Om coronavirus

Asterix och det stora loppet (2017) har fått en hel del uppmärksamhet på sistone. Eller åtminstone en av dess figurer, den fuskande romerske elitföraren ... Coronavirus.

Jag har inte sett någon som på allvar trott att det är frågan om någon profetia. De flesta vet att coronavirus inte är ett nytt begrepp, även om det coronavirus som just nu uppfyller tillvaron är nytt. Vilket samtidigt är anledningen till att "coronavirus" är ett dåligt namn på detsamma, eftersom det är en hel grupp med virus.

Coronviruses were first discovered in the 1930s when an acute respiratory infection of domesticated chickens was shown to be caused by infectious bronchitis virus (IBV). In the 1940s, two more animal coronaviruses, mouse hepatitis virus (MHV) and transmissible gastroenteritis virus (TGEV), were isolated. [...] The name "coronavirus" is derived from Latin corona, meaning "crown" or "wreath", itself a borrowing from Greek κορώνη korṓnē, "garland, wreath". The name refers to the characteristic appearance of virions (the infective form of the virus) by electron microscopy, which have a fringe of large, bulbous surface projections creating an image reminiscent of a crown or of a solar corona. This morphology is created by the viral spike peplomers, which are proteins on the surface of the virus.

- Wikipedia: Coronavirus

Nog är solens corona intressantare att jämföra med än en (kunga)krona?


Ett coronavirus är sisådär 140 nanometer i diameter, solen 1,4 miljoner km. Hur mycket större är coronan t h än den t v?


I SvD 21 november 1970 fanns ett tidigt omnämnande av "coronavirus" i svensk dagspress. Artikeln är intressant nog i sig, då den handlar om dubble nobelpristagaren Linus Pauling, och hans märkliga faiblesse för jättestora doser C-vitamin som universalkur. (Faktoider: Galna snillen #2: Linus Pauling)

Lördagsfråga 601: 100-400

1. Cornwall indelat i hundare, en indelning som alltså finns utanför Uppland och dess Attundaland (åtta hundare) och allt vad de heter. Begreppets historia är gammal och osäker, även om man är hyfsat säkra på att ordet "hundra" finns med.
2. En Packard 200 från tidigt 1950-tal.
3. Leonidas mask från Frank Millers 300, en tecknad serie och film om slaget vid Thermopyle.
4. Lady Astor stod för listan The Four Hundred. Under lång tid utgjorde den listan – som var bokstavlig, inte bildlig – definitionen av New Yorks verkliga grädda, utan riff-raff eller new money.

100-400 tog Tricky snabbt.

Miraculix och klorokinet

Didier Raoult är en uppburen och känd läkare och mikrobiolog. Han förestår forskningsenheten för infektionssjukdomar och nya tropiska sjukdomar, Unité de Recherche sur les Maladies Infectieuses et Tropicales Emergentes (URMITE). Hans stil med långt, vitt hår har fått folk att jämföra med Miraculix. Och så har han på nolltid fått världens uppmärksamhet för en enkel och billig mirakelkur. Hur lyckas man med det? Genom att fokusera på det virus som är det enda som världen intresserar sig för just nu, att trixa och lirka med rätt folk, samt att inte dra sig för att spetsa till studierna när verkligheten inte vill hänga med.

Raoult hade tidigt bestämt sig för att klorokin är undermedlet mot coronaviruset. (Ämnet är analogt med kinin, billigt och utan patent.) För att bevisa det så behandlade han 26 patienter med ämnet, ensamt eller med antibiotikan – som alltså angriper bakterier, inte virus – azitromycin. Det är en liten studie, inte minst med medicinska mått mätt. Vidare ska en vetenskaplig studie, som vi vet, vara randomiserad och kontrollerad; denna studie var varken randomiserad eller kontrollerad, och den fick etiskt godkännande först sedan den börjat.

Sedan resultatet justerats – patienter och data som visade åt "fel" håll plockades bort – publicerades arbetet i en tidskrift. Den har visserligen peer review, fattas bara, men också täta band till studien och Raoult; det kan förklara att peer review-biten ordnades på mindre än ett dygn. Sedan fick en advokat som Raoult känner berätta för Fox News om mirakelkuren. Fox News är huvudkanalen för en viss president. Därför dröjde det inte länge förrän världen kunde läsa följande:



Världen såg sedan en tillfällig klorokin-rush. En del dog när de självmedicinerade; klorokin är, likt alla andra läkemedel med någorlunda effekt, inte helt riskfritt. Däremot är det inte alls så effektivt mot corona som Raoult trodde, och som hans studie hade fått justeras för att visa.

Nu är Didier Raoult ingen udda figur i någon alternativmedicinsk marginal utan oerhört etablerad och respekterad i skolmedicinen. Han har en mängd anställda och producerar vetenskapliga papers i en strid ström – och inte helt utan vank, som stickprov kommit fram till. Han har gjort sig känd för en dominerande stil, hård mot de som tycker annorlund (visserligen inget ovanligt i den akademiska världen) och mot underlydande som kommer fram till "fel" slutsatser i sina studier. Då kan det lätt bli så, att studenter och doktorander lättare kommer fram till "rätt" slutsatser, på ena eller andra sättet. Så uppmuntras dålig vetenskap. Vilket är illa nog till vardags, men katastrofalt under en pandemi då hela världen söker efter ett motmedel.

