– Astrid Lindgren: Fifi Brindacier (Hachette 1962, övers. Marie Lœwegren), Pippi Långstrump (Rabén & Sjögren 1959), Pippi Långstrump går ombord (Rabén & Sjögren 1954)
Pippi Långstrump är inte okänd i Frankrike. Men inte heller särskilt känd, jämfört med många andra figurer i andra länder.
Det har sagts en del om den första, och länge enda, översättningen av Pippi till Fifi (justeringen av namnet är för övrigt nödvändig). Som att den ska ha varit rejält nedtonad, eller direkt censurerad. Så här:
Den första översättningen var ett flagrant övergrepp på det mesta Pippi står för. Förlaget ansåg inte Frankrike moget för de subversiva inslagen och allt som kunde tänkas stöta fransk god ton rensades därför bort, Astrid Lindgren ovetandes.
- Björn Erik Rosin, Franska förlag slåss om Pippi Långstrump, SvD 2 oktober 2005
A censored edition of Pippi Longstocking appeared in France, with changes made to her character to make her ”a fine young lady” instead of ”a strange, maladjusted child.”
– Wikipedia: Pippi Longstocking#Cultural impact citerar Sara Van den Bossche
Ord och inga visor! En längre analys kom från en svensk lingvist, som verkar behärska alla relevanta förmågor. Här sammanfattningen:
- Pippi Långstrump har en implicit kritik av vuxenvärlden och ett försvar av barnets rättigheter, medan Fifi Brindacier mildrar detta antiauktoritära drag genom att censurera alla former av öppet motstånd mot vuxenvärlden som inte följs av en ångerfull attityd.
- Pippi Långstrump kännetecknas av en intim atmosfär som bygger på medverkan mellan författaren och läsaren. I Fifi Brindacier ger berättarens icke-ingripande ett intryck av distans och opersonlighet.
- I Pippi Långstrump växlar texten mellan berättande och dialog som inte för fram berättelsen. I Fifi Brindacier betonas äventyren, på bekostnad av dialog och skrönor.
- Stilen i Pippi Långstrump är livlig, färgstark och väldigt nära talspråket. Fifi Brindacier fastnar i ett mycket konventionellt skriftspråk.
Det där var ju betydligt mjukare. Men även om Heldner inte beskriver a fine young lady – hur skulle en sådan översättning se ut? – så räcker det och blir över. Hon rekommenderade också en nyöversättning.
Jag blev nyfiken. Så jag letade rätt på Fifi Brindacier (1962). Och började jämföra den med de två första Pippi-böckerna i original, eftersom Fifi visade sig vara hopredigerad av dem. (Jag har inte tittat på de återstående böckerna, en på respektive språk.) Nu är min franska inte vad den borde vara men jag kan skumma hjälpligt, vilket tillsammans med de fina verktyg som numera finns borde räcka. Och det tycker jag nog att de gjorde. Åtminstone tillräckligt väl för mina syften, som inte var att skriva en avhandling eller ens rapport, utan bara att berätta om vilka skillnader jag hittat.
Och vad ska man då säga om skillnaderna mellan Pippi Långstrump och den första Fifi Brindacier? Oh la la …
De franska utgivarna tog sig stora friheter med texten. Mycket stora. Man tog bort, förändrade och lade till. Många ändringarna var stora, många var små. (Och vad beträffar en detalj som många blivit helt uppslukade av: På franska är Pippis pappa ”kung i Afrika” hos les Couricouriens just så.)
Bland de små ändringarna irriterar jag mig särskilt på de jag inte förstår poängen med. Som när cirkusdirektörens svarta frack blev en röd rock (en fransk grej?) eller när ”fyra månader till jul” blev tre (anpassning för franskt skollov..?). Eller när Pippi gräddar pannkakor, då hon får ett ägg i pannan och två i stekpannan. Det är den enda ingrediens som nämns i originalet. På franska får vi dessutom veta att hon även tillsätter mjölk, mjöl och socker. Eller när hennes kaffe med ostmacka till frukost blev café au lait med ett halvdussin rostade bröd … Gulligt? – hade kunnat vara, om inte hemkunskapen delat bok med mängder av rejäla raderingar. Där många, åter igen, är sådana att jag inte begriper mig på dem, om syftet inte var något annat än att spara plats.
Men det finns gott om justeringar och raderingar som är mer begripliga. Vilket inte gör dem bättre. Här är tre hela kapitel som uteslutits:
Fifi är som sagt de två första böckerna hopslagna. Man tog åtta kapitel av de elva i Pippi samt fem av de nio i Pippi går ombord; 20 kapitel blev 13. (Samtliga listas nedan.) Även om fler kapitel försvann från den andra boken, så följer de som försvann från den första ett tydligare mönster. Syns det? Kapitlen handlar alltså om att Pippi 1) driver med ordningsmakten, 2) fraterniserar med brottslingar, samt 3) gör bort sig utan uppehåll på kafferep. Det gör henne inte till a fine young lady, men kan avgjort klassas som ”censur av öppet motstånd”.
När man haft med sig den ocensurerade bilden av Pippi hela livet så är det inte så lätt att föreställa sig vilken bild franska läsare här fått. Särskilt som åtskilliga subversiva drag finns kvar.
För censuren är ofta mindre klumpig. När Pippi besöker skolan är hon fortfarande uppkäftig mot fröken – men inte hur långt som helst. Detta fick vara kvar:
– Vad är 7 plus 5?
– Om du inte vet det själv ska du inte tro att jag talar om det för dig!
Men detta ströks:
– Om du är så barnsligt förtjust i dom där dumheterna, varför sätter du dig inte för dig själv i en vrå och räknar och låter oss va ifred, så vi kan leka kull?
När jag sett sådant reagerade jag även på detaljer som den följande, min markering: ”Ingen mamma eller pappa hade hon, och det var egentligen rätt skönt …” blev i översättning ”Hon bodde ensam. Men hon klagade inte …” (”Elle vivait tout seule. Mais elle ne se plaignait pas …”). Det där var ingen stor justering. Men ändå gör den henne lite, lite mindre självständig. Och så är den totalt onödig.
Här är det första exemplet jag såg på censuren. Jag tycker att det blev ett käckt exempel att visa i detalj. Det är här Pippis superkraft först presenteras för oss:
Starkare än någon polis? Stopp och belägg! – Även så mild vanvördighet mot ordningsmakten var tydligen för mycket.
Detaljen med ponnyn har Astrid själv kommenterat, när hon talade inför USA:s kongressbibliotek icke desto mindre. Det platsar bra här:
Som en del av er kanske vet, kan Pippi lyfta en hel häst på raka armar. När den boken skulle översättas till franska, kunde utgivaren inte föreställa sig henne lyfta en hel häst. De kunde sträcka sig till en liten ponny, men inte mer. De sade att svenska barn kanske kunde fås att tro att någon kunde lyfta en häst, men franska barn var alldeles för realistiska för att svälja sådant nonsens. Tyckte utgivarna. Och så fick Fifi Brindacier nöja sig med att lyfta en ponny. Ibland tror jag att utgivare inte vet mycket om barn. En del av dem åtminstone. Men de är naturligtvis i stort sett utmärkta människor, hängivna sina jobb och författare, snälla, hjälpsamma och kunniga, ja det är de verkligen.
- Astrid Lindgren: ”The Importance of Children's Books”, The Quarterly Journal of the Library of Congress, vol 40, nr 3 (1983), s 196 – en föreläsning hållen på Library of Congress 15 november 1982, under National Children's Book Week
Om hon uppmärksammats på hästen som blev en ponny undrar jag om man inte nämnde många fler många större förändringar..? Men det är en annan fråga. Som förresten är passé sen länge. Eller borde åtminstone vara.
Sedan Heldner demonstrerat översättningens brister slutade den att säljas 1995. Den nyöversatta samlingsvolymen Fifi Brindacier l'intégrale gavs, till slut, ut 2007. I vilken mån den lyckats rucka på bilden av ”en anarkist i tvångströja” vet jag inte.
Kapitel i de två första böckerna, medtagna och strukna i första franska översättningen
Pippi Långstrump
Pippi flyttar in i Villa Villekulla
Pippi är sakletare och råkar i slagsmålPippi leker kull med poliser
Pippi börjar skolan
Pippi sitter på grind och klättrar i träd
Pippi ordnar en utflykt
Pippi går på cirkusPippi får besök av tjuvarPippi går på kafferep
Pippi uppträder som livräddare
Pippi firar födelsedag
Pippi Långstrump går ombord
Pippi bor fortfarande kvar i Villa VillekullaPippi går i affärerPippi skriver brev och går i skolan – men bara lite grannPippi är med på skolutflykt
Pippi går på marknad
Pippi är skeppsbruten
Pippi får fint besök
Pippi håller avskedskalas
Pippi går ombord
8 kommentarer:
"frattera" = frottera + fraternisera?
”Fraternisera” vad var jag var ute efter, tack.
"(justeringen av namnet är för övrigt nödvändig)" Ibland är du väldigt finkänslig.
Sensemaker
En snabbtrål gav: https://lms.fun-mooc.fr/asset-v1:ulg+108002+session01+type@asset+block/fifi_brindacier.pdf
Och lokalt producerat: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/35189/gupea_2077_35189_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y
https://journals.openedition.org/nordiques/290
MVH
Hans
Hans: Intressant, i synnerhet den sista länken. Tror jag ska börja med att titta på den. Tackar!
Hur är det med övriga av Lindgrens översättningar? Jag vet att Karlsson på taket exempelvis är populär i Ryssland och Ukraina. Är den trogen originalet? Vilka länder har tagit till sig olika svenska barnböcker?
Den enda översättning jag sett den här sortens kommentarer om är just franska Pippi. Med tanke på Pippis natur är väl sådana censurfasoner mest sannolika i just hennes fall. Sen har ju folk haft andra anledningar att censurera saker och ting, inte minst i Sovjet, även om jag sett indikationer på att barnkulturen där verkar ha varit friare än man kunde förvänta sig.
Utöver Karlsson i Sovjet då och nu har jag för mig att Bullerbyn är extra poppis i Tyskland. Det är de exemplen jag känner till.
Staffan Skott har gjort en fin utredning om Karlsson i Ryssland. Där finns en hel del onödiga och ibland obegripliga ändringar, varav en hel del kan tillskrivas översättarens förmodat bristande erfarenhet av modernt svenskt talspråk. En kortvariant av utredningen finns i Skotts "Tsarer och samovarer", en längre i "En bok om Astrid Lindgren", utgiven av Svenska barnboksinstitutet.
Skicka en kommentar