Fria fantasier i Fria tidningen

Fria Tidningen (www.fria.nu) är en tidning och ett mediekooperativ som, med egna ord, "finns för alla som tröttnat på de stora mediebolagens ensidiga verklighetsbeskrivning"; en avvikande röst i mängden "när åtta av tio dagstidningar är borgerliga på opinionssidorna och resten socialdemokratiska". De har hjärtat till vänster, kort sagt.

Nyligen publicerade de en artikel med rubriken Från energi till medicin. Den ger en på sätt och vis god inblick i den s.k. energimedicinens gravt pseudovetenskapliga värld -- folk som pratar om frekvenser och energier (inte sådana som man kan mäta utan den finare andliga sorten), som tror att man lagt fram vetenskapliga förklaringar av hur akupunktur eller homeopati fungerar (de fungerar inte), och som fortfarande blir imponerade av ordet kvantfysik, oavsett hur, var, när och varför.

Nu hade texten inte skrivits av en vanlig journalist. Anna Dahlman listar visserligen en journalistutbildning på sin hemsida, men framför allt är hon själv verksam i kvacksalvarbranschen. Behandlingar och kurser i öronakupressur, traditionell kinesisk medicin, tai chi m.m. (Mest förvånande var att hon fått in artiklar om behandling av spädbarn med akupunktur i den annars synnerligen trovärdiga tidningen Filter.) Hon talar alltså i egen sak.

Sedan artikeln uppmärksammats tog Fria Tidningen bort den från hemsidan. Någon förklaring om hur den befängda verklighetsbeskrivningen, som bara mindre nogräknade tidningar skulle släppa in på annonsplats, letat sig in i det riktiga materialet har inte getts.

Nedanstående smörja läses på eget ansvar. Där är möjligt att det inte är ljug och trams i varenda stavelse, men jag garanterar ingenting. Jag iddes nätt och jämnt läsa igenom den.

Från energi till medicin

Fördjupning Julstressen har lagt sig, nyårslöftena är avklarade och kanske tillhör du en av många som på allvar tänker gå den där kursen i yoga eller qi gong för att ta tag i problemen med stress och hitta ett bättre sätta för att hantera vardagen? Studierna om att de här flertusenåriga metoderna fungerar är många men hur är vetenskapen ännu inte helt ense om. Vi ska i en serie i två delar ta er med på en resa i kvantfysikens värld, förr och nu, och prata med sakkunniga om energi, ljus och den i vårt samhälle väl cementerade skepcismen kring att se allt som en helhet.

Det meditativa tillstånd som uppstår när man gör de här övningarna i yoga och qi gong ger en lugnare hjärtrytm, minskar stress, förbättrar sömnen och ökar blodflödet och kapaciteten. Detta är bevisat i ett flertal studier och rösterna som säger emot är få. Dessa flertusenåriga metoder är ett sätt att skapa flöde i kroppen, lugna ner sinnet och uppnå balans. Både inom yoga och qi gong talar man om att vi också består av energi och man lär sig metoder för att hantera och styra energin. I yoga kallas energin för prana, i qi gong och i en annan vanlig form, taiji, heter den qi. Med hjälp av sin andning lär man sig att bemästra och styra sin energi för att uppnå bästa resultat. Både qi gong och taiji kommer ur den taoistiska filosofin där man anser att vi uppkommer och utgår från naturen och kosmos och det som binder oss samman är qi eller energi och att vi genom olika övningar och metoder kan hjälpa oss själva att hålla oss friska. Och det är här det blir klurigt för oss västerlänningar och vår syn på hur man ska hålla sig frisk, och kanske framförallt vem man ska lyssna och lita på.

Att mäta energi

Med mätverktyg kan man mäta kroppens energibanor – meridianerna. Där energibanorna går har kroppen en annan frekvens och på meridianernas punkter, som man stimulerar vid akupunktur, är det en mycket påtaglig skillnad i frekvens än på andra områden på kroppen. Om detta är de flesta överens. En som har gjort banbrytande forskning inom elektrofysiologi, som det här området kallas, var kirurgen Robert Becker, professor vid State University of New York. Becker stötte som kirurg ibland på problemet att brutna ben inte vill läka och han var övertygad om att det hade att göra med kroppens energifrekvenser och deras förhållande till jordens magnetfält. För att mäta kroppens energiflöde konstruerade dr Becker ett verktyg, och har med det mätt frekvenser över hela kroppen på tusentals amerikaner. Alla deltagare visade lägre frekvens på samma punkter och punkterna överensstämde helt med de akupunkturpunkter som finns längs meridianerna. Hans arbete resulterade i att man med elektrisk stimulans på låg frekvens kunde starta läkeprocessen i brutna ben som inte ville självläka. Dr Beckers forskning resulterade i nästan 100 publicerade vetenskapliga artiklar, ett flertal böcker och två nomineringar till Nobelpriset i medicin.

Andra vanliga sätt att mäta energifrekvenser och magnetfält i kroppen som vi kanske inte tänker på är EKG och EEG, som mäter hjärtat och hjärnans aktivitet, som används inom sjukvården dagligen.

Med bättre mätinstrument har man även kunnat visa att akupunktur, där man direkt påverkar kroppens energier genom att stimulera punkter, utlöser smärtstillande endorfiner, det skyddande stresshormonet kortisol och må-bra hormonet serotonin och att kroppens självläkande processer sätts igång. Akupunktur används inom sjukvården främst för att lindra smärta men nya studier med goda resultat öppnar för användande av akupunktur vid till exempel spädbarnskolik.
 
Från ordning till kaos

För att förstå lite bättre var forskningen står i dag och vår uppfattning med den ska vi ta en titt i backspegeln. Den världsbild som rådde tidigare sprang ur upplysningen med Isaac Newtons upptäckter inom naturvetenskapen. Den rådande tidsandan var en av klarsyn och vetenskap. Med empiriska studier och mekaniska modeller kunde allt förklaras och sättas in i sitt sammanhang. Allt bestod av väl definierade ting som kunde plockas isär och brytas ner till dess minsta beståndsdelar för att systematiseras och förklaras. Man trodde att våra celler var fasta byggstenar och att om någon del inte fungerade som den skulle kunde man ersätta den eller rent av ta bort den. Vi bestod av muskler, ben, inälvor och hud, vetenskapen var påtaglig, syns det inte så finns det inte.

Kvantumfäderna Albert Einstein, Max Planck och Werner Heisenberg med flera, vände i början av 1900-talet upp och ner på de här begreppen när de fann att allt inte är så välordnat utan mer ett fungerande kaos som styrs av krafter som vi inte riktigt kan få grepp om. I kvantumvärlden är det relationer som är nyckeln till hur allt fungerar. Allt, ända ner till de minsta partiklarna som utgör atomerna, tar form och kan observeras endast i relation med något annat. Världen skapas, så att säga, i relation med betraktaren. Det här är ju oerhört svårt att förklara, förstå och få grepp om men nödvändigt att ha med oss för att förstå dagens forskning inom det här fältet.

Kvantumforskningen menar att vi uppstår och blir till i relation till- och kommunikation med vår omgivning. Allt i oss, ner till minsta beståndsdel är energi och vibrerar med en viss frekvens och olika celler vibrerar med olika hög frekvens. Våra celler är i ständig kommunikation och anpassar sig hela tiden efter vår miljö och det vi upplever. Våra celler, eller de partiklar som utgör dem, är röriga, rentav kaotiska, grupperingar av energi som vandrar mellan partikeltillstånd och vibrationsvågor.

Än mer förvånande var att det som man tidigare trodde var ett tomrum, mellanrummet mellan cellerna eller luften mellan tingen, visade sig inte heller vara tomt utan fyllt av en enorm aktivitet med partiklar och antipartiklar som ständigt uppstår och försvinner. De uppstår antingen som partiklar eller vibrationsvågor eller som båda samtidigt. Det här är en hörnsten i kvantum teorin och formulerades av Heisenberg som den så kallade osäkerhetsprincipen; att en partikels energimängd aldrig kan mätas eftersom den ständigt ändrar form. Mellanrummet, allt det som finns runt det som vi uppfattar som materia, är alltså som ett enda stort energihav, ett fält fyllt av aktivitet. Det här fältet kallas nollpunktsfältet.

