Lördagsfråga 419

Motgångar för magisk medicin

Saltå Kvarn är nog den mest kända grenen på det antroposofiska trädet här i landet. Två andra är waldorfskolorna och Vidarkliniken.

Den sista juni 2016 kom två goda nyheter, den ena löjligt fördröjd, som båda rörde antroposofernas magiska homeopatiska* mediciner.

Den ena var att

Stockholms läns landsting, SLL, förlänger inte avtalet för rehabilitering med Vidarkliniken.

- Micaela Torstensson & Ingrid Helander: Bekräftat: SLL bryter med Vidarkliniken, Läkemedelsvärlden 30 juni 2016

Den andra var att

Antroposofiska preparat ska inte ha en särskild ställning inom svensk läkemedelslagstiftning. Dispensen Vidarkliniken haft för att använda preparaten kommer att försvinna om fem år. Tillverkare av antroposofiska medel får ansöka om att få sina preparat godkända av Läkemedelsverket på samma sätt som alla andra, enligt nuvarande lagstiftning.

- Therese Bergstedt: En mörk dag för Vidarkliniken i Järna, SVT 30 juni 2016

Vidarkliniken har sedan 1993, i över tjugo år, fått dispens för sina homeopatiska medel; de har inte behövt följa läkemedelslagen. Varför? Man hade lätt kunnat misstänka att landets mest antroposofiska parti hade ett finger med i spelet. Men en rad regeringar med olika sammansättningar har gett grönt ljus åt kvacksalveriet.

En anledning till att det blev Gabriel Wikström som fick beslutet på sitt bord är för att EU krävt en permanent lösning. Om inte EU satt ned foten kanske de tillfälliga dispenserna hade fortsatt i 20 år till.

- Amina Manzoor: På sikt en vinst för vetenskapen, DN 30 juni 2016

Hur som helst. Nu får antroposofer och homeopater några år på sig för att ta fram de underlag som de haft sedan 1993 på sig att ta fram.

För att tillverkare av antroposofiska medel ska få tid att sammanställa det underlag som krävs för ansökningar till Läkemedelsverket om godkännanden eller registrering av de antroposofiska medel som nu omfattas av det tillfälliga försäljningstillståndet, avser regeringen att lämna förslag till en övergångsreglering.

Avsikten är att övergångsregleringen ska innebära att ett sådant antroposofiskt medel som enligt det särskilda tillståndet fick tillhandahållas på den svenska marknaden fram till och med den 30 juni 2018, under vissa förutsättningar även ska få tillhandahållas efter detta datum. Övergångsregleringen ska gälla i tre år från lagändringens ikraftträdande.

- Marina Szöges: Vidarkliniken har fått dispans men sen drakonisk lag, Dagens Homeopati 1 juli 2016

Läs även om Årets förvillare 2008: Vidarkliniken i Järna och dess chef Ursula Flatters.

Avtalet med SLL tecknades 2012, av misstag får man hoppas. Återstår att se när man sansar sig i Västra Götalandsregionen, Östergötland, Sörmland, Jönköping och Skåne, regioner och landsting som alla har tecknat avtal med Vidarkliniken (källa).


* Om du förläst dig på tidningarnas "faktarutor" och tror att homeopatiska preparat består av substans som "späds ett flertal gånger med vatten" (exempel från GP), se Snabbkurs i homeopati för att inse hur meningslöst många miljarder miljarder gånger det späds.

Flyga under radarn

Någon klockren metod för att se vad som är nytt i språket finns inte. När det nya flyger in under radarn har det redan pågått ganska länge.

- Lars Melin: Få nyord fastnar i håven, Språktidningen januari 2014

Uttrycket "flyga under radarn" används sällan i någon annan betydelse än att vara dold. Jag är inte säker på hur det ska tolkas här, i självaste Språktidningen, men får intryck av att det syftar på att bli upptäckt. (På ett annat ställe i samma artikel används det med den korrekta betydelsen.)

Att flyga under radarn på riktigt innebär att man flyger i radarskugga. En sådan kan erhållas av berg och liknande eller av jordens rundning. Mindre ofta beror skuggan på att man är tillräckligt nära radarn. Att man där undviker att upptäckas behöver dock inte bero på "fysisk" radarskugga (att radarstrålen går ovanför ditt plan när du flyger riktigt lågt) utan kan även bero på att radar av tekniska skäl inte kan detektera hur närliggande mål som helst.

Forumet Skalman: Flyga under radar?
Wikipedia: Envelope (radar)

Bonus: Radarn ser längre än vad ögat gör. Det beror på att de olika strålarna böjs olika mycket i atmosfären.

I stället för att tala om räckvidd, talar man i dessa sammanhang om den optiska horisonten respektive radarhorisonten. På grund av de atmosfäriska förhållandena, ligger dessa något bortom den geometriska horisonten. Den optiska horisonten ligger normalt 7-8 % bortom och radarhorisonten c:a 15 % bortom, dvs radarn ser något längre än vad ögat gör.

 - BN Marin Elektronik: Hur fungerar en radar?

Lite hjälp för den som är nyfiken på att flyga under radarn, bokstavligt talat:

Från Wikipedia: Radar#Limiting factors.

Bosse Parnevik (inte Tage Danielsson) om invandrarna

Invandrarna
av Bosse Parnevik (och ingen annan)

En kommer hit för att fly från nöden
En kommer hit för att undgå döden
En kommer hit av terror tvungen
En kom hit för att gifta sig med kungen

Dom är tyskar, iranier, greker och turkar
Mest är dom snälla, andra är skurkar
En del är ärliga, andra skumma
En del är genier, andra dumma

Mest är dom fredliga, andra vill slåss
Med andra ord: Så lika oss!
Med fel och brister, tuffa och mjuka
fast inte lika avundsjuka

Vissa är färgade, andra är arier
som köper sin bruna färg i solarier
Vissa är svarta, andra gula
Vissa är vackra, andra fula

Men fast dom ibland av annan färg è
är dom precis som vi i Sverige
Och när dom vill jobba här är tacket
"ni får inte jobba än för facket"

En del är båtfolk från Vietnam
som inte kan sjunga "we shall overcome"
och inte kan "rulla di rulla" som vi
och dom blir sällan fulla som vi
En del är mer judar än vi
En del har andra gudar än vi

En del söker lugnet i stället för bråket
Det enda vi svenskar kan bättre är språket
Det sägs att vi stammar från Adam & Eva
Som inte var svenskar – men ja må dom leva!

Sedan några år tillbaka har dikten cirkulerat tillskriven Tage Danielsson. Man ser tydligen en ton, en skicklighet med språket, en förmåga att kombinera allvar och munterhet och inte minst en värme som allmänt förknippas med Tage. Och det är ingen dålig komplimang, måste man säga. Men fel är det.

För det är inte Tage som skrivit den. Det är Bosse Parnevik. Citerar densamme:

Eftersom jag senaste tiden fått många mejlförfrågningar beträffande rubricerade dikt vill jag försöka rätta till allt ”facebooks-tok” om vem som skrivit dikten.

Författaren är jag, Bosse Parnevik. Den skrevs 1992 med anledning av ”Lasermannens” beskjutningar av invandrare och har framförts förutom i TV i närmare 200 föreställningar i ”Parneviks Cirkusparty” på Cirkus i Stockholm 1993-94 och över 100 gånger i memoarföreställningen ”Parnerviks Gubbröra” på 2000-talet.

Det är förstås mycket smickrande för mej att många tror att Tage Danielsson skrivit den. Eftersom många förkortade versioner förekommer på nätet bifogar jag härmed HELA originalet:

- Bosse Parnevik: Dikten "Invandrarna"

Galna ko-sjukan och Brexit

Den här lades ut häromdagen och fick snabbt spridning: "EU Referendum Local Results 2016 vs Mad Cow Disease Outbreak Areas 1992". Rolig! Men inte sann. Redan det faktum att kartan till vänster i gråskala blir kartan till höger räcker för att avfärda den.

Å andra sidan hade jag ingen aning om hur epidemin av BSE (bovin spongiform encefalopati) 1986-98 var fördelad över de brittiska öarna. Men det går ju att ta reda på. Här är ett exempel:

"Incidence of BSE-affected herds from 1985 to 1988 as a percentage of the total number of herds by county/region" – källa

Se även kollegerna på Snopes: Mad Out Disease. De har lagt in en galna ko-karta som är helt svart för att påtala att sjukan fanns mest överallt, men det verkar inte stämma; i synnerhet Skottland besparades, av intressanta skäl.

