Och varför var då tyskarnas V-2 rutiga? Därför att man lätt skulle kunna se om de roterade. Mönstret användes alltså enbart vid provskjutningar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar.
Pseudoscience, hoaxes, half-truths and other factoids – since 2007.
5 kommentarer:
Och vad man kanske i bland glömmer bort i sammanhanget är att Tintins två-delade månäventyr publicerades redan under 1950 och 1952 som följetong (och i albumform 1953).
Boken Hergé fått månraketens utseende från finns fö ö också inritad i seriealbumet "Det Hemliga Vapnet". Den handlar om tyska raketer under andra världskriget. Professor Topolino har den i sin villa.
Boken heter "German Research in World War II", en klassiker av Leslie E. Simons från 1947. Hergé valde att inte återge ett hakkors på omslagets flygplan (boken handlade inte bara om raketer, vilket även demonstreras i serien). "Flygplanet" var f.ö. inte ett flygplan utan en s.k. Natter, en extremt annorlunda och fascinerande historia som jag skrivit om här:
Recension: Projekt Natter
Liknande rutiga mönster (s.k. "roll markings") fanns även på Saturn V (se t.ex. här).
Fint exempel, kom ihåg dem när du skrev det. :-) Här är en Thor Agena med faktiska men betydligt mindre rutor.
Som Anders nämnde påbörjades serie med V2 i mycket färskt minne, men långt innan rymdkapplöpningen. Känns avgjort anakronistiskt.
Skicka en kommentar