Trollhaj

On 25th August 2020, a specimen of M. owstoni was spotted dead on the shore accidentally by a citizen while walking on Klisidi beach of the Anafi Island (Cyclades, Aegean Sea, Greece: 36.3449°N, 25.7770°E) at a distance of about 6 m from the coastline. The goblin shark was placed on rocks to allow the capture of the best possible photograph […] Considering that the specimen reported herein not exceed 80 cm in total length, it could be considered as a juvenile M. owstoni, suggesting that the species reproduction may occur in the Mediterranean Sea.

- Athanasios Anastasiadis, Evangelos Papadimitriou och Frithjof C. Küpper: ”4.4 First record of the goblin shark Mitsukurina owstoni Jordan, 1898 (Lamniformes: Mitsukurinidae) in the Mediterranean Sea” i Kousteni et al: ”New records of rare species  in the Mediterranean Sea”, Mediterranean Marine Science (maj 2022), 23 (3), s 417-446 (foto Giannis Papadakis?)

Trollhajen, Mitsukurina owstoni, är ett speciellt djur. Den har hittats i såväl Atlanten och Indiska oceanen som Stilla havet, och har uppmätts till nästan 4 meters längd – man tror att den kan bli en halv gång så lång igen. Men den observeras sällan, och beskrevs vetenskapligt först 1898 (här kan även Japans självvalda isolering spela in, den som bröts 1868). Det beror nog mindre på att den skulle vara särskilt sällsynt än på att den lever på djupt vatten.

Därför väckte det viss uppmärksamhet, men inte mer, när en trollhaj hittades på en strand i Grekland. Havet är stort, och upptäckter i den stilen dyker upp då och då. Att M. owstoni tydligen förekommer även i Medelhavet blev omnämnt i en vetenskaplig tidning, tillsammans med ett antal anmärkningsvärda fynd i Medelhavet. Underlaget för trollhajsrapporten utgjordes visserligen bara av ett fotografi, exemplaret ifråga hade inte bevarats. Men ändå. En vinst för citizen science!

Men så var det några andra detaljer …

- Det grekiska exemplaret från 2020 jämfört med en M. owstoni hittad utanför Japan 2007

On close examination of this image and analysis of the mor-phological characteristics of M. owstoni, doubts arise about the authenticity of the image provided as figure to support the record.

- Jürgen Pollerspöck et al

Här är samtliga problem de experterna identifierade med fyndet från 2020:

1. Käkarna är i ”utfällt” läge – jämför bilden nedan. Det använder hajen bara när den ska bita (det sägs att denna egenskap inspirerade till rymdmonstret i Alien). Att hitta en ”lös” fisk så här, utan skador eller någonting men med käkarna i ”bitläge”, ser märkligt ut.
2. Har hajen på bilden fyra gälöppningar? M. owstoni har fem.
3. Bröstfenorna är påfallande korta och sticker ut på ett egendomligt sätt. Över huvud taget ger hajen ett ”stelt” intryck. Inte bara för att den är död, då; bevarade exemplar är betydligt mjukare. Jämför bilderna ovan.
4. Bröst- och bukfenor är rundare än på andra kända exemplar.
5. Stjärtfenans form har en utstickande udd som också är atypisk.
6. I utfällt läge ska tänderna synas (jämför bilden nedan), vilket de inte gör här.
7. Mundelarnas runda former är också atypiska.
8. Fenornas kanter är också atypiska.
9. Längden anges inte, bara att den är kortare än 80 cm.
10. Det framgår inte om han som har bildens upphovsrätt också är fotograf och upphittaren.

Based on the above reasons, we have doubts that the specimen of M. owstoni shown in Kousteni et al. (2022) is a natural specimen.

- Pollerspöck et al konkluderar, ackompanjerade av tio citations

De första artikelförfattarna kontrade med att individen tydligen varit 17–20 cm; kanske den var en ofödd haj? Eftersom man vet att trollhajar är minst 80 cm vid födseln.

Så småningom dök en möjlig proveniens upp:

- Mitsukurina owstoni deagostini?

Det första jag noterade var gjutskarven, som syns tydligt på bilden från 2020. Den kommenterade inte Pollerspöck et al.

DeAgostini är en italiensk koncern som ägnar sig åt lite av varje. De är mest kända för annat, men har en avdelning som gör såväl skalenliga fartygsmodeller för samlare som leksaker. För åtminstone några år sedan marknadsförde de en omfattande serie havsdjur. Bland många andra mindre kända arter återfanns M. owstoni.

Artikeln ”First record …” är nu tillbakadragen, tillsammans med svaret på kommentaren från Pollerspöck et al.

Det intressantaste är, som vanligt, inte att folk låter sig luras, utan att de står fast vid sina felaktiga slutsatser så länge. Det verkar först ha varit när bilderna på leksaken dök upp som artikeln drogs tillbaka.

- En buddhistmunk slåss med en tengu; Kawanabe Kyōsai, 1800-tal

Fotnot om namnet: Långt innan hajen beskrevs vetenskapligt var den känd i Japan som tenguzame. Det syftar på varelsen tengu, en japansk mytologisk varelse. Namnet goblin fish var ett försök att översätta från en oerhört rik och varierad värld av oknytt och skrymt till ett språk och en kultur med en bråkdel så stor artrikedom.