Även Homeros slumrade

Talesättet innebär att även aldrig så stora hjältar kan ha ögonblick av svaghet; men även att det faktum, att alla deras verk inte är fullkomligt felfria och utan vank, inte skall tolkas som kritik mot deras prestationer i stort.

Här är tre exempel på stora vetenskapsmän och fel de fått för sig.

Galilei
Hans banbrytande Dialog om de två världssystemen var länge tänkt att heta Dialog om tidvattnet. Det syftade på en teori Galilei hade, om att tidvattnets rörelser utgjorde ett bevis för jordens rörelse runt solen. Eftersom denna tyvärr var helt fel så var det på sitt sätt tur att titeln ändrades.

Newton
Ägnade sig i viss mån åt astrologi, men i betydligt högre grad åt alkemi. En efterlämnad förteckning över böcker i hans ägo rymmer t.ex. fler volymer om alkemi (169) än om matematik (52). Hans arbeten i ämnet trycktes tydligen aldrig, manuskripten återfanns först i mitten av 1900-talet.

Einstein
Accepterade aldrig kvantmekanikens s.k. osäkerhetsprincip: att man, enkelt uttryckt, inte med godtycklig precision kan mäta en partikels hastighet och position. Eller närmare bestämt den s.k. Köpenhamns-tolkningen, enligt vilken osäkerhetsprincipen är en faktisk beskrivning av verkligheten; en partikel är inte en sorts kula (som man tänker sig) utan en vågform (som man just inte föreställer sig så lätt).

Lördagsfråga: Elefant

Namnet känner alla precis alla till, men det är betydligt färre som vet att det kommer från denna elefant. Så vad hette den?

Faktoider live

Nu har det blivit dags för en mini-turné:

Stockholm
Dag & tid: Måndagen den 1 september, kl 18.30
Plats: Hörsal D1, KTH, Lindstedtsvägen 17

Örebro
Dag & tid: Tisdagen den 2 september, kl 18.30
Plats: Master på City Konferenscenter, Klostergatan 23

Fri entré. Böcker finns till försäljning. Frekventa blogg-besökare som identifierar sig kan få en extra fin kråka i sina inköpta exemplar.

Arrangör är den utomordentliga föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Blatte

Detta är ett förträffligt exempel på att ord inte behöver vara uråldriga eller ens gamla för att expertisen skall stå handfallen. Det viktiga är hur de dokumenterats, och de som sagts mycket oftare än de skrivits ned står i strykklass. Därför kan ett modernt vardagsord vara svårare än lärda glosor med tusentals år på nacken. Några försök till förklaringar:

• Blattodea är ordningen kackerlackor. På åtminstone italienska används just blatte om ohyran.
• I USA skall det finnas en sammansättning black + latino = blatino, som vi skulle fått en försvenskning av.
• Uppåt Norrland lär "blatte(r)" betyda diarré.

Jag har rätt svårt för samtliga förklaringar. Inte för att jag kan komma med något bättre - mer än fria fantasier då. Frågan är om någon av förklaringarna ovan är mycket mer. Men så blir det lätt, när man inte har så mycket belägg att gå efter.

Waldorf

Waldorf-pedagogiken diskuteras, t.ex. i debatt-artikeln i SvD Pedagogisk mångfald stryps, där utbildningen av waldorflärare vid Stockholms universitet försvaras (som jag förstått det är inte heller samtliga undertecknare antroposofer).

Nu är jag inte så påläst i just detta ämne. Däremot har jag studerat biodynamisk odling rätt ingående. Det är antroposofiskt jordbruk, på samma sätt som waldorf-pedagogiken är antroposofins skola. Båda grundar sig på Rudolf Steiners läror. Och om hans idéer om pedagogik bara är en procent så stolliga som hans idéer om jordbruk - ja, då är den körd.

Det mest störande är ändå att antroposoferna inte gärna skyltar med sina lärors ursprung: profeten Steiner, som alls icke tog reda på saker och ting genom att studera verkligheten, utan medelst andesyner. Att försvara sådant är oförsvarligt.

Statliga namn

När nya namn skall tas fram, i synnerhet i större mängd, så kan det bli ofantligt mycket tristare än när de vuxit fram under lång tid - jämför alla dessa stadsdelar med tematiska namn.

Här är tre relativt nya namn med intressanta förklaringar.

Idaho - På 1860-talet lade George M. Willing fram namnet som förslag när en ny stat i västern skulle döpas. Det stammade, sade han, från ett indianspråk och betydde "solen kommer från bergen" eller "bergens juvel". Förslaget gick inte igenom (det fick bli Colorado istället) men Willing var förtjust i namnet och stod på sig. 1863 bildades Idaho Territory. Etymologin står lite varstans, men är falsk - namnet är ett rent påhitt. "Idahoax", som det kallats.

California - Uppkallat efter den mytiska drottning Califia, drottning över svarta amazoner (kvinnliga krigare, inte bilar) i ett paradisiskt land med massor av guld etc.

Rhode Island - Kommer från Roodt Eylandt, "röd ö", det holländska namnet på den lilla ön Block Island. Denna har alltså kommit att ge namn åt hela delstaten, vars fulla namn lyder State of Rhode Island and Providence Plantation. "Plantation" avser fastlandet, men "Rhode Island" syftar - för att trassla till det ytterligare - inte på Block Island utan på Aquidneck Island, ett minne av en sammanblandning från tidigt 1600-tal. [Tipstack till Carl H.]

Wikipedia (eng.): Idaho; California; Rhode Island

Lördagsfråga: Iwo Jima

Iwo Jima (vars själva namn som nämnts är en felläsning av Iōtō, "svavelön" - felet gjordes av japaner, deras skrivsystem inbjuder till sådant) är en av de många platser vars enda påtagliga värde utgörs av dess position. Det är en vulkanö, men utöver själva vulkanen i ena kanten (att den inte är i mitten har med kontinentalplattornas förflyttning att göra) så är den, som synes, påfallande platt, torr och trist. Absolut ingen lummig söderhavsö, vilket nog är den oformulerade bild jag hade - jag kanske tänkte på Okinawa.

Slaget 1945 pågick från den 19 februari till den 26 mars. Den berömda bilden - som, skall det eftertryckligt påpekas och understrykas på en blogg som denna, inte är fejk - togs den 23 februari på toppen av Surabachi. Det man vunnit var alltså berget, inte hela ön. Även om den hade ett uppenbart strategiskt läge så var de japanska styrkorna väl nedgrävda, och försvarade sig frenetiskt.

We were confronted with defenses being built for years. There were complex, subterranean levels, some two stories down. From these the defenders could approach the enemy on the surface virtually anywhere through warrens, spider holes, caves, and crevices. At great cost, you'd take a hill to find then the same enemy suddenly on your flank or rear. The Japanese were not on Iwo Jima. They were in it!
- Fred Haynes, dåvarande kapten

Förlusterna (casualties, vilket inbegriper skadade) uppgick till ungefär 26 000 amerikaner, 21 000 japaner. Räknat i dödsfall blir den amerikanska siffran 6 800, den japanska knappt 21 000 - bara ett hundratal togs tillfånga. Det kan jämföras med D-dagen i Normandie, då de allierade förlusterna låg på 10 000; tyska siffror är tydligen betydligt vanskligare men ligger en bit under. Vid Omaha Beach (den som alla tänker på) fick de allierade ca 3 000 casualties.

Fel i framtiden

Blade Runner. Los Angeles, november 2019. Med s.k. replikanter, fabricerade "människor" som är nästan omöjliga att skilja från äkta vara; fordon som upphäver gravitationen (eller hur det nu fungerar); rymdkolonier.

Och ... Telefonkiosker.

Förklaring för kidsen: En offentlig betal-telefon. Har fått sitt namn efter den minimala byggnad som den ofta fanns i, men begreppet användes (om jag minns rätt?) även när sådan byggnad saknades, som i exemplet här. Dessutom är det som synes en bildtelefon, länge en stående favorit i framtids-visioner. Det var så självklart att man ville se den man pratade med, om det bara gick.

Det finns mer. I filmen förekommer några företagsnamn (reklam i bakgrunden) som senare fick kraftiga problem eller rentav upphörde, så till den grad att man pratade om en sorts "faraos förbannelse", Blade Runner curse: Pan-Am, Cuisinart, Bell  ... Ett annat exempel är en dåtida jätte i TV-spel, som idag i princip bara är ett namn utan koppling till det gamla företaget. Atari var säkert väldigt 2019 1982, men är säkert väldigt 1982 2019. [ Uppdaterat 2019: japp ]

En sak är säker: Det är inte lätt att sia, särskilt inte om framtiden.

Lördagsfråga: A på Ö

Vad har vi här?

Namnet är känt. A:et är inget kludd utan en flygplats.

Piltdown-människan

Läser i Nationalencyklopedin:

Fynden gjordes 1912 av amatörsamlaren Charles Dawson och hyllades som bevis för den då rådande teorin, att den mänskliga hjärnan utvecklades tidigt i mänsklighetens historia. År 1955 visade moderna dateringsmetoder att fyndet var ett falsarium: ett hopkok av människoskalle och orangutangkäke som färgats för att se gammalt ut.

Man får här ett starkt intryck att Eoanthropus dawsoni var allmänt accepterad ända fram till 1955 års chockbesked. Så var icke fallet.

Jämför till exempel med nedanstående, från Rolf Nordenstrengs Europas människoraser och folkslag (sid 247), en populärt hållen bok i rasbiologi. Där finns sannerligen åtskilligt att diskutera - fantastisk läsning, på sitt sätt - men beträffande "Dawsons gryningsmänniska" ligger hans och Ramströms klara uppfattningar riktigt nära facit:

Då Eoanthropus Dawsoni från Piltdown fortfarande går omkring och spökar i engelsk vetenskap (?), kan det vara skäl att meddela litet nytt om detta missfoster. Prof. Ramström, som senaste sommar (1925) vid ett besök i London har haft tillfälle att personligen se och iakttaga hithörande benbitar, har godhetsfullt meddelat mig följande: 1) att skallen är hopsatt av bitar vilkas samhörighet icke är fullstyrkt, ehuru sannolik, då de alla förete samma grova, tunga kynne; 2) att underkäksbrottstycket kändes påfallande lätt och poröst, nästan som papier-mâché, och alls icke verkade fornåldrigt, utan snarare föreföll att vara mycket sentida; 3) att fynden gjordes under flere olika år, 1911, 1912 och 1913, samt "några år före 1911" (enl. Mr Dawson) i ett grustag, där allehanda skräp och sopor av nutida ursprung låg i högar på bottnen; 4) att jämte de mänskliga benresterna sammastädes hittades tänder och benbitar av åtskilliga olika tertiära och kvartära djur, en bit av en bäver underkäk, m. m. Upptäckarnas ärlighet är oomtvistad, men de ha tydligen varit alltför ivriga och icke tillräckligt kritiska.

Och på sid 74:

Hade fyndet blivit gjort icke i England, utan i Frankrike eller Spanien, skulle han [Woodward] sannolikt visa mindre helig nationell blindiver.

På Wikipedia-artikeln beskrivs även flera avslöjanden före 1955, t.ex. Weidenreichs korrekta artbestämning 1923. Att det tog "thirty years for the scientific community to concede that Weidenreich was correct" ser lite underligt ut i ljuset av Nordenstrengs kategoriska avfärdande; jag vet inte hur ensam han var. (Huruvida det spelade någon som helst roll att det var rasbiologi han ägnade sig åt tror jag inte. Däremot behöver han inte ha varit ett starkt namn i "the scientific community", oavsett av vilket skäl.)


Wikipedia (eng.): Piltdown Man

Cowboy-tugg

Vad har följande engelska glosor gemensamt:

• Lasso
• Canyon
• Stampede
• Rodeo
• Bonanza
• Mustang

Svar i vit text, markera för facit:
> De är lånord från spanskan. <

Ibland har form eller betydelse justerats, ibland båda, men faktum kvarstår.

Simpson och Delila

Gunilla Brodrej på Expressen påpekar ett roligt korrekturfel - för den opera som Anna Larsson är aktuell i heter givetvis "Simson och Delila".

Blogg här: P som i populärkultur

Tog en titt (fast bara på svenska), och visst har andra gjort samma fel:

- Redan 1989 gjorde jag Rosina i Barberaren från Sevilla (Rossini) men det riktiga genombrottet var som Delila i Simpson och Delila (Saint-Saëns), noterar Ulrika Tenstam.

- I rollen som Zarah Leander, Eskilstuna-Kuriren 20 september 2007

Bonus: Simpson and Delilah (s2ep2)

Den "kastade" medaljen

Av det allra första jag hörde om det, så fick jag intrycket av en barnslig reaktion hos en extremt dålig förlorare. När jag senare såg bilderna, förstod jag att jag fått åtminstone den detaljen fel: han slänger inte medaljen i vredesmod, utan lägger helt enkelt ner den. (Jag lämnar gärna det idrottsliga därhän eftersom jag inte kan ämnet.)

Ur faktoid-teoretisk synpunkt är detta riktigt intressant: Om det varit en händelse, som varken jag eller folk kring mig haft intresse av att studera närmare, så hade det förstnämnda intrycket givetvis blivit det bestående. Så lätt är det för en myt att uppstå.

Abrahamian, who came third in the 84kg Greco-Roman category, dumped his medal on the floor after receiving it and strode off in protest. He was furious at a controversial penalty call in his semi-final.
- BBC: Wrestler stripped of bronze medal

Ovanstående torde vara ett typiskt exempel på vad den genomsnittlige OS-bevakaren får reda på om Abrahamians medalj. Nog ligger den närmare mitt första intryck än det som sedermera rapporterats i svenska medier.

Lördagsfråga: Baron Münchhausen

Som Carl visste så är det Karl Friedrich Hieronymus, Freiherr von Münchhausen - titeln motsvarar och brukar översättas till baron, till och med på tyska: Der Lügenbaron. För det är ju för sina sagor han blivit känd.

Han var med om åtskilligt, och blev känd för sin talang att berätta om det. Men det var inte han som skrev ned och 1781 gav ut det hela i bokform - vi vet faktiskt inte vem det var, eftersom utgåvan var anonym, signerad "Herr M-h-s-n". (En samling från 1761, inte heller den av Münchhausen, verkar ha gått relativt obemärkt förbi.) Däremot vet vi att en viss Raspe 1785 gav ut en engelsk översättning i London, och året därpå översatte Bürger boken tillbaka till tyska. Eftersom samtliga dessa utgivare, liksom även senare, utökat och bättrat på (ibland efter kända äldre källor) så blev det snart en samling berättelser där bara en bråkdel kunde hänföras till baronen.


Här ett betydligt mer känt porträtt: Münchhausen enligt Doré. Valspråket på skölden är Mendace Veritas = "Sanningen i lögnen". Det torde vara ohistoriskt.


Wikipedia (sv.): Baron von Münchhausen
Wikipedia (eng.): Baron Münchhausen
Wikipedia (ty.): Karl Friedrich Hieronymus von Münchhausen

Sportgrodor

Skall bara ta ett exempel ur denna rika och roliga, men knappast särskilt källkontrollerade, genre:

"Hela bollen måste ligga stilla."
- Ralf Edström förklarar (i radio?) varför en frispark får göras om.

När gjordes detta uttalande?

Hittade även citatet tillskrivet annan person.

"Hela bollen måste ligga stilla innan frisparken får slås."
- Sven-Göran Eriksson

Lördagsfråga: Fin herre

Vem är denna berömda person?

