Bokmässan faktoid-citerar Churchill

Värt att kämpa för

Det sägs att Winston Churchill under andra världskriget ombads att skära i kulturbudgeten för att stärka försvaret. Premiärministerns svar: Vad slåss vi i så fall för?

Mycket talar för att den välspridda anekdoten är en faktoid, men kanske har den återgivits så många gånger eftersom den så effektivt visar hur absurt det är att ställa kulturen mot andra samhälleliga behov. 

- Mässansvarig Frida Edman och programchefen Oskar Enström i ledaren i programmet för Bokmässan 2023 [PDF]

Så där ska det se ut. Bra citat ska användas, men utan att bära falsk vittnesbörd mot sin nästa. För yttrandet är verkligen inget som Churchill skrivit eller sagt. Men det är något som många vill att han ska ha sagt, och det passar in på den bild många har av honom som klok och fyndig.

När företrädaren för ”The Churchill Project” – den officiella biografin som även hanterar källmaterial – fick frågan (från Snopes, som vet att nyttja goda källor) så svarade han att de i de 15 miljoner ord från tal, essäer, brev, artiklar, böcker m.m. som de har tillgång till så finns det inte i någon form som går att känna igen. Bevisbördan ligger därmed på den som menar att det finns där, i någon form som går att känna igen.

Däremot har Churchill varit inne på ämnet, såväl under andra världskriget som vid andra tillfället. Mr Langworth väljer att återge följande stycke, väl värt att läsas i sin helhet. Det har inte den snärtiga kvalité vi vill ha hos citat, för att inte tala om memer. Men det är inte sämre för det. Man påminns om att nobelpriset i litteratur 1953 inte gavs som en sorts förtäckt krigspris (även om sådant naturligtvis kan ha spelat in), utan att han verkligen hade hand med ord.

The Prime Minister [Neville Chamberlain], who spoke with so much feeling and thought on this subject, has reminded us of the old saying that it is by art man gets nearest to the angels and farthest from the animals. Indeed it is a pregnant thought. Here you have a man with a brush and palette. With a dozen blobs of pigment he makes a certain pattern on one or two square yards of canvas, and something is created which carries its shining message of inspiration not only to all who are living with him on the world, but across hundreds of years to generations unborn. It lights the path and links the thought of one generation with another, and in the realm of price holds its own in intrinsic value with an ingot of gold. Evidently we are in the presence of a mystery which strikes down to the deepest foundations of human genius and of human glory. Ill fares the race which fails to salute the arts with the reverence and delight which are their due.

- Ur ett tal Winston Churchill höll inför Royal Academy, 30 april 1938

Hämtat från Richard M. Langworth: The Churchill Project: The Arts: “What are we fighting for”? 3 februari 2017.

Här kan jag även nämna att min egen offentliga närvaro på mässan utgörs av en halvtimme hos Ordalaget, B03:60, med start kl 13. (Innan dess vill jag nämligen se Madelene Pollnow från magsinet Filter i VoF:s monter D02:40 kl 12.)

[ Och ja, jag justerar lite i bloggens kronologi här, med ett postdaterat inlägg. Händer inte ofta. ]

Exit Humanism & Kunskap

Föreningen Humanism och Kunskap (HK) bildades den 11 december 2011 av Börje Peratt, Torbjörn Sassersson och Terry Evans […] Föreningen lades ner 2022 …

Den här hade jag missat. Har ju begränsat med tid & ork för flumputtarna … Fast just HK känner jag mig lite medskyldig till.

En av grundarna var Terry Evans. Han är ett självutnämnt ”medium”‚ det vill säga bondfångare, som fått ohemult med reklam genom tv-program som Det okända och Förnimmelse av mord. Jag är osäker på hans karriär i nuläget, men han har åtminstone gjort sig grova pengar i tramsbranschen, inte minst genom att utbilda andra bondfångare. För en sammanfattning från ”när det begav sig”, se Per Edman och Veronica Gardell: Terry Evans är en bedragare, VoF-bloggen 30 november 2011. Notera tidpunkten …

Vid den här tiden drev han en ”stödgrupp” på Facebook, kallad ”Terry Evans Vänner”. Den gav undertecknad idén att därstädes starta ”Terry Evans Ovänner”. Vilket inte föll i god jord, så att säga. Till exempel tyckte Börje Peratt, en annan HK-grundare, att det var en god idé att skriva till min arbetsgivare och framföra kritik av vad jag ägnade mig åt på fritiden (jag satte upp mailet på min anslagstavla). Så småningom lade Facebook ner TEO; de var redan på den tiden kända för irrationellt beteende och för att kunna påverkas av få men högröstade individer.

Så gick tongångarna när några få men högröstade individer grundade Humanism och Kunskap. Efter ett tag fann den sin form: Dess inledande fas som ett aggressivt anti-VoF övergick till en kulturell sällskapsklubb där new age var en hörnsten bland flera, varken mer eller mindre. Deras digitala verksamhet dominerades av ett fåtal skribenter, men det behöver ju inte säga mycket om verksamheten AFK.

Även utan förening drivs hemsida & Facebookgrupp vidare. Åtminstone tills drivanden tröttnar.

En artikel, två rubriker

- SvD 1 augusti 2023: Frontens larm: Svenskt pansar obrukbart eller Svenskt pansar hyllas: ”Ett av världens bästa”

Samma artikel, två rubriker. Först användes den till vänster. Några timmar senare ändrades till den till höger.

Måhända gjordes bytet efter påstötningar. För den första rubriken är gravt vilseledande. Om man läser artikeln – och vi vet att det är ett stort ”om” – så får man reda på att ”obrukbart” inte syftade på svenskt pansar i allmänhet utan på ett (1!) exemplar av Stridsfordon 90:

Bataljonchefen bekräftar för SvD att ett av brigadens Stridsfordon 90 slagits ut.

– Den tog en direktträff av en rysk stridsvagn och började brinna. Men alla i besättningen överlevde, säger han.

Det var ju tråkigt att den blev utslagen, men bra att alla överlevde. Vilket ju också är ett nog så gott betyg: Att fordon blir utslagna ibland är ofrånkomligt, men besättningen ska skyddas så långt det bara är möjligt. Folk är viktigare än plåt. (Många ryska/sovjetiska vagnar är så gjorda att de i liknande situationer ofta blir dödsfällor.)

Men det är ju något helt annat än att allt svenskt pansar skulle vara obrukbart. Och läser man artikeln, så får man också reda på att den helsvenska konstruktionen lovordas vitt och brett, även ute i förbanden (vilket inte hindrar att nackdelar uppmärksammas, eller att man har stridsvagnen Leopard högst upp på önskelistan). Så den högra rubriken är en mycket bättre sammanfattning av texten.

