Du, Trundman, är ett fä: Den supen var för svag
Å! Inte oscobad, nej, finkel super jag
- Bellman (1770)
Aqua vitae, "livets vatten", blev här hemma direktlånet akvavit. På gaeliska översattes det; i Skottland till uisge beatha, på Irland uisce beatha (vad det fick heta på ön Man, som också tillhör språkområdet, vet jag inte). I engelska finns uppenbara direktlån som uskebeaghe belagda sedan 1500-talet. Såväl sprit som ord tenderar att rundas av efter några år, och in på 1700-talet var det kortformen whisky som dominerade.
Samma process kan spåras i svenskan. På 1700-talet kunde man hitta askvebad eller oskobad hos välsorterade handlare. De var tydligen inte så få; såväl Bellman som C. J. L. Almquist kände till drycken, och ordet finns även i diverse förordningar. På 1850-talet började den engelska formen whisky ta över. Ännu hundra år senare kunde man ofta se stavningen visky, som idag torde ha försvunnit helt.
Whisky eller whiskey? I Skottland och Kanada skriver man whisky, i USA och på Irland whiskey. En del ser detta som särskiljande, att det på sätt och vis är två något olika ord för två något olika saker. Kanske irländska emigranter tog med sin stavning när de ställde upp sina pannor i det nya landet?
Men att folk förr skulle ha resonerat på det sättet motbevisas enkelt genom att studera de mängder av belägg med alla möjliga stavningsvarianter som finns från olika länder och tider. Att ord "ska" stavas på ett och endast ett sätt är en modernare idé än många känner till (inte minst de språkpoliser som ofta är långt mer historielösa än de anar). Det var först framåt 1800-talet som whisky/whiskey började bli etablerad stavning i respektive land, och det skulle dröja ännu längre innan skillnaderna blev någorlunda grundmurade. Varianter förekommer än idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar