2021-12-05

"Africa's perception war"

Jag har sett varianter på temat förut. Att Mercators projektion inte återger världen korrekt är väl allmänbildning. Vid ekvatorn är allt som det ska, men ju längre norrut och söderut man går desto större blir felet, tills nord- och sydpolernas punkter blir linjer. Och på vägen mot de oändliga felen får vi ett Grönland större än Sydamerika, ett Skandinavien större än Australien, ett Sibirien som särskilt i norr svällt rejält jämfört med verkligheten, och så vidare. 

Men den som gjorde bilden ovan slarvade med geografin. För linjen som anges vara 6 400 km är inte det.

De 6 400 km motsvarar den kortaste vägen mellan Rysslands västligaste (utan att räkna Kaliningrad) och ostligaste punkt. Men då går man i en så kallad storcirkel som sällan beträder rysk mark. Redan här framgår det att den linje som ritades upp ovan är betydligt längre än så.

Man hittar lätt uppgiften att Ryssland mäter 9 000 km på bredden. Då räknar man med Kaliningrad, och mäter betydligt exaktare än mina tillyxade punkter ovan. Men redan där blir det avgjort mer än såväl 6 400 som rentav 7 200 km.

Ett rätt av två möjliga: Linjen som går tvärs över Afrika är verkligen 7 200 km.


2021-12-03

Bocköl

Är bocköl bekant? Det är en sorts lager som ofta är söt, ofta mörk (om än inte lika ofta som jag fått för mig), och alltid hyfsat stark. Eventuell okunskap åtgärdas särskilt väl så här års, då bocköl ofta dricks som julöl.

Varför kallas det bocköl? Sorten stammar från staden Einbeck. Einbeck låter bra likt ein Bock, särskilt i Bayern, där man försökte kopiera stilen. Så blev ölet från Einbeck Ambock, bocköl.

När jag läser om detta trevliga lilla ord får jag ett vagt intryck av att etymologin framställs som ett misstag, att folk skulle hört fel. Det tror jag inte på. Medvetna ordlekar, särskilt i kommersiella sammanhang, är ingenting nytt.

Och jag tror inte alls på den här förklaringen:

En annan förklaring till ölnamnet är att det har att göra med stjärntecknet Stenbocken då ölet vanligtvis bryggs under vintermånaderna.

- Systembolaget: Om ljus bocköl


Källor:

  • Online Etymology Dictionary: bock (n.)
  • Adolf Noreen, Folketymologier, s 6
  • Wikipedia (eng.): Bock


2021-12-02

Sjukdruvor

- Bara det inte är vindruvor, för alla sjuka får vindruvor … Jaha.

- Gustav Sjögren (Bert-Åke Varg) får vindruvor på Sophiahemmet; Rederiet, säsong 6, avsnitt 12 (1995)

Se här en fråga jag aldrig skulle kommit på av mig själv att ställa: Är vindruvor en särskilt vanlig present till patienter?

Att jag inte skulle kommit på att ställa den beror på att jag aldrig hört talas om den "på fältet". Jag tror heller inte att det beror på för lite egna erfarenheter (det är först på sistone jag passerat genomsnittet i sjukhusvistelser). Kanske om jag jobbat inom vården..?

Kanske seden har en geografisk koppling: Om det är ännu en import, eller exempelvis sjuka stockholmare får druvor av tradition? Eller kronologisk: Är det något som förekommit men som inte längre gör det? Eller social: Är det vanligare bland fint, ofint eller vanligt folk?


2021-12-01

Varför det brinner i jul

December är den brandtätaste månaden – om det nu är 40 % fler bränder än i genomsnitt (Trygg-Hansa) eller 20 % (MSB). Vad beror det på? Levande ljus såklart, tänker man. Men det är fel.

– Att brandrisken ökar i juletid känner de flesta till, men få vet att spisen orsakar betydligt fler bränder än levande ljus. Även el-relaterade bränder, exempelvis i samband med laddning, blir en allt vanligare brandorsak.

- Brandingenjör Lars Brodin citerad i Så minskar du risken för bränder i jul, Brandskyddsföreningen, 28 november 2019

Visst står adventsstakar och julmysljus för nog så många julbränder: En fjärdedel. Eller så här: En tredjedel av bostadsbränderna som förorsakas av levande ljus inträffar i december. Så nog står ljusen för en stor del av den statistik-puckeln. Men bränder på och vid spisar – köksfläktar är särskilt luriga – är fortfarande flest.

För övrigt utnämndes den 1 december 1999 till brandvarnardagen, dagen då man kollar att brandvarnaren fungerar. Det är ca oändligt gånger viktigare än kanelbullens dag, och allt vad de heter.


2021-11-30

Ett kok stryk m.fl.

Ett kok stryk. Se där ett begrepp som är i levande bruk! Liksom att få sina fiskar varma, där straffet visserligen lutar åt det mentala snarare än det fysiska.

Då är det sämre ställt med andra uttryck som jämför misshandel med mat. Nävmacka för en snyting lär förekomma. Men det var nog länge sedan någon serverade rammelbuljong. För att inte tala om munfisk (också snyting), prygelsoppa, ryggkonfekt eller påkolja.

It ain’t going to be any half-way beating, but a real, two-legged, two-fisted, he-man beating.

Det kommer inte att bli någon halvdan rammelbuljong, utan ett riktigt ordentligt karlaktigt kok stryk, så mycket ett par duktiga knytnävar kan åstadkomma.

- Jack London, The red one (1918), i översättning av Ernst Lundquist

En sådan liknelse av äldre slag är örfil; det går inte tillbaka till någon filmjölk utan hette tidigare "örfigen", efter lågtyska orvige = örfikon. Den tyska synonymen dachtel, egentligen "dadel", blev dock kvar på kontinenten.

Vissa företeelser – de flesta behöver bara helt kort betänketid för att sätta de flesta av dem – har påfallande många fler synonymer än andra. Ett av dem är just fysisk misshandel. Redan ordet smörj, som visserligen låter något gammeldags och torde vara på väg ut, om det inte redan är det, började som en skämtsam omskrivning för stryk ("smörja någon med påkolja"). Som i sin tur skulle kunna vara en mer eller mindre skämtsam omskrivning … Och så håller det på.


2021-11-29

Lördagsfråga 684: Ur kvackarnas CV

  1. Steve Jobs (1955–2011). Fick cancer i bukspottkörteln. Sådan brukar vara allvarlig. Steve hade tur och fick en sällsynt variant som är mindre aggressiv och mer behandlingsbar. Emellertid kastade han bort den turen eftersom han valde alternativa behandlingar som vegansk kost, akupunktur, icke erkända örtmediciner och rentav ett medium.
  2. Andy Kaufman (1949–1984), amerikansk komiker som bland annat syntes i tidiga avsnitt av Saturday Night Live; här i sin sista roll i filmen My breakfast with Blassie (1983). Fick lungcancer. Valde att "behandla" den med alternativa behandlingar som frukt- och grönsaksdiet, vilket givetvis hade noll effekt. (Ironiskt nog finns det en Kaufmann diet som bland mycket annat sägs vara effektiv mot cancer; den har ingen koppling till Andy.) Den sista utvägen var att bege sig till Filippinerna och de "psykiska kirurger" som då hade sin guldålder (RationalWiki: Psychic surgery). En av dem låtsades ta ut Andys tumör med bara händerna och friskförklarade honom. Kort efteråt dog han.
  3. Coretta Scott King (1927–2006), änka efter Martin Luther King Jr. Fick en stroke som delvis förlamade henne, och en allvarlig äggstockscancer på det. Den sista utvägen var att bege sig till en "holistisk klinik" i Rosarito Beach, Mexiko. "Läkarna" där hävdade att de inte hunnit börja med någon av deras "behandlinga" innan hon dog. Om det nu stämmer … Efter hennes död tvingade man den att stänga på grund av en lång rad saknade tillstånd, med mera.
  4. Steve McQueen (1930–1980), här i början på den välkända biljakten i Bullitt (1968). Fick en ovanlig cancerform med dålig prognos. Den sista utvägen var att bege sig till Rosarito Beach. Där fick han alternativa behandlingar som kaffelavemang, injektioner med levande celler från kor och får, och det ökända kvackarmedlet laetrile (läs mer på RationalWiki), ibland oriktigt kallad vitamin B17. Blev friskförklarad, återvände till USA, blev ännu sämre, återvände trots läkarnas varningar till Mexiko för en operation och dog.

Folk som dött i händerna på kvacksalvare, alltså. Även om några av dem, som McQueen och i synnerhet King, nog ändå inte hade långt kvar, så hade god palliativ vård varit att föredra framför ett plågsamt slut som bara gödde kvackarna.

Den satte pazuzu.


2021-11-28

Oelektriska ljusbågar


 - Lagerbiträdet Oscar Andersson med sin första elektriska adventsljusstake från 1934

Inte för att bågformade ljusstakar var något nytt. Långt innan Andersson började trixa med sina prototyper fanns så kallade ljusbågar. Det rörde sig varken om de långa gnistorna eller himlafenomenet utan bågformade ljusstakar, som sagt. De kunde förekomma i olika sammanhang men var nog vanligast i kyrkor.

- Ovanligt pampig ljusbåge i Järna kyrka, Melleruds pastorat, skänkt (och tillverkad, antar jag) av smeden Jonas Nilsson från Gunnesbyn 1851

- Odaterad bild från kyrkan på Lövstabruk, från Karin Monié: Julfirandet i Lövstabruk förr i tiden, Leufsta & Cahmanorgelns vänner – rekommenderas!

Man kan förstå vilken ljusfest julottan var, i det svarta, iskalla decembermörkret. Kan du räkna ljusen på bilden?

Ljusbågar finns rentav omnämnda i en välkänd sång:

Jul, jul, strålande jul
Glans över vita skogar
Himmelens kronor med gnistrande ljus
Glimmande bågar i alla Guds hus

- Edvard Evers: Jul, jul, strålande jul (osäkert datum – Wikipedia anger att musiken komponerades 1921, liksom att Evers dog 1919)

Om någon kyrka kommit på att elektrifiera en ljusbåge före 1934 så hade de förekommit de världsliga ljusstakarna. Kanske de kunnat ta ut patent, eller åtminstone mönsterskydd, och blivit ännu rikare.