2021-06-24

Korrektur!

I maj nämnde jag den bunt med A4 som skulle bli en bok (Korrektur ...). Det var visserligen inget korrektur. Men det är det här. En PDF på 376 sidor, layoutad med rätt typsnitt, faktarutor, illustrationer och allt. Liksom, utan minsta tvivel, ett antal saker att ställa till rätta. Obs, små saker -- man vill helst inte dona med kapitelindelningar och bildplaceringar vid det här lagt, om man inte måste såklart.

Så nu går jag igenom härligheten, hittar de flesta sakerna att åtgärda och rapporterar in dem till förlaget. Som åtgärdar och skickar till tryckeriet. På bokdiskarna den 20 september, planerat.




2021-06-23

Puck som glass och glass som puck

Jag går, jag går. O se hur snabbt jag ilar

Så snabba äro ej tartarens pilar.

- Puck i Shakespeares En midsommarnattsdröm (övers Hagberg)

En del historia är väl belagd. Annan är det inte. Och det behöver inte ha mycket med ålder att göra; man kan hitta synnerligen välbelagda ting på medeltiden, samtidigt som man famlar i mörkret om ting som inträffade nyss, kanske rentav i ens livstid.

Det gäller t ex glass. Glasslanseringar har först de senaste decennierna gjort avtryck i olika media. Går man lite längre tillbaka kan det vara väldigt tyst och svårgrävt.

Att GB lanserat många puck-glassar har kanske även gått relativt stora glassätare förbi. De första puckarna var med från starten 1935: Chokladpuck och Puckstång. Sen dess har det blivit punsch-, nöt-, guld- osv. Liksom lakritspuck 1982.

Lakritspucken var den första puck-glassen som såg ut som en hockeypuck. Men den Puck som avsågs från början var det busiga oknyttet, mest känd som Shakespeares relativt gladlynta odygdspåse. Samma ord ligger bakom puke (uttalas pu-ke), som bland annat fått tjäna som omskrivning av fan själv. Så kan det gå.

När Puckstången lanserades 1935 var den kanske den första pinnglassen på den stora marknaden, som man kunde köpa i varje stad och köping. Men den första svenska pinnglassen såldes på Stockholmsutställningen 1930. Not: Jag har inte hittat några primärkällor om detta. Invigningstal o dyl finns filmade och allt, jo tack, men att få se och höra vanliga besökare som tog sig för av utbudet är sällsyntare.

1930 som sagt. Men om någon nappade på annonsen i SvD 1928 får man tidigarelägga premiären en smula. Om belägg går att skaka fram, som sagt.




2021-06-22

Färskpotatis

- Annons i GP 13 juni 1893

Idag må annonsen ovan se hur traditionell och o-märkvärdig ut som helst. Men när den publicerades var den modern. Då var färskpotatis ett färskt påfund, först lanserat i nordvästra Skåne: Potatis som inte fick ligga till sig och bli matig och rejäl, utan som togs upp, i befintligt skick, redan före midsommar. Vilket inte sågs med idel blida ögon; var inte det att förstöra maten, genom att inte låta den växa färdigt?

Men folk fick smak för färskpotatis. Och sedan dess har den varit en given sommarrätt -- äldre än flera andra.



2021-06-21

Lördagsfråga 663: Bröderna Dal

  1. Gomspene, eller drøvel som det heter på norsk.
  2. Älven Overfloden, strax utanför Oslo. Enl. uppgift; jag vet inte vilken plats vi faktiskt ser.
  3. Nu blir det småklurigt. Bröderna Dal hade nämligen en onkel, Thor Heyer Dal. Han hade ju varit ute och seglat med bl a sin Tigris; ti-gris, "tio-gris" som det blir på norsk. Därför kallade bröderna sin kanot för Elvegris, som betyder såväl "elva-gris" som "älv-gris". Det tog mig ca 40 år att inse den vitsen.
  4. Mandalaband: The Eye of Wendor. Någon minut in kommer det stycke som användes för att avsluta varje avsnitt.

Varje avsnitt av vad? Brödrene Dal og professor Drøvels hemmelighed (1978) så klart. Den satte Tomas först av flera.

2021-06-20

"Pyramiderna" på Teneriffa

Egyptens pyramider känner ju alla till, i synnerhet de stora i Giza. I Mexiko finns det ofantliga pyramider, där den allra största — Cholulapyramiden — rentav har större volym än Cheops. Men hur många känner till "pyramiderna" på Teneriffa?


Man hittar de prydliga stenhögarna utanför staden Güímar. De är traktens turistattraktion, och har därför förbättrats med såväl en fin trädgård som ett museum.


På museet beskrivs pyramidernas roll i Egypten och Mexiko.


