Osäker spindel mot levitation

Den här krabaten är en Lycosa tarantula, tillhörande familjen stenspindlar. Det är inte rubrikens "osäkra spindel", men det är en art jag hittat som ligger någorlunda nära.

Jag började här:

Tarantula/spansk tarantel

(Tarantula hispanica) Till skillnad från sin sydamerikanska släkting är den europeiska taranteln inte farlig för oss människor. Hela spindeln används i läkemedlet [ha!] för att behandla besvär med nervsystemet liksom hjärtbesvär, t.ex. kärlkramp och hjärtsjukdomar. Hos kvinnor ges det mot sjukdomar i äggstockarna och mot känsliga, kliande genitalier.

- Dr Andrew Lockie, 101 Goda råd: Homeopati (B. Wahlströms 2001)

De där så kallade indikationerna (symptom och sjukor som ett medel ska vara bra mot) är ingenting mot de långa listor som homeopaterna håller sig med. På sidan National center for homeopathy: Tarentula finns en, om inte komplett så åtminstone betydligt längre, lista. Där hittar man vardagliga ting som huvudvärk, migrän och hicka, lite ovanligare som difteri och tumörer (sånt får de inte tala om i Sverige), oväntade som onanism, och vad ska man säga om tunnaste spindelsoppan mot hysteri, kleptomani och levitation (sic!)?

Okej. Vad är då en Tarantula hispanica? Här har jag kört fast.

Lycosa tarantula is the species originally known as the tarantula, a name that nowadays in English commonly refers to spiders in another family entirely, the Theraphosidae.

- Wikipedia: Lycosa tarantula

Familjen Theraphosidae omfattar lite drygt tusen arter. Vilken av dem det är som en gång kallats Tarantula hispanica vet jag inte. De som sysslar med så kallad kladistik ändrar då och då på uppdelningar och namn, så att blåsippa inte bär namnet Anemone hepatica som Linné gav den utan Hepatica nobilis –  eller vad det nu är för tillfället. Att botanisera mellan gamla och nya namn kan vara trivialt i system där man har bekymrat sig för sådant, men vad gör amatören när inga sådana hänvisningar finns?

I nuläget får jag gott om träffar på Tarantula hispanica och Tarentula hispanica men varenda en verkar gå till homeopatiska sidor. Vilket artnamn uppger homeopat-fabrikören när förrådet med Tarantula behöver fyllas på?

Hur länge ska man debunka?

- En gammal bild som visar vad folk trodde om jordens form? Nej, en modern bild från 1888 som visar vad man då trodde att folk förr trodde.

Att jorden är platt är en vanföreställning man slentrianmässigt tillskriver folk "förr". Inte minst kyrkan. En som skulle ha motarbetat den var Columbus, som fick övertyga skeptiska sjömän att de inte skulle segla ut över en jättekant ute på Atlanten ... Allt det är fel. Sedan antiken och in i våra dagar har det alltid funnits en obruten, allmän insikt om att jorden är klotrund (faktoider: Jorden är platt). Kyrkan var ett tag inne på att solen kretsar kring jorden, det är en komplicerad historia som åtminstone inte har med jordens form att göra. Uppfattningen att folk "förr" trodde att jorden var platt är lustigt nog ungefär lika gammal som företeelsen att gå runt och vifta med övertygelsen som ett demonstrationsplakat, eller sedan början/mitten av 1800-talet.

- SvD 1933

Slagrutor har avfärdats otaliga gånger. Som t.ex. av nobelpristagaren Arrhenius, som 1914 redogjorde för de helt negativa resultaten av en undersökning i Humlegården (bloggposten Slagrutor). James Randis stora pris söktes många gånger av rutgängare (Example of a test (dowsing)). Alla var ärliga, alla var förhoppningsfulla, många övertygade om att de skulle lyckas, och de intressantaste stannade inte där: De var förvånade över att slagrutor räknades som något paranormalt. Ger man sig ut och frågar folk på gatan kommer man att få exempel på samma förvåning, från folk för vilka slagrutors påstådda funktion är vardagsfysik. Trots över hundra års debunkande.