Den första rubriken var tekniskt sett korrekt – det rapporterades verkligen om ett utslaget pansarfordon. Men intrycket den gav gick rakt emot såväl fakta som artikeln. Sådant görs inte av slarv. Varför görs det då? (Obs: De som skrivit artiklarna sätter inte rubrikerna.) Här är det rutin att skylla på ”klick” … Som om ingen satte uppseväckande rubriker även på 1900-talet? Jag kan lika gärna tänka mig att vanlig journalistiskt tänk ligger bakom, när man sätter rubriker som ger maximal uppmärksamhet. Att luras utan att ljuga, helt enkelt. Och den konsten är äldre än sociala medier … Vilket i detta fallet var extra tråkigt eftersom det är en utmärkt artikel.

Men om Svenskan får minus för vilseledande rubrik, så får de plus för att de ändrade den. Sådan ödmjukhet – att erkänna när man gjort fel och vara beredd att göra rätt – är tyvärr inte så vanligt som man kunde önska.

Beckmans fusk

Noterar att @Aftonbladet krönikör kallar det som händer i Paris och andra städer för ” stökigheter”. Sedan skyller samma krönikör ” stökigheterna” på - polisen. #medievänstern har en underlig syn på omvärlden.

- Lars Beckman twittrande som @beckmansasikter, den 2 juli 2023

I skärmdumpen syns en meny, ”Kopiera” osv. En sådan meny som dyker upp automatiskt när man markerar text i mobilen. Här dök den upp eftersom Beckman markerade en del av texten för att uppmärksamma vad han talade om. Visserligen döljer den en del av texten, men det spelar ju ingen roll, eftersom det inte är den texten inlägget handlar om.

Men om man, för sakens skull, frågar sig vad är det för text menyn blockerar? Tittar man närmare så kan man ana ett och annat ord. Men det säkraste är ju att gå till källan, artikeln på aftonbladet.se. Och vad hittar vi väl där?

Från ilska över polisövervåldet som dödade 17-årige Nahel i tisdags, övergick protesterna i Frankrike omgående i regelrätta kravaller.

- Johanna Frändén: Har politikerna något svar på ilskan som bubblar?, Aftonbladet 2 juli 2023, min markering

”Regelrätta kravaller”? Det var annat än ”stökigheter”, det. Man kan förstå att Beckman inte ville uppmärksamma de orden, eftersom de ju motsäger syftet med hans inlägg.

För några år sedan beskrev jag ett vanligt argumentationsfel:

När man använder argument, belägg och studier som stödjer en viss tes och ignorerar resten. 

- Bloggposten Körsbärsplockning, 13 september 2017

I det här fallet har Beckman inte bara ”ignorerat resten”, utan sett till att dölja det.

Inte för att det är ovanligt att politiker bär falsk vittnesbörd mot sin nästa. Men så här grova fulgrepp hör till undantagen, särskilt som det är så lätt avslöjat.

Amnesty gör bort sig (igen)

I samband med Rysslands invasion av Ukraina lyckades Amnesty göra bort sig (”Ukrainas militära taktik äventyrar civilia”, för att låna deras egen rubrik). Där förlorades mycket anseende. Nu är det dags igen. Man ser åtminstone till att förnya sig – detta klavertramp har inga likheter med det gamla.

- Foto: Oxi.Ap, hämtad från Wikimedia Commons

För två år sedan bröt protester ut i Colombia. De riktades mot president och regering, och likt många sådana protester gällde de lika mycket enstaka politiska beslut som styret i sin helhet.

- Foto: Fernando Vergara

Protesterna slogs tillbaka, med kraft. Folk misshandlades, dödades, försvann.

Nu har två år gått. Norska Amnesty gjorde en kampanj på Twitter för att uppmärksamma händelserna. Gott så …

… Men så valde man att illustrera det hela med syntetiska bilder (detta är en av flera). Med onödiga fel. Som flaggan (för facit, se Oxi.Ap:s foto).

Vad skulle det vara bra för?

Som om det inte fanns äkta material?

Har Amnesty inte hängt med i frågor om tillförlitlighet, fake news och allt vad det är?

När sådana frågor ställts har det officiella svaret blivit att man vill skydda folk:

”As part of its campaign for police reform in the Colombia, Amnesty International decided to use artificial intelligence images as a means of illustrating the grave human rights violations committed during the 2021 National Strike without endangering anyone who was present,” an Amnesty International spokesperson told Motherboard in a statement. “Many people who participated in the National Strike covered their faces because they were afraid of being subjected to repression and stigmatization by state security forces. Those who did show their faces are still at risk and some are being criminalized by the Colombian authorities.”

- Jason Koebler: Amnesty Uses Warped, AI-Generated Images to Portray Police Brutality in Colombia, Vice 1 maj 2023

Vilket naturligtvis hade kunnat lösas på flera sätt. Utan att dra in syntetiska bilder med fåniga fel.

Man kan tycka att Amnesty hade problem så det räckte.

Den arabiska muren

A line in the sand: Konceptet …

… Och verkligheten, för ett halvår sedan: Ur Drone footage reveals The Line megacity …, Youtube 19 oktober 2022

Härom året skrev jag om NEOM: En helt ny stad som planeras i Saudiarabien, med en budget på 5 000 000 000 000 spänn. I ett kolossalt område där ingen stad finns idag. Ackompanjerat av en svada som är avsedd att väcka nyfikenhet och engagemang, men som oftast ger ett löjligt intryck.

Sedan dess har allt mer konkreta planer för stadens bebyggelse lanserats. Dess officiella sajt listar fyra planerade regioner. Den jag fastnat för kallas The Line. Den kungjordes i januari 2021 av diktaturens kronprins och de facto härskare Mohammed bin Salman, MBS som han brukar förkortas. Idén med ”linjen” är att allt eller nästan allt som utgör en stad – bostäder, affärer, fabriker, trädgårdar, vägar osv – ska samlas i en sorts mur, med speglar till väggar. Den ska bli 200 meter bred, 500 meter hög, och 170 000 meter lång. Är det tänkt. Och som framgår av bilden ovan har man redan börjat på det konkreta uppförandet.

17 mil, det är lite mer än avståndet mellan Stockholm och Gotland. Eller vad man nu vill jämföra med. Och så är bygget mer än tre Kaknästorn högt.

I denna science fiction-mässiga skapelse ska uppemot nio miljoner människor bo, är det tänkt. Några andra osorterade fakta: Resor görs med snabbtåg; dessa ska vara undangömda i ett källarplan; med en hastighet på 500 knyck kommer en resa mellan två platser att vara på max 20 minuter; nettoproduktionen av koldioxid ska vara så låg som det bara går, noll har utlovats; muren ska krönas av världens längsta trädgård.

Planerna för denna arabiska mur kungjordes i januari 2021. I oktober sattes spaden i marken. Filmbilden ovan är alltså tagen ett år senare, i höstas. Vid det laget grävdes det, enligt uppgift, utmed projektets hela avsevärda längd.

En given källa, som dock ej rekommenderas ofiltrerad, är officiella Neom: The line. En rätt torftig sammanfattning återfinns på Wikipedia: The Line, Saudi Arabia. Den klart bästa beskrivningen av det hela jag sett hittills är Vivian Nereims MBS’s $500 Billion Desert Dream Just Keeps Getting Weirder, Businessweek 14 juli 2022.

Projektet har naturligtvis ifrågasatts, på en rad olika sätt. Förutom uppenbar eller mindre uppenbar påverkan på befintlig natur och befolkning så har ekonomin varit en given punkt att granska. MBS & co säger att det ska kosta sisådär 100–200 miljarder dollar. Med tanke på hur mycket sådana budgetar brukar överskridas, även i mindre kleptokratiska länder, så kan man lugnt förvänta sig en ännu högre summa (givet att bygget faktiskt kommer såpass långt, såklart). Nereims nämner en anställd som mellan tummen och pekfingret, ”back-of-the-envelope calculations”, drog till med 1 000 miljarder dollar. Och dessa statliga medel är ändå ”bara för att hjälpa till med lite infrastruktur och annat”, som ärkearkitekt Gert Wingårdh formulerar det (Här är Saudiarabiens 17 mil långa stad, SVT 30 juli 2022); de ”riktigt stora pengarna” ska komma från privata investerare. (För övrigt ser Wingårdh absolut inte några svårigheter med projektet.)

En annan hake, eller vad det nu är, antyds bara i Wikipedias artikel:

Artificial intelligence will monitor the city and use predictive and data models to find ways to improve daily life for its citizens, with residents being paid for submitting data to The Line.

Tanken på en liten stab av mjukvara som ständigt försöker att räkna ut hur de kan öka mitt välbefinnande – bättre och bättre dag för dag! – känns mest underlig. Men jämför med den surrealistiska passage där Nereim citerar en av de som arbetar på att sprätta miljoner miljoner:

Her eyes light up as she describes an ideal day in the Neom of the future. Imagine a sixth grader, she says. When he wakes up, his home will scan his metabolism. Because he had too much sugar the night before, the refrigerator will suggest porridge instead of the granola bar he wanted.

Om det där är en ”idealdag”, hur ser en dålig dag ut?

När man listar hur väl eller illa världens länder respekterar mänskliga rättigheter återfinns Saudiarabien ständigt bland bottenplatserna. Jag kan inte beskriva hur lite jag skulle vilja bo i en stad där en sådan stat har en sådan koll på mig. Utöver alla andra hinder, större som mindre, för att den storhetsvansinniga spegelmuren ska förverkligas och bli bebodd.

Nereims artikel skrevs när anläggningsarbetet just börjat. Jag väntar med spänning på en uppföljare.

För ca 50 år sedan uppmärksammades den italienska arkitekt-gruppen (eller ”kollektiv” som det hette på den tiden) Superstudio för sin anti-stadsplanering: Bildkollage och andra verk som frambesvärjde högst eventuella framtida byggnader och städer. Medlemmarna var radikala och anti-lite-av-varje, och det går inte att missa den kritiska tonen i samlingar som ”Continuous Monument” (exempel ovan).

När ”linjen” kungjorts letade man fram gruppens siste överlevande medlem och frågade vad han tyckte om det hela:

Frassinelli said the project had echoes of “Continuous Monument,” both for its immense linear form, and its mission to establish a single urban design over an extensive territorial span. But it had failed to grasp the series’ ironic intention, he said.

“Seeing the dystopias of your own imagination being created is not the best thing you could wish for,” he added.

- Architects Dreaming of a Future With No Buildings, New York Times 12 februari 2021

Ohemliga frimurare

SVT Nyheter Värmland kan nu avslöja att flera av de som styrt Karlstad de senaste åren inte bara är politiker – utan också medlemmar i frimurarna.

- Hemliga makteliten som styr Karlstad – flera kommuntoppar är med i frimurarna, SVT 12 april 2023

Formuleringen ”kan nu avslöja” tyder på att man på SVT:s Värmlandsredaktion är stolta över detta gräv. I själva verket är det inget gräv alls. Frimurarnas medlemslistor är offentliga.

- Ett ex från 1989, framgrävt på bokbörsen.se. 110:- för det avslöjandet.

Medlemsmatrikeln för Svenska Frimurare Orden – så skrivs det – finns visserligen inte på webben, annat än för medlemmar. Tryckta matriklar, med samtliga bröder listade, ges ut vartannat år (vartannat år ges den så kallade ämbetsmannadelen ut).

- Ut klubbtidningen Frimuraren 2021-1

Jag har sett uppgifter om att matrikeln slutade tryckas för några år sedan pga kostnadsskäl. Det motsägs av uppgifter som denna.

Läser man texten innantill ser man också att SVT Nyheter Värmland skiljer på hemliga dokument och medlemsregistret, det senare hör inte till de förra:

SVT Nyheter Värmland har tagit del av hemliga dokument från frimurarna samt deras medlemsregister.

Men allt annat i rapporteringen andas ”scoop”, här har vi ett avslöjande. När det i själva verket är en rutinkontroll.

Frimurarna själva poängterar om och om igen att ”Ingenting utom ritualerna är hemligt”. Detta har uppenbarligen inte gått hem överallt, och jag misstänker att det inte bara är SVT:s Värmlandsredaktion som fortfarande svävar i okunskap.

(En helt annan sak är deras vinkling, att bröder svurit varandra lojalitet in i döden och därmed utgör ett gravt jävsproblem. Den är inte fullt lika elementär som frågan om det icke-hemliga medlemskapet. Även om det känns svårt att lita på några som försökt att utmåla ett icke-gräv som gräv.)

Alternativ seismologi

Jag kan börja med det här, eftersom det är det Frank börjar med …

Planetary & Seismic update för den 3 april 2023 inleds med att Frank Hoogerbeets berättar om en jordbävning på Nya Guinea den 2 april, och en intill Kamchatkas sydöstra kust den 3 april.

Sedan visar han en bild från hans förra update den 31 mars. Den har två fläckar med ”atmospheric fluctuations” i närheten av jordbävningarna. Han framställer det som att han förutsade dem. Gjorde han det?

Jag plockade fram filmsnutten ifråga (de är barmhärtigt korta, till skillnad från mycket annat i knasbranschen). Där uppmärksammar han några ”atmospheric fluctuations that we picked up in the last several days […] they might be relevant in the next few days”, i följande områden:

• Alaska
• Nya Kaledonien
• Iran
• Tadzjikistan
• västra Colombia upp över Karibiska havet (dubbelfläck)
• västra Mexiko
• öster om Nya Zeeland
• Alaska (igen)
• Nya Kaledonien (igen)
• norr om Nya Guinea
• öster om Kamchatka

Jag roade mig med att lägga in dem på en världskarta:

Närmare bestämt en världskarta över områden med många jordbävningar.

Trots att områdena ifråga är rejält tilltagna (ibland profeterar han om betydligt större arealer) så inträffade de två uppmärksammade jordbävningarna utanför dem. Frank är förlåtande för vad som ska räknas som träff.