Now consider this. Raoult’s past papers show falsified data, which even resulted in his ban by ASM [American Society for Microbiology] for one year, to which Raoult responded with threats of lawsuit. He is a patriarchal control freak and a misogynous bully who violently punishes all disagreement and uses threats against whistleblowers and victims to achieve compliance. He is pathologically resistant to criticism and believes to be infallible and omniscient: Raoult denied anthropogenic climate change in 2013 and before that, the microbiologist even denied evolution in his 2011 book “Beyond Darwin“. Raoult’s new study on chloroquine as the cure for COVID19 is obviously flawed, at best.

- Leonid Schneider: Chloroquine genius Didier Raoult to save the world from COVID-19, For Better Science 26 mars 2020

Lördagsfråga 601

Gröngölingsböckerna 2 & 3

Skrev om Gröngölingsboken häromdagen – här är uppföljaren från 1975. Den enda egentliga skillnaden skulle kunna vara att målgruppen verkar vara några år äldre. Men annars är det en lika varierad och intressant blandning som i första boken: Släktforskning, origami, etymologi (första gången jag läste om sanskrit), brandsäkerhet, så här gör du en fågelholk (pussel, kodmaskin, flygande tefat, sprattelgubbe, låddrake ...), olika verktyg, elektronmikroskop... Och så längre avsnitt om första hjälpen, hur man gör en klasstidning, utomhus-material à la känna igen fåglar, övernatta, fjällvett etc.

Så småningom slets även denna bok ut till oigenkännlighet.


Några år senare anlände denna. Den är betydligt sämre än föregångarna. Stilen är pratig, för att inte säga pladdrig. En hel del av själva informationen är utmärkt: hur man packar en ryggsäck, olika moln, användbara örter och giftiga växter, att tillverka och använda en koklåda, hur man bygger en igloo  ... Men där finns också en del som redaktörerna av 1:an och 2:an förhoppningsvis inte skulle ha släppt igenom. Några av dem är pseudovetenskapliga klassiker, vilket jag skulle inse långt senare. När jag först tog del av dem var jag tyvärr inte lika skeptisk.

• Man ska dricka ett glas om vatten per dag för varje sju kilo man väger. Detta är en seg faktoid som i olika varianter varit med länge. Fakta i målet: Drick om du är törstig, annars inte. Om det är ordentligt varmt kan man behöva kolla vätskebalansen lite extra. Annars gör ytterligare vätska i rimliga mängder ingen skada, men heller ingen nytta. Det enda som händer är att man får springa på toa oftare.
• Slagruta: "Det är just med grenar av det här slaget som slagrutemän letar efter (och hittar!) vatten. [...] Tror jag – andra skrattar åt det."
• Astrologi, i form av ungefärliga karaktärsteckningar för ditt soltecken. Att det finns mer i ämnet antyds ("uppgående och nedgående tecken" nämns), liksom att det hela är blaj ("kom ihåg – det är bara på skoj!").
• Boken Det tredje ögat (1956) av tibetanen T. Lobsang Rampa nämns. I själva verket skrevs den av en rörmokare från Devon som hette Cyril Hoskin och som aldrig varit i närheten av Tibet. Den innehåller mängder av underliga påståenden om tibetansk kultur.
• Det är inte pseudovetenskap men uppslaget om hur man får vackrare ben är besynnerlig läsning. Informationen är endast för gröngölingsflickor, står det, och dessa får reda på att idealmåtten är 17 cm runt vristen, 22 cm runt vaden.

De tidigare böckerna är helt anonyma. Några namn får man inte här heller, men åtminstone en originaltitel: Manuale del Gran Mogol, en påminnelse om ett annat land där Kalle Anka är stor.

Kinas kvack mot corona

Smoking, wearing multiple face masks, taking antibiotics or traditional herbal remedies are not effective against COVID-19 and can be harmful, the WHO said in a statement last month. 

However, China’s president Xi Jinping encouraged health workers in China to use traditional therapies in their fight against the novel coronavirus. On March 7th, China’s health authority issued new guidelines to fight the virus. The guidelines state that traditional Chinese medicine should be used and encouraged. 

- WHO backtracks on herbal remedies against COVID-19, Sveriges Radio 24 mars 2020

Den 7 mars är ju en evighet sedan. Jag vet inte varför denna nyhet inte fått mer uppmärksamhet än den fått. För att Kina inte bara inofficiellt utan officiellt, från högsta ort, rekommenderar det nygamla kvack som kallas traditionell kinesisk medicin (TCM) är riktigt, riktigt dåliga nyheter.