- Komplett med växter och prylar som signalerar äkthet, genuint ...

Homeopati kan vara det näst mest kända kvacksalveriet, efter akupunktur. Många tror att det rör sig om naturmedel, gammal beprövad folkmedicin. Den som hänger på denna blogg vet att homeopati är det utspädda vattnets kvacksalveri (se t.ex. bloggposten Snabbkurs i homeopati). Det är varken gammalt eller sprunget ur de breda folklagren, utan uppfunnet av en ensam tänkare ca 1800.

Hur länge ska man behöva påpeka hur det egentligen ligger till? Den som idag känner till homeopati, intresserar sig för det och kanske rentav tar kurer då och då, men som ändå inte känner till dess grundprinciper — är inte en sådan person bortom all räddning? Det måste väl krävas aktivt förnekande för att 2021 vara okunnig om något som är så vida spritt och allmänt känt? Eller vad det nu är.

*

James Randi talade om "unsinkable rubber ducks": Folk som vägrar att låta sig övertygas, oavsett hur många och goda fakta de får ta del av. Det är ett problem. Men hur kommer man åt de som inte ens kommer så långt? Som år efter år lyckas hålla sig borta från varje påpekande om att det och det är villfarelser, hittepå och fel? Och som aldrig hört talas om ... Allt vad det är.

Hur homeopati fungerade

Runt sekelskiftet 1800 lanserade Samuel Hahnemann homeopatin. Hur den är tänkt att fungera bör tillhöra allmänbildningen; jag förväntar mig att alla som följer denna blogg känner till sockerpillren och de evinnerliga utspädningarna (här är en snabbkurs i homeopati för den som behöver friska upp minnet).

Att folk tror på och utövar homeopati idag är ett mysterium. Deras sockerpiller är ju själva definitionen av placebo. Men att den samlade patienter när den lanserades är faktiskt inte konstigt.

En homeopatisk behandling utgörs som sagt av placebo, vilket inte är detsamma som en verkningslös kur. Den utgörs även av vila, vilket kan vara nog så välgörande och i många fall är fullt tillräckligt. Dessutom får patienten avhålla sig från alkohol, tobak, kaffe, starka kryddor samt mynta/mint; i synnerhet de två förstnämnda punkterna var mycket förutseende för sin tid (den sista punkten ger upphov till homeopatisk huvudvärk än idag, när folk får hitta tandkräm utan mint etc). Till det kommer det detaljerade patientsamtalet. Det är en smärre utredning, som kan ta ett par timmar och beröra långt mycket mer än den aktuella sjukdomen. Man kan ta upp såväl tidigare sjukdomar som detaljer i patientens dagliga liv, vilken mat som gillas och ogillas, fobier, personlighet, känsloliv, äldre släktingars sjukdomar, och så vidare. Dess terapeutiska effekt torde kunna vara avsevärd.

Allt detta ska jämföras med de mestadels ineffektiva, ofta obehagliga och inte sällan direkt farliga behandlingar den etablerade medicinen kunde erbjuda vid samma tid. Sammantaget var homeopatin vid sekelskiftet 1800 inte bara angenämare utan i de flesta fall även betydligt effektivare än skolmedicinen, liksom många andra alternativa läror som lanserades vid samma tid. Det är därför inte underligt att patienterna flockades kring homeopatin. Varför de gör det idag – ja, det är en annan fråga.

Vetenskapligt försök 1835

Nürnberg, 1835. Det finns en homeopat i staden. Det går riktigt bra för honom, bland annat har han flera patienter ur stadens ledande skikt. En representant för skolmedicinen skriver en syrlig inlaga om geschäftet. Homeopaten svarar med en utmaning: Här är det homeopatiska preparatet Natrium muriaticum C30, säger koksalt utspätt 100 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 gånger. Ta det och känn skillnaden! Skeptikern antar utmaningen. Så småningom kommer han fram till att man borde göra ett lite större, ordentligare försök.

Nu tog man sig för en utvärdering av ett homeopatiskt preparat, men så genomtänkt och vetenskaplig som få om några försök vid den här tiden.