Under 2022 inträffade 128 jordbävningar av magnituden 6 (Richter) och uppåt, eller 2,5/veckan (källa Wikipedia). Den absoluta merparten inträffade i känsliga områden, som de som listas ovan. Hoogerbeets lägger ut 1–2 updates med vaga spådomar i veckan. Ett utfall som detta är alltså vad man kunde förvänta sig.

Även om Frank Hoogerbeets mest detaljerade spådomar baseras på ”atmospheric fluctuations” så började han i större skala. Det framgår av namnet på hans ”institut”, SSGEOS Solar System Geometry Survey: ”A research institute for monitoring geometry between celestial bodies related to seismic activity.” Annorlunda uttryckt: Han håller koll på dels himlakropparnas lägen i förhållande till jorden och varandra, dels jordbävningar, och försöker att para ihop dem.

Using Solar System simulation software, it appears that around 23 June 2014 six celestial bodies were engaged in planetary conjunctions that converged into a near triangle.

- SSGEOS: About SSGEOS 

Här är ett exempel som nämns särskilt på hemsidan. Den 23 juni 2014 låg jorden, solen och fyra planeter så här. Den dagen inträffade sex jordbävningar med magnituder från 6 och ända upp till 7,9 (årets näst kraftigaste) i Stilla havet. Vilket Frank menar kan förklaras med solsystemets ”geometri” vid tillfället.

Det verkar ha varit den dagen som väckte hans aptit på att studera samband mellan himlakropparnas lägen och jordbävningar. Han listade datum för större jordbävningar, tog fram planeternas positioner vid dessa, och började leta efter ”kritisk geometri”. Som sådan räknade han om två eller fler planeter är i närheten av varann (konjunktion), eller bildar någon geometrisk figur, eller om månen är i den ena eller andra fasen, eller vad det nu kan vara. Eftersom solsystemets himlakroppar ständigt bildar i synnerhet enkla kombinationer så fanns det massor av material. Och eftersom det oavbrutet bävar någonstans på jorden så var det bara att para ihop.

I SSGEOS namn producerar han sådana här diagram över himlakropparnas ”geometrier” och försöker att utläsa kritiska ställen. Dessa kommuniceras sedan som vaga varningar.

När han har facit över inträffade jordbävningar så lägger han in dem och ser hur de olika verkligheterna passar. Det är sällan han inte kommer på hur saker och ting hör ihop.

I februari fick han till det:

Sooner or later there will be a ~M 7.5 #earthquake in this region (South-Central Turkey, Jordan, Syria, Lebanon).

- Frank Hoogerbeets @hogrbe, 3 februari 2023

 ”Sooner or later” är nu inte mycket till spådom. Ännu vagare än ”might be relevant” rentav. En jordbävning på 7,5 eller mer inträffar några gånger per år, statistiskt sett; de senaste tre hela åren fick världen två, sex respektive fyra sådana. (Lätt funna på Wikipedia: List of earthquakes in 2022#By magnitude etc.) Vad regionen beträffar så är den inte den allra mest aktiva, men ibland så. En jordbävning på 7,0 i grekiska övärlden i oktober 2020 var den största på senare år.

Fram till februari 2023.

Den 6 februari drabbades ett området i gränstrakten Turkiet–Syrien av en jordbävning på 7,8. Det var en världshändelse på alla sätt. Bland annat var det den kraftigaste jordbävningen någonstans på ett och ett halvt år. Vad dödsoffer beträffar så påminner listorna på Wikipedia om att de flesta jordbävningar inträffar till havs; det är påfallande låga dödstal med många nollor, och 2022 års elva jordbävningar på 7,0 och mer tog sammanlagt 37 liv. Jordbävningen i februari tog över 50 000 liv.

Nu uppmärksammades Franks tweet. Nu fick han många av de 1,4 miljoner följare han har idag; bland kommentarerna syns en hel del turkiska och arabiska. Och när jag plockar fram färska artiklar om honom så kallas han ofta ”mannen som förutspådde …”. Få se hur länge det håller i sig.

Frank fick även uppmärksamhet av ett mindre andäktigt slag. Journalister ringde riktiga seismologer och bad om utlåtanden. De riktiga seismologerna tog en titt på dumheterna, suckade och avfärdade dem, med olika ordvändningar och grader av artighet.

Man kan sammanfatta kritiken med den särskilda sida för sånt här som finns hos USGS, US Global Survey som är USA:s motsvarighet till Statens geologiska undersökning (ja, det ska vara i singularis).

An earthquake prediction must define 3 elements: 1) the date and time, 2) the location, and 3) the magnitude. 

Yes, some people say they can predict earthquakes, but here are the reasons why their statements are false:

1. They are not based on scientific evidence, and earthquakes are part of a scientific process. For example, earthquakes have nothing to do with clouds, bodily aches and pains, or slugs.
2. They do not define all three of the elements required for a prediction. [när, var, magnitud]
3. Their predictions are so general that there will always be an earthquake that fits; such as, (a) There will be a M4 earthquake somewhere in the U.S. in the next 30 days. (b) There will be a M2 earthquake on the west coast of the U.S. today.

- USGS: Can you predict earthquakes?

Till och med de där exemplen är mer precisa än Hoogerbeets ”förr eller senare”. Hans vaga spådomar avrundas också ofta med luftpastejer som ”håll utkik här”.

Ett argument Frank hört otaliga gånger är att planeternas gravitation är för svag i sammanhanget. På det har han utarbetat ett standardsvar. Eller, ”svar” …

A scientific argument often heard is that planets have little influence, as the distance between them is too great for the gravitational force to be of significance. While mathematics can be applied to prove that the gravitational force is indeed (too) weak, the logic behind this reasoning is flawed at the very root, because it does not explain why only the gravitational force between the planets should be considered. After all, of the four fundamental forces currently recognized in nature, gravity is the weakest and dominated by the electromagnetic force.

- Solar Systems Geometry Survey

En sista fråga: Tror Frank Hoogerbeets på vad han gör? Personligen skulle jag sätta en slant på att han gör det – inom pseudovetenskap är självbedrägeri viktigare än pengar (alla håller inte med). Men det är  kanske omöjligt att avgöra, och inget jag skulle försöka gräva i. På sätt och vis är det oviktigt. Det som räknas är att det finns folk som tror på honom.

”Citat”

Dude, this is a crazy thing to ask, but I’m curious, and my life is sort of shit now. You are successful. And I am successful. And I'm wondering: Are you happy?

- Bourdain i mail till den gode vännen David Choe

Anthony Bourdain var kock, därtill rik och berömd. Han nådde kändisskapets högsta nivå när han fick egna tv-serier, skapade med honom i centrum, som inte ens behövde handla om mat. Och så tog han 61 år gammal livet av sig. Någon konkret orsak verkar man ännu inte ha funnit, eller åtminstone tillkännagivit.

Några år senare gavs en dokumentär ut: Roadrunner: A Film About Anthony Bourdain (2021). I den får man bland annat höra honom säga ovanstående citat. Och dokumentärfilmen fick kanske mer uppmärksamhet för det än något annat.

