Busenkel övning i källkritik

Vrångö i Göteborgs skärgård har drabbats ovanligt hårt av corona och covid. Detta har även uppmärksammats utrikes. Vi vet att risken för fel och förvrängningar ökar när man passerar gränser av olika slag (nationella, kulturella, språkliga ...). Å andra sidan underlättar digitala media källkontroller, ibland så mycket att det blir trivialt att ta reda på om det som citeras verkligen skrivits. För så är inte alltid fallet.

En fjerdedel av de 400 innbyggerne på  øyen Vrångö utenfor Gøteborg er smittet med coronaviruset, skriver Aftonbladet.

- Verdens Gang, Corona/Sverige, 14 juni 2020

En fjärdedel? Källan för denna högst anmärkningsvärda uppgift anges tydligt och länkas till. Vad skriver då AB?

[På Vrångö] har en fjärdedel av de 400 öborna fått symtom, rapporterar SVT. 

De rapporterar också att 25 % av Vrångöborna som testat sig i veckan har pågående corona.

- Stor smittspridning på Vrångö efter körträff, Aftonbladet 14 juni

Här står inte "smittats" utan "fått symtom". Det är skillnad det: Covid-19 delar symtom med många andra sjukdomar. Men påståendet kan lätt tolkas fel, av såväl journalister som läsare; det är nog fler än VG som läst "symtom" och tänkt "smittats". Särskilt som de verkar ha läst slarvigt. I artikeln nämns som synes fjärdedelen med symtom intill fjärdedelen med konstaterad corona. Svårt att läsa den ena uppgiften utan att se den andra. I ingressen nämns däremot bara den första ...

Ett tips till journalister och läsare: Läs mer än ingressen.

Aftonbladet anger SVT som källa, med länk. Vad skriver då SVT?

Nu har närmare 100 personer fått symtom – en fjärdedel av öns befolkning. 

[...] 

Svaren på torsdagens provtagningar är ännu inte klara, men under fredagen kom besked om att 25 procent av de 57 personer som testat sig tidigare under veckan varit positiva, alltså har en aktiv covid-19.

- Coronautbrott på Vrångö – nu masstestas öborna, SVT Väst 12 juni

Vad som faktiskt står i artikeln som citerades av AB och sedan VG är att ca 14 personer (57/4) konstaterats smittade. Inte hundra.

Så småningom kom man fram till facit:

Fram till den 1 juli i år har 26 av öns drygt 300 invånare över 18 år haft en bekräftad coronavirusinfektion.

- När smittan kom till ön – så blev Vrångö ett skräckexempel i medierapporteringen, DN 25 juli

Så gick smittan på Vrångö ner till en fjärdedel, bara genom att invänta tester och återge uppgifter korrekt.

(Vad Vrångö folkmängd beträffar anger SCB 351 invånare 2015, vilket torde vara något mindre idag.)

Turkmenistan har inte förbjudit corona

- Nyheten som vederlägger påståendet om förbudet: Hälsoministeriet öppnar en coronavirus-hotline, Arzuw News 1 april 2020

Totalitära diktatorer kan göra vad de vill. Många av dem har vant sig vid det, och har gjort knasigheter till rutin. Därför är det inte konstigt att även en respektabel institution som Reportrar Utan Gränser nappar på idén att Turkmenistan, eller närmare bestämt dess ledare Gurbanguly Berdymuchamedov, dragit sitt strå till världsstacken genom att helt enkelt förbjuda coronaviruset, såväl ordet som själva viruset. Och eftersom underhållande galenskaper från vrickade diktaturer kittlar en speciell nerv så är det inte så konstigt att nyheten får vingar och återges mest överallt.

Men oriktig är den. Turkmenistan har visserligen varit bra på att hålla tyst om corona, även när man gjort insatser. Som när man ställde in alla flyg till och från Kina – men inte talade om varför. Så kan det gå till i en totalitär diktatur! Och så öppnade man telefonlinjen ovan, vilket visserligen kan ha varit en reaktion på skrönan om corona-förbudet.

Men framför allt: Eftersom diktatorn inte pratar om corona, så gör ingen annan det heller. Det är så dagordningen sätts i Turkmenistan.

There has been no coronavirus ban, because there is no need for one.

 - Peter Leonard: Turkmenistan has not banned "coronavirus", eurasianet 1 april 2020

Om coronavirus

Asterix och det stora loppet (2017) har fått en hel del uppmärksamhet på sistone. Eller åtminstone en av dess figurer, den fuskande romerske elitföraren ... Coronavirus.