Det blir inte bättre av att WHO som vanligt ger efter för Kinas påtryckningar för TCM:

On the same day, the WHO changed the recommendations on its English-language website and the following day on other websites, too.

Men officiella siffror visar ju att antalet smittade och insjuknade gått ner kraftigt i Kina och Wuhan? Ja, de officiella siffrorna. Att i en sån här situation lita på sådana från Kina är otänkbart. Tvärtom indikerar idiotåtgärder som den ovan att Kina kommer att få en andra runda, om de inte redan fått den.

Informationskrig pågår

Några ord om företeelsen informationskrig:

Informationskriget går inte ut på att ha rätt. Det går ut på att sprida påståenden – sanna, falska eller mittimellan – i mängd för att tränga undan fakta.

Informationskriget går ut på att förvirra och göra det svårt att ta ställning.

Och kom ihåg: Den som delar, deltar.

Gröngölingsboken

Så här började det.

Alla vet väl att Ankeborgs motsvarighet till scouterna heter gröngölingarna. De har en märklig bok vid namn Gröngölingsboken, ett uppslagsverk om allting i en enda liten volym.

Verklighetens Gröngölingsbok är inte fullt så fantastisk. Men den är åt rätt håll.

För i denna nätta (188 s) bok finns massor av information om lite av varje. Nyttigt och onyttigt, en del med fokus på gröngölingssysslor som camping men mest bred allmänbildning. Vad äter olika djur, några stjärnbilder på norra himlavalvet, sjövett, första hjälpen, så här gör du ett akvarium (en drake, osynligt bläck, en poncho, ett periskop ...), indianstammar och vad deras namn betyder, morse och semaforering, reparera en cykelpunktering, lite heraldik, bibliotekssystem (Dewey nämns), hur man samlar frimärken eller LP-skivor, olika temperaturskalor, berömda bilbanor, smått och gott om fiske, talsystem i olika kulturer, vattnets kretslopp, och så vidare, och så vidare. I en del artiklar märks åldern – den gavs ut 1969 – men andra är helt tidlösa.

Jag var sisådär 6 år när jag fick boken. (Den blev med åren grundligt och ohjälpligt utsliten, har omsider skaffat ett nytt exemplar.) Den lade grunden för en allmänbildning jag fortfarande filar på. Den innebar också att aptiten väcktes för kunskap om lite av varje. Jag kan inte skylla allt på boken, men det var definitivt där det började.

Lördagsfråga 600: Faktoider

1. Frankensteins monster, snarare än Frankenstein själv.
2. Alexandrias nuvarande stora bibliotek. Det antika är, i faktoid-sammanhang, mest känt för att inte alls ha förstörts vid ett enda tillfälle.
3. Kräftans stjärntecken. Eller Krabbans, som det egentligen är.
4. Tjuren i For Whom the Bulls Toil (1953) blir uppretad av Långbens viftande med röda föremål. Så fungerar tjurar inte alls.
5. Olympiska ringarna i Olympia är inte från antiken – då fanns inte symbolen – utan 1936.
6. IHS betyder inte In Hoc Signo, "i detta tecken" [ska du segra] eller Iesus Hominum Salvator, "Jesus mänsklighetens räddare", utan är helt enkelt en förkortning för Jesu namn på grekiska (det blir tydligare på det språket där bokstaven eta, e, skrivs H).
7. Döden/Vishnu i Bhagavadgita, som Oppenheimer sägs ha citerat vid den allra första atomsprängningen – "I am become death" – var inget han sade utan något han tänkte. Se snutten från en intervju 1965 (t ex här), lika starkt varje gång.
8. Einstein är föremål för ett myller av faktoider, i synnerhet påstådda oriktiga citat.
9. Regnbågens färger är sex, om man inte nödvändigtvis vill ha dem till sju och klämmer in ett omotiverat indigo (eller vad man nu gör).

Den sexhundrade lördagsfrågan hade faktoider som svar. Den satte Tricky, gissningsvis utan att behöva ta hjälp av de initiala ledtrådarna.

1700-talets Nigeriabrev

I den här "skatten" ingick 16 000 guldfranc och salig Fruns juveler

Eugène François Vidocq var en mäkta spännande herre; man förstår att flera författare (som Hugo, Balzac och Poe) inspirerades av hans liv och leverne. Han började nerifrån, hamnade på brottets bana, men blev så småningom polis och detektiv – och hans erfarenheter, i kombination med ett blixtrande intellekt, gjorde honom expert på att hitta och fånga brottslingar. Han grundade franska hemliga polisen (f.d. känd som Sûrete nationale), etc. Om detta ska jag inte skriva här.

I Vidocqs memoarer hittade Peter Forsman en kort upplysning om ett geschäft kallat Jerusalemsbrev. För utövarna hade det fördelen att det varken krävde mycket pengar, energi eller tid; risken var låg; och så kunde det utövas även när de satt i fängelse (åtminstone så länge deras fångvaktare var med på det hela, vilket inte sällan var fallet). Om du var en herre med någorlunda kassa kunde då få ett brev från en okänd person, endast identifierad som kammartjänare åt ädlingar på flykt. Där berättade denne om en rejäl skatt som han tvingats deponera på hemligt ställe i trakten (detta hände sig under revolutionen, då Frankrikes överklass ofta fick anledning att snabbt och diskret flytta på sig och sina förmögenheter). Nu hade han tyvärr ingen möjlighet att plocka fram glittret, med misstänksamma medborgare överallt ... Kunde fine herrn möjligen hjälpa till, mot en försvarlig andel? Om svaret blev jakande, fortsatte korrespondensen sålunda:

Härpå ankom en förnyad skrivelse från den föregivna kammartjänaren, av innehåll att han blottad på allt, hade för en ringa summa hos sjukvaktaren pantsatt sin kappsäck, i vars dubbla botten förvarades den förut omnämnda teckningen av gömstället.

Här upphör liknelserna med dagens Nigeriabrev. För den som betalade för "kappsäckens" utlösande fick verkligen en karta, och sedan drog sig "kammartjänaren" tillbaka. Vidocq berättar om parisbon som satt spaden i bron Pont Neuf, mitt i Paris, som tydligen markerats med X på hans karta; man kan tänka sig hur många förhoppningsfulla som löpte runt i skog och mark med spadar, hackor och värdelösa skattkartor.

Vidocq anger att breven, som naturligtvis skickades ut i mängd, fick en en svarsfrekvens på 20 %, ofantligt mycket högre än dagens Nigeriabrev. Men så har vi också blivit aningen mer luttrade och misstänksamma när det gäller erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna.


Peter Forsman: Som På Tjufspråket Kallades Jerusalemsbref ..., Internet Sweden 20 november 2012

Lördagsfråga 600

Att jobba hemma

Nu är det många som kanske uppmanas eller rent av tvingas att jobba hemifrån. Jag har jobbat hemifrån i över tio år och byggt en framgångsrik karriär trots begränsade möten ansikte mot ansikte. Här är några av mina bästa tips:

- @sinnrikt på Twitter, 10 mars 2020

Har själv viss erfarenhet av hemmajobb. Säger kontorsarbete, med skrivande och webb. Eftersom tipsen var så bra lägger jag helt enkelt ut dem här, med egna kommentarer.

1. Skaffa dig en gå-till-jobbet-rutin. För min del är den enkel, jag lämnar ungarna på skolan och går sedan hem igen och brygger en kaffekanna. Det är viktigt att inte bara vakna och börja svara på mail samtidigt som man fortfarande äter frukost i morgonrocken.

Det här handlar om att lura sig själv. Är man van vid en rutin som innebär att man först åker till jobbet, sen börjar jobba, så kan det vara märkvärdigt svårt att hoppa över ett steg. Man kan göra om steget, säkert på väldigt olika sätt (se även #3), men inte utelämna det.

2. Ta på dig snygga arbetskläder trots att du sitter ensam hemma. Tro mig detta gör skillnad i hur du upplever dig själv och din vilja att göra en bra insats. Du blir även mer socialt tillgänglig och har lättare för att lyfta luren och ringa en kollega eller starta ett videomöte.

Vet inte varför det fungerar men det gör det.

3. Välj en plats som du kan fokusera på och som inte förknippas med fritid. Helst ett eget kontor, men om du inte har ett så åtminstone en plats där du har en bra arbetsyta. Undvik fåtöljer eller soffan i vardagsrummet, stor risk att du kollar twitter istället för jobbmailen då.

Ett särskilt arbetsrum är förvisso det allra bästa. Då kan man nättopp hoppa över #1, när huvudet väl lärt sig att arbetsrum = arbete.

Vid hemjobb riskerar man att fritid inkränker på arbetstid, liksom att arbetstid inkränker på fritid. Ser man till #1 och #2 kan man delvis lösa det. Den senare punkten har de senaste åren fått mycket mer uppmärksamhet, i och med sociala medier och det faktum att nästan alla är uppkopplade nästa jämt.

4. Se till att ta minst 30 minuters promenad under dagen. Om du inte har lämning av barn på morgonen som en rutin, ta en promenad ändå t ex efter lunchen. Att promenera hjälper dig att sortera tankar och idéer, det är inte bara bra för kroppen.

Rekommenderas varmt (även om man inte jobbar hemma). Kanske en promenad efter lunch? Till skillnad från småjobb; mer avancerat än kaffebryggande bryter rytmen. Åtminstone för min del.

5. Ta hand om kroppen. Gör några yogaövningar varje dag, jag har ett 5-minutersprogram jag kör dagligen för att mjuka upp ryggen. Styrketräna också! Har du inget hemmagym så finns det oändligt med youtubeklipp med övningar du kan göra med bara kroppsvikten.

Aldrig lyckats med detta. Har haft rörelsepaus-varje-timme-program installerade, orkade med det några dagar.

6. Gör dig synlig och kommunicera proaktivt med dina kollegor. Om ni kör Slack, skapa en kanal för ditt team och använd den! Annars skicka mail, ring via Zoom eller liknande, eller lyft luren. Dina kollegor behöver dig trots att du inte är där fysiskt. Och du behöver dem.

Syns inte – finns inte. Visa att du är uppkopplad och därmed tillgänglig. Du kanske rentav är mer tillgänglig än kollegan på kontoret som är på möten 3/4 av sin tid?

7. Glöm inte att ta lunch. Det är lätt att hamna i tankefällan att man måste jobba hårdare för att bevisa att man jobbar när man är hemma. Det är sant att du måste jobba hårdare, men att inte ta raster gör dig tvärtom mindre effektiv och mer slötänkt. Prioritera din hjärna.

Det är mycket lättare att fika och luncha när alla andra gör det. Har man vant sig vid sådant blir det lätt att det inte händer när man är ensam. Liksom att man tänker att det blir för ofta när man inte ser någon annan göra det.

8. När du är klar med jobbet, ha en lämna-jobbet-rutin. Packa t ex undan laptopen och byt om igen till mer bekväma hemmakläder. Detta stärker känslan av att du är "hemma igen från jobbet" och det är viktigt. Annars kan du fastna i suget att kolla jobbmailen hela kvällen.

Som #1.

Tänk på att hjärnan är expert på att bilda vanor så se till att skapa balanserade och bra vanor direkt med intention. Jag är övertygad om att fler företag kommer vara mer villigt inställda till jobb hemifrån om tio år så se detta som smygträning inför framtiden. Lycka till! :-)

Se även bloggen sinnrik.com: Bli expert på att jobba hemifrån

Rysk desinformation

desinformation (av des-, se dis-, och information), spridning av (särskilt avsiktligt) felaktig information.

- NE

Man skulle kunna tro att ett ord som "desinformation", med standardprefixet des-/dis-, tagits in i svenskan direkt från latinet, eller från något standardspråk som franska eller engelska. Men ursprunget är lite ovanligare än så. Och ovanligt tacksamt, eller vad man ska kalla det.

disinformation (n.) "The dissemination of deliberately false information, esp. when supplied by a government or its agent to a foreign power or to the media, with the intention of influencing the policies or opinions of those who receive it" [OED], 1955, from Russian dezinformatsiya (1949) [дезинформация], which is said to be from French désinformation, but the French word is not as old as the Russian one; see dis- + information.

- Online Etymology Dictionary: desinformation

Ordet är också yngre än iaf jag hade gissat (ännu ett exempel på att man inte kan gissa i etymologi). Förteelsen är ju äldre än hedenhös men ordet måtte väl vara åtminstone 150, 200 år? Inte alls; Stalin hade ännu några år kvar på tronen när det myntades.

Saker som Anders Tegnell sägs ha sagt

Statsepidemiolog Anders Tegnell har ju varit i hetluften ett tag, och lär förbli där ett tag framöver. När man är i fokus för den enda fråga som samhället för tillfället bryr sig om är det inte konstigt att faktiska och påstådda citat granskas på längden och tvären. Det är inte konstigt att saker som faktiskt sagts missförstås, med eller utan flit. Och det är heller inte konstigt att han, återigen med eller utan flit, tillskrivs saker som han inte alls har sagt.

Mattias Axelsson tog en titt på några påstådda Tegnell-citat som cirkulerar. (Mattias ägnar sig åt lite av varje, som att skriva om högtiders historier, podcasta om Kungar och krig, skriva boken Tacos, tvättstuga & tack för senast, med mera.) För att förenkla utgick han ifrån ett inlägg på Flashback, en sajt där den källkritiska nivån varierar från noll till max. I detta fallet har användaren "blueberrycake" råkat glömma att länka till artiklar, eller på annat sätt underlätta att kontrollera påståendens sanningshalt. Så han, och i viss mån jag, har ordnat den biten, så långt vi har kunnat.

2 februari: Ingen risk att svenskarna kan sprida corona-viruset. Risken är obefintlig.

Vad Tegnell säger i Aftonbladet är: "Risken att smittan skulle kunna spridas i Sverige med den här gruppen är helt obefintlig," Det handlar alltså inte om att "svenskar" överlag inte kommer att sprida smittan. Det handlar om elva svenskar som evakuerats från Wuhan.

Experten: Ingen risk att svenskarna kan sprida coronaviruset, Aftonbladet 2 februari 2020

8 februari: När det gäller sportlovsresor finns det absolut ingen anledning att oroa sig för corona-viruset. I Alperna och södra Europa finns ingen spridning över huvud taget.

När Tegnell fällde detta yttrande fanns det ingen dokumenterad spridning i detta område.

26 februari: Tror inte alls på någon stor spridning i Sverige.

Artikeln "Tror inte på ett stort utbrott i Sverige" publicerades av Aftonbladet den 26 februari. Problemet är att rubriken är skriven som ett citat, men citatet är inte hämtat från någon som intervjuas utan från själva artikeln. Aftonbladet har citerat sig självt, helt enkelt.

I Sverige tror man inte på en stor allmän spridning. 

– Nu har vi en väldigt bra beredskap och arbetssätt för att hantera fall. Vi har också testat nästan 200 misstänkta fall, regionerna gör ett fantastiskt arbete med att hitta personerna och labben har kunnat avskriva fallen, säger Anders Tegnell.

Om citatet är ett citat av någon annan än journalisten så återstår det att visa.

29 februari: Varför ägna sig åt sådana här frågor, när vi har viktigare saker att skriva om än virus. (Sydsvenskan)

Den som kan styrka detta citat får gärna höra av sig. (Enda funna källan är "blueberrycake" på Flashback.)

1 mars: Folkhälsomyndigheten: "Barn sprider inte viruset."

Ingen på Folkhälsomyndigheten har påstått detta. Vad man har sagt är "Vi ser inga uppgifter på att det finns smitta ifrån barn". Det där blir ju ingen vidare rubrik, så media fixade till den: Myndigheten: Barn driver inte infektionen, Sveriges Radio 1 mars 2020. Så kan ett fullt korrekt påstående bli kategoriskt och falskt, när "vi har inte sett" blir "det finns inte".

3 mars: Sydsvenskan: "Rapporteringen om corona är överdriven, populistisk och överdriven."

Detta citat är ett rent påhitt.

5 mars: Den värsta tiden är över. Ingen anledning att tro att fallen kommer att öka.

5 mars: Kommer inte att se några fler importfall. 

Vad Tegnell säger i en intervju:

– Det finns anledning att tro att vi kommer att peaka nu, att vi har peakat. 

Du tror alltså att det nu går neråt? 

– Ja, det kanske går upp något. Men sedan kommer det med all sannolikhet att gå nedåt, om det inte dyker upp nya områden i världen där det är stor smittspridning och som folk reser till väldigt mycket, svarar Anders Tegnell.

- "Ökningen av antalet importfall kan ha nått toppen – kommer att klinga av", DN 6 mars 2020

Rubrikens "kan" är väl placerat, för nog är det ett stort "om" i den sista meningen. Huruvida någon ärligt tolkat "det finns anledning att tro att det inte kommer att öka" som "det finns ingen anledning att tro att det kommer att öka" är en annan fråga, för här är det inte någon journalistisk vässning utan två helt olika påståenden.

5 mars: Experten Agnes Wold: "Kommer bli en stor minskning av fall närmsta dagarna."

Här ett citat från en annan expert som fått allmänhetens och medias öra ... Återigen, den som kan styrka detta citat får gärna höra av sig. Inte minst som den där slarvsvenskan inte förknippas med Agnes Wold.

11 mars: "Hur ska vi få till det så att vi fortsätter ha en jämlikhet i samhället och att alla har samma chans att hålla sig friska?"

Vad Tegnell sade i en filmad intervju publicerad 11 mars, apropå företag som låter alla jobba hemma (vid 11 min):

Det finns ju en aspekt i det här som liksom handlar om jämlikhet ... Det här är ju vissa grupper i samhället som kan göra på det här viset men inte alla. Och hur ska vi få till det så det blir på ett bra sätt så att vi fortsatt har en jämlikhet i samhället, och att alla har samma chans att hålla sig friska ... Jag tycker att man bör tänka igenom konsekvenserna av den typen av beslut ganska brett innan man tar dem ...

- Filmad intervju med Niklas Svensson, Anders Tegnell: "Fortsätter till sommaren, sen andra våg i höst", Expressen 11 mars

Så det är ett uttalande som är korrekt citerat.

Slutsats: Hittills visar sig de flesta citat ha antingen missuppfattats (med eller utan flit), sagts av någon annan, eller tagits ur luften – ifall ingen kan påvisa något annat, vill säga.

Slutsats 2: Ingenting är lättare än att få felaktiga citat att cirkulera, när de säger det som vissa vill höra; det är bara att påstå att X har sagt Y.


Uppdaterat 19 mars: Det är en sak när allmänheten tolkar fel av misstag, eller troll med flit. Men vad ska man säga om rubriker som blir fel? Jag blev så irriterad att jag skrev på Twitter.

Vid kris får alla som någon lyssnar på väga sina ord på guldvåg. 

Det gäller även rubriksättare. Inte minst för att vi vet att de flesta bara läser rubriken innan de delar. Om rubriken inte täcks av artikeln, eller rentav motsäger den, blir rubriksättaren sanningens fiende.

- @faktoider [undertecknad] på Twitter, 19 mars 2020

Slutet för John of God

I december 2018 lade jag ut bloggposten Slutet för John of God? Då hade skojaren, som egentligen heter João Teixeira de Faria, äntligen hamnat bakom lås och bom – inte för att ha lurat miljoner med fåniga men gravt inkomstbringande trick, utan för en rad våldtäkter m.m. De senaste domarna fälldes i januari, och innebär att den 77-årige mannen ska sitta drygt 63 år i fängelse.

Innebar detta verkligen slutet för verksamheten i Casa de Dom Inácio de Loyola i brasilianska Abadiânia? Nu verkar vi ha fått ett svar. Och det är jakande. Den industri som cirkulerade kring John of God har imploderat.

Många företag/affärer har stängt, och idag finns endast ett fåtal pousador [hotell] öppna. Arbetslösheten blev stor för de som bor i Abadiãnia.

- Jannie Vidéen, tidigare researrangör till JoG

Det är bra att charlataner åker fast, i synnerhet de som ger icke-vård och förvirrar folk om deras vårdbehov. Det är synd att de aldrig verkar åka fast för just det, utan annat. Det är typiskt att det alltid verkar finnas något sådant fuffens som får myndigheterna att spärra in dem.

Läs mer hos PKJonas: John of God akt 13: Det bittra slutet

Lördagsfråga 599: Monty Python

1. Sylvester Graham (1794-1851): Präst, nykterist, vegetarian och förkämpe för ett grovt mjöl som än idag bär hans namn.
2. Hans var kung av Danmark, Norge och, efter långt om länge, Sverige. Hans dopnamn var Johannes, varför han på engelska skrivs King John.
3. Låtsasbrottaren Hulk Hogan heter egentligen Terry Gene Bollea.
4. Erik Segersäll, en av de första historiska svenska kungarna, tillber Oden. Det jag särskilt gillar med denna tavla är att konstnären heter Jenny Nyström. Måste ha varit skönt att koppla av från alla jävla tomtar ibland.
5. Varför ser buktalarnas dockor så ruskiga ut? Det här är lejonet Lenny, hållen av en viss Terry Hall.
6. Michael Wittman, välkänt "pansaräss" (vet inte om begreppet användes i Tyskland eller bara av de västallierade).

Graham (Chapman), John (Cleese), Terry (Gilliam), Eric (Idle), Terry (Jones) och Michael (Palin) ger naturligtvis Monty Pyton. Den satte Tricky.

MP har utgjort svaret i en tidigare lördagsfråga men med helt andra ledtrådar.

Varför dansbanden såg ut som de gjorde

En gång i tiden – framför allt på 70-talet och en bit in på 80-talet, såvitt jag vet – såg dansband ut så här. På fullt allvar? Nja. De extremare fallen var snarare tänkta att vara lattjo än snygga. Men varför hade så många så underliga scenkläder? Förklaringen är enkel och tråkig: Skatteregler.

Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat.

- Inkomstskattelagen (1999:1229) 11 kap 9 §

Enligt uppgift ska skattelagen från 1999 ha lämnat 11 kap 9 § oförändrad. Så det var just denna formulering som motiverade Larz-Kristerz m fl att dra på sig kreationer som inte lämpligen kunde användas privat. Kläderna skulle vara oanvändbara i andra sammanhang än scen och skivomslag; det var själva poängen.

Se t ex Sk(r)attedräkten, Aftonbladet 30 oktober 2008

Lördagsfråga 599

Doktor WHO om corona

Vilka myter om corona och covid cirkulerar ute i världen? WHO har upprättat en myth busters-sida där de tar upp ett antal oriktiga påståenden som tydligen är tillräckligt vanliga för att förtjäna så förnämligt avfärdande.

Coronavirus disease (COVID-19) advice for the public: Myth busters

De är pedagogiska nog att inte ta upp myterna ("Coronaviruset sprids inte i varmt klimat") utan avfärdandena ("Viruset sprids även i varmt klimat"), eller som frågor ("Finns med corona-medicin?").

Covid 19-viruset kan överföras i trakter med varmt och fuktigt klimat

Exempelvis president Trump hoppas på att viruset ska sluta spridas när det blir varmare. Såvitt vi vet är det en fåfäng förhoppning.

Kallt väder och snö dödar inte coronaviruset

En del tror att viruset vantrivs i värme, andra att det vantrivs i kyla. Men även om den vanliga influensan är vanligare på vintern så verkar det inte finnas något som talar för att coronaviruset beter sig så.

Ett varmt bad förhindrar inte covid-19

Temperaturtemat fortsätter. Denna oriktiga uppfattning har jag inte sett i det fria. Debunkandet gränsar till det fåniga när man konstaterar att mycket varmt vatten i själva verket kan vara farligt eftersom man bränner sig.

Coronaviruset smittar inte via myggbett

Viruset håller till i andningsvägarna och sprids via droppar när man hostar eller nyser.

Kan handtorkar [varmluft] döda coronaviruset?

Folk ute i världen har verkligen gått igång på corona och temperatur ... Nej, den värme som finns i handtorkar är alldeles för beskedlig för att kunna rå på viruset.

Kan ultraviolett ljus döda coronaviruset?

Svar: "UV-lampor ska inte användas för att sterilisera händer eller annan hud eftersom UV-strålningen kan irritera huden." Nog så hjälpsamt men inget svar på själva frågan.

Hur effektiva är värmedetektorer på att hitta folk som smittats av viruset?