Mest intressant är ändå att en sån här busenkel manipulation kan lura så många. Man behöver inte slava med Photoshop i timmar; gråskala och en väl vald beskrivning, och vips har man fått tiotusentals delningar. Bilden postades också i uppenbart satiriskt syfte.

Lördagsfråga 418: Film-hittepå

1. Benedict Cumberbatch och Allen Leech som Alan Turing och John Cairncross i The Imitation Game (2014). I denna scen har Turing just upptäckt att Cairncross spionerar för ryssen; denne förklarar att om detta avslöjas, så kommer Turings hemlighet (att han är homosexuell) att avslöjas ... Att Cairncross var spion stämmer. Att han och Turing träffades lär ha varit högst osannolikt eftersom de arbetade i olika enheter och säkerhetsnivån på Bletchley Park var exceptionell. Och att Turing skulle ha låtit sig utpressas till att skydda en spion är en synnerligen grov anklagelse som är helt gripen ur luften.
2. En klassisk scen i superklassikern Pansarkryssaren Potemkin (1925): Soldater skjuter mot civila. Skjutande ska ha inträffat i samband med myteriet (det krävdes inte mycket för att tsarens soldater skulle börja skjuta på allehanda mjuka mål). Men att det skulle ägt rum på den stora trappan i Odessa är en fiktion som icke desto mindre lär ha tagits på allvar på sina håll.
3. I Laurence Oliviers filmatisering av Shakespeares Henry V (1944) ser man en riddare hissas på plats inför slaget vid Agincourt. Det har bidragit till myten om de ohanterligt jättetunga rustningarna. (Faktoider: Medeltida rustningar)
4. I den polska filmen Lotna (1959) visas hur det polska kavalleriet 1939 angrep tyska stridsvagnar. Händelsen ägde rum men naturligtvis inte alls på det sätt som den uppfattats och beskrivs här: så efterblivna var sannerligen inte polackerna att de högg med svärd mot kanonrör..!? (Faktoider: Polska kavalleriet)

Steamboat Willie var inne på någorlunda rätt spår när han föreslog filmer som var "yviga med verkligheten". Att åtminstone tre av dem har ett tydligt propagandasyfte tänkte jag inte ens på. :-)

Räven och rönnbären

This fable of a foxe... Illustration ur William Caxtons utgåva av Aisopos fabler från 1484

Driven av hunger försökte en räv att nå några druvor som hängde på en ranka men misslyckades, trots att han hoppade så högt han kunde. När han gick därifrån anmärkte han "Äsch, de är ju inte ens mogna! Jag vill inte ha sura druvor." Personer som talar nedsättande om saker de inte kan uppnå skulle göra väl i att tillämpa denna berättelse på sig själva.

Det där var romaren Faedrus (ca 15 f.Kr-50 e.Kr) version av en av Aisopos (620-560 f.Kr) fabler. En ännu senare version lanserades av La Fontaine i slutet av 1600-talet. Men då hade räven redan getts ut på svenska, och druvorna blivit rönnbär: Hundrade Esopi fabler (Stockholm 1603) i översättning av Nicolaus Balk.

Det är inte säkert att det var Balk som utförde artförändringen för rävens druvor är rönnbär i hela Norden. På danska suktar räven efter rønnebær, på norska raunebær eller rognebær och på islandsk reyniber.

Men hur får man en sådan idé? Ett förslag är att det var alliterationen som frestade (på franska heter berättelsen för övrigt Le reinard et les raisins). Ett annat är att eftersom druvor inte förekommer på våra breddgrader "översattes" de till något mer bekant. Men märkligt blev det, eftersom ju rönnbär alltid är sura.

Lördagsfråga 418

Jaeger och ylle-Jäger

Jaeger är en klassisk brittisk klädfirma, grundad 1884. Sedan några år försöker de att få bort den tant-stämpel som de tydligen haft de senaste decennierna eller så.

Den torde vara resultatet av tidigare framgångsrika kampanjer, som här ett rent konstverk av René Gruau. Å andra sidan har Jaeger lyckats tvätta bort sin ursprungliga image så effektivt att den förefaller att ha glömts bort helt ...

Här har vi en annons från 1905 för "Jaeger Sanitary Wool Underwear". Inget konstigt med det?

En jämngammal annons, utan illustration men med desto mer information om vad "Jaeger" egentligen står för:

The "Jaeger" System of clothing is the natural and, therefore, the most comfortable and hygienic clothing for the human body. It not only enhances your health and comfort; and protects your system against disease, but in the end it is by far the most economical form of dress. [...] Thus for you to wear Jaeger Pure Wool Underwear day and night is to have increased vitality, better health and immunity from many a cold and chill.

Varma underkläder kan vara bra på många sätt. Men blir inte reklamsnacket lite väl överdrivet? "Skyddar mot sjukdomar" och "immunitet", hur bokstavligt ska de löftena tolkas?

The "Reason Why" is told in Dr. Jaeger's book on "Health Culture" ...

Det är därifrån namnet kommer. Tyske Jäger eller Jaeger var inte inblandad i den engelska firman som bar hans namn men skapade den lära som företaget till att börja med följde.

Här är han: Gustav Jäger, professor i zoologi och författare till bl.a. Health-Culture som den fick heta på engelska. Notera översättaren; Lewis Tomalin var även den som 1884 grundade en firma i London som skulle lära ut och bedriva mästarens lära, och som fick namn efter gurun. Vad har då Jäger att säga om kläder och hälsa?

I introduktionen berättar han att det hela började med att han hälsa försämrades rejält, utan någon uppenbar orsak. Han funderade över att moderna människor mår betydligt sämre än djur, trots att de senare utsätts för väder och vind. Vad beror skillnaden på? Kanske kläderna? Djur har ju så att säga sina egna kläder, medan människor tillverkar dem, till stor del av något så onaturligt och konstlat som växtfiber. De förra värmer och skyddar men tillåter ändå huden att andas, de senare är sämre på alla punkter. Från denna utgångspunkt lyckas Jäger resonera sig fram till en lösning, ett System: Den som alltid bär kläder av oblandat ylle är så skyddad från sjukdomar som någon kan bli.

Destructive infantile disorders, like scarlatina, measles and quinsy, are emphatically maladies of enervation and enfeeblement. The prevalent irrational clothing of children, not only in their infancy, but also during the school-years, is responsible for much of these disorders.

- Jäger, s 169

Förbehållen närmast förstärker intrycket av ylle-systemets fantastiska effekter:

Absolutely permanent health is no more to be expected of the Sanitary Woollen System than is perpetual existence; on the other hand, the wide experience now obtained justifies the assurance that disturbances to health are much less frequent, and when an illness is through some cause contracted, it passes off much more rapidly, and very seldom merges into chronic disease.

- Jäger, s 12

Wool-wearers are, of course, liable to be affected by all poisons.

- Jäger, s 150

Jäger förespråkade inte bara kläder i ylle utan även sängkläder i ylle, ett "System of Pure Wool Clothing and Night-covering". Den senare delen verkar aldrig ha samlat bråkdelen så många anhängare som den förra. Det ska även sägas att det inte bara gick ut på rent ylle överallt utan även allmänt härdande, att sova med öppet fönster m.m. Bara en sådan sak som att tunnhårighet är mycket vanligare bland män än kvinnor; det beror på att de senare bär lättare och luftigare hattar. (Kap IV, The Head-Covering)


Inte för att han slutade där ... Det finns mycket mer att säga om "ylle-Jäger", som han kom att kallas, och den världsbild som ylle-systemet bara var början på; men det får bli en annan gång.

Gustav Jäger, Health-Culture (London 1903)

Vem tjänar pengar på spam?

Frågan har ett standardsvar som vi hört och kanske själva sagt många gånger: Det räcker att några få losers ska nappa, någon procent av någon procent, för att ett gigantiskt utskick ska löna sig. Det är så spammarna tjänar pengar. Men är det sant?

Det får vi kanske aldrig något definitivt svar på. Branschen är ju dels föränderlig, dels synnerligen ljusskygg, och varje deklaration av inkomster och utgifter från det hållet kommer att betraktas med stor och förtjänad misstro.

Men kanske det fungerar som guldruschen: Även om en och annan lycksökare verkligen hittade guld och blev rik så fanns de stora och pålitliga pengarna i allt runt omkring, att förse de aspirerande guldgrävarna med utrustning, transporter och annan "infrastruktur". I spammandets värld motsvarar de förra de som vill tjäna pengar på fusk-Viagra, Nigeriabrev och allt vad det är, de senare de som utför själva utskicken. För spammande är inte gratis. Utgifterna är små i förhållande till de miljontals mail som skickas ut, men de finns; hur stora är de i förhållande till den lilla andel som inte bara lyckas ta sig igenom spamfiltren utan även hittar fram till sina kunder? Kan det vara så, att de som egentligen luras är de som betalar för att få sin reklam utsänd i miljonupplagor?

Med tanke på hur ständigt aktuellt spam är så verkar det ha skrivits relativt lite om drivkrafterna bakom. En rapport från 2008 (hur mycket som nu hänt i branschen sedan dess), sammanställd av några engagerade sanningssökare som djupdök i träsket, kungjorde att spam-beställarna tjänar grova pengar; åtminstone var det så det rapporterades i media:

A widely cited conclusion of the study was that, scaled to the full size of the spam network the researchers infiltrated, revenues could be as high as $7,000 a day, or $2m a year. Pretty good!

Men dessa beräknade sjutusen dollar var den dagliga intäkten. Hur stora var utgifterna?

But a later passage in the study, which was conducted a few years ago [2008], didn't get quite as much attention: "Anecdotal reports place the retail price of spam delivery at a bit under $80 per million [640:-/miljon spam-mail]. This cost is an order of magnitude less than what legitimate commercial mailers charge, but is still a significant overhead; sending 350M e-mails would cost more than $25,000. Indeed, given the net revenues we estimate, retail spam delivery would only make sense if it were 20 times cheaper still." [min markering]

- John Herrman: How email spammers really make their money, ZD Net 25 mars 2011, citerande Julie Rehmeyer, Equation: How much money do spammers rake in?, Wired 28 februari 2011, i sin tur citerande Kanich et al (se länk nedan)

Det spammande som analyserades gick med förlust!

Kanich et al funderade över hur detta gick ihop med det faktum att spammandet fortsatte, inte bara i allmänhet utan från just det spam-nät de kapat för ändamålet. Kanske beställarna även stod för tekniken? Inklusive framtagandet av programvaran som skapar det så kallade botnet som utför utskicken, registrerandet av domäner, drift av en och annan server osv.

If true, this hypothesis is heartening since it suggests that the third-party retail market for spam distribution has not grown large or efficient enough to produce competitive pricing and thus, that profitable spam campaigns require organizations that can assemble complete "soup-to-nuts" teams. Put another way, the profit margin for spam (at least for this one pharmacy campaign) may be meager enough that spammers must be sensitive to the details of how their campaigns are run and are economically susceptible to new defenses.

- Kanich et al, Spamalytics (2008)

Åtta år senare vet jag inte hur väl slutsatsen står sig. Men spamfiltren har inte blivit sämre, och även om mänsklighetens samlade intelligens är vansklig att bedöma så tvivlar jag någonstans på att vi blivit mer villiga att reagera på de erbjudanden som då och då slinker igenom.

Måhända det blivit mer lönsamt att ta andra vägar. Enligt rapporter finns det de som tjänar miljoner på att sprida diverse länkar på Facebook ... Å andra sidan skulle de siffrorna kunna vara lika uppblåsta och verklighetsfrämmande som många andra rykten som sprids, om det nu gäller miljoner man kan tjäna på massmail eller guldklimpar som man kan plocka med bara händerna. Tills vidare lutar jag åt att de som tjänar pengar på spam är de som står för hantverket, och att de som köper tjänsterna är de som blir mest lurade. Om inte annat så är det en behaglig tanke.

Klokare än Hans

Kloke Hans, Kluger Hans, är en klassisk episod i förvillandets historia. Ifall någon missat: Efter sekelskiftet 1900 upptäcktes en häst som uppvisade för sin art absolut enastående intellektuella förmågor. Medelst skrapande med hoven eller huvudrörelser kommunicerade han färdigheter i de fyra räknesätten, stavning, musik och annat som folk fick för sig att fråga om. Hur gick det till? Det var inte helt lätt att avslöja. Men en avslöjande detalj var att han bara gav rätt svar när någon annan kände till svaret. Om man gav honom två skyltar med tal att addera och ingen annan fick se dem, så tappade han sin underbara förmåga.