Jag har inte sett någon som på allvar trott att det är frågan om någon profetia. De flesta vet att coronavirus inte är ett nytt begrepp, även om det coronavirus som just nu uppfyller tillvaron är nytt. Vilket samtidigt är anledningen till att "coronavirus" är ett dåligt namn på detsamma, eftersom det är en hel grupp med virus.

Coronviruses were first discovered in the 1930s when an acute respiratory infection of domesticated chickens was shown to be caused by infectious bronchitis virus (IBV). In the 1940s, two more animal coronaviruses, mouse hepatitis virus (MHV) and transmissible gastroenteritis virus (TGEV), were isolated. [...] The name "coronavirus" is derived from Latin corona, meaning "crown" or "wreath", itself a borrowing from Greek κορώνη korṓnē, "garland, wreath". The name refers to the characteristic appearance of virions (the infective form of the virus) by electron microscopy, which have a fringe of large, bulbous surface projections creating an image reminiscent of a crown or of a solar corona. This morphology is created by the viral spike peplomers, which are proteins on the surface of the virus.

- Wikipedia: Coronavirus

Nog är solens corona intressantare att jämföra med än en (kunga)krona?


Ett coronavirus är sisådär 140 nanometer i diameter, solen 1,4 miljoner km. Hur mycket större är coronan t h än den t v?


I SvD 21 november 1970 fanns ett tidigt omnämnande av "coronavirus" i svensk dagspress. Artikeln är intressant nog i sig, då den handlar om dubble nobelpristagaren Linus Pauling, och hans märkliga faiblesse för jättestora doser C-vitamin som universalkur. (Faktoider: Galna snillen #2: Linus Pauling)

Miraculix och klorokinet

Didier Raoult är en uppburen och känd läkare och mikrobiolog. Han förestår forskningsenheten för infektionssjukdomar och nya tropiska sjukdomar, Unité de Recherche sur les Maladies Infectieuses et Tropicales Emergentes (URMITE). Hans stil med långt, vitt hår har fått folk att jämföra med Miraculix. Och så har han på nolltid fått världens uppmärksamhet för en enkel och billig mirakelkur. Hur lyckas man med det? Genom att fokusera på det virus som är det enda som världen intresserar sig för just nu, att trixa och lirka med rätt folk, samt att inte dra sig för att spetsa till studierna när verkligheten inte vill hänga med.

Raoult hade tidigt bestämt sig för att klorokin är undermedlet mot coronaviruset. (Ämnet är analogt med kinin, billigt och utan patent.) För att bevisa det så behandlade han 26 patienter med ämnet, ensamt eller med antibiotikan – som alltså angriper bakterier, inte virus – azitromycin. Det är en liten studie, inte minst med medicinska mått mätt. Vidare ska en vetenskaplig studie, som vi vet, vara randomiserad och kontrollerad; denna studie var varken randomiserad eller kontrollerad, och den fick etiskt godkännande först sedan den börjat.

Sedan resultatet justerats – patienter och data som visade åt "fel" håll plockades bort – publicerades arbetet i en tidskrift. Den har visserligen peer review, fattas bara, men också täta band till studien och Raoult; det kan förklara att peer review-biten ordnades på mindre än ett dygn. Sedan fick en advokat som Raoult känner berätta för Fox News om mirakelkuren. Fox News är huvudkanalen för en viss president. Därför dröjde det inte länge förrän världen kunde läsa följande:



Världen såg sedan en tillfällig klorokin-rush. En del dog när de självmedicinerade; klorokin är, likt alla andra läkemedel med någorlunda effekt, inte helt riskfritt. Däremot är det inte alls så effektivt mot corona som Raoult trodde, och som hans studie hade fått justeras för att visa.

Nu är Didier Raoult ingen udda figur i någon alternativmedicinsk marginal utan oerhört etablerad och respekterad i skolmedicinen. Han har en mängd anställda och producerar vetenskapliga papers i en strid ström – och inte helt utan vank, som stickprov kommit fram till. Han har gjort sig känd för en dominerande stil, hård mot de som tycker annorlund (visserligen inget ovanligt i den akademiska världen) och mot underlydande som kommer fram till "fel" slutsatser i sina studier. Då kan det lätt bli så, att studenter och doktorander lättare kommer fram till "rätt" slutsatser, på ena eller andra sättet. Så uppmuntras dålig vetenskap. Vilket är illa nog till vardags, men katastrofalt under en pandemi då hela världen söker efter ett motmedel.

Now consider this. Raoult’s past papers show falsified data, which even resulted in his ban by ASM [American Society for Microbiology] for one year, to which Raoult responded with threats of lawsuit. He is a patriarchal control freak and a misogynous bully who violently punishes all disagreement and uses threats against whistleblowers and victims to achieve compliance. He is pathologically resistant to criticism and believes to be infallible and omniscient: Raoult denied anthropogenic climate change in 2013 and before that, the microbiologist even denied evolution in his 2011 book “Beyond Darwin“. Raoult’s new study on chloroquine as the cure for COVID19 is obviously flawed, at best.

- Leonid Schneider: Chloroquine genius Didier Raoult to save the world from COVID-19, For Better Science 26 mars 2020

Kinas kvack mot corona

Smoking, wearing multiple face masks, taking antibiotics or traditional herbal remedies are not effective against COVID-19 and can be harmful, the WHO said in a statement last month. 

However, China’s president Xi Jinping encouraged health workers in China to use traditional therapies in their fight against the novel coronavirus. On March 7th, China’s health authority issued new guidelines to fight the virus. The guidelines state that traditional Chinese medicine should be used and encouraged. 

- WHO backtracks on herbal remedies against COVID-19, Sveriges Radio 24 mars 2020

Den 7 mars är ju en evighet sedan. Jag vet inte varför denna nyhet inte fått mer uppmärksamhet än den fått. För att Kina inte bara inofficiellt utan officiellt, från högsta ort, rekommenderar det nygamla kvack som kallas traditionell kinesisk medicin (TCM) är riktigt, riktigt dåliga nyheter.

Det blir inte bättre av att WHO som vanligt ger efter för Kinas påtryckningar för TCM:

On the same day, the WHO changed the recommendations on its English-language website and the following day on other websites, too.

Men officiella siffror visar ju att antalet smittade och insjuknade gått ner kraftigt i Kina och Wuhan? Ja, de officiella siffrorna. Att i en sån här situation lita på sådana från Kina är otänkbart. Tvärtom indikerar idiotåtgärder som den ovan att Kina kommer att få en andra runda, om de inte redan fått den.

Att jobba hemma

Nu är det många som kanske uppmanas eller rent av tvingas att jobba hemifrån. Jag har jobbat hemifrån i över tio år och byggt en framgångsrik karriär trots begränsade möten ansikte mot ansikte. Här är några av mina bästa tips:

- @sinnrikt på Twitter, 10 mars 2020

Har själv viss erfarenhet av hemmajobb. Säger kontorsarbete, med skrivande och webb. Eftersom tipsen var så bra lägger jag helt enkelt ut dem här, med egna kommentarer.

1. Skaffa dig en gå-till-jobbet-rutin. För min del är den enkel, jag lämnar ungarna på skolan och går sedan hem igen och brygger en kaffekanna. Det är viktigt att inte bara vakna och börja svara på mail samtidigt som man fortfarande äter frukost i morgonrocken.

Det här handlar om att lura sig själv. Är man van vid en rutin som innebär att man först åker till jobbet, sen börjar jobba, så kan det vara märkvärdigt svårt att hoppa över ett steg. Man kan göra om steget, säkert på väldigt olika sätt (se även #3), men inte utelämna det.

2. Ta på dig snygga arbetskläder trots att du sitter ensam hemma. Tro mig detta gör skillnad i hur du upplever dig själv och din vilja att göra en bra insats. Du blir även mer socialt tillgänglig och har lättare för att lyfta luren och ringa en kollega eller starta ett videomöte.

Vet inte varför det fungerar men det gör det.

3. Välj en plats som du kan fokusera på och som inte förknippas med fritid. Helst ett eget kontor, men om du inte har ett så åtminstone en plats där du har en bra arbetsyta. Undvik fåtöljer eller soffan i vardagsrummet, stor risk att du kollar twitter istället för jobbmailen då.

Ett särskilt arbetsrum är förvisso det allra bästa. Då kan man nättopp hoppa över #1, när huvudet väl lärt sig att arbetsrum = arbete.

Vid hemjobb riskerar man att fritid inkränker på arbetstid, liksom att arbetstid inkränker på fritid. Ser man till #1 och #2 kan man delvis lösa det. Den senare punkten har de senaste åren fått mycket mer uppmärksamhet, i och med sociala medier och det faktum att nästan alla är uppkopplade nästa jämt.

4. Se till att ta minst 30 minuters promenad under dagen. Om du inte har lämning av barn på morgonen som en rutin, ta en promenad ändå t ex efter lunchen. Att promenera hjälper dig att sortera tankar och idéer, det är inte bara bra för kroppen.

Rekommenderas varmt (även om man inte jobbar hemma). Kanske en promenad efter lunch? Till skillnad från småjobb; mer avancerat än kaffebryggande bryter rytmen. Åtminstone för min del.

