Bondepraktikan är inte urgammal kunskap ur de djupa folklagren. Det är en ursprungligen tysk text som översattes till danska och sedan svenska, först utgiven här 1666. Den mest kända och citerade upplagan är från 1875 – Oscar II:s tid, inte Erik läspe och haltes, eller vad man nu tänker sig. Om detta har jag skrivit på faktoider.nu: Bondepraktikan.
Ett av de vanligaste påståendena som tillskrivs Bondepraktikan är att fruntimmersveckan 19–24 juli ska vara påfallande regnig. Stämmer det?
Om fruntimmersveckan står där begripligt nog ingenting ty denna är resultatet av senare almanacksrevisioner
- Alf Henrikson, Alla årets dagar (1966)
Henrikson läste i någon upplaga före 1827, då fruntimmersveckans Sara–Kristina kom på plats. Hur är det med senare upplagor?
Sajten bondepraktikan.se är numer avsomnad men finns arkiverad på excellenta archive.org. Här är vad de funnit:
Veckan börjar med Sara (19/7) där Bondepraktikan inte har så mycket att säga. På Margareta (20/7) bör det inte regna.
Johanna (21/7) spår inte vädret alls medans Margareta [ska vara: Magdalena] (22/7) gärna gråter.
Emma (23/7) vill man skall vara varm och kvalmig, då detta bådar ett gott år.
Kristina / Kerstin (24/7) säger ingenting om vädret medans avslutningen på fruntimmersveckan (ironiskt nog en man) med Jacob (25/7) bestämmer vädret inför julen om det inte regnar.
- bondepraktikan.se: Under kärringveckan ska det regna (arkiverad)
Vad som däremot finns belagt sedan någorlunda långt tillbaka är uppfattningen att fruntimmersveckan är regnig.
De sednaste dagarne, – den så kallade fruntimmersveckan, hvilken annars står i rykte att ha mycket lätt för att gråta och se kaprisiöst surmulen ut, – hafva verkligen denna gång hållit sig härstädes temligen gladlynta och jemna till humöret.
- Aftonbladet 25 juli 1842
Men skyll inte på Bondepraktikan.
6 kommentarer:
Bondepraktika.se har skrivit fel i länken, det skall stå 'Magdalena (22/7)' inte 'Margareta (22/7)' - om man följer länken står det riktigt 'Magdalena gråter gärna'.
Inte för att jag för ett ögonblick skulle tro på bondepraktikan så är det kanske bra att ha i minnet att efter midsommar blir det mer regn än före i alla fall innan klimatet började ändra sig. Relativa luftfuktigheten är låg under våren och fram till midsommar men sedan ökar den och hösten är som bekant fuktig. Förr bärgade bönderna sitt hö senare än nu, dvs ett par veckor efter midsommar men före 10 augusti. Höet torkades på hässjor så man var mycket beroende av vädret. Nu har bönderna skulltorkar och de gör ensilage av höet så regn spelar inte så stor roll.
Eftersom majoriteten av namnsdagarna är uppkallade efter män måste det ju vara något konstigt med sex dagar i rad med kvinnonamn. Med hjälp av bekräftelsebias var det väl inte så svårt att tycka sig kunna se ett samband mellan fruntimmersveckan och regn.
Magdalena såklart. Tack!
Huruvida vädret innevarande vecka faktiskt utmärker sig på ena eller andra sättet är naturligtvis en helt annan fråga. Äldsta belägg för ordet "fruntimmersveckan" är från 1841, så man kan tänka sig att folk uppmärksammade damraden på 1830-talet. Jag föreställer mig att så fort den fick ett namn så var fältet öppet för att förknippa den med det ena eller andra.
Det kan påpekas att vi snart går in i rötmånaden, som ska kännetecknas av värme och fukt. Och det enligt långt äldre tradition än Bondepraktikan.
Rötmånaden infaller när det är som varmast i mark och vatten här i Sverige och därför var det just denna tid på året svårast att hålla maten kyld med bakterietillväxt som följd. Kylskåp var inte helt vanliga förrän en bit in på 1950-talet. Hur man på varmare ställen som t ex längre söderut i Europa klarade att hålla maten kall på sommaren förstår jag inte. Men man fraktade is från Jura i Schweiz till Lyon och Paris med tåg på 1930-talet.
Min mor kunde en ramsa, som beskrev var och en av "fruntimren" och började med:"Magdalena ångerfull tömmer hela sin kastrull..." Ngn som kan den ???
Fredrik han som varit van,
vrider allra först på kvarn
Och att Sara, fast till åren
Icke spar på lilla tåren
Och Margareta ångerfull,
tömmer hela sin kastrull
Och Johanna, praktisk kvinna
Låter det ur pipen rinna,
Och Magdalena då och då
Bjuder på pussar små
Och att även lilla Emma
Låter överflödet rämna
Men Kristina, rosenknopp
bjur på påtår jemte dopp,
Men så stänger Jakob kranen gratis.
Skicka en kommentar