2023-03-16

Digitalis som folkmedicin

- Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea

Uppskattningsvis har ungefär hälften av våra nu förekommande läkemedel, på ett eller annat sätt, sitt ursprung i naturen. Ett klassiskt exempel på läkemedel som härstammar från naturen är digitalis. Fingerborgsblomman (Digitalis purpurea) tros ha använts redan på medeltiden mot hjärtåkommor.

Naturmedicin inspirerade till Nobelpris, SVT 5 oktober 2015

Så där brukar det se ut. Även om man ofta ser påståendet utan något problematiserande ”tros”. Vad har då äldre källor att säga om blomman?

Nicholas Culpeper included Foxglove in his 1652 herbal medicine guide, The English Physician. He cited its use for healing wounds (both fresh and old), as a purgative, for "the King's Evil" (mycobacterial cervical lymphadenitis), for "the falling sickness" (epilepsy), and for "a scabby head". There is no empirical evidence for these claims, and it is not used for these conditions in modern medicine, only for slowing excessive heart rate in certain circumstances and/or strengthening heart muscle contraction in heart failure.

- Wikipedia: Digitalis#Uses#Historical (not, artikeln om släktet)

För att översätta till dagens svenska rekommenderade Culpeper digitalis för följande symtom och användningar:

  • sår, gamla och nya
  • skrofler, en sorts tuberkulos hos småbarn – namnet ”King's Evil” kommer från tron att det kunde botas med en monarks beröring
  • epilepsi
  • skabb, särskilt på huvudet, vilken skillnad placeringen nu gjorde
  • laxermedel

En sjuka som inte nämns är hjärtproblem. Men så är det också en lista från tidens etablerade medicin.

Här är en som grävt:

Genom bekantskapen med [Physicians of Myddfai (Wikipedia) var en rad walesiska läkare, verksamma från 1200-talet och framåt; beskrivs i lokala sägner] flyttas några läkemedels historia ett par århundraden tillbaka i tiden. Detta gäller främst om Digitalis, som dock under följande århundraden nämnes mera en passant [i förbigående], än såsom ett fruktadt [det är illa giftigt], än ett ovigtigt medel, ända tills det av WITHERING 1776 höjdes till den rang, det nu åtnjuter.

- Robert F. Fristedt i föredraget ”Våra vegetabiliska läkemedels ålder i medicinen” (hållet 17 september 1880), utgivet i Acta Societatis Medicorum Upsaliensis, Upsala läkareförenings förhandlingar (band XVI, 1881) – detta var för övrigt ett område Fristedt var expert på

Det kan även nämnas att Myddfai läkare endast tillskrivs digitalis som medel mot skrofler. Med reservation, igen, för att de nog inte kan ses som representanter för folkmedicinen.

När började man då att använda digitalis som hjärtmedicin?

- William Withering med en digitalis i handen

Digitalis som hjärtmedicin är ett minne av William Withering. Han levde på 1700-talet och var en mångkunnig herre av en sort som var vanlig ”förr”. Det sägs att han fick ett recept mot ödem (eller ”vattusot” som samtidens svenska sade: ansamlingar av vätska i kroppen, som kan bero på hjärtsvikt) med en tidstypiskt stor mängd ingredienser. Så småningom lyckades han lista ut vilken av dem som bidrog med den verksamma substansen. (Det berättas även om en ”klok gumma”, men hon uppfanns 1928, som jag berättar i bloggposten Gamla mor Hutton).

”Den rang, det nu åtnjuter” skrev Fristedt. På hans tid hade digitalis åtnjutit den rangen i hundra år. Kanske blev det hundra år till. Men idag har digitoxin och digoxin, som nyckelmolekylerna heter, till stor del ersatts av andra ämnen.

Som sagt: När man pratar om gamla läkemedel som även fått den moderna medicinens förtroende nämns alltid fingerborgsblomma Digitalis – jag tror det är lag på det. Vad man inte vet är att fingerborgsblomma inte användes som hjärtmedicin.

Den svenska källan nr 1, Wikipedia, nämner påståendet på två olika ställen, hämtade från två olika källor.

Digitalis är en hjärtmedicin som har använts sedan medeltiden.

- Wikipedia: Digitalissläktet – källa: Nationalencyklopedin (1991)

Medicinen var känd och användes redan under medeltiden som ett verksamt medel mot vissa hjärtåkommor.

- Wikipedia: Fingerborgsblomma – källa: Meyers varulexikon (Forum 1952)

Det första citatet ska nog läsas som att digitalis inte bara använts sedan medeltiden, utan använts som hjärtmedicin sedan medeltiden. Vare sig Nationalencyklopedin 1991 eller ne.se: digitalis idag nämner något om fingerborgsblomman som medeltida medicin (bara något om sjölök ”känt redan under antiken”, men nu håller jag mig till purpurea). Meyers varulexikon har jag inte tillgång till. Men nog känns den som en lättviktig källa intill engelska Wikipedia och Fristedt.


Inga kommentarer: