2021-10-18

Lördagsfråga 678: Hundar

  1. Toto: Toto (1978).
  2. Barry Manilow: Barry (1980).
  3. Död president: Washington på endollar-sedeln. Varför dollars kallas bucks är inte fullkomligt utrett men det kan gå tillbaka till när hjortskinn, buckskins, var vara och mynt.
  4. Dam, eller checkers som det heter på amerikanska.

Två fiktiva hundar – Toto i Trollkarlen från Oz och Buck i Skriet från vildmarken – och två riktiga – Sankt Bernhardshunden nr 1 Barry och Richard Nixons presenthund Checkers (som togs upp i ett berömt försvarstal 1952) – ger svaret. Det satte bosjo. Med ett mycket fint försök från Henrik N.


2021-10-10

Hur svår är svår covid?

Vårdpersonal uppmärksammade på att folk i och utanför vården ser mycket olika på covidens olika grader. "Bara en influensa" är ett omdöme som bland de senare förekommit om lätt covid, eller rentav covid i allmänhet. Sådant underskattande göder ointresse, slarv med förhållningsregler och antivax.

Svårighetsgraden kan även missbedömas åt det andra hållet. Till exempel visar denna bild inte en patient som har svår covid, vad som än skrivits (med reservation för vad som kan ha inträffat tidigare):

Hur vet man att patienten vid detta tillfälle inte har svår covid, enligt den medicinska graderingen? Om man har svår covid har man inte en enkel syrgasmask som på bilden.


2021-10-08

Före Coca-Cola

Först fanns Vin Mariani. Angelo Mariani från Korsika blandade på 1860-talet rödvin från Bordeaux med kokainhaltigt kokabladsextrakt från Peru. Med braskande reklam och finfina referenser sålde kokavinet utmärkt.

- Le Figaro, 21 oktober 1893

Den översta bilden kommer från favoriten Robida, se bloggposten Steampunk 1890. Men slagkraften hos de franska annonserna ovan var inte i närheten av alster som detta:

Vin Mariani – The Elixir of Life, which combate human debility, the one real cause of every ill – a veritable scientific fountain of youth, which, in giving vigor, health and energy, would create an entirely new and superior race.

- Självsäker Émile Zola annonseras i The Evening Star, 23 april 1898

Eller detta! Om det finns fler påvar som figurerat i sådana sammanhang så har jag inte sett det.

Gold medal presented by His Holiness Pope Leo XIII. to Monsieur Angelo Mariani, in recognition of benefits received from Vin Mariani, the World Famous Tonic.

- Annons i The Times (Washington), 17 april 1900

"Tonic" är idag lika med grape tonic, åtminstone på svenska. Men ordet har haft en mycket vidare betydelse. Det kommer ytterst från grekiska τονικός tonikós, något som kan spänna något. Använt om dryck skulle en tonic spänna människokroppen; göra den fastare, starkare och friskare.

I Atlanta, Georgia satt vid samma tid apotekaren John S. Pemberton. Han hade blivit sårad i inbördeskriget, fått morfin mot smärtorna, och blivit beroende. Kunde inte han som apotekare blanda ihop något lätthanterligt och varför inte välsmakande som höll abstinensen i schack?

Hans första experiment ska ha haft det tidstypiska namnet Dr Tuggle's Compund Syrup of Globe Flower med så kallad bollbuske som aktiv substans. Den har lämnat få avtryck bland beläggen. Här är ett:

- Annons från Georgia Enquirer, 18 mars 1866

Efter hittepådoktorn Tuggles gjorde han en annan blandning, där franskt rödvin blandades med kokabladsextrakt. Jag vet inte hur spiksäkra man är på att han "inspirerades" av Vin Mariani, men han kände definitivt till det franska kokavinet. Hur som helst rörde han ihop en mixtur han kallade French Wine Coca. Den marknadsfördes med hela det patentmedicinska registret, där det kanske varit enklare att skriva ut vilka sjukor som undermedlet inte bättar och botar:

Health for the Sick! Men and women are often worn down in mind and body by the labors and cares of life. Their nerves give way under severe pressure, and the whole system is involved as a consequence.

- Orange County Observer, 8 augusti 1885

Snart sattes de undergörande kokabladen i högsätet:

- The Grenada Sentinel, 17 april 1886

Samma år satte lagstiftningen käppar i Pembertons vin- och kokahjul: Ett alkoholförbud bröt ut i Atlanta. Så då fick han röra ihop en French Wine Coca utan Wine, men med kolsyrat vatten och en lämplig kryddmix. Utöver kokabladen (som inte gav så mycket kokain som många fått för sig) fanns där koffein från kolanötter. Reklammannen Frank Mason Robinson föreslog "Coca-Cola" som namn på den nya drycken; man var väldigt förtjusta i diverse språklekar i tidens produktnamn, som alliterationer, rim och kreativa stavningar. Och så fick det, som bekant, bli.