- Ur "A Reasoning Horse": The Ranch (Seattle, Wa.) 15 oktober 1904

Så småningom fann man svaret: Små kroppsrörelser hos frågeställaren visade Hans när han skulle börja skrapa med hoven (när frågan ställts), och när han skulle sluta (när han kommit fram till rätt summa, eller vad frågan nu gällde). Det var inte frågan om inlärda tecken utan ofrivilliga; frågeställaren behövde inte vara ägaren, Wilhelm von Osten, utan kunde vara vem som helst. Typiskt nog trodde han inte på den rationella förklaringen, och typiskt nog fortsatte han att visa upp Hans. Förmodligen (tror åtminstone jag) var han övertygad om att Hans verkligen hade de tillskrivna förmågorna.

Wikipedia: Clever Hans

En omständighet som kan vara värd att begrunda är att von Osten tydligen inte tog betalt för uppvisningarna. Annars lyfts alltid pengar fram som förvillarnas främsta, om inte enda, drivkraft; det är det enda motiv någon behöver, kan tänka, för att idka vanföreställningar.

Hans avled 1916. Omkring tio år senare började det pratas om en häst som, såvitt man kunde förstå, inte bara hade mänskliga intellektuella förmågor, utan även övermänskliga, för att inte säga övernaturliga!

Här ser vi Lady Wonder i sitt stall i Richmond, Virginia. Som synes har hon fått en specialgjord skrivmaskin som underlättade kommunicerandet avsevärt. Med denna kunde hon lösa uppgifter såväl på Hans-nivå som betydligt högre. Som den gången polisen kom på besök:

He asked the horse, "Lady, do you know why I came". Lady Wonder nosed the blocks and spelled out YES.

He then asked in a nervous voice, "Lady Wonder, how shall I go about it?” Lady Wonder then nosed the letters WORK.

The police officer then asked in a begging tone, "I am sorry Lady for asking so many questions, but please tell me where the robbers are at present".

The horse touched the letters C.H.I for Chicago. It could not complete the word because the letter C would have to be used twice, which meant Mrs. Fonda would have to move the block C in its original position. She made it a practice never to come in front of the horse during performance.

The police officer then turned to the horse and said, "Thank you Lady. You have been of great help to me".

- Abraham Kovoor's Case Diary: Lady Wonder: A Mind-Reading Horse!

"Mrs Fonda" var Claudia D. Fonda. Hon var alltid på plats när undermärren utfrågades ...

En omständighet som kan vara värd att begrunda är att Lady Wonder som sagt utförde sina trick långt efter Kloke Hans. Det fallet hade studerats och förklarats tillfredsställande. Ändå kunde en rad "begåvade" djur lanseras som vore de på riktigt, som om Hans aldrig debunkats. Utöver Lady Wonder kan man slå upp hästarna i Eberfeld, med många fler exempel.

En annan omständighet som kan vara värd att begrunda är att Mrs Fonda tog betalt. Tre frågor för en dollar är ett prisexempel som ges. En skattning som citeras överallt där Lady Wonder tas upp är att hon under sin karriär fick sisådär 150 000 besökare.


Wikipedia: Lady Wonder

Cui Bono i Expo

I dagarna kommer nr 2016/2 av tidskriften Expo ut. Där berättas om "Foliehattarna som förenar extremhögern". Det är undertecknad som rapporterar om föreningen Cui Bono, den märkliga klubb i Göteborg där allehanda vansinnigheter samsas: vaccinmotstånd, chemtrails, konspirationer ... Och inte minst hat, mot vänstern, utlänningar, avvikande, muslimer, judar ...

Artikeln fick titeln De utstöttas klubb. För det som förenar de ilskna, förvirrade och trasiga i Cui Bono är inte den ena eller andra idén utan utanförskap. Känslan fångades perfekt av Marcus Birro, som på sin dragning hos Cui Bono i januari 2016 läste upp följande:

Jag har blivit en främling i mitt eget land. Jag hör inte hemma här. Jag förstår inte vad som driver folk längre. Jag förstår ingenting av det jag läser. Jag förstår inget av det som människor omkring mig lägger sin tid på. Jag ser teve och läser tidningar och det är som att höra och läsa om varelser från en annan planet.

- Marcus Birro: J'accuse (sic)

Mina bloggposter om de bruna foliehattarna återfinns under etiketten cui bono.

