Den arabiska muren

A line in the sand: Konceptet …

… Och verkligheten, för ett halvår sedan: Ur Drone footage reveals The Line megacity …, Youtube 19 oktober 2022

Härom året skrev jag om NEOM: En helt ny stad som planeras i Saudiarabien, med en budget på 5 000 000 000 000 spänn. I ett kolossalt område där ingen stad finns idag. Ackompanjerat av en svada som är avsedd att väcka nyfikenhet och engagemang, men som oftast ger ett löjligt intryck.

Sedan dess har allt mer konkreta planer för stadens bebyggelse lanserats. Dess officiella sajt listar fyra planerade regioner. Den jag fastnat för kallas The Line. Den kungjordes i januari 2021 av diktaturens kronprins och de facto härskare Mohammed bin Salman, MBS som han brukar förkortas. Idén med ”linjen” är att allt eller nästan allt som utgör en stad – bostäder, affärer, fabriker, trädgårdar, vägar osv – ska samlas i en sorts mur, med speglar till väggar. Den ska bli 200 meter bred, 500 meter hög, och 170 000 meter lång. Är det tänkt. Och som framgår av bilden ovan har man redan börjat på det konkreta uppförandet.

17 mil, det är lite mer än avståndet mellan Stockholm och Gotland. Eller vad man nu vill jämföra med. Och så är bygget mer än tre Kaknästorn högt.

I denna science fiction-mässiga skapelse ska uppemot nio miljoner människor bo, är det tänkt. Några andra osorterade fakta: Resor görs med snabbtåg; dessa ska vara undangömda i ett källarplan; med en hastighet på 500 knyck kommer en resa mellan två platser att vara på max 20 minuter; nettoproduktionen av koldioxid ska vara så låg som det bara går, noll har utlovats; muren ska krönas av världens längsta trädgård.

Planerna för denna arabiska mur kungjordes i januari 2021. I oktober sattes spaden i marken. Filmbilden ovan är alltså tagen ett år senare, i höstas. Vid det laget grävdes det, enligt uppgift, utmed projektets hela avsevärda längd.

En given källa, som dock ej rekommenderas ofiltrerad, är officiella Neom: The line. En rätt torftig sammanfattning återfinns på Wikipedia: The Line, Saudi Arabia. Den klart bästa beskrivningen av det hela jag sett hittills är Vivian Nereims MBS’s $500 Billion Desert Dream Just Keeps Getting Weirder, Businessweek 14 juli 2022.

Projektet har naturligtvis ifrågasatts, på en rad olika sätt. Förutom uppenbar eller mindre uppenbar påverkan på befintlig natur och befolkning så har ekonomin varit en given punkt att granska. MBS & co säger att det ska kosta sisådär 100–200 miljarder dollar. Med tanke på hur mycket sådana budgetar brukar överskridas, även i mindre kleptokratiska länder, så kan man lugnt förvänta sig en ännu högre summa (givet att bygget faktiskt kommer såpass långt, såklart). Nereims nämner en anställd som mellan tummen och pekfingret, ”back-of-the-envelope calculations”, drog till med 1 000 miljarder dollar. Och dessa statliga medel är ändå ”bara för att hjälpa till med lite infrastruktur och annat”, som ärkearkitekt Gert Wingårdh formulerar det (Här är Saudiarabiens 17 mil långa stad, SVT 30 juli 2022); de ”riktigt stora pengarna” ska komma från privata investerare. (För övrigt ser Wingårdh absolut inte några svårigheter med projektet.)

En annan hake, eller vad det nu är, antyds bara i Wikipedias artikel:

Artificial intelligence will monitor the city and use predictive and data models to find ways to improve daily life for its citizens, with residents being paid for submitting data to The Line.

Tanken på en liten stab av mjukvara som ständigt försöker att räkna ut hur de kan öka mitt välbefinnande – bättre och bättre dag för dag! – känns mest underlig. Men jämför med den surrealistiska passage där Nereim citerar en av de som arbetar på att sprätta miljoner miljoner:

Her eyes light up as she describes an ideal day in the Neom of the future. Imagine a sixth grader, she says. When he wakes up, his home will scan his metabolism. Because he had too much sugar the night before, the refrigerator will suggest porridge instead of the granola bar he wanted.

Om det där är en ”idealdag”, hur ser en dålig dag ut?

När man listar hur väl eller illa världens länder respekterar mänskliga rättigheter återfinns Saudiarabien ständigt bland bottenplatserna. Jag kan inte beskriva hur lite jag skulle vilja bo i en stad där en sådan stat har en sådan koll på mig. Utöver alla andra hinder, större som mindre, för att den storhetsvansinniga spegelmuren ska förverkligas och bli bebodd.

Nereims artikel skrevs när anläggningsarbetet just börjat. Jag väntar med spänning på en uppföljare.

För ca 50 år sedan uppmärksammades den italienska arkitekt-gruppen (eller ”kollektiv” som det hette på den tiden) Superstudio för sin anti-stadsplanering: Bildkollage och andra verk som frambesvärjde högst eventuella framtida byggnader och städer. Medlemmarna var radikala och anti-lite-av-varje, och det går inte att missa den kritiska tonen i samlingar som ”Continuous Monument” (exempel ovan).

När ”linjen” kungjorts letade man fram gruppens siste överlevande medlem och frågade vad han tyckte om det hela:

Frassinelli said the project had echoes of “Continuous Monument,” both for its immense linear form, and its mission to establish a single urban design over an extensive territorial span. But it had failed to grasp the series’ ironic intention, he said.

“Seeing the dystopias of your own imagination being created is not the best thing you could wish for,” he added.

- Architects Dreaming of a Future With No Buildings, New York Times 12 februari 2021