Så här gick försöket till

100 glas numrerades, blandades och delades slumpmässigt upp i två grupper. Den ena fylldes med destillerat vatten, den andra med Natrium muriaticum C30 (plats för lustigheter om den obefintliga kemiska skillnaden). En lista över vilka glas som innehöll vad gjordes upp och förseglades. Därefter delades glasen ut till frivilliga försökspersoner, i ett stormöte hållet den 19 februari 1835; 54 glas delades ut och innehållet dracks upp. På en lista antecknades vilka personer som fått vilka behållare.

Den 12 mars återsamlades man. Försökspersonerna fick rapportera vad de känt efter att ha druckit respektive lösning (att ta veckor på sig för att känna efter eventuella symptom är helt enligt de homeopatiska rutinerna). Man fick ihop 50 svar. Bara 8 av dem rapporterade något ovanligt; redan det bådar illa för homeopatin. Slutligen öppnades den första listan, den som angav vilka glas som innehöll vad, och jämfördes med den andra listan och svaren. Det visade sig att av de 8 som haft något att rapportera hade 5 fått Natrium muriaticum, 3 absolut rent vatten. Men det stod också glasklart att av alla som fått det homeopatiska preparatet hade de allra flesta inte känt någonting. Försöket hade gett ett tydligt utslag mot homeopatin.

Vi har alltså följande:

1. Försöksprotokollet (hur man skulle gå till väga) utformades omsorgsfullt och gemensamt i förväg och gjordes offentligt innan man började.
2. Relativt många försökspersoner medverkade.
3. En kontrollgrupp fick placebo.
4. Uppdelningen testgrupp/kontrollgrupp var slumpmässig.
5. Försöket var dubbelblindat, dvs varken deltagare eller försöksledare som delade ut glasen visste vad de innehöll.
6. En enkel statistisk jämförelse gjordes.
7. Avvikelser antecknades omsorgsfullt, som att sju glas delades ut efter stormötet, att fyra deltagare inte återkom med rapporter, samt en person som fick ett onumrerat glas med Nat. mur. och därför inte ingick i försöket.

Det här är riktigt bra; klart bättre än månget veckotidningsförsök idag, och riktigt, riktigt bra för att vara 1835. Faktum är att Nürnberger Kochsalzversuch är en vetenskaplig milstolpe som borde uppmärksammas och firas, varför inte den 12 mars.

Hur homeopaten reagerade? Några personangrepp, samt att man inte förstod sig på homeopatin. Detta följer helt de homeopatiska rutinerna, sekel efter sekel.

Källor

• Stolberg M (2006). Inventing the randomized double-blind trial: The Nürnberg salt test of 1835. JLL Bulletin: Commentaries on the history of treatment evaluation
• Homöopedia: Nürnberger Kochsalzversuch

Ren homeopati

42-årige direktören John Daniel Wallin och hans maka Rut Loreley Wallin erkände på torsdagseftermiddagen inför kriminalpolisen att de sedan omkring fyra år tillbaka sålt vanliga sockerpiller som "potentierad" homeopatisk medicin.

- Storsvindel i homeopatmedicin, SvD 27 juli 1951

Varför är homeopati så litet i Sverige jämfört med andra länder? Är vi så mycket klipskare här? Nej, oavsett hur det ligger till med den saken så har intelligens och bildning tyvärr mycket lite med vårt val av alternativmedicin att göra. Varför homeopatin längre tillbaka aldrig fick riktigt fotfäste här vet jag inte. Men i början av 1950-talet inträffade något som för lång tid framåt fick folk att förknippa det med kvacksalveri och fusk.

Sommaren 1951 ertappades en rad stora företag i branschen med att ha sålt vanliga sockerpiller som homeopatika, utan att ha duttat på astronomiskt utspädda tinkturer. (Se bloggposten Snabbkurs i homeopati vid behov.) De åtalade försvarade sig med att det ju ändå bara var sockerpiller, att hela effekten ändå är placebo-effekt, och inte minst att andra homeopater gjorde likadant. Varför krångla till det?

Som effektiviserande åtgärd måtte överhoppandet av potentieringen ha gjort underverk. Man slapp inte bara den tidsödande proceduren (även om det är maskiner som skakar och hamrar så tar det ändå tid) utan även att behöva lagerhålla myriader preparat, vart och ett i en rad olika potentieringar. Tänk att istället bara ta en burk med lämpligt antal sockerpiller ur det stora sockerpillerförrådet, förse den med efterfrågad etikett, och ge till kunden!

(Om den fuskande homeopaten dessutom anser sig kunna undvara studier i ämnet så är kanske än mer vunnet; tycker undertecknad efter korta prövningar av Hahnemanns Organon eller, Gud hjälpe oss, Materia Medica.)

Homeopati: Burken kostar mer än pillren

Man kunde hoppas att det hela gjorde att folk fick upp ögonen för den homeopati som även korrekt utförd är trams. Men när jag ögnar igenom pressmaterialet får jag ett starkt intryck av att den allmänna reaktionen främst präglades av harm över själva fusket. Hade homeopaterna sett till att potentiera medlen som de skulle — en process som man inte bekymrade sig så värst mycket över — så hade det varit en helt annan sak.

Nej, intelligens och bildning är klart överskattat.

Hur skulle nu domstolen döma mellan rena sockerpiller och rena sockerpiller? Man valde att inte ta ställning till det medicinska utan fällde de inblandade för det bedrägliga beteendet. Samt skattebrott, som alltid varit långt enklare att hantera. En enda person blev benådad, och det var den ende som inte erkänt sig skyldig. Herbert Kant hade suttit i styrelser och haft god procent på försäljningen av icke-potentierade sockerpiller. Han var vid tillfället ordförande i Svenska homeopaternas riksförbund, sekreterare i Svenska Föreningen för Vetenskaplig Homeopati och redaktör för Tidskrift för Homeopati. Samtliga poster innehade han även långt efter skandalen med sockerpillren. Så kan det gå till.

Det kan även nämnas att direktör Wallin var son till Beda Wallin, en av Sveriges mest kända "kloka gummor". I början av 1930-talet hade hon en mottagning på Drottninggatan i Stockholm där hon utövade handpåläggning och tjänade grova pengar. Så småningom fälldes hon för kvacksalveri i en uppmärksammad rättegång. Hon var inte inblandad i sonens företag, men man kan förstå om denne fick alternativmedicinska idéer av moderns framgångar. Som att inte krångla till saker i onödan; den viktigaste magin sker i patientens huvud.

Den helande icke-andens universum

I vilka sammanhang behöver man hantera riktigt, riktigt stora tal? Matematik och astrofysik är två exempel jag kommer på direkt. Finns det så värst många fler?

Vad sägs om kvacksalveri?

Historien om Oscillococcinum börjar i slutet av första världskriget. Som om det inte räckte med det stora kriget så härjas världen av mycket små men oerhört dödliga krigare i form av spanska sjukan. Joseph Roy var en fransk läkare som i vävnadsprovet tyckte sig upptäcka den ansvariga mikroben: En vibrerande bakterie som fick namnet Oscillococcus. Snart hittade han den i prover från en rad andra sjukdomar: Gonorré, syfilis, reumatism, mässling, tuberkulos ... Uppenbarligen var han någonting mycket stort på spåren.

Eller inte alls. Vi vet inte riktigt vad det var Roy såg, eller trodde sig se. Vi vet att många av nämnda sjukdomar, som till exempel spanska sjukans influensa, orsakas av virus som Roy garanterat inte kunde se i sina mikroskop.

Det hindrade inte Roy från att ta fram ett "läkemedel". Han var nämligen homeopat, och i den branschen är sådant trivialt. Ett ämne där han trodde sig ha hittat Oscillococcus var anklever, och därför användes lever och hjärta från myskand för att tillverka Oscillococcinum. Anka eller and? Vet inte hur det fungerar, men de där homeopaterna vet väl vad de gör ... *host*

Det är nu vi hamnar i de mycket stora talens värld. Homeopati arbetar ju med synnerligen kraftiga utspädningar, eller potentieringar som de kallar det (läs mer på bloggposten Snabbkurs i homeopati), och Oscillococcinum tillverkas med utspädningar som är ovanligt kraftiga även för att vara homeopati. Den kan anges med koden "200CK" på förpackningen, vilket innebär att den ursprungliga substansen, lever och hjärta från myskand, är utspädd 10⁴⁰⁰ gånger. Hur mycket är det?