Problemet var inte citatets äkthet; det fanns verkligen i ett mail som Bourdain verkligen skrivit. Däremot hade han aldrig sagt det, såvitt någon visste. Hur kunde man då höra honom säga det i filmen? Jo, rösten var syntetisk, skapad av ett AI-program. Detta framgår ingenstans i filmen, utan nämndes av regissören Morgan Neville i samband med att filmen släpptes: ”We can have a documentary-ethics panel about it later”, som han kommenterade det. Vilket i sin tur kommenterades med att det uttalandet var lika problematiskt som användandet av tekniken till att börja med …

Hur äkta är ett citat sagt av en AI-genererad röst? Ja, det har diskuterats. Här är min syn.

Att ta till en datagenererad röst är varken mer eller mindre fejk än när man sätter någon att agera röstskådespelare. Då kan man ibland se detta klargjort. Ibland är det uppenbart att det inte är original-rösten, som om någon läser upp Caesar-citat. Andra gånger är det inte det. Om man till exempel skulle sätta någon att läsa Anne Frank-citat så vet många att hennes röst inte finns bevarad, medan andra skulle låta sig luras. Och om man skulle låta någon som har en röst som låter som Winston Churchill läsa upp hans texter, och dessutom lägga på lite dist och knaster, då skulle till och med insatta kunna luras. Då har filmmakarna ansträngt sig för att skapa en illusion. Om de då inte anger att det är en illusion – ja, det är helt okej i spelfilmer, men inte i dokumentärer. I spelfilmer är det underförstått att det vi ser är teater, i dokumentärer är det lika underförstått att det vi ser inte är teater.

Att lägga in fejkat material i dokumentärer är fel och förkastligt, då det bryter mot hela idén med dokumentärer. Att lägga in äkta material i spelfilmer är varken fel eller förkastligt, men det kan vara lika förvirrande. I Framom främsta linjen (2004) ser vi hur huvudpersonen Harry Järv då och då plockar upp en kamera och förevigar det han ser – varefter vi för ett ögonblick får se fotografiet han tog, alltså det verkliga fotografiet, taget av den verklige Harry Järv under det synnerligen verkliga kriget. Varje gång jag ser filmen (för den hör till den sort som man gärna ser om) så hajar jag till vid de ställena, men jag vet inte riktigt varför.

Trollhaj

On 25th August 2020, a specimen of M. owstoni was spotted dead on the shore accidentally by a citizen while walking on Klisidi beach of the Anafi Island (Cyclades, Aegean Sea, Greece: 36.3449°N, 25.7770°E) at a distance of about 6 m from the coastline. The goblin shark was placed on rocks to allow the capture of the best possible photograph […] Considering that the specimen reported herein not exceed 80 cm in total length, it could be considered as a juvenile M. owstoni, suggesting that the species reproduction may occur in the Mediterranean Sea.

- Athanasios Anastasiadis, Evangelos Papadimitriou och Frithjof C. Küpper: ”4.4 First record of the goblin shark Mitsukurina owstoni Jordan, 1898 (Lamniformes: Mitsukurinidae) in the Mediterranean Sea” i Kousteni et al: ”New records of rare species  in the Mediterranean Sea”, Mediterranean Marine Science (maj 2022), 23 (3), s 417-446 (foto Giannis Papadakis?)

Trollhajen, Mitsukurina owstoni, är ett speciellt djur. Den har hittats i såväl Atlanten och Indiska oceanen som Stilla havet, och har uppmätts till nästan 4 meters längd – man tror att den kan bli en halv gång så lång igen. Men den observeras sällan, och beskrevs vetenskapligt först 1898 (här kan även Japans självvalda isolering spela in, den som bröts 1868). Det beror nog mindre på att den skulle vara särskilt sällsynt än på att den lever på djupt vatten.

Därför väckte det viss uppmärksamhet, men inte mer, när en trollhaj hittades på en strand i Grekland. Havet är stort, och upptäckter i den stilen dyker upp då och då. Att M. owstoni tydligen förekommer även i Medelhavet blev omnämnt i en vetenskaplig tidning, tillsammans med ett antal anmärkningsvärda fynd i Medelhavet. Underlaget för trollhajsrapporten utgjordes visserligen bara av ett fotografi, exemplaret ifråga hade inte bevarats. Men ändå. En vinst för citizen science!

Men så var det några andra detaljer …

- Det grekiska exemplaret från 2020 jämfört med en M. owstoni hittad utanför Japan 2007

On close examination of this image and analysis of the mor-phological characteristics of M. owstoni, doubts arise about the authenticity of the image provided as figure to support the record.

- Jürgen Pollerspöck et al

Här är samtliga problem de experterna identifierade med fyndet från 2020:

1. Käkarna är i ”utfällt” läge – jämför bilden nedan. Det använder hajen bara när den ska bita (det sägs att denna egenskap inspirerade till rymdmonstret i Alien). Att hitta en ”lös” fisk så här, utan skador eller någonting men med käkarna i ”bitläge”, ser märkligt ut.
2. Har hajen på bilden fyra gälöppningar? M. owstoni har fem.
3. Bröstfenorna är påfallande korta och sticker ut på ett egendomligt sätt. Över huvud taget ger hajen ett ”stelt” intryck. Inte bara för att den är död, då; bevarade exemplar är betydligt mjukare. Jämför bilderna ovan.
4. Bröst- och bukfenor är rundare än på andra kända exemplar.
5. Stjärtfenans form har en utstickande udd som också är atypisk.
6. I utfällt läge ska tänderna synas (jämför bilden nedan), vilket de inte gör här.
7. Mundelarnas runda former är också atypiska.
8. Fenornas kanter är också atypiska.
9. Längden anges inte, bara att den är kortare än 80 cm.
10. Det framgår inte om han som har bildens upphovsrätt också är fotograf och upphittaren.

Based on the above reasons, we have doubts that the specimen of M. owstoni shown in Kousteni et al. (2022) is a natural specimen.

- Pollerspöck et al konkluderar, ackompanjerade av tio citations

De första artikelförfattarna kontrade med att individen tydligen varit 17–20 cm; kanske den var en ofödd haj? Eftersom man vet att trollhajar är minst 80 cm vid födseln.

Så småningom dök en möjlig proveniens upp:

- Mitsukurina owstoni deagostini?

Det första jag noterade var gjutskarven, som syns tydligt på bilden från 2020. Den kommenterade inte Pollerspöck et al.

DeAgostini är en italiensk koncern som ägnar sig åt lite av varje. De är mest kända för annat, men har en avdelning som gör såväl skalenliga fartygsmodeller för samlare som leksaker. För åtminstone några år sedan marknadsförde de en omfattande serie havsdjur. Bland många andra mindre kända arter återfanns M. owstoni.

Artikeln ”First record …” är nu tillbakadragen, tillsammans med svaret på kommentaren från Pollerspöck et al.

Det intressantaste är, som vanligt, inte att folk låter sig luras, utan att de står fast vid sina felaktiga slutsatser så länge. Det verkar först ha varit när bilderna på leksaken dök upp som artikeln drogs tillbaka.

