. Den ena fylldes med destillerat vatten, den andra med Natrium muriaticum C30 (plats för lustigheter om den obefintliga kemiska skillnaden). En lista över vilka glas som innehöll vad gjordes upp och förseglades. Därefter delades glasen ut till frivilliga försökspersoner, i ett stormöte hållet den 19 februari 1835; 54 glas delades ut och innehållet dracks upp. På en lista antecknades vilka personer som fått vilka behållare.

Den 12 mars återsamlades man. Försökspersonerna fick rapportera vad de känt efter att ha druckit respektive lösning (att ta veckor på sig för att känna efter eventuella symptom är helt enligt de homeopatiska rutinerna). Man fick ihop 50 svar. Bara 8 av dem rapporterade något ovanligt; redan det bådar illa för homeopatin. Slutligen öppnades den första listan, den som angav vilka glas som innehöll vad, och jämfördes med den andra listan och svaren. Det visade sig att av de 8 som haft något att rapportera hade 5 fått Natrium muriaticum, 3 absolut rent vatten. Men det stod också glasklart att av alla som fått det homeopatiska preparatet hade de allra flesta inte känt någonting. Försöket hade gett ett tydligt utslag mot homeopatin.

Vi har alltså följande:

1. Försöksprotokollet (hur man skulle gå till väga) utformades omsorgsfullt och gemensamt i förväg och gjordes offentligt innan man började.
2. Relativt många försökspersoner medverkade.
3. En kontrollgrupp fick placebo.
4. Uppdelningen testgrupp/kontrollgrupp var slumpmässig.
5. Försöket var dubbelblindat, dvs varken deltagare eller försöksledare som delade ut glasen visste vad de innehöll.
6. En enkel statistisk jämförelse gjordes.
7. Avvikelser antecknades omsorgsfullt, som att sju glas delades ut efter stormötet, att fyra deltagare inte återkom med rapporter, samt en person som fick ett onumrerat glas med Nat. mur. och därför inte ingick i försöket.

Det här är riktigt bra; klart bättre än månget veckotidningsförsök idag, och riktigt, riktigt bra för att vara 1835. Faktum är att Nürnberger Kochsalzversuch är en vetenskaplig milstolpe som borde uppmärksammas och firas, varför inte den 12 mars.

Hur homeopaten reagerade? Några personangrepp, samt att man inte förstod sig på homeopatin. Detta följer helt de homeopatiska rutinerna, sekel efter sekel.

Källor

• Stolberg M (2006). Inventing the randomized double-blind trial: The Nürnberg salt test of 1835. JLL Bulletin: Commentaries on the history of treatment evaluation
• Homöopedia: Nürnberger Kochsalzversuch

Ig Nobel-prisen 2019

Gör om det här, den som kan

Ig Nobel-priserna är, ifall någon missat det, en spexversion av Nobelpriserna; men det finaste av allt är att det sannerligen inte enbart är på skoj. "Honor achievements that first make people laugh, and then make them think" är deras motto, och det lyckas de med, varje år. Jag tycker mig även se att de får mer och mer uppmärksamhet för varje år vilket är väl förtjänt.

Här är de tio priser som delades ut på den ganska högtidliga ceremonin igår.

Anatomi: Vänster testikel är varmare än den högra. Åtminstone på franska brevbärare.

Biologi: Döda magnetiserade kackerlackor beter sig annorlunda än levande magnetiserade kackerlackor.

Ekonomi: Vilket land har de smutsigaste sedlarna (av de som undersöktes: Rumänien).

Fred: Var det är skönast att klia sig (vristen och ryggen).

Fysik: Hur vombater bajsar kuber. (Här nämns Sverige bland mottagarländerna. Vet inte vem av pristagarna som avses. Det noteras även att två av pristagarna härmed fått två Ig Nobel-priser.)

Ingenjörskonst: En maskin som byter blöjor.

Kemi: Ett femårigt barn producerar i genomsnitt en halv liter saliv om dagen.

Medicin: Pizza skyddar mot cancer – om den tillverkas och konsumeras i Italien. (För tillfället mer arbetshypotes än bevisad teori men det är nog bara en tidsfråga.)

Medicinsk utbildning: Klicker-träning, sån som man använder för hundar, fungerar även på kirurger.

Psykologi: För upptäckten att ha en penna i munnen får en att le vilket gör en gladare, samt upptäckten att det inte stämmer. (Det är alltså en mycket känd och föga omstridd psykologisk mekanism som vid närmare kontroll visat sig oriktigt. Klassiskt faktoid-material.)

Prissumman är som vanligt 10 000 miljarder dollar (zimbabweanska). Eller 10 trillion, vilket lätt felöversätts till betydligt större triljoner.

Pristagarna och motivationerna finns på officiella hemsidan www.improbable.com.

Före istiden

En gång i urtiden kom vattnet på jordklotet i häftig rörelse. Vågen slet på sin väg från norr till söder loss bergens ytskikt, slog styckena till småsten och grus, som i sin tur slet loss mer sten i en apokalyptisk ström av grus och sten. Och vi kan se spåren av den än idag.

Rullstensfloden, så kalla de naturkunnige denna tilldragelse, har sönderslagit och bortfört flera delar af öfvergångsbildningen och i allmänhet gifvit de Svenska bergen sin egen form: de äro nemligen alla på nordöstra sidan rundade, afslipade och försedda med tydliga räfflor och fåror, då deremot den sydvestra förblifvit kantig, skarp och tvärt afbruten. Då hastigheten af rullstensfloden begynte afstanna, bildade sig på flera ställen, der floden funnit motstånd, högar och åsar af stenarna och gruset, och dessa åsar utsträckte sig småningom ganska vidt omkring.

- Gustaf Henrik Mellin: Lärobok i fäderneslandets historia (1845), sid 3

Boken gavs ut samma år som Nils Gabriel Sefström avled. Det var han som tänkt ut teorin om rullstensfloden. Han slapp därmed att se den undanträngd av teorier där en mycket tjock och mycket långsam is tog den fruktansvärda stenflodens roll.

Men under sin glans dagar samlade den åtskilliga anhängare, särskilt i Sverige. Den togs med i böcker som ett odiskutabelt faktum. Och likt många andra vetenskapliga idéer gjorde den nytta, trots att den så småningom visade sig oriktig. Den bidrog till ett intresse för att studera den sortens formationer. När geologerna skulle undersöka hur istiden format Skandinavien hade de god nytta av det material som Sefström och hans folk samlat in. Och det är uppfriskande att se hur en teori med snabb, dramatisk geologi vann acceptans, trots att detta var en tid då sådant som regel associerades med bibliska idéer och därför sågs illa i vetenskapliga kretsar.

Ett bättre kilo (och pund)

Le Grand K: Inte vilket kilo som helst, utan kilot. Fram till den 19 maj, vill säga.

Enheten kilo har länge definierats på det enklaste sätt: Ett kilo är exakt så mycket som klumpen på bilden väger. Klumpen kallas arkivkilogrammet eller den internationella kilogramprototypen, består av platina och iridium, och tillverkades 1875. En sådan definition kan ses som ett eko av medeltida mått, där rikets aln, mark eller vad det nu gällde kunde utgå ifrån en rikslikare.

Hur väl systemet fungerade på 1800-talet är en annan fråga men idag är lösningen hopplöst urmodig. Så har man också arbetat intensivt med att ta fram en definition som utgått från mer beständiga ting, på samma sätt som de andra SI-enheterna. Se t ex Wikipedia: Sekund#Definition eller Meter#Definition.

Nu har man nått fram. Den 20 maj 2019 är ett historiskt datum: Då kommer världen att få ett exaktare kilo. Om än krångligare.

The kilogram, symbol kg, is the SI unit of mass. It is defined by taking the fixed numerical value of the Planck constant h to be 6.626 070 040 ×10-34 when expressed in the unit J s, which is equal to kg m² s-1, where the metre and the second are defined in terms of c and Δ v_Cs.

- Wikipedia: Kilogram#Ny definition (svenska Wikipedia citerar engelsk text för att sedan förklara den på så begriplig svenska som omständigheterna tillåter)

Denna på sitt sätt omvälvande nyhet har redan uppmärksammats även i vanliga, ovetenskapliga media. En nyhet som lär få mindre uppmärksamhet, såväl internationellt som i Sverige, och som jag därför passar på att särskilt nämna här, är att även enheten pound kommer att få en exaktare och på alla sätt bättre definition den 20 maj 2019. Det beror på att pundet sedan 60 år tillbaka definieras utifrån kilot.

Since 1 July 1959, the international avoirdupois pound (symbol lb) has been defined as exactly 0.45359237 kg.

- Wikipedia: Pound (mass)#Current use

Ig Nobel-prisen 2018

En av årets vetenskapliga höjdpunkter! Årets priser delades ut den 13 september. Varsego:

Medicinpriset: För studier av hur berg- och dalbanor kan snabba upp utdrivandet av njursten (USA).

Antropologi: Upptäckten att schimpanser på zoo härmar besökarna ungefär lika mycket och väl som besökarna härmar schimpanserna (en rad länder, däribland Sverige representerat av Tomas Persson på Furuviksparken).

Biologi: Upptäckten att vinprovare enbart på lukten kan känna närvaron av en fluga i ett vinglas (en rad länder, däribland Sverige representerat av Erika Wallin, Erik Hedenström och Marie Bengtsson). Läs mer: Bananflugehonans sexferomon avslöjat – kan förstöra smaken på ett glas vin (SLU 31 oktober 2017).

Kemi: Studie av hur mänsklig saliv fungerar som rengöringsmedel (Portugal).

Medicinsk utbildning: Inte navelskådning utan ... "Colonoscopy in the Sitting Position: Lessons Learned From Self-Colonoscopy." (Japan)

Litteratur: Belägg för att de flesta som använder komplicerade produkter inte läser manualen (Australien, El Salvador och USA). Det är alltså inte bara du och jag ...

Näringslära: Konstaterandet att en kannibalistisk diet ger betydligt färre kalorier än de flesta traditionella köttbaserade dieterna (Zimbabwe, Tanzania, USA).

Fred: Studie av hur förarens skrikande och svärande påverkar bilkörandet (Spanien, Colombia).

Reproduktionsmedicin: Studie av impotens med frimärken (en rad länder). Här fick jag ta reda på vad som egentligen gjorts:

The stamps, which were similar in paper and size to Japanese 10-yen postage stamps, were wrapped around the penis before sleep and the stamp ring was checked for breakage the next morning.

- Nocturnal penile tumescence monitoring with stamps in impotent diabetics

Ekonomi: Studie av hur effektiva s.k. voodoo-dockor (vilket i sig är en spridd myt) är när anställda vill ge tillbaka på buffliga chefer (Kanada, Kina, Singapore, USA).


Improbable Research: The 2018 Ig Nobel Prize Winners