Vår komplexa natur

Vi människor kan utföra väldigt komplicerade saker som till exempel isdans, akrobatik, eller andra avancerade rörelsemönster där man blixtsnabbt processar mängder av information. Förr trodde man att kroppen styrdes genom kemiska processer i hjärnbarken och nervimpulser mellan hjärnan och kroppsdelarna och att informationen tar vägen från vår hjärna ut i nervändarna och tillbaka igen men den här förklaringen räcker inte har forskarna kommit fram till. Det tar, rent fysiskt, alldeles för lång tid – nervändarna, framförallt de längst ut i våra lemmar, är för långsamma med att skicka information. Att man genom intensiv träning bygger upp synapser i hjärnan eller att det är kemiska processer verkar heller inte vara hela svaret. Något mer styr kommunikationen på alla de plan som krävs för att kunna utföra snabba, komplicerade rörelsemönster. Vad det är och hur det fungerar vet man inte fullt ut men att den här förmågan finns i, eller eventuellt till och med utanför, kroppen är ett område som det forskas inom i dag. Det verkar som att kroppen har fler informationsvägar än vad vi tidigare har vetat om och ny forskning letar efter förklaringar på vilka de kan vara.
 
Nollpunktsfältet

Den brittiska undersökande journalisten Lynne McTaggart läste i mitten av 1990-talet några mycket väl utförda studier om homeopati och framförallt healing som visade häpnadsväckande resultat. Hon bestämde sig för att titta närmare på området för att skriva en artikel som hon trodde skulle handla om mänskliga energifält. Istället blev det början på en resa in i den nya fysikens värld som, tre böcker och ett globalt forskningsprojekt senare, fortfarande pågår.

– Det jag fann var små upptäckter här och där som sammantaget bildade en så komplex och fascinerande bild att den helt omdefinierar vår värld, berättar McTaggart. Det var idéer om att varken vårt sinne eller vårt minne bor i vår hjärna, att vi med vårt sinne kan påverka materia. Väl etablerade forskare inom allmänt accepterade vetenskapsfält fick fram resultat som inte passade in i den rådande världsbilden och deras vidare efterforskningar ledde dem till helt oförväntade nya upptäckter, forstätter hon.

I McTaggarts bok The Field har hon samlat forskning inom det här området, forskare som har arbetat vidare på kvantumfädernas upptäckter. Det här området är en vattendelare både inom forskarvärlden och allmänheten. Skeptiker menar att det är pseudovetenskap medan förespråkarna säger att det är forskning i framkant. McTaggart har anklagats för att dra allt för långtgående slutsatser av forskningsresultaten medan andra menar att vad hon har gjort banbrytande arbete i att samla och göra komplicerad vetenskap begriplig för gemene man.

Faktaruta: Nollpunktsfältet
Kvantfysikernas upptäckter visar att vakuum inte är ett dött och tomt utrymme utan även i vakuum pågår en ständig fluktuation mellan mikroskopiska partiklar.

Den energi som skapas av dessa ständiga fluktuationer av elektromagnetiska vågor är det som bildar och kallas nollpunktsfältet.

Detta är energi i dess grundtillstånd, dess lägsta energitillstånd, denna energi bildar ett oändligt energihav som sträcker sig ut i universum.
 
Det McTaggart funnit är att de här forskarna, oberoende av varandra, genom sin forskning kommit fram till att vi människor är i ständig kontakt med nollpunktsfältet omkring oss (se faktaruta på föregående sida) och att detta fält verkar hålla en intelligens och kunskap som skulle kunna förklara och ge svar inom områden som förbryllar vetenskapen. Några av de viktigaste genombrotten är upptäckterna kring just energi och ljus och här följer tre exempel på när kvantfysiken tar oss närmare en förståelse av hur allt samverkar. Vi tillåter oss i några stycken framöver att bli rejält vetenskapliga...
 
Oändlig energi

Den amerikanske forskaren och fysikern Dr Harold E Puthoff vid Stanford University var redan på 1960-talet intresserad av att lösa världens energiproblem. Baserat på Heisenbergs osäkerhetsprincip började Puthoff att undersöka möjligheterna att på något sätt komma åt den oändliga energin i nollpunktsfältet. Puthoff har vigt sitt liv åt den här forskningen och kunde på 1990-talet visa att elektroner, som ständigt är i rörelse, får sin energi genom att ”tanka” energi från nollpunktsfältet, eller det som vi tidigare sett som tomrummet omkring tingen. Med matematiska beräkningar kunde Puthoff visa att om man drog ut proppen i nollpunktsenergin så kollapsar atomstrukturen. Hans beräkningar visade också att hela nollpunktsfältet är en sorts gigantisk självgenererande energi-loop som går igenom universum.

Puthoffs arbete ledde honom till ett samarbete med ingenjören Ken Shoulders, genom att inkludera nollpunktsfältet i sina innovationer fann de ett sätt att pressa samman elektrisk kraft i små kluster så att de kunde använda elektriska applikationer i väldigt små utrymmen. Den här tekniken ledde till att Puthoff och Shoulders var några av de första att skapa bland annat en platt tv-skärm. Alla deras patent involverade nollpunktsfältet och tekniken blev snabbt listad i USA som en av de viktigaste. Vid Puthoffs Institute for advanced studies at Austin, Texas fortsätter den nu 75-årige Puthoff sina försök att på något sätt komma åt och transformera energin i nollpunktsfältet.

Alldeles lysande

För att förstå ljusets roll i oss måste vi vända blickarna mot Tyskland. Fritz-Albert Popp är en tysk professor och biofysiker vid universitet i Marburg och grundare av International institute of biophysics i Neuss. Popps forskning kring ljus har gjort honom erkänd världen över och lett till omkring 150 vetenskapliga artiklar och åtta böcker.

Med hjälp av UV-ljus undersökte Popp på 70-talet ett av det mest dödliga cancerämnena som finns för att se vad som hände med ämnet när det blev belyst. Vad han fann var att det tog upp ljuset och sände tillbaka det med förvrängda våglängder. När han belyste ofarliga liknande ämnen så sände de tillbaka ljuset i oförstörd våglängd. Popps slutsats blev att ljus verkade ha en inverkan på hur vi mår. Popp fann att alla cancerogena ämnen bara reagerade på ljus med en speciell våglängd; 380 nanometer, då förvrängdes frekvensen. Popp sökte vidare och fann att det fenomen att celler kan reparera sig med hjälp av ljus, det så kallade fotoreparationssystemet, som var väl känt bland forskare men som inte kunnat förklaras, också fungerade vid frekvensen 380 nanometer. Sådana här sammanträffanden sker inte av en slump tänkte Popp, 380 nanometer för att reparera skadade celler och 380 nanometer för cancerogena celler att skada kroppen. Det innebär att de båda processerna måste vara sammanlänkade och i så fall måste det i våra kroppar finnas ljus. Popp firades i forskarvärlden för upptäckterna om det biologiska fotoreparationssystemet, men när han presenterade idén att vi människor utsöndrar ljus från en inbyggd ljuskälla fick han lämna sin professorstjänst och blev förlöjligad av en enig kår.

Men tillsammans med forskaren Bernhard Ruth lyckades Popp genom avancerad röntgen mäta ljusmängder först i gurkgroddar och därefter potatisgroddar. Det de kunde se var att groddarna sände ut en förvånansvärt hög ljusfrekvens där samstämmigheten var högre än något Popp tidigare uppmätt. Inom kvantfysiken innebär den här samstämmigheten att partiklar kan samarbeta dels med varandra och med det elektromagnetiska fält som omger dem. Det innebär att när vi äter grönsaker och växter tar vår kropp inte bara upp näring utan också ljuspartiklar som sprider sig ut i hela kroppen. Popp fann att molekyler i cellerna omedelbart svarar på olika ljusfrekvenser och sprider med ljusets hastighet en hel skala med frekvenser till andra molekyler i kroppen. Popp har fortsatt sin forskning bland annat med att fastställa om mat är färsk genom att mäta mängden ljus som utsöndras från maten. Hans forskning och experiment har genom åren accepterats och hans anseende har återupprättats i den vetenskapliga världen.

Det intelligenta hjärtat

Vid Heartmath institutet i Boulder Creek, Kalifornien, har man i snart 20 år forskat om hjärtat och deras forskning visar att det kan vara hjärtat som är kroppens kommunikationscentral. Hjärtat har en elektrisk styrka som är hundra gånger starkare än hjärnans och det är 4 000 gånger starkare magnetiskt. Upptäckterna om hjärtat är så intressanta att ett nytt fält har skapats inom vetenskapen – neurokardiologi. Inom det här fältet har forskare upptäckt att hjärtat har ett eget inneboende nervsystem, ett nätverk med nerver som är så sofistikerat att man kallar det för ”hjärtats hjärna”. ”Hjärtats hjärna” innehåller över 40 000 neuroner som ger hjärtat förmågan att oberoende förnimma, processa information och ta beslut. Forskningen tyder också på att hjärtat har en förmåga till inlärning och minne. Dessutom fungerar hjärtat som en hormonell körtel som utsöndrar och hanterar hormoner, bland annat må-bra hormonet oxytocin, samt neuro-transmittorer som påverkar hjärnan och våra kroppsfunktioner. Hjärtat kan vara det som fungerar som mottagare och sändare i våra kroppar genom dess förmåga att samla in och processa information på så många plan.

Vid Heartmath institutet har man samlat forskare som i upprepade studier visat att vi fungerar optimalt, från våra kroppsfunktioner till vårt mentala och känslomässiga tillstånd och ända ner på cellnivå, när vi är i ett tillstånd av så kallad koherens eller yttre och inre samstämmighet. Det här är ett fridfullt, harmoniskt och avslappnat, men ändå vaket tillstånd; ett meditativt tillstånd. Den här känslan av harmoni kan vi kalla att vara i kontakt, känna helhet, ha flyt, ”oneness”. Det är ett väldigt behagligt tillstånd och ett tillstånd med känsla av liv och kreativitet. När vi utsätts, eller utsätter oss för, stark stress påverkas vi istället negativt och den yttre och inre samstämmigheten upphör och det ger effekter ända ner på cellulär nivå. Vid Heartmath instititutet arbetar man därför med metoder och verktyg för att minska stress och öka välmående så att man är mer i tillståndet av samstämmighet. Det många eftersträvar när de går på yoga eller lär sig meditera.
 
Nätverkandet

När Lynne McTaggart började gräva i den här forskningen och hittade forskare som trots att de, i vissa fall, möttes med stor skepsis, blev uthängda, avskedade och misskrediterade, fortsatte att söka svaren på det som förbryllade dem så började en helt ny bild växa fram av hur vi fungerar, hur vi hänger samman och hur vi kommunicerar. Dessa forskare har kunnat visa att våra celler är vibrerande energiknippen, att vi utsöndrar ljus och att vårt hjärta är en intelligent kommunikationscentral. McTaggart menar att den här forskningen tyder på att vi går från en uppdelad, isolerad värld där allt skulle förklaras genom att bryta ner det till dess minsta beståndsdelar till en värld där allt hänger ihop och är i relation med allting annat. Den pekar på är att våra celler, vårt DNA hela vår struktur är uppbyggt för att skapa samband, att kommunicera och att relatera.

– Vi inser nu att kvantumeffekter utgör processer för sådant som fotosyntesen, som ju är grunden till vårt liv och liv på jorden, säger Lynne McTaggart, och om även det är en kvantumprocess då behöver vi helt tänka om vad gäller våra idéer om kvantteorin för det gäller inte bara döda ting och det är inte bara de små partiklarnas vetenskap. Vetenskapen kan nu bevisa, och håller nu på att komma ifatt, vad många andliga ledare påpekat i årtusenden.

Men om det nu är så att den här forskningen stämmer, hur påverkar det då hur vi ser på hälsa och sjukvård? Detta kommer vi titta på i nästa tema men Lynne McTaggart vill öppna för en bredare syn på hälsa och hur vi ska bli friska.

– Akutvården är fantastisk, den är ojämförbar, säger hon. Blir jag påkörd av en buss så vill jag ha all hjälp jag kan få av akutvården för att pussla ihop mig igen. Men för så gott som alla degenerativa sjukdomar, där cellerna långsamt bryts ner, så tar modern medicin i stort sett bara hand om symtomen.

Del två i detta tema utkommer den 26 januari. [Eller sannolikt inte alls, som det verkar]

Anna Dahlman

Fria Tidningen 16 januari 2013

Lördagsfråga

Darwin [och vår Herre]

There is grandeur in this view of life, with its several powers, having been originally breathed into a few forms or into one; and that, whilst this planet has gone circling on according to the fixed law of gravity, from so simple a beginning endless forms most beautiful and most wonderful have been, and are being evolved.

Det där är den allra sista meningen i en av de viktigaste böckerna någonsin: The Origin of Species (1859).

There is grandeur in this view of life, with its several powers, having been originally breathed by the Creator into a few forms or into one; and that, whilst this planet has gone circling on according to the fixed law of gravity, from so simple a beginning endless forms most beautiful and most wonderful have been, and are being evolved.

Det där är den allra sista meningen i The Origin of Species (1860), nämligen den andra upplagan (liksom de följande).

Varför lade han till en skapare? (Den illa förklädda guden lades in på fler ställen.) Religiöst tvivel, vetenskapligt tvivel, för att köpa sig lite frid hemmavid (till exempel var hans fru djupt religiös) och/eller från några av de mest ovidkommande invändningarna? Eller något annat?

Frågan har naturligtvis luftats åtskilligt, och som vanligt har folk tenderat att se vad de vill se; en till synes historisk debatt som egentligen handlar om dagens frågor, ifall begreppet känns igen (jag säger bara Hitler). Som om eventuella religiösa griller hos Darwin skulle förminska styrkan i evolutionens förklaringsmodell.

Men det är nog talande att skaparen inklistrades i sådan hast. Man kan säga att Darwin arbetade på den första upplagan i tjugo år, den andra i sex veckor. I det perspektivet är redigeringen närmast blasfemisk. :-)

Fortare än ljuset 1572

It were vain, in order to explain so rapid a variation of brightness by the aid of a simple change of distance, to attribute to the star a velocity greater than that of light, or, if we choose, to endue it with an infinite velocity.

- François Arago, Popular Astronomy (1855), sid 270

Stjärnan ifråga var Tycho Brahes från 1572, den nya stjärnan, stella nova, i stjärnbilden Kassiopeja. (Tycho var inte den förste som beskrev den, men den som gjorde det bäst.) Tanken på nya stjärnor ogillades av de som menade att stjärnskapandet som nämns i 1 Mos 1:16 är det enda som kan komma på fråga. Om det inte var en ny stjärna, så kanske det var en vanlig stjärna som plötsligt flyttades mycket närmare jorden? Tycho menade att "rörelsen i en rät linje är onaturlig för himlakroppar", vilket på sätt och vis låter lika antikt som den eviga stjärnhimlen.

I Aragos bok studeras tanken närmare. Stjärnan från 1572 befann sig minst tre ljusår bort, får vi veta (dagens uppgift är 8-10 ljusår), vad jag förstår uppskattat utifrån avståndet till andra stjärnor i närheten. När den började minska i ljusstyrka gick den från första magnituden (starkast) till andra på en månad. Om vi antar att stjärnans faktiska ljusstyrka var konstant, innebär det att avståndet fördubblades, och att den därmed färdades flera gånger fortare än ljuset. Inte för att v > c var något omöjligt vid den här tiden. Men författaren menar ändå att den ofantliga hastigheten är ännu mer försvårande för hypotesen än den räta linjen; och allt för att försvara något som i princip är likställt med astrologi.

SN 1572 så som den uppfattas av tre olika teleskop, med sinne för såväl infrarött som röntgen.

Steady state 1979

Det finns en liten grupp astronomer som har en egen uppfattning om universum. De anser att det kommer att fortsätta att utvidga sig, men de tror också att ny materia ständigt skapas och att nya galaxer undan för undan kommer att födas ur denna nya materia. De här vetenskapsmännen tror alltså att universum aldrig kommer att upphöra att existera och dessutom att det aldrig kommit till. - Det har alltid funnits till och kommer att finnas till i evigheters evighet!

- Tom McGown, Astronomi (Carlsen 1979)

Uppfattningen kallas steady state, är motsatsen till big bang, var hetast på 50- och 60-talen, och har idag definitivt förpassats till vetenskapens stora skräpkammare. Men ännu när jag var liten kunde jag läsa om den i nytryckta böcker; i förklenande ordalag ("liten grupp", "en egen uppfattning") men ändå.

Jag har inte provat, men denna teori skulle kunna komma till användning när någon ställer den evinnerliga frågan om vad som hände före big bang - det måste ju finnas någonting före!? Ger steady state ett mer logiskt intryck? Trots att den som sagt är motsatsen till big bang så finns inte här heller något "före".

Läst 2012

På ett forum jag frekventerar finns en trevlig tråd rubricerad Vad läser du just nu? där folk helt enkelt skriver vad de läser. Eftersom jag verkar ha varit relativt ordentlig under 2012, så har jag i efterhand kunnat sätta ihop följande lista. Komplett med några snabbrecensioner blir den kanske dessutom intressant för någon mer än mig.

Första världskriget 1-6 (SMB 2009).
En genomgång av alltihop: två volymer om västfronten, en om östfronten, Gallipoli och Mellanöstern får en liksom sjöslagen, och så en "uppsamlingsvolym" med Österrike-Ungern, Italien och de afrikanska övningarna. Den som fått för sig att allt hände på västfronten är definitivt tagen ur den förvillelsen. Å andra sidan är man i så fall knappast läsare av ett sånt här fint populärt standardverk. Inte utan vank såklart (kartor!) men vackert så. Lär hålla länge.

Björn von Rosen, Samtal med en nötväcka (En bok för alla 1984)
Klassiker. Ett absolut måste för fågelintresserade.

Frank Joseph, The Axis Air Forces - Flying in support of the German Luftwaffe (Praeger 2012)
Årets överlägset sämsta bok ledde mig till den fascinerande historien om juden som blev nazistledare -- se bloggposten Illinois Nazis.

Henry Kjellson & Carl-Anton Mattsson, Forntida teknik (Valentin 1995)
Kjellson var von Däniken på svenska, och något tidigare dessutom. Mattsson och några andra UFO:n (de är aktiva i UFO Sverige än idag) är med på noterna. Tibetanska lamor som fixar antigravitation medelst ljud, en radioaktiv Moses, helikoptrar i gamla testamentet? Här har ni dem alla. Källkritiken är sådär.

Karin Rehnberg, Husmödrar i Bohuslän 1938 (1990)
Bygger på fascinerande detaljerade tidsstudier som utfördes på flera platser i landet 1938. Konsulenter hängde med utvalda husmödrar i en eller flera dagar och höll reda på vad de gjorde och hur länge, minut för minut; skala potatis, snyta barn, hämta vatten, diska, sätta på grytan, stoppa strumpor, koka kaffe, hämta mer vatten, dricka kaffe, titta ut genom fönstret, hämta ännu mer vatten, och så vidare, och så vidare.

Lars Gahrn, Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad (Mölndal 2004)
En avhandling om slaget 1251 vid Herrevadsbro i Västmanland, eller närmare bestämt hur slagets placering ifrågasatts och förflyttats till Häradsvad i västgötska Vårgårda -- inte av sakliga skäl, utan genom fantasier och felläsningar från 1700-talet som osannolikt nog lever kvar än idag. Som en sorts Västgötaskola i miniatyr. Gahrn besitter såväl de kunskaper som den energi som krävs för att vederlägga sådant.

Richard Feynman, The Pleasure of Finding Things Out (Penguin 2007)
Valda texter från en av 1900-talets intressantaste forskare. Minnen från Los Alamos, en rapport om Challenger-olyckan, och framför allt en föreläsning vari han i princip grundade nano-tekniken.

Carl Sagan, The Dragons of Eden (Ballantine 1986)
Tvärvetenskaplig genomgång av företeelsen mänsklig intelligens. Bred och djup; hjärnans evolution, dolda artefakter (titeln syftar på ormarna vi delade plats med uppe i träden)... Här och var känns det som om en uppdatering skulle kunna vara påkallad, men inte särskilt ofta.

Cecilia Bååth-Holmberg, Skogsboda gård (Norstedt 1902)
En lärobok i lantbruk m.m. för unga gossar, skriven i romanform. Som roman är den ett pekoral av högsta klass. Som lärobok är den bitvis rätt intressant, såväl för tidlösa fakta som en skildring av saker och ting vid förra sekelskiftet.

Richard Dawkins, Verklighetens magi (Fri Tanke 2012)
Populärvetenskaplig genomgång av naturvetenskaperna -- varför finns det olika djur, hur fungerar en stjärna, kontinentaldriften etc. -- med snitsiga och genomarbetade illustrationer. En pärla. Uppenbart skriven för barn (obligatorisk för alla tolvåringar därute) kan den även läsas av vuxna.

Olle Bergman, Bibliska ord (Historiska media 2012)
En trevlig liten etymologisk ordbok, med urvalet satt till de ord vi fått från bibeln. Även om jag kände till de flesta i stort och några i detalj, så är det alltid intressant att få reda på resten.

Albert Engström, Äventyr och hugskott (1908)
Albert Engström, En bok till (1909)
Albert Engström, Kryss och landkänningar (1912)
Albert Engström, Bläck och saltvatten (1914)
Albert Engström, Med Kaaparen till Afrika (1937)
Engström har jag läst mycket av, och mycket återstår -- det är tydligt att skrivandet utgjorde en hörnsten av flera slag i hans tillvaro, ifall man inte visste det innan. I en sådan produktion är det självklart att kvalitén varierar. När det är som bäst är det absolut lysande. "Kaaparen" är det senaste verket i hans produktion och där är det tydligt hur åldern börjar ta ut sin rätt; även om han i sina bästa stunder fortfarande är mer vital än vilken 25-åring som helst.

Sid Fernwilter med Dan Glimne, Pirayaklubbens handbok för fula fiskar (Egmont 1997)
En kortfattad och lättläst handbok i skojeri, med tyngdpunkt på spel. Dan Glimne är, ifall ni inte visste det, landets främste spelexpert, och skulle mycket väl kunna leverera en långt tjockare och vetenskapligare avhandling i ämnet. Ifall han inte redan gjort det.

Gerhard Boldt, Hitlers sista dagar (Aldus 19732)
Ett standarverk som jag tagit del av som destillat eller urval, men inte läst innantill förrän nu. Boldt var en veteran från flera fronter, som sedan han blivit alltför ärrad för krigstjänst blev lägre tjänsteman i centrala positioner, på slutet den allra centralaste. Han lämnade kanslihusets bunker den 29 april.

Simon Singh, The Code Book (Fourth Estate 2000)
Klassiker om chiffer och koder, från Caesar till dagens RSA. Obligatorisk.

Lördagsfråga: Apokalyptiskt

1. En utövare av yabusame, beridet bågskytte. Hästen är som synes vit. Därför passar de som representant för apokalypsens förste ryttare: "En vit häst, och han som satt på den hade en båge" (Upp 6:2).
2. Från dataspelet Darksiders kommer en fantasiryttare med groteskt uppförstorat svärd. Hästen är visserligen svart, men notera eldsflammorna vid hovarna. Det avser apokalypsens andra ryttare: "En annan häst, en eldröd, kom fram, och han som satt på den fick rätt att ta freden från jorden så att människor skulle slakta varandra, och ett långt svärd gavs åt honom" (Upp 6:4).
3. Justitias vågskålar är nyckeln till apokalypsens tredje ryttare: "En svart häst, och han som satt på den höll en våg i handen." (Upp 6:5)
4. En beskedlig jadespringare ger oss apokalypsens fjärde ryttare: "En gulblek häst, och som satt på den hette Döden". (Upp 6:8) Färgordet khloros kan även översättas till grön (samma ord som i klorofyll) som visserligen är svårare att tänka sig på en häst -- å andra sidan är en grön häst en av de minst osannolika detaljerna i Johannes hallucination.

Enkelt? Ungefär så enkelt som lördagsfrågorna blir. Såpass enkelt att Pölsa Dum anade ugglor i mossen. Men den här gången var det inte lurigare än så: Det var apokalypsens fyra ryttare som avsågs.

Fildelning 1984

Sånt här fanns i alla 1980-talets hemdatortidningar: listningar. Tidningarna tryckte program i BASIC, som läsarna omsorgsfullt knappade in i sina datorer. (Det förekom även program i maskinkod som matades in på olika sätt.)

Listningen ovan är ett program till Atari. Det heter "Video texter", går tydligen ut på att presentera text på skärmen på något sätt, och skrevs av Christer Nordahl i Kalmar. Notera att det har skrivits ut på skrivmaskin - även enkla skrivare var dyra på den här tiden. Specialtecken som < och > har klottrats in med blyerts.

Så gick det till när datorer i hemmet var en helt ny företeelse.

Lördagsfråga

Alex Jones

I korthet: Piers Morgan är brittisk journalist och programledare, verksam i USA. Efter skolskjutningen i Sandy Hook (26 dödade) var ämnet gun control ännu aktuellare än vanligt. Morgan kritiserade några argument från vapenförespråkare, som att fler vapen i samhället skulle leda till lägre brottslighet. Dessa svarade med en petition på Vita Husets hemsida - där upplåts plats åt sådant - där alla som vill kan rösta för att Morgan ska utvisas. I skrivande stund har den drygt 100 000 underskrifter.

We the People: Deport British Citizen Piers Morgan for Attacking 2nd Amendment

Petitionen skapades av Alex Jones. Han är inte bara pro gun. På hemsidorna InfoWars och PrisonPlanet driver han frågor som

• 9/11 var en konspiration
• Konspirationen för en kommande världsregering
• Psykofarmaka som "självmords-piller"
• Farorna med fluor och varför vi inte vill ha det i dricksvattnet
• Den globala uppvärmningen är hittepå

Jag vet inte hur vanliga sådana här idéer är bland vapenförespråkare i allmänhet. Men Alex Jones är definitivt mer fantasifullt paranoid än genomsnittet. Och det är inte den enda anledningen till att vapenlobbyn svårligen kunde hitta en sämre talesman. Titta själva. (SAN 1/1T4)

 

Den sista textremsan indikerar att videon lagts upp av en sympatisör till Alex Jones. Att sådana finns är kanske det mest osannolika av allt.

Trafikregler för fotgängare

Om man går på en väg ska man gå på vänster sida, så att man möter trafiken. Men om du går på stan, exempelvis på trottoaren, en stig eller i en gångtunnel, går man på höger sida.

- Insändare i Metro

Är detta etablerad praxis?

Relaterat: Jag vet att man i det rulltrappebaserade samhället Stockholm utvecklat regler för var man ska stå resp. gå i rulltrapporna, även om jag för mitt liv inte minns vilket som är vilket.

Julmust förbjuds (?)

Idag fick Kennet Öhlund stå för texten. Hoppas du inte misstycker, Kennet.

---

Rubrik idag på många håll: "Snart kan julmusten förbjudas - av EU". En snabb koll ger vid handen att detta helt enkelt är rena dumheter.

Huvudkällan är Cecilia Giertta, Sveriges Bryggerier. Efter att ha läst detta Karamellfärg förbjuds i maltdrycker - men inte i öl mejlade jag henne. Här är brevet:

Hej Cecilia!

Nu har jag läst vad du skrev häromdagen:
Julmust ”säljs ju inte som maltdryck precis och berörs inte av EU i det här fallet.”

Jag undrar om du har någon förklaring på hur det kunde bli så här i Dalarnas Tidning [9 februari 2013]: Julmusten kan hotas av EU.

Har du fått veta mer sedan du skrev, eller är det tidningen som gör en helt galen artikel?

Tacksam för snabbt svar!

Svaret:

Hej
Det som står i artikeln är helt galet och jag söker just nu reportrarna som skrivit och kräver en rättelse.
mvh

Våra kära osanningar

Dessa tre sedelärande berättelser säger kanske först och främst något fundamentalt om mänsklighetens tidlösa vilja att platta till framgångsrika kvinnor, men också något om berättandets inneboende kraft.

Att en bra story slår allt.

Också sanningen.

- Ronnie Sandahl Höglund, Vi håller hårt i våra kära osanningar, AB 8 januari 2013

Och detta kan vi läsa i Aftonbladet, av alla ställen. Ja, de borde ju veta.

Några kommentarer av de faktoider som tas upp:

Ines Uusmanns berömda fluga: Den fluga som hon syftade på vad det planlösa surfandet. Detta har visserligen inte försvunnit, men nog använder vi webben på ett mer inriktat sätt idag än 1996. Men ett förmodat dumt, teknikfientligt och kortsiktigt citat från en politiker, socialdemokrat och kvinna därtill (vilket som nu är viktigast) är såpass tacksamt att få haft problem med att hon i själva verket hade mer rätt än fel.

Marie Antoinettes "varför äter de inte bakelser" har nog fått livskraft via Rosseau, men märk väl att han, innan M. A. ens kommit till Frankrike som sagt, uppgav den diffusa källan "en stor prinsessa"; det var en sorts klintbergare som applicerats på flera furstinnor, innan det till slut fastnade på den vi alla känner till åtminstone namnet på.

Werthers självmordsvåg: Sandahl Höglund nämner "ett enda dokumenterat fall", men det självmordet var sannolikt heller inte inspirerat av Goethes olycklige.

Vad källorna beträffar finns borgarnas badtunna (den som aldrig förekom, vad folk än har för sig att de minns) med i Faktoider, dock inte Werther eller Napoleons hand (den som var ett stilgrepp, vad folk än fått för sig).


Faktoider.nu: Marie Antoinette; Werthers självmordsvåg; Borgarna i badtunnan; Napoleons hand

Lördagsfråga 242

1. Ur Forbrydelsens element (1984), Lars von Triers första långfilm. Flera samplingar från filmen användes i Front 242:s Work 01.
2. Cipher Complex skulle bli ett spel till Playstation 3. Front 242 skulle bidra med musiken. Något spel blev det aldrig. Smakprov på bild och ljud finns på arkiverade www.ciphercomplex.com [archive.org].
3. Bandets medlemmar gillar sidoprojekt av alla de sorter. Här skivan Twelve av den tillfälliga avknoppningsgruppen Cobalt 60.
4. Den här frågan var knepig. Några källor (eller om det är samma uppgift som repeteras) uppger att predikanten i Welcome to paradise - "Jesus is here!" - skulle vara en samplad Ferrell Griswold (smakprov). Det jag hittat låter inte i närheten. Då är Jimmy Swaggart, den gråtande TV-predikanten, betydligt mer lik (smakprov), såväl beträffande rösten som den obalanserade stilen. Men säker verkar vara svårt att bli.

Pölsa Dum kom närmast. Vackert så.

Ulf Nilsons krönika

En av de mer omtalade nyheterna på sistone var att Ulf Nilson, mest känd som krönikör på Expressen och den kristna tidningen Världen Idag, börjat skriva på Dispatch International.

Dispatch International ges ut (på flera språk) av det så kallade Tryckfrihetssällskapet. Det är, enligt de själva, "en partipolitiskt obunden förening vars främsta syfte är att kämpa för det fria ordet, varhelst det hotas och oavsett vem som hotar det". I praktiken är det ännu en konstellation på högerkanten, tillsammans med SD och SD-kuriren, Avpixlat med flera. Stilen är mer polerad än hos uttalade nazister som info14.com och Nordfront (f.d. patriot.nu). Men en betraktare behöver i stort sett bara hålla reda på en sak: Tryckfrihetssällskapet tillhör den antimuslimska fraktionen, inte den antisemitiska. Huruvida muslimerna eller judarna är huvudfiende till västvärldens vita folk är nämligen den fråga som extremhögern har absolut svårast att komma överens om.

Efteråt ångrar sig Nilson - säger han - och mycket har tyckts och sagts om hans medverkan. Vad det egentligen var han skrev har varit lite svårare att få reda på, delvis eftersom hemsidan www.d-intl.com legat nere (länk till krönikan). Någon dum-propaganda var det inte frågan om. Nilson målar upp arabvärlden som ett hem för kaos och våld, som riskerar att spridas ut över världen - nej, kommer att spridas, om ingen sätter stopp.

Men läs själva. (Med reservation för att jag inte haft tillgång till primärkällan.)

---------------------

Ingen har kontroll över våldet. Världen har aldrig varit mera mediatät än den är just nu. "Alla" har TV (om än mer eller mindre i åtskilliga fattiga länder). Miljoner och åter miljoner har datorer och därmed tillgång till oändliga hav av information. (Att mycket av denna information är idiotisk och onödig, bortser vi ifrån här.) Kort sagt bombarderas vi som lever nu med mer information än någon tidigare generation. Att allt fler människor på jorden kan läsa är också ett viktigt faktum. Och givetvis spelar papperstidningar och tidskrifter också en viktig roll.

Även i censurländer som Kina och Sovjet kan sanningen skymta fram ibland. Den sanning (eller snarare "sanning") vi ser och upplever är fruktansvärd. Det finns inget bättre ord: fruktansvärd. Framför mig på bordet när jag skriver detta ligger DN. Nästan halva förstasidan upptas av en bild, tagen av min gamle kompis Roger Turesson på plats i inbördeskrigets Syrien. Bilden visar 8-åriga Manal al-Younes, liggande på en soffa, svårt skadad av en klusterbomb, ett händelsevis förbjudet vapen. Poängen är naturligtvis inte så mycket att bomben ifråga är förbjuden utan att bilden med stor sannolikhet kunde tagits på flera andra platser i Syrien och andra länder. Det vi upplever inför denna jul är varken mer eller mindre än kaos i Mellanöstern, även kallat arabvärlden. I Syrien slåss Bashar Assads trupper mot folk man kallar islamister, men som ofta helt enkelt är folk. Man skjuter, bombar, sticker, stryper och när man får chansen torterar man dem som man sen slänger i fängelse. Kort sagt - kaos, civilisation har upphört att gälla. Likadant är det i Egypten och Libyen och låt oss inte tala om Irak. Arabvärlden har gått sönder och ingen kan sätta ihop den igen, allra minst Israel som har nog med att hålla krutet torrt längs med alla gränser. Någonstans i utkanten av detta elände skymtar jag (för all del pessimist sen årtionden, första gången i Mellanöstern 1956!)... Någonstans i utkanten av dramat skymtar jag atombomben. Tekniken är känd, tillverkningen jämförelsevis enkel.