Ask your neighbor what cured is sick headache, and he will tell you Coca Cola, for it has cured over fifty cases, and never failed in a single instance [hur man nu vet det]. This wonderful Nerve Tonic we draw from our Soda Fount, sparkling ice cold.

- The Memphis Appeal, 3 juni 1887

Pembertons rättigheter och recept hamnade så småningom i andra händer. Men nog märker man att det är någon med lång erfarenhet av mirakelmedel som står bakom, även om annonsen ovan måste sägas vara ett under av nedtonade löften jämfört med vad som förekom i branschen. Jag har inte sett annonser där Coca-Cola försetts med jättemånga indikationer (sjukor det sägs fungera mot) utan bara att det ska vara bra för hjärnan i allmänhet, mot huvudvärk i synnerhet.


2021-10-07

Konspirationsteorier om Lars Vilks död

- Där det hände. Notera luckan i mittvajern där bilen med Vilks och poliserna gick igenom.

En gammal regel: När något händer måste anledningen vara proportionell till betydelsen. Så när en känd person dör måste anledningen vara proportionell till personens viktighet. Den tanken, om än outtalad, driver mången konspirationsteori kring kändisars dödsfall; exempel är överflödiga.

Först ska det sägas att Polisen i skrivande stund utreder händelsen dels som en olycka, dels som ett mord ("om bilolyckan kan ha orsakats av någon annan"). Man behöver inte vara paranoid för att misstänka sådant. Men det underlättar.

När Lars Vilks och två poliser omkom i en bilolycka kunde man omedelbart inse att konspirationsteorierna skulle börja flöda. Han hade ju ett bokstavligt pris på sitt huvud, och i åtminstone några personers världsbild var han någon som varje rättrogen muslim inte bara kunde utan skulle vara ute efter. De personerna är inte särskilt många, men de är högljudda, och tillsammans med anhängare, bottar och troll har de en vana att skaffa sig utrymme i sociala medier, vilket åtminstone ibland spiller över till traditionella medier och åtminstone delar av det allmänna medvetandet.

En annan drivkraft bakom mången konspirationsteori är en stark misstänksamhet, inte sällan i kombination med ett skärpt intellekt – många civilingenjörer som snöat in på Estonia (för att ta ett alltför vanligt exempel) är sannerligen inga dumbommar, men de har en förmåga att se spöken mitt på ljusa dagen. Vilket de är stolta över; det är vi som inte ser spökena som är naiva, okunniga och trångsynta.

Tekniska detaljer om olyckan lär ältas länge framöver: hur mycket ska ett vajerräcke tåla, hur hög hastighet höll bilen, var en punktering/däcksexplosion inblandad. Vad vajerräcket beträffar var det gjort för att tåla vanliga personbilar i någorlunda vanliga hastigheter, men bilen poliserna och Vilks satt i var ett betydligt tyngre skyddsfordon. Dessutom kan de ha hållit hög hastighet, vilket är en vanlig taktik i skyddssammanhang: Genom att först köra snabbt och sedan sakta in kan man se om man har förföljare bakom sig. I skrivande stund är det oklart om en däcksexplosion orsakade det hela – oavsett hur det ligger till är det sådant som ger energi åt konspirationsteoretikerna, för däck punkteras ju inte bara sådär … Åtminstone i deras värld.

Hur har det då gått med konspirationsteorierna hittills?

Sådär. Utöver den trogna publiken på Flashback, Telegram etc så verkar de flesta köpa olycksförklaringen. Men naturligtvis försöker man att sälja in andra idéer. Om den "tekniska bevisningen" inte räcker till finns det andra grepp. Man har till exempel tagit upp de glädjeyttringar som förvisso förekommit i vissa muslimska kretsar över att hädaren är död, och blåst upp dem efter förmåga. (Sedan är det en annan sak att händelsen blivit omskriven även i länder där svenska konstnärers frånfällen annars sällan tas upp, som Turkiet, Indonesien och Iran. Man kan förstå att nyheten där får mer reaktioner av gillanden än medlidande, oavsett om de flesta är glada, ledsna eller oberörda – men det är inte som att man dansar på gatorna precis.) Så söker man att väcka antipatier mot muslimer i allmänhet, på känt manér, och även misstankar om att det nog var någon i det lägret som låg bakom det hela. Hittills verkar det som sagt ha gått sådär – men så är ju händelsen också helt färsk. Få se hur mycket intresse den genererar om ett år eller tre.