5. Ta hand om kroppen. Gör några yogaövningar varje dag, jag har ett 5-minutersprogram jag kör dagligen för att mjuka upp ryggen. Styrketräna också! Har du inget hemmagym så finns det oändligt med youtubeklipp med övningar du kan göra med bara kroppsvikten.

Aldrig lyckats med detta. Har haft rörelsepaus-varje-timme-program installerade, orkade med det några dagar.

6. Gör dig synlig och kommunicera proaktivt med dina kollegor. Om ni kör Slack, skapa en kanal för ditt team och använd den! Annars skicka mail, ring via Zoom eller liknande, eller lyft luren. Dina kollegor behöver dig trots att du inte är där fysiskt. Och du behöver dem.

Syns inte – finns inte. Visa att du är uppkopplad och därmed tillgänglig. Du kanske rentav är mer tillgänglig än kollegan på kontoret som är på möten 3/4 av sin tid?

7. Glöm inte att ta lunch. Det är lätt att hamna i tankefällan att man måste jobba hårdare för att bevisa att man jobbar när man är hemma. Det är sant att du måste jobba hårdare, men att inte ta raster gör dig tvärtom mindre effektiv och mer slötänkt. Prioritera din hjärna.

Det är mycket lättare att fika och luncha när alla andra gör det. Har man vant sig vid sådant blir det lätt att det inte händer när man är ensam. Liksom att man tänker att det blir för ofta när man inte ser någon annan göra det.

8. När du är klar med jobbet, ha en lämna-jobbet-rutin. Packa t ex undan laptopen och byt om igen till mer bekväma hemmakläder. Detta stärker känslan av att du är "hemma igen från jobbet" och det är viktigt. Annars kan du fastna i suget att kolla jobbmailen hela kvällen.

Som #1.

Tänk på att hjärnan är expert på att bilda vanor så se till att skapa balanserade och bra vanor direkt med intention. Jag är övertygad om att fler företag kommer vara mer villigt inställda till jobb hemifrån om tio år så se detta som smygträning inför framtiden. Lycka till! :-)

Se även bloggen sinnrik.com: Bli expert på att jobba hemifrån

Saker som Anders Tegnell sägs ha sagt

Statsepidemiolog Anders Tegnell har ju varit i hetluften ett tag, och lär förbli där ett tag framöver. När man är i fokus för den enda fråga som samhället för tillfället bryr sig om är det inte konstigt att faktiska och påstådda citat granskas på längden och tvären. Det är inte konstigt att saker som faktiskt sagts missförstås, med eller utan flit. Och det är heller inte konstigt att han, återigen med eller utan flit, tillskrivs saker som han inte alls har sagt.

Mattias Axelsson tog en titt på några påstådda Tegnell-citat som cirkulerar. (Mattias ägnar sig åt lite av varje, som att skriva om högtiders historier, podcasta om Kungar och krig, skriva boken Tacos, tvättstuga & tack för senast, med mera.) För att förenkla utgick han ifrån ett inlägg på Flashback, en sajt där den källkritiska nivån varierar från noll till max. I detta fallet har användaren "blueberrycake" råkat glömma att länka till artiklar, eller på annat sätt underlätta att kontrollera påståendens sanningshalt. Så han, och i viss mån jag, har ordnat den biten, så långt vi har kunnat.

2 februari: Ingen risk att svenskarna kan sprida corona-viruset. Risken är obefintlig.

Vad Tegnell säger i Aftonbladet är: "Risken att smittan skulle kunna spridas i Sverige med den här gruppen är helt obefintlig," Det handlar alltså inte om att "svenskar" överlag inte kommer att sprida smittan. Det handlar om elva svenskar som evakuerats från Wuhan.

Experten: Ingen risk att svenskarna kan sprida coronaviruset, Aftonbladet 2 februari 2020

8 februari: När det gäller sportlovsresor finns det absolut ingen anledning att oroa sig för corona-viruset. I Alperna och södra Europa finns ingen spridning över huvud taget.

När Tegnell fällde detta yttrande fanns det ingen dokumenterad spridning i detta område.

26 februari: Tror inte alls på någon stor spridning i Sverige.

Artikeln "Tror inte på ett stort utbrott i Sverige" publicerades av Aftonbladet den 26 februari. Problemet är att rubriken är skriven som ett citat, men citatet är inte hämtat från någon som intervjuas utan från själva artikeln. Aftonbladet har citerat sig självt, helt enkelt.

I Sverige tror man inte på en stor allmän spridning. 