Antalet atomer i det universum vi kan observera är sisådär 10⁸⁰. Om man ersatte alla 10⁸⁰ atomer med miniatyruniversum med vardera 10⁸⁰ atomer, skulle man få ett superuniversum med 10¹⁶⁰ atomer. Om man gjorde om greppet, skulle man få ett superduperuniversum med 10²⁴⁰ atomer. Det är fortfarande inte i närheten av 10⁴⁰⁰.

Ett argument mot homeopati är att alla utspädningar över 10³⁵ innebär att en dos av preparatet förmodligen inte innehåller en enda molekyl av den ursprungliga substansen. I detta fall skulle det på varje molekyl av Cairina moschata gå 10³²¹ molekyler av vatten/laktos. Det skulle bli en kub av Oscillococcinum med en sida på 10⁵⁵ ljusår, säger för en molekyl ursprunglig substans. Som jämförelse har det universum vi kan observera storleksordningen 10¹⁰ ljusår.

Whatever you're getting, it ain't duck liver.

- RationalWiki: Oscillococcinum

Finns det exempel från fysiken där man hanterar tal i denna storleksordning?

Som slutkläm några ord om vad "CK" egentligen står för. "C" ser man ofta på homeopatiska preparat. Det innebär att varje utspädning/potentiering är 1:100, så "2C" är utspätt 10 000 ggr osv. "K" står för Korsakov. Han var en tidig rysk homeopat som förenklade utspädningsprocessen på så sätt, att han efter skakandet hällde ut innehållet för att sedan fylla på med vatten.

The Korsakov method was adopted favourably by physicians and pharmacists. Jahr stated, in 1841, "for dilutions one does not wish to keep, the obtained dilution can be emptied out and the same flask can be filled with one hundred drops and shaken one hundred times in order to achieve the next dilution". Although Hahnemann's method is scientifically accurate [ha!], the Korsakovian method lends itself well to computerisation and automation, rendering it the preferred choice for very high potencies in many countries.

- Sulis Remedy Makers: Potencies and the Korsakovian Scale

Så den där utspädningen 10⁴⁰⁰ gånger behöver inte ha mycket med verkligheten att göra. Vilket känns synnerligen passande i sammanhanget.

Homeopati 10 23: Det finns inget

När homeopati kritiseras dyker talen 10 och 23 upp i olika konstellationer. Övningar som det klassiska självmordsförsöket förläggs till kl 10:23, till den 23 oktober, och så vidare. Vad är grejen?

Talen syftar på Avogadros tal, som är lite drygt 6 x 10²³. Det är antalet atomer eller molekyler i en mol materia, kemins grundläggande enhet. Det finns väldigt väldigt många molekyler ... Men inte hur många som helst. Om man späder ut något tillräckligt mycket så finns det till slut bara en molekyl kvar; och om man "späder ut" den, så är den borta. Detta inträffar vid utspädning i storleksordningen 10 upphöjt till 23 vilket otroligt nog inte är ett dugg märkvärdigt i den förunderliga homeopatin. Talen ska helt enkelt påminna om underrubriken ovan, "There's nothing in it": Homeopatiska medel är inte bara väldigt utspädda, utan så utspädda att det bokstavligt talat inte finns något kvar av det man spätt ut.

Det hela låter något långsökt. Särskilt om man ska förklara det för någon som inte är bekant med mol. Men även om förklaringen går hem, och "there's nothing in it" är ett sant och bra slagord mot homeopati, så är det inte särskilt relevant. Vad spelar det för roll om det finns en miljard, en miljon eller noll "kaffemolekyler" i det homeopatiska sömnmedlet?