Vem blir först?

Hur många tusentals offer?

Män, kvinnor, barn, javisst!

Vad jag försöker säga är att vi, framförallt de av oss som bor i Mellanöstern, har tappat greppet. Någonstans på vägen fick passioner och fördomar överhanden, samtidigt som tekniken tillhandahöll ständigt effektivare vapen. Glöm inte det senare! Att vapnen blir mera effektiva betyder fler döda, fler stympade och blödande och – glöm inte det heller! – ökat hämndbegär. Jag sitter här, i det snöiga men fridfulla Huddinge, och läser vad jag just skrivit. Är jag för dyster? Finns det ingenting att glädjas åt inför denna jul? Jovisst. Så länge det finns liv, finns det hopp, som de gamle sa. Likafullt anser jag (se ovan) att faran är större än någonsin. FN är en papperstiger. USA och Ryssland balanserar misstänksamt varandra och Kina har nog av sina egna problem. Länder som Sverige spelar naturligtvis inte den minsta roll i den stora ekvationen och slutsatsen kan bara bli att ingen har kontroll. Vissa kriser kan man bemästra, men stoppa utvecklingen mot mera våld i Mellanöstern – nej, det kan man inte. Och glöm för ingen del oljan! Utan den stannar världen så låt oss alla hoppas att inget otäckt händer prinsarna i Saudiarabien (obehagliga som de onekligen är)...

Så vi befinner oss i ett underligt vänteläge i jultid 2012. Vad om det väldiga Kina? Hur farliga är de dussintals konflikter inom och mellan nationer (om det är ordet) i Afrika? Var bör vi, västvärlden, engagera oss och var bör vi nöja oss med att titta på? Visst har medellivslängd och välstånd stigit sen 1700-talet. Men precis detsamma gäller aggressivitet och fördomar – plus tekniken att massdöda. Slutsatsen kan bara bli en och jag upprepar den: Vi har inte kontroll. Vi är passagerare på jorden som är ett underbart rymdskepp till större delen fyllt med underbara människor. Vi älskar varandra (ibland) och har det fint tillsammans. Men kontroll? Nej, icke...

- Ulf Nilson, Dispatch International 3 januari 2013

Lördagsfråga

Den magiska nykterhetsrörelsen

Vi har funnit något av ett himmelrike, och vi har kastats in i en fjärde dimension av tillvaron som vi inte ens kunnat drömma om.

- Bill Wilson, Anonyma Alkoholister (andra svenska utgåvan 2003)

Vad är det där för uttalande? Från en mystisk sekt? Ja, eller åtminstone bra nära.

I det senaste numret av Folkvett, medlemstidningen för föreningen Vetenskap och folkbildning, skriver Victor Moberger om Tolvstegsideologin som pseudovetenskap - Alcoholics Anonymous, rörelsens historia och uppbyggnad. Det är sannerligen en ögonöppnare. Även om jag kände till dess religiösa slagsida (det myckna pratet om Gud, med det namnet eller något annat) så var dess gedigna pseudovetenskapliga grund en överraskning.

Ta en sådan sak som beskrivningen av alkohol som allergi: För en alkoholist är det bara fullkomlig avhållsamhet som gäller. Minsta milliliter med sprit och man ramlar tillbaka i det okontrollerade supandet. Känns det igen? Det är AA:s bild, nog så spridd, men den bekräftas inte av vetenskapen. Tvärtom lyckas många alkoholister att gå till ett problemfritt drickande (även om detta är svårare ju svårare beroendet är).

Eller AA:s hyllade tolv steg, den bildligt eller bokstavligt gudagivna metoden för att uppnå nykterhet - den enda metoden och den ofelbara metoden. Hur vet vi att det är den enda, och att den är ofelbar?

Jo:

• Om du är medlem i AA och lyckas sluta dricka - tolvstegsmetoden har lyckats.
• Om du är medlem i AA och inte lyckas sluta dricka - du har inte arbetat tillräckligt noggrant och ärligt med de tolv stegen; det är ditt fel.
• Om du inte är medlem i AA och inte lyckas sluta dricka - bevisar att tolvstegsmetoden är den enda som gäller!
• Om du inte är medlem i AA och lyckas sluta dricka - du var inte någon riktig alkoholist.

Den sista ursäkten påvisar, tycker jag, tydligast att AA är inne i ett pseudovetenskapligt om inte rentav sekteristiskt tänkesätt.

Mest förvånande av allt är, som så ofta, att detta pågår och pågått i decennier utan att kritiseras. Eller att kritik som gjorts inte fått något genomslag. (Redan på svenska Wikipedia-artikeln ges flera exempel.)

AA uppfattas som en god nykterhetsrörelse, med deras egna ord "en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från alkoholism". I själva verket verkar den största skillnaden mellan AA och vilken sekt som helst vara att man inte pressar sina medlemmar på pengar.

Runda ord

Vi vet vilka de är. Men varför just runda?


"Negrer luktar inte sämre än någon annan människa. Och deras intelligenskvot står inte på en lägre nivå än någon annan människas, det finns vetenskapliga bevis för det."

Det jag har för mig att jag fått reda på en gång i tiden är följande: Julen 1966 medverkade Per Oscarsson i det omåttligt populära TV-programmet Hylands hörna. Det var då han gjorde riksskandal genom att klä av sig samtidigt som han berättade om hur barn blir till... Ja, han pratade om förintelsen också, och en del annat. Men på den här tiden var det sexet som slog. Milt sagt.

Och så var det en efterföljande debatt någonstans, i TV eller radio, vari någon försvarade Oscarsson - eller om det nu var han själv - med att konstatera att "knulla är ett mjukt, runt ord".

Stämmer detta?

Tips: Influensakoll

Hur vet Smittskyddsinstitutet hur alla dessa influensor sprider sig? En metod är att hålla sig med informatörer, som helt enkelt talar om ifall de blir sjuka.

För att bli en sådan informatör anmäler man sig på www.influensakoll.se. Sedan berättar man en gång i veckan hur man mår. Det är allt.

Vi behöver fler deltagare

Hittills har knappt 1 400 personer gått med som rapportörer. Vi har därmed kommit ungefär en tredjedel till vårt mål på 3 500 deltagare och vi behöver många fler. Det är mycket enkelt att rapportera, och på webbplatsen kan man följa utvecklingen av influensa och förkylningar på en färgkarta över Sverige.

- Smittskyddsinstitutet

Data presenteras bland annat på dessa kartor, där andelen insjuknade rapportörer under den senaste veckan visas länsvis:

Sjukdomsläget: Influensa
Sjukdomsläget: Förkylning

Felkällorna är naturligtvis flera, särskilt som rapportörerna är relativt fåtaliga. Med tanke på hur Facebook ser ut vilken dag som helst torde det inte vara något problem att hitta några tusen som då och då ska berätta hur de mår - inte minst eftersom de här får någon som faktiskt lyssnar och är uppriktigt intresserad.

Året 2012

Några valda bloggposter från året som gick.

12 januari: Att fortfarande sabotera för polisen
Ett ämne som aktualiseras med deprimerande regelbundenhet: Polisen låter sig luras av uppenbara skojare och/eller tokar.

17 januari: Kim Jong Il spelar golf
En klassisk faktoid. Inte så mycket för det påstådda golfresultatet utan för att folk trott att uppgiften ingår i Nordkoreas propaganda.

13 januari: Demotivational posters
Tog reda på historien bakom en intressant och mycket spridd internet-mem.

24 januari: Sagan om skrönans återkomst
En mem - "Har ni hört att de gjort en bok av Sagan om ringen?" - kom otippat tillbaka. Eftersom många länkade till min blogg kunde jag studera tillströmningen i ganska god detalj.

2 februari: Aktion mot antivaccination
Om vår tids farligaste villolära.

7 februari: Faktoidernas dag
Såklart! Lade in en bunt småartiklar jag hade liggandes.

24 februari: Rätt tro på rätt tron
Med anledning av tronarvingens födsel påminns om hennes plikt att fördöma muhammedaner och andra kättare.

26 februari: Artiklar 2005-2011
En bibliografi, mer för min skull än för er.

2 mars: Krishna i ett tefatIndiens så kallade vimanor granskas - myt eller verklighet? (Gissa en gång.)

7 mars: Zarah Öberg, utbildad
Zarah Öberg är kanske en blåst toka, kanske en beräknande lurendrejare, kanske någonting däremellan. Att hon inte är något att ta på allvar inses lätt sedan man tagit del av hennes CV, hämtad från hennes hemsida.

25 mars: Påskägg
Överraskningar på film.

28 mars: Biverkningar
Granskning av en bipacksedel.

4 april: Illinois Nazis
En bok för recension blev till slut en artikel om en synnerligen märklig människa.

11 april: Allt du behöver veta om detox
Just det - allt du behöver veta om detox! Garanterat!

17 april: VoF på bokmässan i Örebro
Tillbringade några dagar på en medelstor bokmässa, träffade kolleger, pratade, sålde böcker och stortrivdes i största allmänhet.

27 april: En dag på jobbet
Prata vetenskap och skepticism för slumpvalda publiker på 1-60 meters höjd.

8 maj: FOI och klimatförnekarna
En synnerligen oroande rapport (om oerhört dålig respekt för klimatfrågor bland svenska kommunpolitiker) visade sig vara falskt larm. Och det verkar inte bero på något missförstånd, utan på rapportörer som vill få uppmärksamhet.

24 maj: Varnad av Facebook
Facebook tar en sekt på allvar och varnar en granskande journalist.

25 maj: VoF pack
Dråplig respons på några jackor med dekaler.

27 maj: Jonas Gåde, Comunicera
En sektledare granskas.

15 juni: Otur
Några säkra sätt att samla på sig otur listas. Följ allihop och galenskap utlovas.

17 juni: Spritstaden
Jag har alltid intresserat mig för planer som aldrig blev av, ju mer storstilade, udda och nästan-realiserade desto bättre. BoozeTown är ett mycket fint exempel i genren.

24 juni: Mayakalendern som inte är det
Stenreliefen som blivit en av vår tids ikoner är inte en mayakalender. Det är några symboler i aztekisk tappning.

28 juni: Xocai - chokladmaffian
Bloggposten om pyramidspelet Xocai är nog den som fått flest kommentarer på denna blogg. Att pyramidspelarna inte bara är förvillade utan kan bli farliga om de pressas för hårt hade jag inte trott.

10 juli: Fetma ökar (bland diabetiker)
Ännu en larmrapport som granskad visar sig bygga på ännu en missuppfattning - i detta fall en mycket enkel miss.

12 juli: Oskuld och arsenik
"Extraordinära påståenden kräver extraordinär bevisning" - ett gammalt djungelordspråk som åter aktualiserades.

26 juli: Koranen och vetenskapen
Den här sortens villoläror är ganska vanlig på sina håll: Att läsa in vetenskap i heliga skrifter.

27 juli: Wilberforce och Huxley 1860
En debatt som är mycket välkänd bland bildade skeptiker; en vattendelare i kampen mellan religion och vetenskap... Eller?

1 augusti: Signalfel
Alla har hört begreppet, men hur många vet vad det är?

5 augusti: Istället för Absolut
Den välkända designen var ett koncept bland flera. Som kungavodkan, eller vikingavodkan.

19 augusti: Bibeln censurerad
Den som ska göra en bibel för barn har gott om problem i GT:s mörkare delar.

23 augusti: Folielogik
Tio kännetecken på konspirationsteorier.

9 september: Tokmässa
Besök på en "alternativ" mässa, med kristaller, healing, andeskådare, kvacksalvare och så vidare.

12 september: Blackface
"Kan det vara en neger?"

16 september: Det är då fan att man har ett samvete
En skeptiker funderar.

27 september: Bokmässa \o/
Karnevalen i Göteborg, med ny bok och ständigt förnyad VoF-monter.

7 oktober: Hur jag hittar allt
Standardfråga får svar.

19 oktober: Att ge utrymme åt irrläror
Detta är ett av skepticismens stora problem: För att kunna förstå att något är fel, måste man först veta vad det är; men berättar man hur något är, riskerar man att sprida vanföreställningarna. Ibland löses detta bra, ibland dåligt. Här ett aktuellt exempel från Chalmers där det blev parodiskt dåligt.

24 oktober: Gomorron Sverige bjuder in knasboll
Nu kom Kristoffer Hell aldrig till TV-soffan. Förmodligen upptäckte man att han är heltokig.

28 oktober: Chemtrails!
En spridd vanföreställning kartläggs. Den blev aktuell denna höst sedan en svensk miljöpartist kungjorde att hon trodde på den.

2 november: Herman Lindqvist och felfinnarklubben
Herman Lindqvist har många, bland annat jag, kritiserat upprepade gånger genom åren. Men den "kritik" som här framförs mot honom är irrelevant, petig eller direkt felaktig.

4 november: Religiös biologi
Stefan Edman kritiserar ateism.

18 november: NEJ till gratis körkort för invandrare!
En av de för närvarande mest spridda klintbergare.

25 november: En gång till: Blasphemy!
Sedan han gett ett föregivet mirakel en naturlig förklaring fick han lämna landet. Jo, i vår tid. Nu hälsade han på i Sverige och gav några föreläsningar.

4 december: Poultrygeist
Världshistoriens sötaste spöke? Hade vart, om det inte vart påhitt. Nej, inte missuppfattning, inbillning eller så, utan en ren skröna.

11 december: Tolvan Tolvansson
Mannen/kvinnan som lyckats lura såväl skatteverket som döden.

12 december: Spökprat för barn
Anden i glaset började som en leksak - apropå en befängd debatt som gick sin runda vid den här tiden.

18 december: Apokalyps då och då
De inte riktigt sista dagarna gick i apokalypsens tecken. Som till exempel profeten, som trots sin gåva såg sig nödsakad att justera gudsorden då och då.

För övrigt blev 2012 mitt sämsta bloggår sen jag började. Hur ska detta sluta?

Nyårsfråga: Skumpa

1. Gallagher Park i Omaha, Nebraska var 1895-1940 en nöjespark vid namn Krug Park. Den är mest ökänd för en allvarlig olycka i bergochdalbanan 1930.
2. Hönspest eller fågelinfluensa blir tydligare i färg, märker vi... Avipoxvirus ger upphov till bölder liksom en sorts mikroskopiska klumpar inne i cellerna; de sistnämnda kallas Bollinger-kroppar efter upptäckaren, läkaren/veterínären Otto Bollinger (1843-1909).
3. Hammarsmeden i Kristianstad skulpterades av belgaren Constantin Meunier.
4. Farr 30 är en segelbåts-klass. Den hette till att börja med Mumm 30 efter sponsorn. Sedan dessa för några år sedan slutade med båtsponsen fick båtarna heta som konstruktören.

Ole Bull är hemma igen och grabbar raskt åt sig bubblet. Tack för i år, och gott nytt!

Blystöpning

Några exempel med tolkningsförslag.

Blyet smältes i en för ändamålet tillverkad skål. Vid sidan om sig hade man en hink, fylld med vatten. Det smälta blyet slogs sedan över i hinken med det kalla vattnet och bildade de mest egendomliga figurer, medan den som figuren stöptes åt, ropade "min lycka, min lycka", lyckofigurema "likkjo" ställdes sedan ut på väl synliga platser i hemmen så att var och en ur nyårsnattens blystöpning kunde utläsa sin lycka för det kommande året.

- Från Runö - svenskön i Rigaviken

Blystöpning är en levande nyårstradition i Tyskland och Österrike, liksom i Finland, av någon anledning. Öar av tradition i ett hav av glömska?

Silvester i DDR 1957.

Även om man utan svårigheter kan se rubrikerna framför sig, ifall någon i våra dagar skulle få för sig att skvätta med smält bly tillsammans med barnen. Mysigt eller ej.

Wikipedia (ty.): Bleigießen

Lördagsfråga

Puh får sin röda tröja

Ernest Howard Shepard var den förste som ritade Nalle Puh (som ovan, 1926). Sedan dess är det svårt att tänka sig figurerna på något annat sätt. Notera att bilderna länge var i svartvitt.

Nalle Puh-industrin är av gammalt datum. Redan 1930 köpte Stephen Slesinger rättigheterna för USA och Kanada (de skulle några decennier senare säljas vidare till Disney). Skivan på bilden är från 1932. Detta är den första bild där Puh fått en röd tröja.

När Shepards bilder så småningom färglades, hade den röda tröjan satt sig.

Vår tids druider

"I min religiösa uppfattning har jag icke plats för någon djäfvulsföreställning." Detta uttalande gjordes våren 1909 av Nils Hannertz, pastor (i Stockholm, tror jag). Han blev ögonaböj anmäld för att inte ha följt kyrkans lära.