- En buddhistmunk slåss med en tengu; Kawanabe Kyōsai, 1800-tal

Fotnot om namnet: Långt innan hajen beskrevs vetenskapligt var den känd i Japan som tenguzame. Det syftar på varelsen tengu, en japansk mytologisk varelse. Namnet goblin fish var ett försök att översätta från en oerhört rik och varierad värld av oknytt och skrymt till ett språk och en kultur med en bråkdel så stor artrikedom.

Xi, Putin och fejkade bilder

Två stora ledare träffades ju häromdagen. Rapporter och bilder från icke-händelsen (som det blev) strömmade ut från de vanliga kanalerna. Och i sociala medier cirkulerade den här bilden.

Först utgick jag ifrån att folk insåg vad den gick för. Det var kanske ett misstag.

Märkliga ögonblicket när Putin knäböjer framför Kinas ledare: Så ser du att bilden är en AI-fejk

- Rubrik hos SVT, 22 mars 2023

Jag kommer till det tekniska, finliret där man letar avslöjande detaljer. Men om vi bortser från det för ett ögonblick. Och även om AI fått all uppmärksamhet på sistone så är det ingen nyhet precis att man kan tillverka bilder som ser äkta ut. Och bortsett från det … Vad är det vi ser? Skulle Vladimir Putin, Rysslands självhärskare och macho-Gud, knäböja för Xi? Krama hans händer? Rentav kyssa dem, som det verkar? Kom igen?

Om man tror på det, så är man bortom all räddning.

Över till det tekniska – om inte annat så är det roligare än att försöka uppmuntra sunt förnuft.

Först ett årsgammalt tips: En liten snabbkurs i Konstgjorda ansikten. Jag utgick ifrån ett program från 2018, och sen dess har mycket hänt. Men när jag nu ögnar igenom det så håller en del fortfarande.

Händer har länge varit bildprogrammens Akilleshäl (hö hö). Denna spaning kan bli passé när som helst, men i skrivande stund är detta fortfarande en fallgrop som mången artificiell kreation faller i. Det är märkligt att se fotorealistiska bilder, även sådana med långt bättre teknisk kvalité än den på Xi och Putin, där programmen fått till skitsvåra grejer som hår, hy och framför allt ögon – samtidigt som folk har sex fingrar, eller fyra och en halv, eller märkliga skinnflikar som läkarna kanske har ett namn på. Annat som kan vara avslöjande: Näsor, öron, tänder. Och text. Och abstrakta symboler, loggor och liknande.

Ibland blir man påmind om att programmen inte bygger upp en tredimensionell scen. Förgrund och bakgrund kan ”interagera”, eller vad man ska kalla det, på märkliga sätt. Här är det en fönsterkarm/gardin/annat som gör en omotiverad böj. Notera att böjen följer stolsryggens kurvatur.

Man blir också påmind om att det är artificiell intelligens, inte faktisk; programmet har ingen aning om vad det gör. Att det kan lösa krävande uppgifter men gå bet på till synes mycket enklare är inte alls lika märkligt som om en människa stått för kompetensvariationerna.

Man kan också jämföra med andra bilder från samma möte och konstatera att rummet på bilden – färger, matta, stolar – inte återkommer. Men jag kan inte släppa att allt sådant är överkurs när man ser vad bilden föreställer.

Det finns verktyg som analyserar bilder och försöker att avgöra om de är skapade med AI eller inte. Här prövade jag ett som heter Hive Moderation. ”Not likely to be AI Generated” var dess tveklösa dom. Okej …

Här är en annan bild med Xi och Putin. Nu råkar jag veta att en spelevink (Stefan) beordrat ett AI-program att kreera den, annars vete sjutton om jag inte låtit mig luras … :-)

Hive Moderation: ”Not likely to be AI Generated”! Ja men dåså.

”Enshittification”

Så här dör plattformar: Först är de bra för sina användare; sedan utnyttjar de sina användare för att göra det bättre för sina kunder; till slut utnyttjar de sina kunder för att roffa åt sig mer och mer. Sedan dör de.

Jag kallar detta enshittification, och det verkar vara den oundvikliga konsekvensen av den lätthet som en plattform kan flytta runt värde med, i kombination med naturen hos den ”dubbelsidiga marknaden”, där en plattform ligger mellan köpare och säljare, håller dem gisslan åt varann, och kapar åt sig en större och större andel av deras transaktioner.

- Inledningen av Cory Doctorow: The 'Enshittification' of TikTok – Or how, exactly, platforms die, Wired 23 januari 2023 (min översättning, ej bokstavstrogen)

Denna artikel är bara en dryg månad gammal. Den är redan en klassiker.

Den beskriver livscykeln för framgångsrika plattformar. Sannerligen inte bara TikTok utan även Facebook, Twitter, Instagram, Amazon (den slapp vi!) … Den kan sammanfattas med det ord som Doctorow myntade i rubriken: Enshittification, ”förskitnande”; hur plattformar först försöker vara så användbara och bra som möjligt så de får många användare, hur de sedan försöker att tjäna pengar på användarna, mer och mer utan slut, så plattformen blir sämre och sämre, tills användarna (inklusive betalande kunder) till slut får nog och drar.

Det är en briljant sammanfattning av ett stycke samtidshistoria som många av oss känner igen, och som berör snart sagt alla, vare sig man använder sociala medier mycket eller lite. Kanske även den som inte använder dem alls? För även om just du aldrig är i närheten av exempelvis TikTok, så är de en del av vår värld, och många av dina medmänniskor och företagen du anlitar tillbringar mycket tid och energi på dem.

Om jag skulle justera något i artikeln så vore det att precisera ämnet. Doctorow tar inte upp plattformar i stort, utan de mest lyckade. De som blivit mest omtalade är alla dessa sociala medier. Genom åren har Hamsterpaj, Lunarstorm, Shortcut, Helgon.net, GeoCities, Myspace, Google Plus, Clubhouse och så vidare och så vidare kommit, gjort större eller mindre intryck på samtiden, för att sedan tappa relevans och så småningom försvinna, fort eller långsamt. De förloppen är mer varierade än det som Doctorow beskriver. Men så är det heller inte samma sak. Även om några av dem hade nog så många användare på sin respektive levnads höjd, så nådde ingen av dem de nivåer som de som jag listade först. Doctorow studerar heller inte bara sociala medier utan även plattformar där fokus ligger på handel, som Amazon, Steam (spel) och Etsy (hantverk m.m.).

Doctorows artikel är vad denna bloggpost främst går ut på att tipsa om. Men jag tar en till:

Denna artikel är inte lika obligatorisk läsning som ”Enshittification”, men väl värd att tipsa om, särskilt för folk som hänger på Faktoidbloggen. Jag läste den när den var ny, och kom genast att tänka på den när jag såg Doctorows rubrik; han nämner den också i sin artikel, inkl länk. Dessutom har den en historisk vinkling av ett slag som jag gillar.

Catherynne Valente utgår nämligen ifrån Prodigy. Det var en sorts super-BBS av ett slag som var rätt stor i USA (andra namn var CompuServe och AOL) innan internet och webb kom och ställde allt på huvudet. Det var Facebook med 80-talsteknik: Man kunde läsa nyheter, väder, sport etc, spela spel, och, i viss mån, köpa saker … Men dess killer app var mail och diskussionsforum. Folk gillade att läsa nyheter och så vidare, men de älskade att prata, med kända och okända, och de lade mycket mer tid på de avdelningarna än alla andra ihop.

Det var inte så ägarna tänkt det. Som rubriken hon såg i tidningen formulerade det: ”PRODIGY SAYS: STOP TALKING TO EACH OTHER AND START BUYING THINGS”.

Prodigy was upset that people were, by and large, using the free communication service they tossed on there just to have more content and not their weird Random Garbage You Don’t Need Storefront.

Om det känns igen … Även om Facebook et al inte säger det rent ut; de bara justerar gränssnitt, algoritmer och allt vad det är. Men även om målet och i synnerhet medlen är mer sofistikerade, så är andemeningen densamma som på Prodigys tid.

Stop talking to each other and start buying things. Stop providing content for free and start paying us for the privilege. Stop shining sunlight on horrors and start advocating for more of them. Stop making communities and start weaponizing misinformation to benefit your betters.

-  Catherynne M. Valente: Stop Talking to Each Other and Start Buying Things: Three Decades of Survival in the Desert of Social Media, Welcome to Garbagetown (som hon kallar sin substack) 22 december 2022

Inte för att det är fult att tjäna pengar, än mindre att driva ett företag utan att gå back. Men man kunde önska att de ansvariga inte var så tjockskalliga att de som lyckas måste förstöra vad de byggt upp. Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket, som det heter.

En fotnot till Valentes artikel: Hon nämner i förbigående ”the Oregon trail”. I sammanhanget misstänker jag att det inte gäller den historiska Oregonleden (som är nog så intressant i sig) utan ett pedagogiskt dataspel. Det fanns under många år på praktiskt taget alla public schools i USA. Det spelades därför av miljoner elever, och blev därför en del av det allmänna medvetandet därstädes. All omtalad amerikanisering till trots är det få svenskar som så mycket som hört talas om det. Jag hade garanterat inte hört talas om det om det inte varit för Jimmy Maher: On the Trail of the Oregon Trail, Part 1, The Digital Antiquarian 27 mars 2011.

Gamla militärprylar

Ryssland sätter in 60 år gamla stridsvagnar

Enligt Storbritanniens försvarsdepartement är Ryssland på grund av tunga förluster tvunget att sätta in 60 år gamla stridsvagnar i kriget i Ukraina. 

[…]

Ukrainska stridspiloter testar F-16 i Arizona

Två ukrainska stridspiloter genomgår förnärvarande simulatortester i USA för att avgöra hur lång tid det skulle ta för dem av kunna behärska amerikanska F-16 plan.

- Senaste nytt om kriget i Ukraina, löpande notiser på SvD 6 mars 2023

När jag nu ger mig på att jämföra åldern på olika sorters militär materiel ska jag inte göra det i detalj, särskilt som många kan sådant långt bättre. Jag ska hålla mig till den förutfattade mening, man skulle kunna kalla det fördom, som jag tycker mig se i notisen om stridsvagnarna, att gamla prylar måste vara undermåliga.

Det kanske stämmer i det här fallet. Jag vet inte hur T-62 (som det är frågan om), uppgraderad eller i originalskick, står sig i jämförelse med senare konstruktioner. Därutöver kan långtidsförvaringen ha varit suboptimal, och folk kan ha plockat reservdelar, för att nämna två faktorer – slarv och korruption – som ställt till det för invasionsmakten förut. Men åldern i sig säger mindre än vad skribenten verkar tro.

Eller så här: Vet han att F-16 först lyfte för snart 50 år sedan? Nu är det förvisso inte plan i 1974 års skick som används idag; uppgraderingarna har varit många, av varenda detalj av såväl hård- som mjukvara. Men ändå.

I stridsvagns-notisen nämns att man även sett BTR-50 i fält. Det är ett trupptransportfordon från 1950-talet (de sista tillverkades 1970). Där gissar jag – med risk för att få mothugg – att det enklare fordonet med enklare uppgifter har potentiellt längre hållbarhet än stridsvagnen. Kanske kan man jämföra med trotjänare som Hercules (Tp84 hos oss) och B-52: Båda är jämngamla med BTR-50, och båda används än idag. Åtminstone B-52 planerar USAF att använda ända fram till 2050-talet, då grundkonstruktionen fyller 100 år. Sådant är inte gratis precis; lita på att man hållit planen i skick genom åren. Men det visar att gamla prylar inte måste vara undermåliga, ens i det militära.

RAF Luton och tvångsrättarsyndromet

Welcome to the #RAFLuton official Twitter account. To celebrate joining Twitter we have given our B2 Stealth Fighter ”gate guardians” a clean #AvGeek

- @RAF_Luton:s premiärtweet, 10 februari 2019

Staden Luton ligger norr om London. Att den har en befolkning på en kvarts miljon säger mindre, tycker jag, om dess relativa storlek än att det är landets 78:e tätortsområde; för Sverige motsvarar det Hudiksvall. Englands Hudik är känt för ett fotbollslag, ett flygfält, och inte jättemycket mer. Där finns till exempel ingen officiell närvaro av Royal Air Force.

Denna bloggpost handlar om ett plojkonto: ”The assumed Official Twitter account of the world's most mysterious & secret (and fictitious) military base.” RAF Luton tar först och främst upp militärflyg, i andra hand annan militär verksamhet, i tredje hand civilt flyg. De postar rätt ofta och är ofta roliga eller mycket roliga. Men det är inte bara därför jag tar upp dem här.

Först några exempel på vad de delar med sig.

To access the RAF Luton website please complete the captcha link attached

Select all the images with a — Stealth bomber 

Stealth togs upp i det första tweetet och har sedan varit ett återkommande tema.

Great photo from one of our photographers, one of #RAFLutons Eurofighters flying over Blackpool #AvGeek

Fact of the Day: Flt Lt Dougie ”Dougy” McDouglas flies his Mosquito bomber fighter through the Blackpool Tower arch as part of the opening ceremony in 1850 #AvGeek 

”Blackpool” och dess berömda torn är ett av flera stående ämnen – se Wikipedia för originalet. Här ser jag att man 2019 ännu inte börjat kalla stridsplanet Eurofighter Typhoon för Eurovision Typhoon, och att bilderna då ännu inte togs från en Canberra – grejen med det sistnämnda har jag ännu inte lyckats klura ut …  Fler-anakronistiska upplysningar var med från första början, liksom namn som ”Dougie 'Dougy' McDouglas”.

