Några lätta. Även Hitler.
- En (ev. farlig) förvillare som ska kritiseras öppet?
- Någon som är i behov av vård?
- Någon som är i behov av vård men som ändå ska kritiseras öppet?
En gång i tiden var jag mindre petig. Då kunde jag utan att tveka lyfta fram folk som avgjort inte hade alla hästar hemma, och lista dumheter de åtminstone påstod sig tro på. När jag i efterhand stött på de utläggningarna känns en del enkla, andra svårare. Och några av personerna skulle jag i nuläget inte ta upp alls eftersom de uppenbarligen inte mådde bra, inte förespråkade farligheter och dessutom saknade inflytande.
För när man väljer att kritisera folk är det ju det som räknas: Vad de säger och hur många som tar dem på allvar. Det gör att det blir enkelt med folk som Jim Jones, Charles Manson och Marshall Applewhite (självmordssekten Heaven's Gate), som sade såpass farliga saker för såpass många lyssnare att deras galenskaper förtjänar att visas upp ofiltrerade. Och om det till äventyrs skulle visa sig att Hitler eller Stalin var rejält rubbade rent psykiatriskt, vilket jag visserligen inte tror, så gäller detsamma för dem, i ännu högre grad.
Folk som ingen lyssnar på finns det sällan någon anledning att ge uppmärksamhet. Och även om det finns de som lyssnar på folk som säger sig ha liftat med utomjordingar, ha språkat med Bigfoot eller bestämt hävdar att jorden är platt så är påståendena i sig harmlösa (de kan mycket väl följas av betydligt mer problematiska ting men det är en annan sak). Om jag tycker att sådana förvillare och förvillade – det sistnämnda ska inte glömmas bort – verkligen verkar må dåligt så kan jag välja att inte ta upp påståendena, eller åtminstone inte fokusera på personerna som gör dem; hellre andra som kommer med samma påståenden men verkar mentalt stabilare.
En del tycker att förvillelser av en viss kaliber i sig är tecken på galenskap. Där är jag bestämd: Även intelligenta, kunniga och fullständigt friska personer kan tro på vansinniga saker.
Om man nu bestämt sig för att "här har vi en i grupp 3" så har man flera utmaningar. Ska man nämna att personen ifråga nog inte är frisk? Det låter sig svårligen göras utan att, närmast per definition, förfalla till argumentationsfelet ad hominem. Och vem är jag att bedöma någons psykiska status, på håll och utan så mycket som ett hittepå-diplom i psykiatri? Ska jag snacka om pseudovetare?
Det gör inte den redan komplicerade saken enklare att psykisk hälsa sannerligen inte är något svartvitt. Det finns gott om plats mellan fullt frisk och fullt sjuk. Man kan vara tillräknelig och redig i vissa aspekter, helt bortkommen i andra. Man kan vara OK den ena dagen, allt annat den nästa. Och så vidare.
We as a society talk about giving grace to the issue of mental health as a whole, however we should also give it to the individuals who are living with it in times when they need it the most.
Kim Kardashians uttalande om maken Kanye West och dennes bipolaritet (Instagram 22 juli 2020) var det som fick mig att skriva ner tankar som jag länge burit på. Det är sannerligen inget färdigt resonemang – om det alls skulle kunna bli det – så idag får ni nöja er med en trevande och fundersam bloggpost.
4 kommentarer:
Adolf Hitler var inte mentalsjuk. Han hade narcissistisk personlighetsstörning. Att han dessutom var gravt irrationell är en annan sak.
De som anser sig lida av elöverkänslighet gör ju tillvaron för sig själva besvärlig men när t ex sjukvården använder skattepengar till att elsanera undersökningsrum för att elöverkänsliga ska kunna komma på läkarbesök måste ju de som varit med i beslutet om elsanering hängas ut trots att de som kräver denna sanering indirekt samtidigt hängs ut.
Om man tror på homeopati, zonterapi är det inte farligt för andra såvida man inte driver ett företag som ger homeopatiska behandlingar eller zonterapi mot betalning för då är man farlig för andra: Man kan orsaka att en person dröjer med att gå till sjukvården och man tar deras pengar. Sådana personer ska definitivt granskas offentligt.
Lika illa är det när massmedia okritiskt skriver om pseudovetenskapliga behandlingar utan att ens nämna att de saknar vetenskapligt stöd. Sådana artiklar ska definitivt bemötas på lämpligt forum. Samma gäller när massmedia skriver om någon som lever i misär på grund av att denne någon anser sig lida av elöverkänslighet.
När massmedia, sjukvården eller andra myndigheter bidrar till att befästa villfarelser gör de ont värre och bör på lämpligt sätt jagas.
Utbilda dig lite till så borde du komma fram till att mycket har använts i tusentals år och förkastats av vetenskapen för att sedan plötsligt "upptäckas" stor sensation! Det fungerar!
Zonterapi fungerar alldeles utmärkt. Sjukvården gick bet på min värk men jag blev botad med tre behandlingar.Första behandlingen fungerade på en minut! Sen kom det tillbaka lite efter några dagar. Sedan efter några veckor för att därefter vara helt borta.
Vilken zonterapi avser du? Den ursprungliga eller den som kör med ett litet akupunktursystem på fotsulorna, i öronen eller var det nu är?
Skicka en kommentar