Hur räddar man folk från att hamna i konspirationsteorier?
- Inget känslopjunk. Inget förlöjligande. Forskning tyder på att känslomässiga argument inte biter.
- Gå inte in på detaljer. Om man börjar diskutera vid vilken temperatur stål smälter, så har man redan förlorat – den sant troende tröttnar aldrig. Eller effekter av enstaka kodon i ett mRNA-vaccin. Eller vad det innebär för den enskilde, dig eller mig, om en omfattande konspirationsteori är sann – medföljer inte det att vi inte kan lita på någonting vi tror oss veta?
- Var förebyggande. Bättre att stämma i bäcken än i ån. Hjälp folk att känna igen opålitlig ”information” och opålitliga källor, innan de hamnar där och kör fast.
- Stöd utbildning och ett analytiskt tänkande. Att visa folk hur man värderar information verkar vara den bästa metoden för att hindra konspirationsteorier från att spridas.
Redan att fundera på hur man ”hjälper folk undan konspirationsteorierna”, snarare än att fundera på hur man ”bekämpar konspirationsteorier”, är ett steg på vägen. ”Bullshit detecting” är populärt, men om man är ute efter att hjälpa folk finns det bättre metoder. Och att utreda hela biotoper av fakta och ljug, detalj för detalj, sånt som till exempel jag själv är svag för, kan vara intressant på många sätt, lärorikt och givande – men, återigen, om man främst är ute efter att hjälpa folk så finns det bättre metoder.
Allt detta enligt en genomgång av ett antal studier i ämnet, sammanfattad i Conspiracy Theories Can Be Undermined with These Strategies, New Analysis Shows, Scientific American 5 april 2023. Och här är själva genomgången, inte mycket mer svårläst än artikeln och utan betalväggar och grejs: The efficacy of interventions in reducing belief in conspiracy theories: A systematic review. Visst kan rekommendationerna som listas ovan ifrågasättas och diskuteras, fattas bara, men det ligger mycket tänk bakom; de är inte något som någon bara fått för sig, eller så.
Några reflektioner … När man läser genomgången är en återkommande refräng, som så ofta, att ”mer forskning krävs”. En svaghet jag ser direkt är dess anglosaxiska slagsida; merparten av de 25 undersökta studierna har utförts i Storbritannien eller USA. Kulturella skillnader kan vara nog så viktiga, och skillnaderna mellan olika länder större än man ofta tänker sig.
Min favorit går visserligen tillbaka på en annan studie, men den får vara med här ändå eftersom det är en synnerligen spridd uppfattning som avlivas; min markering:
If it’s hard to change entrenched conspiracy beliefs, the silver lining is that it’s also hard to make people believe in conspiracies, contrary to popular conception, Uscinski says. In 2022 he and his colleagues published research in PLOS ONE that found no evidence that conspiracy beliefs are growing, despite their visibility on social media. Changing entrenched beliefs of any kind is challenging, Uscinski says, especially if those beliefs are closely tied to someone’s worldview. “Sometimes people pick the beliefs that they want, and they do what they want because of who they are,” he adds.
Studien som undersökte om konspirationsteorier blivit vanligare eller inte: Uscinski et al, Have beliefs in conspiracy theories increased over time?
Få se om det går att övertyga folk om att konspirationsteorier inte är ett växande fenomen …
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar