2021-08-31

Sju sorters kakor

- Sveriges mesta kak-kokbok, i någon av de många upplagorna.

Den svenska kakbibelns allra första upplaga gavs ut 1945, då den intensivt åtrådda freden var färsk och underbart förvirrande. Både bok och fred signalerade en ny tid. Nu kunde man äntligen, äntligen börja lämna kristidens krisrecept med krigssmör, rostad cikoria och grävlingsbuljong. Äntligen kunde ännu en sektor av vardagen gå tillbaka till för-krigstiden ("fredskvalité" var en av den långa krigskrisens vanligaste glosor). Äntligen kunde man börja frammana mytomspunna kändisar som man i åratal bara smakat på bleka kopior av, och som den yngsta generationen hade en mycket förvriden bild av: Den mjuka, fluffiga sockerkakan, fylliga chokladkakor, klenäter, och så vidare …

Visserligen innebar freden inte att alla ransoneringar genast upphörde. Återuppbyggnaden av Sverige, Europa och världen tog sannerligen sin tid (även hos oss), och det fanns myriader prioriteringar att göra beträffande frakter, lagerhållning, samhällsnytta, pengaflöden et cetera. (Å andra sidan hade många varor börjat ransoneras först (långt) efter krigsutbrottet.) För att bara ta två exempel släpptes sockret inte fritt förrän 1949, kaffe 1954. De sista ransonerningarna som försvann var just av kaffe och tobak. Man kan tänka sig att rivandet av krigets allra sista figurativa utposter firades med en särskilt tilltagen, välrostad och njutningsfull tår, respektive en intensiv röksession där doften och smaken av oförfalskad, äkta Nicotiana gav en enastående känsla av fred, frihet och underbara lyxprodukter.

Begreppet "sju sorters kakor" blev som sagt riktigt känt 1945, och därvid har det blivit. Men det fanns innan dess.

 – Vad vankades hos prästen idag? sa hon.

 – Kaffe och sju sorters kakor och pianospel! sa jag överlägset.

- Henrik Wranér, "Ur folklif och folkmun" (1892)

… Mor blev så glad, så hon bums tog fram kaffetåren med sju sorters kakor.

- DN 30 januari 1921

… Kaffe och sju sorters kakor som traditionen bjuder.

- Aftonbladet 2 november 1924

Det sägs att sjutalet var det lagoma idealet: Den som bjöd på färre var snål, den som bjöd på fler högfärdig. Så kan det säkert ha varit, på vissa platser på vissa tider. Men förvisso varierade normen.

Gumman hade blivit bjuden på kaffe med 5 sorters kakor.

 - Östersundsposten 23 juni 1892

Va, bara sex sorters kakor? Gumman min hade attan sorter utom bonnkringlorna.

- Provinstidningen Dalsland 22 april 1921

O forna tiders kafferep! Sju eller nio sorters kakor, påtår och tretår.

- SvD 28 januari 1929

Häromdagen beskrev jag hur Järnspisen förändrar Sverige. De började dyka upp i mitten av 1800-talet och blev mot slutet av seklet riktigt vanliga. I dem kunde man baka på ett helt annat sätt än i de gamla bakugnarna, vars hanterande var ett helt projekt. Tillsammans med dramatiska prisfall på socker och mjöl revolutionerades hembakningen. När Wranérs yngling 1892 rapporterade om det rika utbudet i prästgården var det ett tecken i tiden.


Källor:

  • Kafferepet: Trugandets värdskap — en synnerligen matig artikel som försvarat sin plats i vilken relevant bok som helst; Lina Ahlin, kulturdelen.com 12 december 2011

(Att jag citerar SvD flitigare än alla andra tidningar ihop beror mindre på innehållet än på att SvD:s arkiv helt enkelt är bättre än något annat jag sett, inklusive DN:s förvånansvärt undermåliga försök. Kom igen! Ni har ju en fantastisk databas som förtjänar mycket bättre än det här. Ni kan åtminstone försöka göra den lika tillgänglig, sökbar och hanterlig som SvD:s. Studera den, låna och/eller sno de vitala delarna. Gör något!)


2021-08-30

Lördagsfråga 673: Gamlingar

  1. Siegfried Lowitz som Erwin Köster, den första (motsvarande "the first doctor") titelrollen i Der Alte. Den tyska deckarserien började visas 1977 och är faktiskt fortfarande igång — 44 år utan avbrott.
  2. Jag vet inte varför man på varje butelj med Gammel Dansk ser ett sigill med en tvåskilling från 1711. Däremot vet jag att drycken lanserades 1964, och sedan några år tillverkas i Norge. Så Gammel Dansk är varken eller.
  3. "Gamla Panama", Panama Viejo, von oben. Den första utgåvan av Panama City grundades 1519 och förstördes 150 år senare av Henry Morgan. England och Spanien låg nämligen i krig med varandra vid tidpunkt — trodde Morgan, tills han fördes till London och fick reda på att fred slutits ett halvår tidigare.
  4. En lite väl mörk bild — inte för att det hindrade er — ur Den gamle och havet (1958), med Spencer Tracy i ena titelrollen.

De fyra gamlingarna satte Tomas.


2021-08-29

Järnspisen förändrar Sverige

I köket se ni min äldsta och min yngsta flicka sysselsatta med att kärna smör. Tänk så bra för Suzanne att ha fått Kerstis säkra och fasta stöd! Vill du veta hvad kattungen heter? Han heter Hans.
- Carl Larsson, "Köket" (1898), först utgiven i boken Ett hem (1899)

I mitten av 1800-talet började järnspisar att dyka upp på marknaden. Mot slutet av seklet kom de spisar som vi är vana att se i framställningar av livet förr; idag är de nostalgi, då var de framtid och modernitet. De var ett resultat av den industriella revolution som framställde och använde gjutjärn i stora mängder, och vars fabriker producerade spisar i otaliga modeller för priser som varit omöjliga bara någon generation tidigare. Spisen förändrade kokkonsten mer än kanske någon annan nymodighet någonsin, inklusive frys och elektricitet. Istället för öppen eld, vars hantering hade krånglat till matlagningen sedan urminnes tider, så fick man en plan, uppvärmd yta som bland annat möjliggjorde stekning på ett helt annat sätt än förr. Det blev lättare att tillaga enstaka portioner och servera dem varma (dittills hade svensk mat oftast serverats ljummen). Spisen hade en ugn, visserligen betydligt mindre än de rejäla bakugnarna, men å andra sidan var den alltid uppvärmd.

- Norrahammar n:o 13 fotograferad 1977, med etiketter från Pripps (IIB?) på kakelväggen. Bostad vid Skaraborgsgatan, kvarteret Stjärnan nr 5. Foto Hans Claeson. (Västergötlands museum, ID 1M16-A145233:2610)

Ändå var spisens inflytande på kokkonsten bara en del av dess påverkan på miljoner svenskars vardag.

De nya spisarna drog betydligt mindre ved än de öppna eldarna. Det var ett starkt argument för att skaffa dem, särskilt i städerna där veden fick köpas för dyra pengar, och trots att de var bränslesnålare så var de mycket bättre värmekällor. Att elden inneslöts innebar att man slapp sitta i rök, vilket otvivelaktigt förbättrade folkhälsan avsevärt. En annan bieffekt var att köken blev mycket renare och därmed kunde inredas på ett helt nytt sätt. Carl Larssons stilbildande tavlor från Sundborn omkring sekelskiftet 1900, med ett städat, sotfritt kök försett med gardiner och trasmattor, skulle ha sett helt annorlunda ut bara några decennier tidigare.

Jämför även med bloggposten Ett kök 1937. Tidpunkten är visserligen en dryg generation senare, men eftersom vi även gått ner flera pinnhål på samhällets klasstege är skillnaden mindre än man kan tro, och inte heller alltid till det bättre vad det senare köket beträffar.

(Det mesta av texten ovan kommer från min Sveriges historia (Ordalaget 2018), kapitlet "Spisar, vatten och avlopp" i sektionen om 1800-talet. Just kökets än evolutionära, än revolutionära utveckling under 1800- och 1900-talen hör till de frågor som jag innan inte ägnat en tanke, men som jag efter att under en längre tid ha umgåtts intensivt med fann bland de mest fascinerande i Sveriges historia över huvud taget.)


2021-08-27

Drick X glas vatten om dagen

De faktoida kvarnarna mal dygnet runt, året om. Med flit eller av misstag produceras oavbrutet nya sagor och missförstånd, dumheter och vansinnigheter. En del är värda att tas itu med, andra inte. De flesta glöms snart bort.

Men så finns det några osanningar som aldrig verkar försvinna. De har jämförts med gummiankor: Man kan dränka dem hur många gånger som helst, men så fort man släpper dem åker de upp till ytan.

En sådan är så välkänd och etablerad att jag fått för mig att jag avfärdat den minst en gång, förmodligen fler. Men se, det var inte sant. För så vitt jag kan finna har jag aldrig tagit upp påståendet att man ska dricka åtta (sju? nio? men åtta är vanligast) glas vatten om dagen.

Som den klassiska myt den är har den tagits upp otaliga gånger i media, mer eller mindre detaljerat och populärt/fackmässigt. Till exempel så här:

– Om du lyssnar på kroppens signaler och fyller på med det du gör dig av med i olika situationer så behöver du inte fundera på att ständigt ha en vattenflaska med dig och dricka konstant. Det leder bara till att antalet toalettbesök ökar och kommer inte att leda vare sig till vackrare hy eller någon annan kroppslig fördel, säger Jenny Nyström, professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

- Experten: Så mycket vatten ska du (egentligen!) dricka per dag, Expressen 15 september 2020

Hos Snopes (som naturligtvis tog upp myten för länge sedan) konstateras att de åtta glasen kan ses som genomsnittet på ett värde som varierar kraftigt beroende på en rad olika orsaker. En viktig poäng är att vi även får i oss vätska genom maten.

In general, to remain healthy we need to take in enough water to replace the amount we lose daily through excretion, perspiration, and other bodily functions, but that amount can vary widely from person to person, based upon a variety of factors such as age, physical condition, activity level, and climate. The “8 glasses of water per day” is a rule of thumb, not an absolute minimum, and not all of our water intake need come in the form of drinking water.

- David Mikkelson: Eight Glasses of Water Per Day? Snopes 8 september 2014

Sammanfattningsvis: Drick när du är törstig – det räcker. Med undantag för undantagen, så klart. Vid (stark) värme, under (krävande) fysiska aktiviteter, eller andra särskilda omständigheter, så kan man så att säga behöva förekomma törsten. Men det är undantag, som sagt.

Det får räcka. Varifrån kommer då påståendet till att börja med?

Men detta är en myt som tros härstamma från en hälsorekommendation från 1945 som hävdade att vuxna bör få i sig 2,5 liter vatten. Detta skulle motsvara ungefär åtta glas vatten om inte rekommendationen även nämnde att vi får i oss merparten av detta vätskebehov via maten.

- Emma Frans: Bör vi dricka minst åtta glas vatten om dagen? [nej], SvD 2 december 2016

Ett årtal! Det ska vi granska. Som så ofta går det att gräva fram äldre belägg för de åtta glasen, eller närmare bestämt den populära 6–8-varianten:

And all adults require from six to eight glasses of water every 24 hours, if the food which they eat is to be diluted for its uses in the body.

- The Day Book, 9 januari 1917

Det har också länge funnits "hälsoregler" som rekommenderat vatten, men inte alltid med den exakthet som kännetecknar faktoiden.

Ett ännu lite tidigare belägg finns i en beskrivning av den japanska krigsmaktens hygien och hälsotänkande. Att man intresserade sig för det berodde på kriget mot Ryssland 1904–1905, där Japan, till mångas förvåning, gjorde väl ifrån sig och så småningom vann. 

… De japanska atleterna [soldaterna] dricka dagligen 4 ½ liter vatten.

… Upptagandet af 1 ½ liter vatten dagligen …

- Köpingsposten 22 april 1905

Not: Förvisso kan vattendrickande vara skadligt, i tillräcklig mängd. Det krävs snarare åtta liter än glas för att man ska få sådana problem, så de allra flesta av oss behöver inte bekymra sig. Men visst går det att dricka sig till hjärnödem, koma och död. Giftighet är bara en fråga om dos.


*


Som avrundning ett längre citat från en artikel vars rubrik är rena klickbetet – eller skulle ha varit idag.

… Att dricka fyra glas vatten om dagen …

- "Amerikanska skolhygien [sic] en brokig blandning av pjosk och ansvarskänsla", SvD 8 augusti 1923

Vad bloggpostens inledande bild beträffar överlämnas den som en uppgift till läsaren.


2021-08-26

Polkavågen 1844

- KB:s digitala presslägg, tidningar.kb.se: Slagning på ordet "polka" år 1844

I kungliga bibliotekets digitaliserade presslägg finns det från 1843 summa 1 (ett) belägg för ordet "polka" (av de tre träffarna är två feltolkningar av ordet "polska"). Från 1844 finns det 347 belägg. En del är feltolkningar, men de allra flesta är verkligen belägg för den nya dansmusiken. Som synes är de heller inte jämnt fördelade över året. Det gör att man med mycket god precision kan visa när polkavågen drog in över Sverige. (Den första rapporten om att polkan börjat bli omodern i Paris är för övrigt från den 10 december 1844.)

En riktig dopfunt har polkan blifvit
för mode-artiklar och kram minsann;
man polka-namnet åt allting gifvit —
allt … polkan rekommendera kan.

- Sign. Crmr. i Aftonbladet 13 februari 1845

Idag är polkan känd för 1 (en) sak. Men det finns många, många fler exempel på hur man försökte dra nytta av den i marknadsföringen. Här är de polka-företeelser jag hittat. Jag kan inte svära på att varenda en funnits i sinnevärlden.

  • Bröd
  • Byxor
  • Chevelyr (håruppsättning)
  • Frackar
  • Grisar — mer om dessa strax
  • Halsdukar
  • Huvuden (dvs frisyrer)
  • Hår
  • Karameller — mer om dessa strax
  • Klänningar
  • Lockar ("(liten) lock vid örat (i sht förr på herre med polkahår)" — SAOB)
  • Punsch
  • Rockar
  • Schalar
  • Stubbar (vad som nu avses)
  • Stövlar
  • Sås
  • Tröjor
  • Tvålar
  • Tyg
  • Tårtor
  • Öl

Man kan också ta reda på vilka ord som tillfogats före istället för efter. Då kan man göra fynd som Scandinav-polka (detta hände sig under skandinavismens glansdagar), Karusell-polka och, den finaste jag sett, Daguerreotyp-polka:

- Dagligt Allehanda 20 september 1844

I kändis-sektorn återfinns Jenny Lind och ballerinan Fanny Elssler. Jag förutsätter att ingen av dem hade det minsta att göra med de polkor som uppkallades efter dem.

Ordet "polka" kommer för övrigt nog från tjeckiskans pulka, "halvsteg". Det är alltså ett helt annat ord än "polska", som helt enkelt syftar på Polen; polonaise på annat språk, inlånat som polonäs.

Hur var det då med polkagrisen?

Polkagrisens födelse brukar dateras till 1859, då Amalia Eriksson fick tillstånd att bedriva "bagerihantering, gent av grövre och finare brödsorter och tillverkning av s k polkagrisar". Formuleringen kan tolkas som att "polkagrisar" var ett nytt begrepp. Men det var det inte.

Vad hon uppfann vet jag inte. Inte heller om hon var först med att sälja det som vi idag kallar polkagrisar. Däremot förekom bevisligen begreppet "polkakarameller" betydligt tidigare, som tillnamn på danska karameller (som funnits sen före polkavågen):

Danska Karameller eller s. k. Polka-Karameller …
- Stockholms-Tidningen (bara en sån sak — inte i närheten av Gränna!) 15 juli 1845

Och vad "polkagrisar" beträffar finns belägg från åtminstone 1849. Intressantare är dock denna notis om ett tragiskt dödsfall 1850. Småland nämns, liksom åter igen danska karameller. Och vi får reda på åtminstone en ingrediens, som indikerar att åtminstone dessa "polkagrisar" inte smakade som vi är vana; inte för att namnet var skyddat eller etablerat på något sätt.

Detta fluidum befanns sedermera vara bittermandelolja, som innehåller blåsyra. Det är således bäst att akta sig för Danska karameller eller så kallade "Polkagrisar".
- Jönköpings Tidning 14 september 1850

Att begreppet myntades på 1840-talet är också betydligt rimligare än att det skulle ha dykt upp först 1859, långt efter den verkliga polkavågen.

HISTORIK: belagt sedan 1883
- Svensk Ordbok (svenska.se: polkagris) är här ovanligt långt efter sin tid


2021-08-25

1800-talets färskpotatis

Färsk Potatis finnes till salu à 3 Rdr pr kappen [4,6 l], och som jag i år har warit i tillfälle att drifwa den på ett ändamålsenligare sätt än de föregående åren, så har det lyckats mig att få potatisen rigtigt wälsmakande. Jönköping i Mars 1866. A. S. Swensson

- Jönköpingsbladet 31 mars 1866

1800-talets tidningar är fulla av annonser och meddelanden om färsk potatis, även långt före midsommar — inte sällan långt före midsommar. Och även om man inte braskade med rubriker då som nu så får man inget intryck av att färskpotatis i maj, april eller ännu tidigare var något märkvärdigt.

Givetvis kom vårvinterns nolor inte från vilka vindpinade åkrar som helst. De hade drivits upp med omsorg och skicklighet, ibland inomhus, och till en högre kostnad än den vanliga brukspotatisen.


- Falköpings Tidning 18 februari 1882

Det var sådant som gjorde det möjligt att man i gården Dömestorp, vid Hallandsåsens fot, kunde avsmaka 1882 års skörd av färskpotatis — den 9 februari!

- Norrköpings Tidningar 30 januari 1864

Den tidigaste noteringen (räknat på året) jag sett är från Hylinge utanför om Norrköping, vars orangeri utannonserade sin färskpotatis den 30 januari 1864. Där kunde man samtidigt bjuda ut rädisor, liksom rena onyttigheter som kamelior och lövkojor, och det mitt i vintern. Men så hade man också uppvärmda växthus, så kallade orangerier, och visste hur man skulle använda dem. Sådana hade funnits i Sverige i flera hundra år och gjort det möjligt att driva upp inhemska och exotiska växter året runt. De var dyrbara i drift och ganska märkvärdiga på sitt sätt, men ingalunda någon nyhet.

Det pris jag hittat för 1800-talets riktigt tidiga potäter är de tre riksdaler kappen man fick ge i Jönköping. Lite gräv, uträkningar och jämförelser ger vid handen att färskpotatisen i Jönköping januari 1864 kostade 2/3 så mycket som smör. Inte billigt, men heller inte fantastiskt dyrt i sammanhanget. Köparen var naturligtvis införstådd med att det fick kosta. Däremot hade han nog blivit överraskad om han fått reda på att dagens mathistoriker hävdar att det inte gick.


För slår man på färskpotatisens historia hittar man snabbt och lätt uppgifter i den här stilen: 

Förr fanns det inga primörer vid den här tiden [midsommar]. Färskpotatis åt man inte, det ansågs vara slöseri eftersom den inte var färdig. 1898 började färskpotatis säljas i Mölle, där överklassen bodde på badhushotell, och vid efterkrigstiden började gemene man att äta det.

- Richard Tellström intervjuad i Midsommar — traditioner i ständig förändring, GP 21 juni 2013

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

- Jan-Öjvind Swahn

Jag har flera gånger hört historien, återberättad av huvudpersonens släkting, om den klurige bonden som tog sin kvartsfärdiga potatis till det fina folket i Mölle och fick prima betalt för den. Det var en banbrytande insats, inte så mycket på det agrara området (det är inte svårt att få fram färskpotatis i god tid före midsommar) men väl det matkulturella och framför allt PR-mässiga: Att skapa en ny produkt. Men vid det laget hade färskpotatis före midsommar sedan länge varit en utbred företeelse. Som på Hamburger Paquet, som 1853 blev den första ångaren i trafik mellan Göteborg och Hamburg:

Ombord å Ångfartyget Hamburger Paquet finnes färsk Potatis samt Ärtskidor och Gurkor.

GP 3 juni 1862

Inte för att det kan ha var mycket vanligt folk ombord. Däremot ovanligt folk, av just den sorten som en dryg generation senare levde badortsliv i Mölle och nyfiket högg in på de lokala primörerna. De borde inte ha varit ovana vid färskpotatis före midsommar.

Ett återkommande argument har gällt synen på den ofärdiga färskpotatisen: Att det skulle ha varit fel, rentav omoraliskt och syndigt, att plocka de små sammetspärlorna så tidigt i livet, innan de fått tillfälle att bli stadiga matklumpar som kunde hålla liv i folk under höst, vinter och vår … Men även om den inställningen säkert fanns på sina håll, så fanns också motsatsen.

Vi tveka icke att slakta ynglen av våra husdjur, kalvar, grisar, kycklingar m. fl. Vi förtära med välbehag späda växter, ärter, bönor, omogna kökssaker, färsk potatis och tveka icke eller att avmeja betydliga grönfodersfält.

- Post- och Inrikes tidningar 30 januari 1854

Vilka "vi" nu kan ha varit … Men även om det bara var samhällets stöttepelare som mumsade färskpotatis före midsommar så var de tillräckligt många för att det skulle ha varit en stapelvara långt innan bonden på Kullahalvön fick sin idé.

Hisingsbönderna hava vanligen färsk potatis 14 dagar före midsommar, och några få veckor därefter till den mängd, att den kan säljas till samma pris som gammal vara.

- GHT 13 maj 1859


2021-08-24

Är frukosten dagens viktigaste mål?

- Det första belägget för påståendet jag hittat i svenska tidningar kommer från den ansedda medicinska journalen Hotelltidning för Skandinavien den 17 januari 1889. Samma notispacke tipsar även om koksalt mot huvudvärk och svavelblomma (fint, rent svavelpulver) mot reumatism.

"Frukosten är dagens viktigaste mål." Stämmer det?

Det ärligaste svaret vore nog: "Vad menar du?" — För vad menas med "dagens viktigaste mål"?

Mår jag sämre om jag hoppar över frukosten än någon annat måltid? Försämras mina fysiska och mentala förmågor för resten av dagen? Förbättrar en god frukost matsmältningen så jag effektivare förbränner allt jag äter, åter igen under resten av dagen? Innebär en dålig frukost att jag småäter mer? Att jag går upp i vikt?

De utläggningar jag sett som försvarar tesen använder alla dessa föreställningar, och fler därtill. Eftersom "dagens viktigaste mål" är så luddigt blir det lätt en uppvisning i flyttande av målstolpar. Däremot är man snålare med hänvisningar. Inte för att jag är säker på att jag skulle haft nytta av alla, näringsfysiologi är inte alls mitt ämne, men för sådana som begriper sig på sådant.

Bland populära framställningar som jag kan ta till mig finner jag några lättfattliga utskåpningar av påtagliga påståenden:

Frukost sätter igång ämnesomsättningen

Våra kroppar bränner mat och dryck dygnet runt.

Frukost minskar småätandet

För en del gör det det. För andra, inte.

Det är bättre att äta sött tidigt på dagen än senare.

Tidpunkten avgör inte kostens nytta.

Påståendenas variation — detta var bara ett litet urval — indikerar att den som påstår "frukost är dagens viktigaste mål" bara har gjort ett halvt påstående.

Vad den menade som först gjorde påståendet? Det vore kanske intressant att veta. Om det inte var en ren reklamgrej.

2021-08-23

Lördagsfråga 672: Half-Life

  1. Halveringstid visualiserad.
  2. Den här var svårare i svartvitt! I Carl Sagans fantastiska tv-serie Cosmos (1980, överlägsen ett senare försök) demonstrerades olika aspekter av relativitetsteorin genom att ge dem en mänsklig skala. I Toscana, av en anledning så sökt att jag föredrar att tro att de helt enkelt ville dit; och vem vill inte det? Som här, där man visar hur ljuset från vespan komprimeras, blåförskjuts, när den rör sig mot oss. Osynligt för blotta ögat, synligt i Sagans magiska kamera.
  3. "Half Dome" är ett välkänt berg i Yosemite, Sierra Nevada. Det är något av en synvilla; beroende på vinkel kan det se ut som ett halvklot eller inte alls. — När dataspelsfirman On-Line Systems ville ha ett roligare namn lade de till Sierra efter bergskedjan, och antog Half-Dome som logga.
  4. Jamie Foxx som Django Freeman i Django Unchained (2012).

Half-Life (1998), expansionen Blue Shift (2001), utgivaren Sierra och Freeman, Gordon som huvudpersonen heter. Den satte magnus, ev sedan Magistern förvillat sig.


2021-08-22

Recept 1851

Gustava Björklund (1794–1862) är inte lika känd som Cajsa Warg eller Charles Emil Hagdahl — idag. Men hennes kokböcker från 1800-talets mitt gavs ut i enorma upplagor, lästes och brukades. Det gjordes de även framåt 1870-talet och senare; alla skaffade inte järnspis samtidigt.

Jag fick tag på en av hennes mindre kända men intressantare titlar: Kok-bok för tjenare och tarfliga hushåll (1851). Inte för att allt är fattigmans mat; här finns stekar av alla de slag, glacer och a la dauber.

Till skillnad från många andra äldre kokböcker skriver Gustava ut rätt många mått. Tag ett kvarter sånt, en jungfru sånt och två lod sånt. Men inte alltid. Här är några, som jag tycker, fina exempel på hur man kan formulera sig i recept. Det gäller även temperaturerna, där man före elspisarnas tid — liksom här, före järnspisarnas — klarade sig med ungefärliga mått som het ugn, svag kokeld och allt vad det var. Men man kunde också jämföra, se t ex recept 177.

Under tiden vispar man upp ett par ägg med några skedar mjölk (78. Stekt färsk Sill)

Ett gott stycke smör lägges i en kastrull och sammanfräses med lite mjöl (98. Äggsås)

Detta ställes på svag kokeld att koka under jämn omrörning (135. Haché [hackat kött i sås] med förlorade ägg)

[Grisen] lägges på ryggen med ett vått papper över sig, för att skyddas mot ugnsvärmen; synes papperet genast bli brunt, är värmen för stark. (177. Stekt gris)

Man slår däri så mycket arrack eller konjak som behöves (324. Arracks- eller Konjaks-sås) 

däruti vispas så mycket mjöl, att smeten lossnar från bräddarna på kastrullen (349. Pösmunkar)

Man tager basilika, timjam [sic], rosenmarin och dragon, en god hand full av vardera (405. Fransk Krydd-Ättika) 

röres däruti för 6 skilling flädermos (467. Svensk kaviar – 99 år före Kalles)

Den sistnämnda ingrediensen används nog inte i större mängd eftersom smaken inte är poängen: "Detta begagnas endast för att giva kaviaren samma färg, som den utländska har."


2021-08-20

Kvacksalveri!

Den kommande boken har fått en ny titel. I övrigt är den oförändrad, blott ännu lite mer korrekturläst (pågår just nu, när jag inte sitter och bloggar). Kopierar därför in texten från förra bloggposten om den, nästan oförändrad. Så nu blir det en nästan-repris.


Några veckor innan det började dyka upp notiser om ett virus nånstans i Kina påbörjade jag en bok. I skrivande stund befinner den sig i den sista korrekturläsningen, sedan redaktören gått igenom texten och gett förf. en mängd goda anvisningar om korrigeringar, justeringar, strykningar och allt vad det är. Utgivningen är planerad till den 20 september. Den går att sätta under bevakning redan nu, t ex på Bokus: Blodiglar och detox Kvacksalveri.

Givetvis går jag inte igenom allt kvacksalveri som mänskligheten tänkt ut genom åren — det bleve en encyklopedi. Men jag är rätt säker på att jag fått med de vanligaste nu (detox!) och förr, de farligaste, och åtminstone några av de knäppaste (där är konkurrensen särskilt stenhård). Samt en del relaterat material, som den långlivade diagnosen hysteri och naturligtvis det irrationella vaccinmotståndet.

Som exempel, några kapitelrubriker:

  • Afrodisiaka
  • Akupunktur
  • Antroposofisk medicin
  • Ayurveda
  • Detox
  • Folkmedicin och huskurer
  • Homeopati
  • Humoralpatologi (kroppsvätskors balanserande)
  • Hårmineralanalys
  • Kinesiologi
  • Kolloidalt silver
  • Kristaller
  • Kvantmedicin
  • Macchiarini
  • Mumie
  • Ormolja (bokstavlig, utöver all bildlig boken är full av)
  • Patentmediciner
  • Radioaktivt kvack
  • THX
  • Traditionell kinesisk medicin



2021-08-19

F d ångbåtspassagerare

- Varbergsposten 2 april 1903

Läser man tidningar kring förra sekelskiftet så dyker "titeln" upp då och då: f. d. ångbåtspassagerare.

- Tidningen Lund, 21 september 1888

Efter ett tag kan man slås av misstanken att det är något speciellt med "titeln". 

- GHT 13 december 1860

Lite grävande och man finner, att "titeln", ofta f. d. men inte alltid, kunde användas som nödlösning när det skulle tituleras — och det skulle det ju, ideligen.

Filipstads Stads och Bergslags Tidning, 2 augusti 1900

Efter ytterligare lite grävande stod det dessutom klart att "titeln" även kunde användes om folk som verkligen inte hade någon annan titel.

- Härnösandsposten 20 mars 1882

Idag skulle vi ju inte kalla dem "oduglingar", men något annat.


2021-08-18

Kalles kaviar lanserades 1950

- SvD 17 november 1950 + tub 16 augusti 2021

Överallt på tuber och hemsidan kalles.se står det att Kalles kaviar lanserades 1954. Samtidigt är det lätt konstaterat att kaviaren salufördes från 1950, komplett med glad lintott och "barnens förtjusning".

Vad är det som pågår?

En enkel fråga på Kalles (de skippar ofta kaviar-biten, vad det nu kan bero på) Facebook-sida gav ett absolut intetsägande "svar" i form av inklistrad historik som jag redan läst (minus smileys), naturligtvis komplett med felaktiga 1954.

Samma fråga till ägaren Orklas konsumentkontakt gav ett betydligt bättre svar. (Det kanske säger en del om vilka kvalitéer hos medarbetarna man värderar på vilka poster.)

Abba köpte receptet av mildrökt kaviar 1950 och sedan följde några år med test-tuber och planering för att sedmera lansera Kalles brett såsom den ser ut enligt dagens utformning med en liten blond pojke och blå och gul tub.

Därför menar vi på att den lanserades just 1954 som färdig produkt :)

- Christina på Orklas konsumentkontakt, mailsvar 16 augusti 2021

Det som annonserades ut 1950–1953 skulle alltså ha varit en försöksprodukt. Okej.

Den första bilden på en tub med Kalles kaviar hittar jag i en annons från 1952:

SvD 18 april 1952

Om annonsen återger verkligheten så verkar tuben vara bra lik dagens.

Att Carl Ameln, 68, en då femårig lintott, hamnade på kaviartubens utsida beror på att hans pappa var vd för Abba som producerar den populära kaviaren.

Innan Kalle dök upp på tuben var den vit och det var 1954 som en reklambyrå fick uppdraget att designa om tuben.

Eftersom det är många barn som gillar den röda kaviaren skulle det naturligtvis vara ett barn med på tuben och det var så Carl hamnade där.

- Kalles kaviar fyller 60, Expressen 20 maj 2014

Calles konterfej användes uppenbarligen i annonseringen redan från 1950. Han är född 1946 och var alltså fyra år när han började marknadsföra pappas kaviar.

- DN 23 juni 1955

Det kan nämnas att tuberna började användas flitigt i annonseringen från 1955, och där ser de ut som vi är vana.

Enligt den officiella historiken (Orkla: Kalles) köptes receptet av "en gårdfarihandlare" 1954 för 1000 kr. Det stämmer varken med annonserna från före 1954 eller deras egen historik på kalles.se: Om Kalles.

Gårdfarihandlaren 1954 har även letat sig in på svenska Wikipedia …

… Och därifrån till källor som borde veta bättre, som Bohusläns musem på digitaltmuseum.se. Så kan det gå.


På Kalles.se anges köpet från gårdfarihandlare (för 1000 kr) till 1950 vilket åtminstone går ihop med lanseringen 1954. Jag kan väl nämna att jag är aningen skeptisk till recept-historien. Men den känns mindre viktig än en lansering 1950 som fuskats fram till 1954.


Måhända är det rent slarv som fått Abba och Orkla att röra ihop kronologin. Eller en djup, mörk kaviarkonspiration, ifall någon ids tänka ut någon sådan.



Anomalin uppdagades av Mattias Axelsson, vars konto Svenska högtider och vanor @hogtider_vanor anbefalles.


2021-08-17

Snåsamannen (1926–2021)

Joralf Gjerstad dog i juni. Han var känd som Snåsamannen efter födelseorten, och sades vara synsk. Han fick nog så många förfrågningar om borttappade prylar etc, men det främsta skälet till hans berömmelse var hans kvackande. Snåsamannen sades ha helande kraft i sina "varma händer" — begreppet var närmast hans varumärke. I en typisk session tjatar han "Kjenner du vermen? Kjenner du vermen?" om och om igen. Så kallad priming behöver inte vara avancerad för att fungera, särskilt när den kommer från en kändis vars påstådda förmågor alldeles för många tog på allvar.

Snåsamannen var verkligen känd, en nationalkändis av den gamla sorten som precis alla känner till. Saida var den svensk vars karriär kommer närmast, och hon kan som mest ha varit nästan lika känd. Men Snåsamannens karriär var mycket längre — som en Saida som pågick i decennier.

Dessutom fick Snåsamannen uppbackning från samhällets alla lager, inklusive de högsta. Karriärens topp kan ha inträffat 2002 när han fick kung Haralds förtjänstmedalj i silver. Så har ingen annan klok gubbe hyllats.

Det nämns ibland att Norge är ett av världens mest sekulära länder. Deras motsvarighet till ateist-föreningen Humanisterna har fyrtio gånger fler medlemmar per capita. Sådant kontrasterar mot den breda, djupa och folkliga uppbackningen kring bondfångare som Snåsamannen. Hans påstådda förmågor ska halva befolkningen  ha trott på, enligt en  undersökning. Jag vet inte om det är ett plus, ett minus eller varken eller att Snåsamannen var kristen.

Behöver det påpekas att hans påstådda förmågor aldrig undersöktes ordentligt? Inte ens när han fick en personlig inbjudan från James Randi att gemensamt utforma ett test. Om Snåsamannens övernaturliga förmågor varit i närheten av vad som påstods skulle ett sådant test ha varit en kakbit. Och inbringat en miljon dollar.

Det är roligt när charlataner bråkar. T h Norges mest kända spökpratare, prinsessan Märtha Louise. Hennes övriga verksamheter, som inkluderar healing, Rosenmetoden och slikt, kan Snåsamannen rimligtvis inte kritisera.


Några källor:

  • Wikipedia (norsk bokmål): Joralf Gjerstad
  • RationalWiki: Snåsamannen — den ilskna, avspända och framför allt skeptiska wikin kan nästan alltid rekommenderas, särskilt för sånt här


2021-08-16

Lördagsfråga 671: Sist

  1. Judas har vält saltkaret på Leonardos Nattvarden. Han är också den ende med armbågen på bordet. Man förstår vem som är skurken.
  2. Chingachgook "Stora ormen" och hans son Uncas i Last of the Mohicans (1920). Jag har inte förrän nu insett att originalets titel kan syfta på båda två. Skulle boken/filmerna egentligen heta De sista mohikanerna på svenska?
  3. Pu Yi eller Puyi (1906–1967) var den siste kejsaren av Kina.
  4. Mark Hamill som Luke Skywalker i The Last Jedi (2017).

Martin Lagnerö var den förste som tog den siste.



2021-08-15

Gör din egen tvål

Funderade på om jag skulle ta med en bild i dagens bloggpost. Valde bort det. Ni vet hur man bildgooglar.

På en plats som inte ska nämnas vid namn hittade jag ett recept på tvål. Under den udda rubriken "Leverrensning!", men ändå.

För att genomgå leverreningen behövs

  • 4 msk epsomsalt (magnesiumsulfat, finns på —)
  • 1–1,5 dl kallpressad ekologisk olivolja
  • 1 blodgrapefrukt
  • 1 mogen citron

Du genomför själva reningen lämpligen lördag till söndag morgon. Om kuren lyckas och du har gallstenar i levern kommer dessa börja komma ut på söndagen genom avföringen. Du kan behöva gå på toaletten redan innan sista glaset av epsomblandningen (redan under natten, morgonen eller lördag kväll). Gör det i så fall, då epsomsaltet är laxerande och skapar diarré. [Det där kallar jag ett gott råd!] Hundratals av olika storlekar och gallstenar med olika färger kan komma ut med avföringen under söndagen efter man gjort olivoljekuren.

Efter att ha genomfört denna detox har man garanterat inga gallstenar i levern. Eller i toaletten för den delen; "gallstenarna" där är inte gallstenar utan förtvålad matolja. Småtvålarnas färger kommer från gallan, jag har förstått det som att grönt är vanligast.

Kanske kan man äta välluktande oljor och få olika doft på sina tvålar? Kanske man kan justera färgen på något sätt? Bara att prova! Berätta gärna hur det gick. Bilder undanbedes.


2021-08-13

Labbläcke-teorin som är (minst) två

Det här är inte fullt så genomarbetat och genomtänkt som jag hade velat. Men själva idén är där: Att en konspirationsteori som plötsligt blivit accepterad i själva verket är flera olika teorier.

Få företeelser i världshistorien har alstrat lika många och svår- eller obevisbara konspirationsteorier som farsoter. När vi i dag tar del av idéer om att covid-19-pandemin härrör från läckor i ett kinesiskt laboratorium är det bara den senaste i en lång rad av liknande tankemässiga kullerbyttor.

- Dick Harrison: Konspirationsteorier inga harmlösa fantasier, SvD 1 juni 2021

När coronaviruset började härja, började folk snart att fundera på varifrån det kom. En idé fanns med tidigt: Att viruset skulle ha läckt ut från ett kinesiskt laboratorium, förslagsvis det institut för virologi som finns i Wuhan. Hypotesen klassades länge som osannolik …

Enligt WHO är teorin om att en läcka från laboratoriet orsakat utbrottet dock inte sannolik.

- SvD 14 februari 2021

… Eller värre.

First, there were conspiratorial whispers on social media that the coronavirus had been cooked up in a secret government lab in China [länk till Snopes covid-sida].

- Surge of Virus Misinformation  Stumps Facebook and Twitter, New York Times 8 mars 2020

Kanske det berodde på vilka som förespråkade den?

Enligt Trump och Pompeo ska det nya viruset av misstag ha läckt ut från Wuhans institut för virologi, där forskning på coronavirus och fladdermöss pågår.

- SvD 7 maj 2020

Men för en tid sedan vände det. Och då gick det snabbt. På kort tid gick "labbläckan" från knäpp konspirationsteori och "tankemässig kullerbytta" till etablerat alternativ som ingen behövde skämmas för att överväga.

For the better part of 2020, advocates for the lab leak theory had to fight against claims they were being xenophobic or racist — in part thanks to anti-Chinese rhetoric from then-President Trump, who embraced the theory. […] But the lab leak theory has gained more traction in recent months …

- Senior Biden officials find […], CNN 16 juli 2021

Synar man idén lite närmare ser man att labbläckan inte är en teori utan minst två (eller snarare hypoteser), där en väsentlig detalj skiljer:

  1. Coronaviruset läckte ut från ett laboratorium där man forskade på sådana virus.
  2. Coronaviruset läckte ut från ett laboratorium där man tillverkade sådana virus.
Annorlunda uttryckt: Är SARS-CoV-2 naturligt eller inte?

Det bidrar till förvirringen att det inte behöver vara uppenbart vad man talar om. Ofta framförs 2 med tillverknings-aspekten underförstådd eller antydd, vare sig man tror på den eller inte. Jämför med inledningen av CNN-artikeln från den 16 juli, där man ställer alternativet "naturlig från vildmarken" mot "konstgjord från laboratorium", min markering:

the theory that the virus accidentally escaped from a lab in Wuhan is at least as credible as the possibility that it emerged naturally in the wild

Eller en mytknäckarsajt:

Scientists who have studied the coronavirus have generally concluded that it resembles naturally occurring viruses. But researchers are paying more attention to the possibility that the virus somehow leaked from the lab, though there’s still nothing conclusive.

- Politifact: Debating the origins of the COVID-19 virus

Min markering av dikotomin: En del säger att det är naturligt, men andra … Falsk eller inte?

Vad ligger i begreppet "tillverkade"? Att ta en binge proteiner och bygga upp ett fullt fungerande virus ligger utanför mänsklighetens nuvarande förmågor. Att ta ett befintligt virus och i viss mån justera dess DNA RNA är däremot fullt möjligt. (Konspirationsteoretiker köper givetvis båda alternativen.) Huruvida man på Wuhans virologiska institut ägnat sig åt att förfina biologiska vapen medelst genmodifiering vet jag inte men antar är högst troligt. Beroende på hur stora justeringar man tänker sig kan den "mjukare" varianten av 2 definitivt ligga inom det möjligas gräns, eller långt utanför.

Här beskriver och avfärdar citerade Politifact en rapport som argumenterar för 2:

The new paper attempts to make the case that the novel coronavirus couldn’t have come from nature and instead may have been created by altering a previously discovered bat coronavirus. But several of its main points rest on faulty conclusions.

One of the study’s main claims is that the “genomic sequence of SARS-CoV-2 is suspiciously similar to that of a bat coronavirus discovered by military laboratories” in China and therefore indicates that another coronavirus was used to create the novel coronavirus.

Kristian G. Andersen, a professor of immunology and microbiology at Scripps Research who has studied the origins of the virus, said of the claim on Twitter: “This simply can’t be true – there are more than 3,500 nucleotide differences between SARS-CoV-2 and these viruses.”

And Dr. Stanley Perlman, a professor of microbiology and immunology at the University of Iowa who studies coronaviruses, told us in an email that the coronavirus referenced — ZC45 — is “only 89% related to SARS-CoV-2. In virology terms, that is very distant.”

Perlman said it would be nearly impossible to make the reverse genetics system needed to manipulate the virus and “changing its sequence to arrive at SARS-CoV-2 would be virtually impossible since it would not be known how to manipulate the virus.”

- Politifact: Report Resurrects Baseless Claim that Coronavirus Was Bioengineered, 17 september 2020

Min tolkning, sammanfattad: När labbläcke-teorin började cirkulera i öppensinnade kretsar var det "spännande" varianter av 2. Många som uppfattade tillverknings-aspekten avfärdade den främst av den anledningen. När labbläcke-teorin nu vunnit acceptans är det ofta 1, eller en mjukare variant av 2.


2021-08-12

Det visar en undersökning

Är du PR-ansvarig på nån firma? Gör så här:

  1. Beställ en lagom vinklad opinionsundersökning.
  2. Skriv ihop ett pressmeddelande som vore det en artikel.
  3. Skicka till pressen.
  4. Håll tummarna att ditt reklamjobb blir klipp-och-klistrat rätt ut i flödet.

Sen finns det finlir som att i pressmeddelandet ta med ditt företagsnamn i fjärde stycket — inte för tidigt, men heller inte så sent att det riskerar att klippas bort. Att utforma opinionsundersökningar så de ger rätt svar på rätt frågor är en konst i sig, men det är ett faktum att man inte behöver krångla till det.

För exempel på hur man kan göra, googla "det visar en undersökning" + tidning/kanal/sajt.


2021-08-11

Den återkommande hästen från Troja

- "Archaeologists Claim They've Discovered the Trojan Horse in Turkey", GreekReporter.com 10 augusti 2021

Skulle den trojanska hästen kunna bli en ny Noaks ark? I klassen fragila fynd av prylar som många inte tror på till att börja med? Nej, knappast, av flera anledningar. Men att jag tar upp den trojanska hästen här har en helt annan anledning.

- "British archaeologists in the footsteps of the legendary Trojan horse", Amphipolis.info 11 juni 2014

"Nyheten" är ett klassiskt exempel på hur någon tagit en gammal artikel på nätet och återpostat den. Det enda som behöver ha uppdaterats är datumet. Varför inte? Hittar den "nya" nyheten ut kan den få vida större spridning än den gamla. Huruvida Chris Wilson och Christine Morris finns i sinnevärlden känns som en överkurs.

Jag får också ett intryck av att denna nypublicering fått mer kvalitativt genomslag än den äldre, på så sätt att den återges i källor som borde veta bättre och som man borde kunna vänta sig bättre koll av.


2021-08-10

Skedar och champagnebubbel

Det roligaste med detta påstående vore om det lever kvar pga att det aldrig prövas

Det finns nog dummare myter. Det finns definitivt besvärligare och farligare myter. Men jag kommer inte på något mer irriterande fnoskigt påstående än att en vertikal sked skulle kunna förhindra bubblor att passera.

Vilket inte hindrar att det ska prövas. Och "champagneskeden" har prövats flera gånger. Ett test som ser särskilt pålitligt ut var när Hans-Uno Bengtsson (salig fysiker som alla läsare av denna blogg bör känna till) och Mischa Billing (vinexpert) testade och tyckte att det fungerade. Hans-Uno kom fram till att det nog berodde på att skeden påverkade luftströmmarna så att de blev mindre effektiva på att transportera bort koldioxiden.

En besvärlig omständighet är att det inte verkar finnas något mekaniskt, neutralt sätt att mäta bubbligheten; man får känna efter. Vad är en sådan metod värd när folk tyckt att flaskor som varit öppna ett dygn varit mer bubbliga än oöppnade flaskor?

Leaving the bottle open and untreated worked better than hanging a spoon inside. In fact, the two bottles left open in the refrigerator for 26 hours averaged a higher score than any other treatment - including just-opened champagne.

Upplevelsen har rapporterats av såväl Mythbusters som (ovan) när några förmågor på Stanford försökte sig på experimentet 1994 (Champagne bubble myth: Forget the silver spoon). I ljuset av sådant låter varken bekräftande eller avfärdande särskilt övertygande.

Jag har heller inte sett någon som provat med annat än champagne. Vad det nu kan bero på … Men om man antar att skedens påverkan skulle vara fysisk och oavhängig de inblandade materialen, så borde det  fungera lika bra eller dåligt med sockerdricka som Bollinger.


2021-08-09

Lördagsfråga 670: Vulcaniskt

  1. I en karta över solsystemet från 1846 skymtar innanför Merkurius bana banan för den hypotetiska planeten Vulcan, som man då ännu inte kunnat avfärda. Så småningom visade sig smärre avvikelser i Merkurius bana inte bero på en okänd planet — metoden hade använts för att hitta Neptunus — utan på egenskaper hos gravitationen som man inte blev på det klara med förrän Einstein lanserade sin allmänna relativitetsteori.
  2. Innan man utvecklat tillräckligt kraftiga raketer och tillräckligt små atombomber var det flygplan som gällde för de leveranserna. Ett brittiskt sådant var jetbombaren Avro Vulcan. Det på bilden smulades sönder 1958, mitt under en flygshow framför ögonen på en stor publik. En detalj som kan noteras är den vita färgen; planen var länge helvita för att skydda från atombombens ljussken.
  3. Tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm. Omkring sekelskiftet 1900 kom de flesta av världens tändstickor härifrån. Kuporna antar jag är (åtminstone delvis) en form av brandskydd, vilket inte hindrade att bränder uppstod då och då.
  4. Spocks vulcaniska hälsning, Vulcan salute, tänktes ut av Leonard Nimoy själv. Han inspirerades av en hälsning som användes av judiska präster (Nimoy var f ö jude). Jag vet inte om det tyder på någonting att Wikipedia-artikeln om Priestly Blessing är längre än den om Vulcan salute.

Den relativt lätta lördagsfrågan knäcktes av pazuzu, med Tricky en noslängd efter.


2021-08-08

När påven fick halva kejsardömet

(Denna text har tidigare publicerats i Folkvett 2013/1).

Vilken förfalskad text har haft störst inflytande på historien? Bortsett från de heliga skrifterna, som är en genre helt för sig? En kandidat är den konstantinska donationen. Enligt den hade påven rätt till hälften av det romerska riket.

Konstantin var romersk kejsare 306–337. Han tillhör de viktigare kejsarna att hålla reda på: han tillät kristendom att utövas i riket, han kallas den förste kristne kejsaren (fast han tog dopet först på sin dödsbädd), och han flyttade huvudstaden från Rom till Bysans, eller Konstantinopel som staden började kallas efter hans död.

Den konstantinska donationen skrevs, enligt texten själv, av Konstantin med påven Sylvester I som mottagare. I den första delen beskriver Konstantin hur Sylvester undervisade, omvände och döpte honom, och hur det sistnämnda dessutom botade hans spetälska. Denna beskrivning går som synes inte ihop med dopet på dödsbädden. Det är heller inte den enda detaljen som inte är historisk.

Den andra delen utgör själva donationen. Där förekommer några gåvor i form av mer eller mindre användbara rättigheter, som att kardinaler ska ha samma sociala rang som senatorer och att påven ska vara kyrkans högste ledare. Avkastningen från diverse områden i riket ska gå till två viktiga kyrkor i Rom. Och så ger Konstantin påven Sylvester med efterföljare hela staden Rom, liksom alla provinser och städer i Italien, och resten av kejsardömet västerut. Rom skulle bli den kyrkliga huvudstaden, Konstantinopel den världsliga. Donationen avslutas med att förbanna alla som vågar bryta mot den, och en försäkran om att den undertecknats av kejsaren själv vid Petri grav.

Om dokumentet varit äkta så hade det haft världshistorisk betydelse. Dagens Italien, Frankrike, Spanien och England skulle från 300-talet ha utgjort en väldig påve­stat. Men hur uppfattades det? Tog man det på allvar, med de oöverskådliga följder det borde ha medfört?

Donationen dyker upp i historien vid några tillfällen. I mitten av 1000-talet gick förhållandet mellan Rom och Konstantinopel från ansträngt till värre, på en rad olika sätt och av en rad olika anledningar. I denna kris återgav påven i ett brev till patriarken nästan hela donationstexten, för där framgick ju tydligt vem som var kyrkans överhuvud … Kort därefter delades kristenheten i två delar, den katolska och den ortodoxa. Tydliga ekon av formuleringar i donationen förekommer i Tordesillasfördraget från 1494, där den icke-kristna världen delades upp mellan Spanien och Portugal. Framför allt användes förfalskningen som argument i den utdragna och infekterade investiturstriden, där man grälade och krigade om huruvida världsliga furstar skulle vara överordnade, underordnade eller jämlika kyrkans ledare.

Exemplen är inte i närheten så många som man hade kunnat vänta sig. Men de finns, och även om donationen knappast var avgörande i något av dem, så är de så viktiga händelser att även små detaljer blir intressanta. Sammanfattningsvis var den officiella uppfattningen att dokumentet var äkta, men den inofficiella policyn att ändå inte göra något väsen av det i onödan. På det hela taget verkar man att ha tvivlat mer än man ville erkänna.

På 1400-talet kom tvivlet allt oftare till uttryck. Såväl biskopar som kardinaler ifrågasatte texten, liksom han som 1443 bad om en offentlig utredning av äktheten hos det dokument "som förbryllar så många sinnen"; några år senare skulle han bli påve.

Vid det laget hade Lorenzo Valla (ca 1407–1457) gjort den viktigaste insatsen. En text av hans penna började cirkulera 1440: Om den påstådda och förfalskade konstantinska donationen. Han hade hittat mycket att slå ner på, smått som stort, från ordval och grammatik till självmotsägelser och anakronistiska begrepp. Ta till exempel ordet "satrap": det kommer från Mellanöstern och har genom tiderna avsett olika sorters ståthållare i flera riken. Däremot var det helt otypiskt i ett officiellt dokument från en romersk kejsare. Liksom ett ord som "förläning", som hörde hemma i en senare tid. Eller kritiken av heliga bilder, något som helt enkelt inte förekom på 300-talet. Sammantaget visade Valla att texten omöjligt kunde vara äkta, och det tack vare bevis i texten själv.

Texten stämmer desto bättre in på perioden 750–850. Det är då man tror att Constitutum Constantini faktiskt skrevs. Anledningen? Kanske, om det var strax efter år 750, för att underlätta tillvaron för påven gentemot Pippin den lille. Dennes generösa donationer kom att grunda den så kallade Kyrkostaten – den mäktiga förfadern till dagens ynkliga Vatikanstat, som i stället för att utgöra några kvarter i Rom sträckte sig tvärs över Italien. Ifall det beslutet påverkades det allra minsta av den påhittade konstantinska donationen, så är det fullt i klass med de tre exemplen ovan på historisk påverkan.

Att studera en text för att till exempel försöka avgöra när, var och av vem den skrivits kallas textkritik. Sådant hade man förvisso bekymrat sig om även tidigare, men inte lika noggrant, mångsidigt och skickligt som Valla. Hans analys var ett av de första exemplen på vetenskaplig textkritik.

Sedan han avslöjat donationen riktade Valla sitt skarpa kritiska sinnelag mot andra föregivet heliga texter. Han drog sig inte för att anklaga kyrkofadern Augustinus för hädelse, eller att håna språket i kyrkans överlägset viktigaste dokument, den officiella latinska översättningen av bibeln, Versio Vulgata. Valla var, på det hela taget, briljant och skeptisk, fåfäng och grälsjuk, med en giftig penna som han ofta och gärna använde.

Trots att såväl han som andra bevisat att donationen var förfalskad så låg den officiella uppfattningen fast. I mitten av 1500-talet hamnade rentav Vallas utläggning på Vatikanens lista över förbjudna böcker. Förmodligen på grund av att den utgjorde väl tacksam ammunition för Martin Luther med kolleger; under reformationen blev kyrkan långt känsligare för kritik än tidigare.

I slutet av 1500-talet fastslog så Vatikanens officiella historik att den konstantinska donationen är en förfalskning. Därmed kunde man äntligen lägga den besvärliga halvsanningen bakom sig – den officiella ”sanningen”, som alla utom de enfaldigaste visste var falsk.


Källor & lästips

  • F. Zinkeisen, "The Donation of Constantine as applied by the Roman Church", The English Historical Review, vol 9, nr 36 (oktober 1894).
  • Salvatore I. Camporeale, "Lorenzo Valla’s ’Oratio’ on the Pseudo-Donation of Constantine: Dissent and Innovation in Early Renaissance Humanism", Journal of the History of Ideas, vol 57, nr 1 (januari 1996).
  • Catholic Encyclopedia: Donation of Constantine
  • Wikipedia (eng.): Donation of Constantine; Lorenzo Valla

2021-08-06

Garrisons väderkvarnar

Ben Garrison (f. 1957) är, för att citera den fria encyklopedin:

… An American alt-right political cartoonist and artist. His cartoons have been promoted among the alt-right for various depictions of alt-right ideology and QAnon conspiracy theories.

- Wikipedia: Ben Garrison

(Cartoonist är, särskilt här, ett bättre begrepp än "skämttecknare" eftersom det svenska begreppet förutsätter mätbara nivåer av humor i alstren.)

Ett välkänt motiv som Garrison använt mer än en gång är när Don Quijote angriper väderkvarnarna.

"Kent" = Kent Heckenlively, antivaxare.

Robert David Steele får jag inte riktigt grepp om. Det är åtminstone glasklart att han är intensivt engagerad inom frågor som framgår av teckningen. Inte för att det alltid är uppenbart vad frågorna går ut på. Exempelvis "#unrig" är en kampanj mot etablissemanget ("unrigging the system") som jag heller inte får grepp om. Men helheten är nog så tydlig: "alt-right ideology and QAnon conspiracy theories" för hela slanten.

Den som är bekant med Cervantes berättelse kan bli fundersam över hur Garrison använder kvarnstriden som liknelse. Don Q. slogs ju mot inbillade fiender — det är själva poängen. Men de väderkvarnar som Garrison låter Trump m fl slåss mot representerar tvärtom företeelser som åtminstone angriparen och Garrison anser vara högst verkliga. (Helt oavsett hur man i övrigt ställer sig till det hela.) Vad menas? Att han skulle likna Trump vid den vrickade Quijote som angriper inbillade fiender … Är en tanke som infinner sig, men det är tydligt att det inte var vad Garrison menade.

En annan tanke infinner sig: Har möjligtvis Garrison missförstått själva temat "slåss mot väderkvarnar"?

Här är temat som det ursprungligen beskrevs (hittade inte texten på svenska så det här fick duga):

At this point they came in sight of thirty or forty windmills that there are on that plain, and as soon as Don Quixote saw them he said to his squire, “Fortune is arranging matters for us better than we could have shaped our desires ourselves, for look there, friend Sancho Panza, where thirty or more monstrous giants present themselves, all of whom I mean to engage in battle and slay, and with whose spoils we shall begin to make our fortunes; for this is righteous warfare, and it is God’s good service to sweep so evil a breed from off the face of the earth.”
"What giants?" said Sancho Panza. 
"Those thou seest there," answered his master, “with the long arms, and some have them nearly two leagues long." 
"Look, your worship," said Sancho; "what we see there are not giants but windmills, and what seem to be their arms are the sails that turned by the wind make the millstone go." 
"It is easy to see,” replied Don Quixote, “that thou art not used to this business of adventures; those are giants; and if thou art afraid, away with thee out of this and betake thyself to prayer while I engage them in fierce and unequal combat."

- Cervantes, Don Quixote, kap. 8

När folk påpekat felet för Garrison har han försvarat sig enligt följande:

Ok I need to talk slowly so the leftist twits can understand.

1. Yes, I realize that the Don Quixote character from Cervantes' novel attacked imaginary enemies as represented by the windmill, but Donald Trump Quixote's enemies are not imagined. I read the book, did you?

2. This is a twist on a classic metaphor. Did anyone even LOOK at the cartoon the "windmill" is running away and knows he has been caught. Trump is charging forward in defense of everyone's free speech including Democrats.

3. The Marxist mainstream media may condemn Trump's lawsuit as desperation and folly, but it's happening and a major lawsuit against the social media leviathans is long overdue. Right now censorship is happening to conservatives but it can/will happen to everyone if not checked.

[Någon punkt 4 finns inte i Garrisons twittertråd]

5. And if you're here just to troll and get your derps in, that's your choice. But don't be shocked if I go all James Woods on you [vet inte vad som menas]. Have a wonder America First Day!

- Ben Garrison, @CartoonsBen på Twitter — se även exvis Brian Cronin, Ben Garrison defends controversial [märkligt ordval] Donald Trump/Don Quixote Cartoon, CBR 9 juli 2021

Vilket skulle kunna betecknas som ett sorglustigt exempel på katastrofhantering: Det är uppenbart att Garrison inte visste vad kvarn-striden syftade på, och nu gör han sitt bästa (inte för att det är mycket att komma med) för att släta över missen.



2021-08-05

Vandaler

- "Påven Leo den store övertalar Genseric, vandalernas herre, att inte skövla Rom." (ca 1475)

Rom skövlades fyra gånger under antiken, länkar till Wikipedia (eng.):

Av dessa skövlingar ska vandalernas ha varit den mildaste — enligt uppgifter som, givetvis, diskuteras.

Inte för att det var något man hade velat vara med om. Slavar togs, och akvedukterna kring staden revs redan innan man började. Men enligt uppgift förstördes inga byggnader och dödades inga medborgare — vilket ska jämföras med de övriga skövlingarna. Huruvida vandalernas kristendom (de var arianer) spelade in kan man fundera över. Det sägs även (se WP ovan) att vandalernas två veckors hårda turism redan av den anledningen skadade staden mer än visigoternas futtiga tre dagar.

Men det är ironiskt att det folk som kanske stod för den "mildaste" skövlingen av Rom så småningom blev sinnebilden för härjande, skövlande ligister, begivna på meningslöst förstörande.