– Nu har vi en väldigt bra beredskap och arbetssätt för att hantera fall. Vi har också testat nästan 200 misstänkta fall, regionerna gör ett fantastiskt arbete med att hitta personerna och labben har kunnat avskriva fallen, säger Anders Tegnell.

Om citatet är ett citat av någon annan än journalisten så återstår det att visa.

29 februari: Varför ägna sig åt sådana här frågor, när vi har viktigare saker att skriva om än virus. (Sydsvenskan)

Den som kan styrka detta citat får gärna höra av sig. (Enda funna källan är "blueberrycake" på Flashback.)

1 mars: Folkhälsomyndigheten: "Barn sprider inte viruset."

Ingen på Folkhälsomyndigheten har påstått detta. Vad man har sagt är "Vi ser inga uppgifter på att det finns smitta ifrån barn". Det där blir ju ingen vidare rubrik, så media fixade till den: Myndigheten: Barn driver inte infektionen, Sveriges Radio 1 mars 2020. Så kan ett fullt korrekt påstående bli kategoriskt och falskt, när "vi har inte sett" blir "det finns inte".

3 mars: Sydsvenskan: "Rapporteringen om corona är överdriven, populistisk och överdriven."

Detta citat är ett rent påhitt.

5 mars: Den värsta tiden är över. Ingen anledning att tro att fallen kommer att öka.

5 mars: Kommer inte att se några fler importfall. 

Vad Tegnell säger i en intervju:

– Det finns anledning att tro att vi kommer att peaka nu, att vi har peakat. 

Du tror alltså att det nu går neråt? 

– Ja, det kanske går upp något. Men sedan kommer det med all sannolikhet att gå nedåt, om det inte dyker upp nya områden i världen där det är stor smittspridning och som folk reser till väldigt mycket, svarar Anders Tegnell.

- "Ökningen av antalet importfall kan ha nått toppen – kommer att klinga av", DN 6 mars 2020

Rubrikens "kan" är väl placerat, för nog är det ett stort "om" i den sista meningen. Huruvida någon ärligt tolkat "det finns anledning att tro att det inte kommer att öka" som "det finns ingen anledning att tro att det kommer att öka" är en annan fråga, för här är det inte någon journalistisk vässning utan två helt olika påståenden.

5 mars: Experten Agnes Wold: "Kommer bli en stor minskning av fall närmsta dagarna."

Här ett citat från en annan expert som fått allmänhetens och medias öra ... Återigen, den som kan styrka detta citat får gärna höra av sig. Inte minst som den där slarvsvenskan inte förknippas med Agnes Wold.

11 mars: "Hur ska vi få till det så att vi fortsätter ha en jämlikhet i samhället och att alla har samma chans att hålla sig friska?"

Vad Tegnell sade i en filmad intervju publicerad 11 mars, apropå företag som låter alla jobba hemma (vid 11 min):

Det finns ju en aspekt i det här som liksom handlar om jämlikhet ... Det här är ju vissa grupper i samhället som kan göra på det här viset men inte alla. Och hur ska vi få till det så det blir på ett bra sätt så att vi fortsatt har en jämlikhet i samhället, och att alla har samma chans att hålla sig friska ... Jag tycker att man bör tänka igenom konsekvenserna av den typen av beslut ganska brett innan man tar dem ...

- Filmad intervju med Niklas Svensson, Anders Tegnell: "Fortsätter till sommaren, sen andra våg i höst", Expressen 11 mars

Så det är ett uttalande som är korrekt citerat.

Slutsats: Hittills visar sig de flesta citat ha antingen missuppfattats (med eller utan flit), sagts av någon annan, eller tagits ur luften – ifall ingen kan påvisa något annat, vill säga.

Slutsats 2: Ingenting är lättare än att få felaktiga citat att cirkulera, när de säger det som vissa vill höra; det är bara att påstå att X har sagt Y.


Uppdaterat 19 mars: Det är en sak när allmänheten tolkar fel av misstag, eller troll med flit. Men vad ska man säga om rubriker som blir fel? Jag blev så irriterad att jag skrev på Twitter.

Vid kris får alla som någon lyssnar på väga sina ord på guldvåg. 

Det gäller även rubriksättare. Inte minst för att vi vet att de flesta bara läser rubriken innan de delar. Om rubriken inte täcks av artikeln, eller rentav motsäger den, blir rubriksättaren sanningens fiende.

- @faktoider [undertecknad] på Twitter, 19 mars 2020

Skaffa inte mask

Denna bloggpost var aktuell när den skrevs. Sedan dess har den blivit inaktuell. Jag har därför tagit bort innehållet, som utgjordes av texten i bilden.