Vi har väl alla sett den nya rutinen med folk som scannas innan de får passera. De som upptäcks är givetvis de som utvecklat feber, inte de som smittats men ännu inte utvecklat feber.

Kan sprit eller klorin över hela kroppen döda viruset?

Sprit dödar viruset och jag antar att klor också gör det, men det är definitivt en dålig idé att bada i sådana vätskor. Och det beror inte bara på att virus som hamnat i kroppen inte berörs.

Skyddar vaccin mot lunginflammation även mot coronaviruset?

Nej. (Minns återigen the Donald, som frågade om man inte kunde använda något befintligt vaccin mot det nya viruset. Så fungerar det alltså inte, alls.)

Kan regelbunden sköljning av näsan med saltlösning skydda mot infektion av coronaviruset?

Igen: Nej. Inte. Det skulle kunna fungera i viss mån mot förkylningar.

Kan det hjälpa att äta vitlök?

Ät gärna vitlök, men det finns inga belägg från det pågående utbrottet att vitlök skyddar folk mot viruset, förklarar WHO diplomatiskt.

Påverkar coronaviruset äldre, eller är även yngre i riskzonen?

Viruset smittar folk i alla åldrar. De som är äldre, sjuka eller har försämrat immunförsvar är känsligare. (Det finns indikationer på att barn skulle smitta mindre men det är ännu inte fastslaget.)

Hjälper antibiotika mot coronaviruset?

Detta bygger på en missuppfattning som aldrig dör. Antibiotika påverkar bakterier; antibiotika påverkar inte virus. Anti-biotika = "mot livet"; virus är så otroligt enkla manicker att de inte ens är levande.

Finns det några mediciner mot coronaviruset?

Inte än.

Hälsovännens Kemiska Laboratorium

Hälsovännen är en tidning som gavs ut av den energiske dr Henrik Berg. På runeberg.org (länken) finns en handfull årgångar digitaliserade; gå och läs, för det är stundtals kostbar läsning.

Från 1902 kan man hitta annonser för Hälsovännens Kemiska Laboratorium. Denna rörelse hade inte, som man skulle kunna tro, ett dugg med tidningen att göra, eller dess förlag eller butiker, något som också påpekades i en rad annonser. Det var en helt självständig skojare som dragit igång en verksamhet med s.k. patentmediciner, som han sålde under uppenbart snyltande på annan verksamhet. Hur sånt kan försigå ens en vecka begriper jag inte.

Den i Malmö häktade underdoktorn f. d. karusell- och skjutbaneägaren Olsen-Neslo [ett av hans många alias utgjordes av efternamnet baklänges] lif och lefverne erbjuda så många raffinerade och sorglustiga poänger, att det är väl motiveradt att ägna mannen ytterligare någon liten uppmärksamhet.

- SvD 13 februari 1916


Här är Hemläkaren – En bok för alla, utgiven av Hälsovännens Kem. Laboratorium. Så fort jag hittade uppgifter om den insåg jag att den är en pärla i kvackarhistorien, eller för den delen svensk historia om bluff & båg.

När "Hälsovännens kemiska laboratorium" startades af Olsen, introducerades firman på humbugsmarknaden med hjälp af en bok, Hemläkaren, som enligt braskande annonser utdelades någon tid gratis mot insändandet af tjugu öre; sedan skulle den kosta en krona. I själfva verket "utdelades" på detta sätt den ena upplagan efter den andra för tjugu öre, hvilka voro mer än skälig ersättning åt den människovänlige utgifvaren.

Titelbladet pryddes af ett porträtt, enligt uppgift föreställande en viss dr Sequa, men i verkligheten afbildande den berömde Pestalozzi, som naturligtvis aldrig haft något med "Hemläkaren" att skaffa.

Den schweiziske författaren och pedagogen Johann Heinrich Pestalozzi (1746–1827)

I bokens början fanns en afbildning af det hus, där "laboratoriet" hade sin lokal, hvilket utvisades af en ståtlig inskrift öfver hela fasaden. Denna inskrift fanns i verkligheten icke på huset i fråga, men hade klistrats på fotografiet. Laboratoriets lokal inskränkte sig till en del af källarvåningen.

Man fick vidare se en afbildning af "chefskontoret", som dock inte alls hade något att göra med Hälsovännens kemiska laboratorium utan återgaf ett direktionsrum hos – Svenska Telegrambyrån och helt öppenhjärtigt var knyckt ur dess annonstaxa.

Vad själva produkterna beträffar utgjordes de mestadels till apoteksvaror till överpris med rundligt tilltagna löften. Som vanligt.

Senare åtalades de ansvariga, som utöver f. skjutbaneägaren utgjorde f. velocipedtillverkaren Anders Lindahl. I mitt ex av Hemläkaren finns en rejäl avslutning rubricerad "Akta Er för värdelösa efterapningar". Sådana är standard i sammanhanget, men det som sticker ut är att det är f. kompanjonen A. Lindahl som hängs ut. Jag har inte grävt djupare och vet inte varför de blev osams. Gissningsvis handlade det om pengar.