Fact of the Day: HMS Vegas is the world's first green warship, costing just £80,085mil she has grass on all floors as well as 35 palm trees to offset the carbon emissions from its 1.6ltr Ford Ecoboost engine and fires only semi-nuclear missiles #GreenWarfare

[Photographed] from a Canberra

Tal som 80085 och 7175 är kända bland de som använt en gammaldags miniräknare. På LCD-displayer kan vissa siffror läsas som vissa bokstäver nämligen, vilket var gränslöst roligt när man var tolv. ”Semi-nuclear bombs” användes en gång, väckte uppmärksamhet, och blev genast ett stående inslag. Uppgifter om allmänna medel som hade kunnat användas bättre är också återkommande, och retar ibland upp folk som läser slarvigt.

Photo of the Day: F15 intercepts a V1 Doodlebug semi-nuclear bomb over the Bristol Channel, The V1 was fired by rebel scum from the war torn town of Cardiff in protest at rising tolls on the Severn Bridge and part of The War Against Tolls.

Photographed from a Canberra #AvGeek

Roliga förkortningar är legio – ”The War Against Tolls” – och man drar sig inte för att skoja med känsliga ämnen. (Jag har svårt att tänka mig motsvarande i USA.) Skottland och Wales blandas ofta och gärna ihop, med ett undantag: Det är bara Skottland som kallas ”Englands största grevskap [county]”.

Sådana uppenbara trollningar drar ändå inte på sig i närheten lika mycket eld som vissa andra.

Fact of the Day: The Lancaster fighter jet can survive being away from a 5* Mess for up to 6hrs by drinking from streams, the crew often use the inclined fuselage as a slide while the Lancaster rehydrates.

Photographed from a Canberra #AvGeek #aviationlovers #aviationdaily

Nu närmar vi oss ämnet för dagen … En Lancaster fighter jet som släcker törsten ute i fält, samtidigt som besättningen passar på att åka rutschkana. Hur reagerar folk på det?

- Lancaster är inget jetplan.

- Det hade varit ännu roligare om det varit en Lancaster istället för en B-17.

- Det är en Flying Fortress – amerikansk, inte brittisk.

- Lancaster var ett bombplan och inte ett jaktplan och planet ni visar är en Boeing B17 som kallades Flygande Fästning.

- Det är INTE en Lancaster, och de hade inga jetmotorer.

- Fast det är en B-17 …

…

En del svar kan komma från folk som bara vill ha uppmärksamhet (och uppmärksamhet får de). Men det är ingen tvekan om att de allra flesta är ärligt menade rättelser. Från folk som läser om ett plan som släcker törsten och så vidare, och som känner sig tvingade att informera världen om att det inte är det planet som är i bild, utan ett annat.

Vad är det som får folk att ”korrigera” betydelselösa fel i uppenbara skämt?

Jag tror inte att den eller de som ligger bakom RAF Luton planerade verksamheten med tanke på den målgruppen, om de alls kände till den. Men det dröjde inte länge förrän de hittade den, eller snarare tvärtom. Sedan dess har den delen av publiken varit en given del av ”upplevelsen”. De dyker upp varenda gång, och varenda gång får de en skara skrattare efter sig. (Där alla motskämt inte är lika väl utformade, för att sammanfatta.)

Fact of the Day: The SAAB 36D Viggen (Viggen is French for Vegan) is the only fully Vegan jet fighter! It runs purely on vegetable oil and liquidised seaweed, on average the Viggen tells 80,085 people a day that it's Vegan.

Photographed from a Canberra #Aviation

- @RAF_Luton 17 februari 2023

När ett svenskt plan nämndes fick en massa svenska messerschmittrar tillfälle att göra bort sig. Sådana som lyckas läsa om ett ”veganskt jaktplan” osv, och ändå tror att de imponerar på någon med att påpeka att planet på bilden inte är en Viggen utan en annan modell.

Viggen does not mean vegan. It is saab 37 that is the correct name for Viggen. Viggen means flash. And the picture is of Saab 39 Gripen that does not run on vegetabilized oils normally (but they made tests with 1 or 2 Gripen). Viggen never flew on biofuel.

- Exempel på respons

En nära släkting som man ofta har stött på (på dem stött man ofta har) är de som lider av GPS, Grammar Pedantry Syndrome – eller, lidandet drabbar snarare dess omgivning än de själva. Det är alltså folk som inte kan låta något språkfel passera. Stort eller smått? Betydelsefullt eller betydelselöst? Det spelar ingen roll för det går ju inte att hålla tyst för det är ju fel! Att självutnämnda språkpoliser ofta har objektivt fel kan underhålla omvärlden, men stör inte dem själva det minsta. Om de säger en sak, och världens samlade sakkunskap på svenska språket en annan, ja, då är det de senare som har fel, synd för dem!

Trollarmé snubblar

Suomen on turha yrittää Natoon. Nato ei voi tallentaa Suomea Venäjältä.

Det är ingen idé att Finland försöker gå med i Nato. Nato kan inte spara Finland från Ryssland.

”Väinö” anger att han är professor i filosofi. Sant är att hans Twitterkonto skapades nu i januari. Profilbilden skriker this-person-does-not-exist (som jag tar upp i Konstgjorda ansikten). Och under de veckor det funnits har det agerat flitigt med konton med liknande profiler.

Så även utan språkkunskaper finner jag det lätt att avgöra att detta är ett trollkonto. En snabbtitt på innehållet maskinöversatt visar att det är defaitism på längden och tvären, och därmed ännu enklare att kategorisera.

Apropå maskinöversättningar …

I Finland har trollarméns koordinerade angrepp, som det ovan är ett exempel på, väckt munterhet. Det återkommande stridsropet ”Nato ei voi tallentaa Suomea” i olika varianter betyder nämligen ”Nato kan inte spara Finland”. Vad trollen ville ha sagt var nog snarare ”Nato ei voi pelastaa Suomea” = ”Nato kan inte rädda Finland”.

Den nyansen fixade inte maskinöversättaren, vilken den nu var. Det är naturligtvis inte självklart vilket språkpar som är aktuellt, även om ett ligger särskilt nära till hands.

Troll försöker vända opinionen i Finland mot Nato, men snubblar på språket, Svenska YLE 20 februari 2023

Sanel Sivac: Trollit yrittivät käännyttää suomalaisia Natoa vastaan, mutta sortuivat hauskaan kielivirheeseen, YLE 20 februari 2023 

Här är förresten fyra av trollarméns fotsoldater. Färska på Twitter, få följare, likheter i beskrivningar (trollen antar att det är mycket viktigt för finnar att berätta att de är hetero). De tre första anger kopplingar till universitet. De verkar känna varandra väl för de delar ideligen varandras inlägg, kommenterar och gillar och har sig.

Jag lade in en större profilbild på Pertti eftersom bakgrunden är så tydlig this-person-does-not-exist som det kan bli; har man sett några av dem känner man igen stuket. Först känns det som om det skulle kunna vara något, men vid närmare granskning ser det inte ut som någonting alls. Trollen är dömda att bo i ett land med misslyckade kakeluppsättningar och gräsliga tapeter.