Pater Noster och andra paternosters

- Ur Lucas Janszoon Waghenaer, Spieghel der zeevaerdt (Leiden 1586)

För en snabb lokalisering, se lilla ön till höger benämnd ”Maestrant”, ”Marstrand”. Norr om denna, strax nedanför utsnittets mitt, ser vi ett gytter benämnt ”Pater nosters”. Det där lär vara det första belägget för Pater noster-skärens namn. Ironiskt nog verkar inget belägg från katolsk tid finnas kvar … (Danmark, som är aktuellt här, blev officiellt lutheranskt 1536.) Ja, för ”Pater Noster” är ju latin för ”Fader vår”, eller ”Vår Fader” som Herrens bön numera heter, åtminstone inom Svenska Kyrkan.

Hur får en grupp skär namn efter en bön? Här är den klassiska förklaringen:

Omkring en half mil inom de i nordvest från Marstrand belägna Paternoster-skären, hvilka – än i dag ryktbara för de der inträffande skeppsbrotten. – troligen fått sitt namn af de många pater-noster, forntida sjöfarare der uppsändt för sina lifs räddning …

- Emelie Flygare-Carlén, Rosen på Tistelön (1882)

Den återfinns i källan nr 1, såväl den som gällde för hundra år sedan …

Fordom illa beryktad till följd af den säkra undergång, som väntade seglaren, hvilken under natt eller storm drefs in bland dessa vilda klippor – man passerade dem aldrig utan att läsa sitt Pater noster (»Fader vår»; deraf skärens namn) …

- Nordisk familjebok: Paternosterskären (1915)

… Som dagens.

Ortnamnet (1583 Pater noster) syftar troligen på farvattnens farlighet: sjömännen skall här ha läst bönen Pater noster, ’Fader vår’.

- Nationalencyklopedin: Pater Nosterskären (jag misstänker att 1583 syftar på Waghenaer)

Om detta har jag skrivit på faktoider.nu: Pater Noster. Det beror inte på att jag vet att förklaringen inte stämmer, utan på att jag inte vet om förklaringen stämmer; att jag tar upp den här, beror på att jag fortfarande inte vet om den stämmer.

Det finns nämligen ett annat förslag.

Nyligen har namnet tolkats såsom 'radbandet' – paternoster betydde nämligen i det äldre språket även detta –, och det skulle syfta på den bild av små kulor i rad som skären ge då de, sedda från öster, ”gillra” (hägra) mot luften (O. Rygård).

- Hjalmar Lindroth, Namnforskningar bland västkustens öar och skär (1921)

”Från öster” syftar på munkarna på Marstrand. Om klostret där vet man inte mycket mer än att det funnits. Rygård är advokat Ossian Rygård från Klädesholmen, han var likt professor Lindroth engagerad i Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola.

Och radbanden kunde se ut så här. Just detta exemplar fanns förresten ombord på Mary Rose när hon förliste 1545, och blev kvar ombord ett bra tag.

Pater Noster som bön eller radband, helt enkelt. Hur har forskningen ställt sig till de olika förslagen? Av NE att döma verkar det som om den dömt ut den senare. Om så gjorts, vore det intressant att se. Om så inte gjorts, vore det helt typiskt.

Paternoster-skären vid vår västkust är inte den enda radbandsformade ögruppen som fått namnet. Här är några fler:

Les Pierres de Lecq eller Paternosters kallas denna skärgård utanför Jersey (karta från 1815). Det sägs att vidskepliga sjömän (en definition som påminner om ”ogifta ungkarlar”) ofta ber en bön när de passerar de farliga klipporna … Det finns även en sägen om skeppsbrutna som hamnade här och gick under.

Tengah-öarna kallades tidigare Greater Paternoster Islands …

… Och Balabalagan-öarna kallades tidigare Little Paternoster Islands.

Ytterligare paternosters, där likheten med radbandet gett namnet åt:

sjöar (här i Darwin Canyon, Kalifornien),

verk,

och hissar. En gång i tiden fanns de sistnämnda lite varstans. Av lätt insedda säkerhetsskäl har de sedan länge varit desto ovanligare. Denna finns i riksdagshuset i Helsingfors och är utan tvivel den mest kända i Skandinavien. Det är inte den enda paternosterhissen i Helsingfors, men många fler är de inte. I Sverige finns det en (1) paternosterhiss i drift. Den är från 1953 och går runt på HSB:s huvudkontor i Stockholm. 

Ett av de större Paternoster-skären heter Hamneskär. Där står fyren Pater Noster, uppförd 1868. Det var en av många fyrar som uppfördes av ingenjör Gustav von Heidenstam (far till Verner). Konstruktionen var hans egen, och kallas också Heidenstamfyr.