Vetenskaplig homeopati

Till Almedalen kommer inte bara politiska partier och media utan även en rad organisationer av olika slag. En av dessa var VoF. En annan var Svenska Föreningen för Vetenskaplig Homeopati. De hade en daglig tvåtimmarsdragning, händelsevis i samma lokal som vi. Jag var med på en av dem. Här följer ett sorts referat, baserat på minnet, några trycksaker jag fick med samt stolpar jag klottrade ner (därav blir det också lite stolpigt).

Marina Szöges inledde med att presentera föreningen (som förresten fyller 100 i år).

Därefter tog homeopaten Barbro Nilsson över. Hon berättade att hon var utbildad sjuksköterska. På 90-talet var hon med om en otäck olycka som vårdapparaten inte intresserade sig för alls. Hon gick med värk i över ett år tills en kompis presenterade henne för homeopatin, en lära hon dittills knappt hört talas om. Men det var ju blommor i preparaten, det kunde åtminstone inte vara farligt ... Och visst löste sig det hela blixtsnabbt. Sedan dess levde hon helt för homeopatin, drev en mottagning som hade mycket god beläggning, i synnerhet sedan en tacksam patient skrivit en översvallande recension i lokaltidningen.

En dag fick hon frågan, "Kan du behandla en treåring?" Hon svarade "Egentligen inte, men idag gör jag det."

En man med ulcerös kolit fick sockerpiller utan svavel. Treåringen fick sockerpiller utan kalk. Kirurg med latexeksem fick sockerpiller utan riddarsporre. Underverk i rader, tårar i floder.

Det finns s.k. konstitutionella preparat. De väljs inte efter symptom utan personlighet, kroppshydda m.m. Mannen med ulcerös kolit var satt, rödblommig, lite slarvig; därför passade tydligen preparat utan svavel, Sulfur, honom.

10M är en mycket hög dos. Den innebär att utspädningen 1:100 gjorts 10 000 gånger. En etta med tjugo tusen nollor; det är utspädning, det. Den dosen använder hon också bara i extrema fall

Homeopaten berättade om hur hon frågar efter patientens livshistoria. När blev du sjuk, och varför? Sedan arbetar de mot sjukdomen så att säga baklänges, med början vid de senaste symptomen för att sedan stegvis gå mot till den grundläggande orsaken. I två av fallen hade chockartade upplevelser lett till mycket olika men grava symptom, en kirurg hade blivit allergisk mot latex eftersom hans fru inte såg honom, med mera.

Nu tog vetenskapsjournalisten Margot Granvik över för att redogöra för forskningsläget.

Det finns 263 RCT-studier om homeopati. Tre är extremt bra.

Det är svårt att utforma studier, sådana som skolmedicinen envisas om, så att de gör homeopatin rättvisa.

Man kan behöva arbeta med ett preparat i ett, tre, tio år innan det är dags att byta preparat. Sådant är svårt att få in i en studie.

"...kvant..."

Homeopatisk hypotes: Preparaten är oscillerande dipoler.

Läkemedel som kortison behandlar symptomet, inte orsaken. Därför är det i längden skadligt.

Kroppen är bra på att flytta sjukdomar till mindre viktiga organ. Huden är mindre viktig än hjärtat och hjärnan, det är därför vi ofta får utslag och eksem.

Homeopatin vill ge minimidos. Just så.

Vad är "klassisk" homeopati? Det är homeopati där man ger ett preparat åt gången.

Vid något tillfälle undrade Margot om ingen hade några frågor att ställa. Det blev tyst i publiken (vi var ett drygt dussin) ett ögonblick. Då frågade hon om inte ens skeptikern hade något att fråga; ja, jag bar givetvis klubbtröjan "Jag är skeptisk"... Jag frågade om hur mycket av de där blommorna etc som fanns i preparaten; homeopaten hade inte antytt vilka mängder det rör sig om. Nu kanske alla visste men man vet aldrig, och det var intressant att få höra om det hela från "experterna". Som att det hela utförs maskinellt, att det kan ta månader att framställa de högre potenserna, och att det av någon anledning måste vara glas i provrören, annars funkar det inte. Ja, och skakandet (kraftigt) är helt nödvändigt, det räcker inte att späda ut.

Vem som helst får kalla sig homeopat.

Nu frågade jag om tystnadsplikten, hur den går ihop med den kravlösa titeln. Skulle jag ha juridisk tystnadsplikt om jag skulle börja kalla mig homeopat..? Här tände det till en smula, till slut bröt Marina in och tyckte att vi skeptiker borde lägga ner den diskussionen; ingen homeopat skulle kunna arbeta om de skvallrade på sina patienter.

Ifall någon av publiken till äventyrs var obekant med homeopatika lät Barbro en burk ur hennes första hjälpen-väska cirkulera. Det var Apis Mellifica, framställt av bin och verksamt mot bistick. Jag hällde ut några av de pyttesmå (som vallmofrön) sockerpillren. "Det där är en mycket kraftig dos", fick jag veta. Jag hällde ut lika mycket till och svalde det hela. Homeopaten blev påtagligt orolig och förklarade att mitt huvud skulle svullna upp.

Spanska sjukan var ett genombrott för homeopatin. Det var större på 40- och 50-talet, sedan minskade det kraftigt i Sverige. (En orsak som bidrog starkt var den homeopatiska fabriken där man helt enkelt hoppade över det tidsödande utspädandet och skakandet; man sålde alltså rena sockerpiller. Den historien måste jag givetvis skriva om någon gång.) Det sista decenniet eller så har homeopatin ökat kraftigt.

Preparat som krockar, även homeopatiska, kan bli mycket allvarligt.

-----------------------------

Direkt efteråt övertog VoF och genomförde vår dragning om psyk-kvack. Homeopaten och Marina satt kvar och lyssnade.

Att sitta på en homeopatisk föreläsning iförd VoF-tröja borde fler pröva på, tycker jag.

Snabbkurs i homeopati

Ett homeopatiskt medel har "styrkan" angiven med D + siffra. Siffran står för hur mycket den aktiva substansen har spätts ut. Den homeopatiska principen går ut på att ju mer substansen späds ut, desto starkare blir dess omvända effekt. Om man till exempel börjar med kaffe, så kan man enkelt bereda ett prima homeopatiskt sömnmedel genom att följa metoden nedan.

D1 = Utspädning 10 gånger. En droppe substans i nio droppar vatten.

D2 = Utspädning 100 gånger. En droppe D1 i nio droppar vatten.

D3 = Utspädning 1000 gånger. En droppe D2 i nio droppar vatten.

... och så vidare. Siffran står för antalet nollor i utspädnings-faktorn.

D10 är en vanlig styrka. Där har den ursprungliga substansen spätts ut tio miljarder gånger. Det motsvarar en droppe¹ substans i 500 000 liter vatten. Som en simbassäng.

På jorden finns det sisådär 1,25 miljoner miljoner miljarder liter vatten. En droppe i den utspädningen motsvarar D25. Om man tar en enda droppe av denna mixtur och späder ut det i vattnet från ännu ett jordklot, så får man utspädningen D50.

Vill man snabbare uppnå höga potenser kan man späda ut 100 gånger i taget, vilket markeras med bokstaven C. Det kaffe som ovan spätts ut till C30 motsvarar alltså D60.

Detta borde vara ren kuriosa i klass med regndans eller åderlåtning, men är något som vuxna myndiga människor faktiskt utövar. Som Christian Olsson, Sanna Kallur och Emma Green, ifall ni tar intryck av kändisar.

Hela denna bloggpost tillägnas faktiskt folk som tränaren Yannick Tregaro, som när han intervjuades i sportradion (länk) och fick frågan om vad det hela gick ut på:

- De jobbar ju på ett lite annorlunda sätt med homeopatiska grejor, jag är inte helt hundra procent insatt i vad de gör, men Christan har ju också vart där och det har funkat väldigt bra, de är väldigt proffsiga och grundliga i sina behandlingar och diagnoser. Så vi kände att det var den största chansen att det skulle bli bra.

¹ Jag räknar här med en droppe på 0,05 ml.

Flera i bekantskapskretsen har tipsat om illustration från Der Spiegel av resonemanget, Pekka på orsakverkan skall ha varit först. Eller förresten, allra först var Hahnemann. En sådan nolla räcker det med en av.