Lördagsfråga 417: Kiss

1. 2001: A Space Odyssey slutar ju så här ... Med ett barn som man får kolla runt för att se att det kallas stjärnbarnet.
2. Space Ace (1984) var ett av en handfull spel som använde Laserdisc, 1980-talets DVD. Resultatet var helt fantastiskt visuellt, men lär ha lämnat åtskilligt att önska spelmässigt. Idag är det nostalgiska värdet väldigt mycket lägre än för flera andra samtida spel.
3. Denna bild var lite väl avslöjande men så fin så jag kunde inte låta bli att använda den. Catman är en superskurk i Läd ... Batmans värld.
4. Mikhail Vrubels Sittande demon är från 1890, eller långt mycket äldre än jag hade gissat.

Starchild, Space Ace, Demon och Catman ger Paul Stanley, Ace Frehley, Gene Simmons och Pete Criss, eller rättare deras respektive "roller" i Kiss. Den tydligen relativt lätte satte AH utan vidare.

Kallsup

En kallsup vet alla vad det är: Ett ofrivilligt intag av havs- eller sjövatten. Betydelsen är så utbredd att den helt undanträngt den äldre. För ursprungligen hade en kallsup inte med vatten att göra. Inte var den ofrivillig heller.

(†) sup (brännvin) som intages utan att blandas i kaffe l. annan varm dryck; snaps.

- SAOB: KALL-SUP

För den äldre betydelsen anges två belägg från 1800-talet. Men under större delen av det seklet verkar den ha varit försvunnen. För belägg från den angenäma kallsupens tid får man gå längre tillbaka. Som till den i sammanhanget pålitlige skalden och dryckesdokumentatören:

Blåsen i musikanter
Och var och en sin kallsup tag
Var en sin kallsup tag

- Bellman: Fredmans epistel n:o 82 ("Vila vid denna källa"), utgiven 1790

På svenska Wikipedia: Kallsup hade någon skrivit att snapsen ofta värmdes under vinterhalvåret. Det var en helt ny uppgift som jag utan tvekan raderade till förmån för den korrekta, att snapsen ofta blandades med kaffe eller annan varm dryck.

Lördagsfråga 417

Använd inte korsvimplar

Den svenska flaggan! Inga frågor på den.

Och här har vi en svensk vimpel. Notera att det blåa fältet ska vara uppåt. Vimpeln har ett symbolvärde åt samma håll som flaggan men inte riktigt ("ersätter aldrig svensk flagga"), och kan därför hanteras något friare. T.ex. kan den vara uppe även nattetid, vilket aldrig kommer på fråga för flaggan.

Vimpeln är avsedd att pryda flaggstången då flaggning inte sker och får vara hissad dygnet runt.

- Riksarkivet: Vimpel

Vad har vi då här? Med vimpelns form men flaggans kors ... Jo, det är en så kallad korsvimpel. Den gillar Riksarkivet, som tydligen har viss tyngd i den här sortens frågor, inte alls:

En s.k. korsvimpel är inte godkänd och är även historisk felaktig – avstå från användning.

- Ibid.

När korsvimplarna började dyka upp vet jag inte. Givet tillräckligt många sekler, generationer eller måhända bara år lär den accepteras av Riksarkiv, försvar m.fl. på samma sätt som av folk i gemen.

Piaget blir nästan kidnappad (inte)

Jean Piaget (1896-1980) var en schweizisk psykolog och är ett av de viktigaste namnen inom pedagogik och forskning om barns utveckling. Det sistnämnda fick han som ung en mycket intressant och speciell inblick i ...

Piagets tidigaste minne var från när han var två år och så när höll på att bli kidnappad. Han mindes hur han satt i sin barnvagn och såg barnflickan kämpa mot skurken, rivsåren i hennes ansikte, folk som samlades, polisen som kom ... En så dramatisk händelse kan man förstå att man minns, även från så unga år.

När Piaget var 15 fick familjen ett brev från barnflickan. Hon hade blivit frälst och ville göra upp med gamla synder. En sådan var historien om den misslyckade kidnappningen, för den var påhittad. Och så skickade hon tillbaka en klocka hon fått i belöning för sitt hjältemod.

Så var det med den saken. Men Piaget blev förvirrad: Han mindes ju händelsen, i detalj. Varifrån kom de minnena? Tydligen hade barnflickans berättelse satt sig i huvudet på honom och fått honom att inbilla sig att han mindes det hela.

Episoden återges av Elizabeth Loftus i hennes Eyewitness Testimony (1979). Loftus var inte först med att studera falska minnen men verkar vara bäst på det, och det är hon som gjort företeelsen allmänt känd.

Wikipedia: False memory; Reconstructive memory

Winston Churchills

På böckerna heter han Winston S. Churchill. S:et har en speciell historia. För att inte säga två.

Scribbling and politics not infrequently go hand in hand these days, a man dividing his time between the two. And we would speak of Winston Churchill, author and now candidate for election as governor of New Hampshire. (And over in England there's the other Winston Churchill – undoubtedly the gentleman calls himself the Winston Churchill – who in his time has played soldier, war correspondent, author and politician.)

 - The Tucumcari News (New Mexico), 10 november 1906

Winston Churchill (f. 1871) från Saint Louis, Missouri, slog igenom 1899 med den historiska romanen Richard Carvel. Den blev en bestseller av första magnituden som gjorde författaren rik och berömd.

Redan då hade en nästan jämngammal namne (f. 1874) i den gamla världen låtit höra om sig i en rad olika sammanhang. När han så började ägna sig åt skrivande föreslog han den betydligt mer kände WC att han (britten) skulle lägga till ett S för Spencer i sitt författarnamn, för minskad förvirring på ömse sidor Atlanten. Och så fick det bli.

Namnet har uppfattats som ett mellannamn men det ingick i familjenamnet: Spencer-Churchill var en gren på det stora trädet Spencer. I de senaste seklerna av landets historia stöter man ideligen på dess medlemmar. Som John Churchill (1650-1722), hertig av Marlborough som lät uppföra det väldiga Blenheim Palace, träffade Karl XII, och krigade för det vilda. Eller Diana Spencer, som därmed hade långt äldre inhemska anor än den invandrarfamilj Windsor som hon en tid var ingift i (se bloggposten Sachsen-Coburg-Gotha av England om det tysk-engelska kungahuset).


Wikipedia: Winston Churchill (novelist) [amerikanen]; Winston Churchill [britten]; Spencer family

Österrike-Ungern i Euro16

Den roliga bilden t.v. kändes först tråkig att "avslöja" ... Men Österrike och Ungern har aldrig haft ett gemensamt landslag.

Österreichischer Fußball-Bund bildades 1904. Det ungerska landslaget spelade sin allra första match i Stockholm 1912. Landskamperna före kriget torde ha varit få, och efteråt upplöstes Habsburgarnas kejsardöme.

Utan koll på fotbollshistorien, men någorlunda på en del andra historiska aspekter, så var det inte märkligt att inte ha ett österrikiskt-ungerskt lag. Bortsett från att Österrike och Ungern ibland räknades som ett land, ibland som två, så var samhörigheten inom de olika etniska grupperna långt större än mellan dem.

Lördagsfråga 416: Catalina

1. Catalina de Erauso var en spansk (baskisk?) upptäcksresande och soldat som på 1600-talet reste runt i Sydamerika. Den karriären är det få kvinnor som haft.
2. Consolidated Model 28 Catalina (PBY [PB = Patrol Bomber, Y = tillverkarens kodbokstav) var ett transport- och spaningsplan som i senare modeller blev amfibiskt. Användes även av svenska försvaret och kallades där Transportflygplan 47.
3. Del av loggan för Catalina Sky Survey, ett projekt som kartlägger asteroider som riskerar att dimpa ner på jorden.
4. India Catalina var en indian från vad som idag är Colombia. Som liten kidnappades hon av spanjorerna, döptes och fick lära sig spanska. Syftet var att få en tolk och medlare när man skulle ha med indianer att göra. I vilken mån hon bidrog till att bland annat hennes eget folk förintades skulle kunna vara intressant att ta reda på.

Idag är det 64 år sedan en DC-3 försvann över Östersjön. Att den sköts ner av ryssarna misstänktes snabbt och har sedemera bekräftats. Ett plan som letade efter kollegerna sköts tre dagar senare ner av ryssarna. Då plan 2 var ett Transportflygplan 47 fick historien namnet Catalinaaffären.

Den misstänkt lätte (som Lars Willen tyckte) satte Christian snabbt.