Modeller av Thor Heyerdahls båtar finns utställda. Som här Ra I & II, med vilka han visade att de gamla egyptiernas vassbåtar dög för transatlantisk trafik. Man gör också en stor sak av Påskön, och har rentav satt upp en maoi-staty utanför. Jag vet inte riktigt varför, men antar att det har med Heyerdahls livliga fantasier att göra.

Man gör också en stor sak av fynd från guancherna som gjorts i närheten, från ca 700–1000 e.Kr. Man vet inte när det folket bosatte sig på Teneriffa men det kan mycket väl ha skett e.Kr.


En oförberedd besökare kan knappast få någon annan uppfattning än att Teneriffas "pyramider" är uråldriga. Kanske får man för sig att de ingår i en sammanhängande kultur av pyramidbyggare, från gamla till nya världen (sådana idéer var Heyerdahls livsluft och anledningen till hans engagemang i Güímar). Det är meningen.

Man gör en mycket mindre affär av faktiska fynd som gjorts i lagren under "pyramiderna": Keramik från 1800-talet. Teneriffas "pyramider" är odlingsrösen från modern tid.

Som sådana är de naturligtvis varken mer eller mindre intressanta än vilka motsvarigheter var på jorden som helst. Fast ett museum som skildrade den agrara revolutionen på Teneriffa skulle nog locka färre besökare från playor och golfbanor än förvillande sagor.

Men blommorna är fina.

2021-06-18

SAOL:s begåvningsreserv

- SAOL: begåvningsreserv

Denna enda betydelse SAOL uppger är den ursprungliga. Det är inte den som används idag. Sedan länge används "begåvningsreserv" ironiskt jämfört med ursprunget: Om folk som är klent begåvade. Så har det använts, så länge och mycket, att den ironiska betydelsen blivit den ordinarie. Här är SAOL avgjort ur fas med dagens språkbruk.

2021-06-17

Drottningekar

I Sverige finns ett antal kungsekar. De allra flesta förknippas, givetvis, med sägenfavoriten Karl XII, på ett eller annat sätt; har han inte planterat dem så har han vilat i dess skugga, eller i vanvördigare versioner rentav lättat sig mot stammen. Ingen sådan sägen finns belagd. (Och det är påtagligt hur mycket sämre hela svenska kungahuset i övrigt är representerat.)

I England finns ett antal kungsekar. Men mer anmärkningsvärt, åtminstone ur ett svenskt perspektiv, är drottningekarna. Och drottningen är Elizabeth.

En hel del av träden sägs hon ha planterat. Men även här finns variationer, när man inte fått ihop allt för ålderdomliga träd med Bettans regering. Kanske hon stod på jaktpass vid trädet, eller lekte i det som barn, eller tappade smycken vid det, eller ... Och liksom i fallet med Kalles många träd saknas alltid belägg. De kungliga ekarna är en populär och enkel metod för att med sägnens hjälp få en lokal relation till berömdheter.

En engelsk drottningek som förknippats med en annan drottning Elizabeth stod i Northamptonshire. Under den sägs Elizabeth Woodward 1464 ha träffat sin blivande make, den blivande Edward IV. Eken stod länge och väl men skadades svårt av en brand på 1990-talet. När den sista grenen gett upp tog man reda på hur gammal eken egentligen var. Den visade sig ha planterats ca 1650.



2021-06-16

Sill som modern högtidsmat

- Pedagogisk illustration från @hogtider_vanor

En tradition behöver inte vara gammal för att kännas hur etablerad och genuin som helst. Ett fint exempel är sill som högtidsmat. Det hade ingen kunnat gissa för hundra år sedan!

Salt sill och potatis hade varit den vardagligaste, enklaste tråkmaten som tänkas kan. Den hade förvisso gjort ett fantastiskt jobb med att hålla liv i 1800-talets ökande befolkning. Men med tjo och tjim förknippades den inte. Jag kommer inte på någon god modern jämförelse - redan snabbmakaroner känns lite för märkvärdigt.

Inte för att sill bara åts av fattigt folk. Sill åt alla, året runt (även om den på smörgåsborden var inlagd). När den i mellankrigstiden började utkristalliseras som särskild julrätt var det snarare ett tecken på att den börjat gå tillbaka som vardagsrätt. Att ta fram den på julbordet följde den traditionalism som präglar högtider. Först i mitten av 1900-talet började man att förknippa midsommarhelgen med sill.

- 1925 hade åtminstone stockholmarna tre givna midsommarrätter. Sill var inte en av dem. (SvD)

Mattias Axelsson: Hur länge har vi ätit sill och potatis på midsommar? Svenska högtider 20 juni 2007