2021-10-06

Sir Walter röker

I engelsk kultur ges två äventyare äran för att ha infört potatisen och tobaken till England: Sir Francis Drake och Sir Walter Raleigh. Ingendera stämmer.

Den senares påstådda introduktion illustreras med en anekdot: Sir Walter sitter i soffan med sin pipa och har det gott. En tjänare som inte känner till det nya bruket att röka tobak får se det hela. Han blir förskräckt när han ser rök sippra ut ur Walters mun och näsa – herrn har fattat eld! Han rusar fram med ett kärl med vatten och stjälper det över soffrökaren …

Jag har inte forskat närmare i historien men förutsätter att den är hittepå. Men vad som fascinerar mig mest är att det är den enda anekdoten jag sett i sitt slag, som visar hur knasigt det kunde bli när man började röka tobak i den gamla världen. I jämförelse med liknande påhittade anekdoter om hur potatisen togs emot av fåkunniga – ska man äta rotknölarna eller blasten? eller bären? hur tillagar man den? etc – är det ingenting. Det känns helt fel. Att introducera ännu en rotfrukt måste ju, anekdoterna till trots, ha varit mycket mindre dramatiskt än rökning, som var någonting helt nytt – det hände visserligen att man rökte en annan ört i Europas utkant men jag förmodar att de allra flesta var obekanta med denna. Hur kommer det sig att det inte finns mängder med tokroliga episoder, påhittade eller sanna, à la Sir Walters överraskningsdusch?

Uppdaterat: Jag hörde historien om Raleigh men lyckades blanda ihop honom och Drake när jag först skrev ovanstående. Vilket inte hindrar att den även förekommer om Drake, men det är inget jag vill påverka.


2021-10-05

När Facebook gick ner

- Exempel på flitigt delat tweet (Twitter gick ju aldrig ner): Fejan är borta, illustrerat med en skärmdump med tvivelaktigt värde

Gårdagen bjöd på två händelser som gav luft åt konspirationsteorier. Här är den ena.

Social media quickly burst into flames, reporting what our engineers rapidly confirmed too. Facebook and its affiliated services WhatsApp and Instagram were, in fact, all down. Their DNS names stopped resolving, and their infrastructure IPs were unreachable. It was as if someone had "pulled the cables" from their data centers all at once and disconnected them from the Internet. 

How's that even possible?

- Tom Strickx och Celso Martinho: Understanding How Facebook Disappeared from the Internet, Cloudflare, 4 oktober 2021

Hur det gick till när Facebook under några timmar lyckades sjabbla bort alla sina sajter – Facebook, Instagram och Whatsapp, med flera – och därtill lyckas låsa sig ute från sina byggnader är inte helt enkelt att förklara på ett otekniskt sätt. Folket på Cloudflare, som sysslar med att leverera internet och hålla det säkert, gör här ett bra försök. Det är obligatorisk läsning för den som är sugen på att bygga konspirationsteorier om att det hände med flit, var man än lägger skulden.
Today's events are a gentle reminder that the Internet is a very complex and interdependent system of millions of systems and protocols working together. That trust, standardization, and cooperation between entities are at the center of making it work for almost five billion active users worldwide.

- Strickx & Martinho

Det finns en princip, kallad Hanlons lag, jag vet inte om den kallas något särskilt men det gör den säkert, som säger att om man i en förklaringsmodell behöver välja mellan ondska och inkompetens, eller lite mjukare slarv, är det senare det säkrare kortet.

Ett tillägg: Reaktionerna på ett kvarts dygn utan de största sociala medierna varierade kraftigt. Många tyckte det var trevligt, andra led oavbrutet. Många märkte ingenting eftersom de inte är ute på fejan stup i kvarten. Men störst effekt, på en helt annan nivå, hade stoppet det för de som infogat Facebook, eller någon av deras många delar, i sina verksamheter. Det var folk och företag som inte har epost utan kommunicerar via Messenger eller WhatsApp. Det var restauranger, webbshopar o dyl som främst eller enbart tar emot beställningar via Facebook. I USA kan man swisha via Facebook – eller, just då kunde man det inte. I Sydafrika larmas ambulanser ut via WhatsApp. Och så håller det på. Hur många som förlitade sig på Facebooks tekniska infrastruktur visste att de var några oöverlagda tangenttryck från att få sin verksamhet strypt?


2021-10-04

Lördagsfråga 677: Britt

  1. Britt Ekland och Peter Sellers (som ju också var britt) när de var ett äkta par.
  2. "Var bor du lilla råtta/i en hatt …" – Kan alla den? Hur många vet att det var Britt G. Hallqvist, författare, psalmskribent och kanske framför allt översättare, som skrev den?
  3. Spara och Slösa, den klassiska sparbanksreklamen i Lyckoslanten, skapad av Birgitta Lilliehöök. Som man kan förvänta sig var det negativa exemplet Slösa i fokus, och fick långt mer uppmärksamhet än den duktiga stentråkiga Spara. Om det varit en "vanlig" serie kan man tänka sig hur Slösa gradvis tagit över, och Spara efterhand smultit ihop till en allt mer sällan förekommande bifigur.
  4. John Bull, brittisk symbol. Här i klassisk "I want you"-reklam från första världskriget.

Brittor och britter minner om den brittsommar som kanske, kanske inte pågår just nu. Sommarens sista eftervärme har inte med Storbritannien att göra utan kommer från den Britt som är den heliga Birgitta, vars dag ju inträffar den 7 oktober. Den satte flera, med Tricky först.


2021-10-03

Den skinnsjuke greven

Det var i byn [by = stad] Köpenhamn. Fastän man blott var i början af juni hade hösten [høsten = skörden] redan börjat ute på landet, ty heden [heden = hettan] var mycket stor.

- Beyron Carlsson: Den skinnsjuke greven (1902)

Strax före sekelskiftet 1900 gav den danske författaren Herman Bang ut Det hvide Hus och Det graa Hus (notera att danskan vid den tiden inledde substantiv med versaler, så som man fortfarande gör i tyskan). De gavs 1902 ut i en volym i svensk översättning. Eller vad det nu var.

Dock förtages det goda intrycket till god del på grund af översättarens bristande kännedom om danska språket.

- Kortrecension i Korrespondenten, 28 november 1902

För den unge (22 år) David Sprengel var tydligen så oerfaren i det danska språket att han gick i en rad av de fällor som kallas falska vänner: Ord som är så lika svenska att man lätt kan tro att de är desamma. I gengäld hade han tillräckligt mycket självsäkerhet för att översätta en hel bok. Det var dess översättning som inspirerade Carlsson på DN att komponera Den skinnsjuke greven, "Öfversättning från danskan efter i dagarna givet exempel". Sidan med texten har ett litet lexikon, för den som likt Sprengel inte kan tillräckligt med danska för att se vad som är vad.

Jag har inte hittat texter ur Två hus att ge exempel ur. Däremot ett finfint exempel ur en senare bok, där han efter en vistelse i Danmark berättar om vad han sett och hört. Som här, om husbyggande:

Han upplyser sålunda att "enligt Frederiksbergs och Köpenhamns byggnadslagar respektive hälften och tredjedelen af grunden måste lämnas obebyggd", hvilket blir begripligt först om man genomskådar att det danska g r u n d (= tomt) på hr Sprengels svenska naturligtvis också heter "grund", hvaraf i sin ordning följer att "tomtägare" på samma vackra språk blir "en grunds ägare". Till fullständigheten hör att det författaren kallar "byggnadslag" i vårt land heter "byggnadsstadga" och att han genomgående använder det danska ordet "prioritet" i stället för det svenska "inteckning".

- DN 6 december 1904

Men fler än hr Sprengel fastnade i danskans fällor. Det var särskilt fallet när en större andel tidningsmaterial kom från det språket.

Vid Kulmangel ha många verk tvingats att inställa sin verksamhet …

Helsingborgs Dagblad 9 maj 1889

Orten Kulmangel dyker upp då och då i materialet, på grund av inställd produktion eller ångfartyg som sökt nödhamn – men inga andra orsaker. Börja inte leta utmed kuststräckor efter Kulmangel, för ordet är danska kulmangel = kolbrist.

- GHT 10 januari 1894

I en artikel om franska socialister utökas deras led med den dittills okände Marx Svigerson. Vem är det? Det är Paul Lafargue, som händelsevis var Karl Marx svärson, svigerson på danska. Eller Svigerson som det skrevs på den tiden, vilket gjorde det ännu lättare att falla i fällan.

Det kanske roligaste exemplet har jag inget klipp med. I de danska tv-tablåerna som Expressen länge körde med kunde man på 1960-talet läsa om ett program som hette Kryddsill:

20.20 Kryddsill. Fyra journalister ställer närgångna spörsmål till en politiker.

- Expressen 25 september 1963

Programmet hette Krydsild = korseld. Nog verkar det som om Sprengels anda levde kvar länge och väl.