Stieg och hans deckare

Stiegs populära deckare utspelar sig som regel i Stockholms-miljö. Faktum är att just miljöskildringarna, såväl deras geografi som tidsandan, anses vara en stor del av behållningen med böckerna.

...Ja, jag pratar naturligtvis om Stieg Trenter. Men det förstod ni ju. ;-)

En lustig detalj om Stieg Larsson är att han först stavades Stig. Sedan arbetade han som fotograf, och kom att få en kollega med samma namn. Sedan de blandats ihop otaliga gånger kom de överens om att en av dem skulle justera stavningen. Detta var alltså långt före några författar-planer; man kan fundera på vilken skillnad namnet "Stig Larsson" eventuellt skulle ha gjort.

En lustig detalj om Stieg Trenter är att han först hette Stig Johansson. Efter att först ha nyttjat S.T. som pseudonym antog han det som sitt faktiska namn.

Man kan fundera på om detta sammanträffande betyder något, och i så fall vad.


Wikipedia (sv.): Stieg Trenter; Stieg Larsson

Sammanträffanden (?)

Madonna: 16 augusti 1958
Michael Jackson: 29 augusti 1958

Ynka tretton dagars skillnad mellan just dessa två? Kan det... Kan det verkligen vara en slump? (Prince föddes förresten redan 7 juni - samma år.)

Ingmar Bergman: 14 juli 1918
Nelson Mandela: 18 juli 1918

Fantastiskt - inte visste jag att Bergman och Mandela var så lika. Vad mer kan man finna i denna genre? Ut och leta:

Carl Sagan: 9 november 1934
Charles Manson: 12 november 1934

Charlie Chaplin: 16 april 1889
Adolf Hitler: 20 april 1889

Mona Sahlin: 9 mars 1957
Osama bin Ladin: 10 mars 1957

Osv. Å andra sidan är det knappast något sammanträffande, att den 14 augusti sett sådana storheter födas, som Goscinny (1926), Gary Larson (1950) och faktoider.blogspot.com (2007).

Stating the Bleedin' Obvious

Vad kan en medelsnittsmänniska av idag förväntas känna till? Var går gränsen mellan det svåra och det lätta?

Att det är 1900-talet som är det tjugonde århundradet torde avgjort tillhöra den enklare delen. Sådant som inte behöver påpekas. Eller hur?

"20th century" blir "2000-talet", vilket är lite förvirrande i sammanhanget eftersom prinsessan Diana dog tre år före millennieskiftet.
Recension i SvD av ännu en Diana-biografi

Celluliter

Benämningen används 1) om en rätt allvarlig åkomma som kräver medicinsk behandling, 2) om ett mycket vanligt och rent kosmetiskt problem. Att det finns gott om kurer mot det senare är väl känt; om det finns några som fungerar är däremot högst osäkert.

Den senare betydelsen är inte särskilt gammal.

Like a swift migrating fish the word cellulite has suddenly crossed the Atlantic.
- Vogue, 15 april 1968

I hänvisningen från Wikipedia framgår inte vilken upplaga av tidningen, men antagande att det är den amerikanska, så stämmer det med följande belägg:

Nicole Ronsard says that "cellulite" is virtually a household word in Europe.
- New York Times, 15 maj 1973

Men för åtminstone Frankrikes del gavs följande förklaring i samma tidning:

The popular meaning of cellulite is excess weight caused by the body's retention of liquids. It is a comforting condition because it is not solely a result of overeating.
- New York Times, 29 december 1964

Det förefaller snarare som om det är Ronsards bok Cellulite från 1973 som faktiskt myntat, eller åtminstone populariserat, ett ord och ett begreppet, som ingen dittills funnit anledning att uppmärksamma. Ifall någon hittar en kur mot det som idag kallas celluliter från före 1960 så vore jag tacksam att få ta del av den.*


Wikipedia (eng.): 1) Cellulitis; 2) Cellulite

* Ännu en mening som jag inte i min vildaste fantasi hade kunnat drömma om att skriva för bara några år sedan. Outgrundliga äro faktoidernas vägar!