Jag vet inte om den faktiska rubriceringen var kätteri. Däremot verkar redaktör Karlgren på DN, som lämnade in anmälan, inte ha gjort detta av omsorg om Sveriges själavård eller så, utan för att få kyrkan att tala klarspråk i en fråga som sannerligen måste vara central för den: Finns Fan?

Resultatet: Pastor Hannerz frikändes. Varefter Karlgren glatt kunde kungöra att djävulens jordfästning ägt rum, "utan alltför överdriven pomp och ståt" etc.

Detta som bakgrund till en muntert ilsken kommentar av det hela som jag gärna delar med mig av:

Emellertid ilsknar jag stundom till, allvarligt talat, när jag tänker på prästernas uppträdande i djävulsstriden. Ha vi verkligen inte kommit längre ännu, nu, år 1909, än att vi syssla med frågan om djävulens existens? Och äro vi verkligen så dumma att vi ännu fortsätta att underhålla en hel klass hycklande, flottiga individer, som säkerligen flina åt oss när de äro för sig själva?

Här ogillas starkt det faktum, att kyrkan på den tiden - och länge än - utgjorde en del av staten. Och att den befängda metafysiska striden bedrevs av folk som var avlönade av det allmänna. Liksom det större problemet att den inte ägde rum på medeltiden eller så, utan i en tidsålder som borde veta mycket bättre.

Vi leva ju i vetenskapens tecken. Det arbetas på alla områden, ödmjukt och stolt på lösningar av gåtor. Vi närma oss förverkligandet av blyga och nobla barndomsdrömmar, vi börja tro - eller vår tro håller på att förverkligas.
Och så tillåta vi druiderna, dessa andliga slaktare, dessa sinsemellan grälande, obildade, drumliga, ljugande, idiotiska företeelser, som bråka om större våningar i sina församlingar i stället för att upplåta rummen åt fattiga och sjuka och leva som den Kristus de hycklande säger sig vara lärjungar av, bråka offentligt i frågor som de borde avhandla i källare djupt under gatans nivå, där de passa bäst.

- Albert Engström, "Präster, pansarbåtar och konstverk", En bok till (Albert Bonnier 1909)

Not, jag håller inte med om att präster tenderar att vara obildade. Men det kanske var annorlunda på den tiden.

Indian-koder

Under andra världskriget använde amerikanerna Navajo som "kodspråk". Poängen var att indianernas språk var oknäckbart (givet förutsättningarna) och dessutom helt okänt för fienden. Istället för att använda chiffreringsmaskiner hade man med sig indianer i fält som kommunicerade med varandra; snabbare och smidigare, men ändå säkrare.

Denna episod har blivit relativt allmänt känd, främst tack vare filmen Windtalkers (2002).

Vad som är mindre känt är att man använde indianer redan under första världskriget. De första som sattes in var några Cherokee-indianer, sedan utbildades en grupp från Cochtaw-stammen (bilden). Eftersom de sattes in under krigets sista månader, veckor eller rentav dagar gjorde dessa windtalkers inget större avtryck.

Men nu kände tyskarna till företeelsen. Under 1930-talet skickades språkvetare över till Amerika för att inventera ursprungsbefolkningarnas lingvistiska förråd. Det måste ha varit en fascinerande uppgift, men utifrån uppdragsgivarnas syften högst otacksam; det finns en mängd vitt skilda indianspråk med ett myller av dialekter, och det hade krävts åtskilliga regementen med lingvister för att kartlägga allihop.

Ett språk som varken tyskarna eller några andra nedtecknat var navajo. Stammen fanns i Oklahoma vid den här tiden, dit de fått bege sig från sydöstra USA. Språket hade också andra fördelar som gjorde att man valde det.


Ett litet smakprov på navajo.

Gamla julseder

Vår tid är icke skonsam mot gamla plägseder. En efter en försvinna de olika landssederna och äfven julbruken följa denna lag. I gamla dagar var julen kanske inte gladare än i våra dagar men de många speciella julsederna gåfvo mera intresse åt högtidens firande

I den "gamla goda tiden" var november knappast inne förrän alla göromål började hänföras till julen, allt antog namn därefter och måste genom någon utmärkande egenskap svara däremot ända till "julveden" och "julfodret".

- Utdöende gamla julseder, Hvar 8 dag, 28 december 1913

Bland allt annat fastnar jag särskilt för gamla tiders tidiga julfokuserande, redan i början av november... Det är inte så det brukar låta när gammalt folk minns saker idag? Nej, för det var före deras tid. Traditioner och seder förändras konstant. Det som var självklart för 200 år sedan var udda för 100 år sedan är självklart idag.

För några exempel på de "gamla plägsederna", se historikern Oskar Sjöströms fina artikel "Gamla julen slogs i spillror redan för hundra år sedan", DN 24 december 2012. (På dn.se har de satt rubriken "Mångkultur gav oss jultraditioner" vilket är sant men inte samma sak; den främsta poängen är att traditioner förändras helt av sig själva, oavsett allt annat.)

Lördagsfråga: Julafton

1. Affisch för filmen The Birth of a Nation (1915), baserad på boken och pjäsen The Clansman. Den framställer det första Ku Klux Klan i ett heroiskt ljus. "Det första"? Ja, för KKK grundades julafton 1865. Det höll i några år. Sedan återupplivades rörelsen tack vare den populära filmen, detta KKK 2 höll i några decennier. Det som finns idag är diverse mer eller mindre relaterade organisationer som återanvänt det "säljande" namnet och några andra detaljer.
2. Verdis Aida hade premiär julafton 1871. I Kairo, då ju operan utspelas i det gamla Egypten (ej mer specifikt än så). Premiären hade varken med Suezkanalen eller operahuset att göra; typiska exempel på hopkopplingar av kända händelser som råkar ligga nära varandra.
3. Bild AS08-14-2383 som den återfinns i magasin B från Apollo 8. Roterad 90 grader medsols känner man lite lättare igen en av de riktigt världsberömda bilderna. Apollo 8 var speciell på flera sätt: Det var första gången människor lämnade jordens omloppsbana, den första gången folk lade sig i bana kring en annan himlakropp, första gången någon fick se månens baksida med egna ögon. Och så var det första gången någon någonsin fick se en jorduppgång. Julafton 1968.
4. En gammal bild på Sankt Nikolaus-kyrkan i Oberndorf bei Salzburg. Den förstördes på 1890-talet. Idag ligger där ett kapell, Stille-Nacht-Kapelle. Namnet kommer av att sången fick sitt uruppförande i den gamla kyrkan julafton 1818. Idag lär julstämningen ligga så tjock på platsen att man kan tälja den med kniv.

Flera var inne på julafton (liksom några andra förslag som var riktigt bra), men som Pölsa Dum var såväl först som sist på pucken går julsegern till honom.

God jul!

Eter för barn

Och nu vill jag bedja dig taga hela din inbillningskraft till hjelp: jag kommer nämligen att fordra af dig, att du skall med inbillningen se någonting, som är fullkomligt lika osynligt som kejsarens nya kläder i Andersens saga; skillnaden är bara den, att det här osynliga något är i hög grad lifaktigt; och ehuru vi hvarken kunna se eller röra vid det, känna vi det genom dess verkningar.

Föreställ dig således ett tunnt ämne, som fyller allt rummet mellan oss och stjernorna! Ett ämne så fint, att det icke blott är osynligt, utan kan genomtränga fasta kroppar sådana som glas, is, ja, äfven trä eller tegelstensmurar. Detta ämne kalla vi eter.

Jag kan icke här redogöra för skälen, hvarför vi måste antaga, att ett sådant ämne fins utbredt i allt rum. Du måste tillsvidare antaga det på utsago af sådana män som Sir John Herschel eller professor Clerk-Maxwell, tills du kan studera frågan på egen hand.

- Arabella Buckley, Vetenskapens sagoland (Lars Hökerberg, Stockholm, 1886) sid 37

I en populärvetenskaplig framställning för barn fanns denna beskrivning av etern, den mystiska substans man visserligen inte kunde väga eller mäta men antog fanns överallt för att ljusvågorna skulle ha något att vara vågor i. En stund efter sekelskiftet insåg man att den inte behövdes.

Nu blev det lite olyckligt med hänvisning till kejsarens nya kläder och ordet "inbillning"; etern var inte pseudovetenskap utan god vetenskap som råkade vara fel.

Lördagsfråga

Gott nytt storår!

Idag är, enligt någorlunda samstämmig expertis, den första dagen på den 13:e baktunen i mayaindianernas kalender. Det innebär att "den stora årscykeln" om 5125 år har gått ett varv, sedan den inleddes i augusti 3114 f.Kr.

Är inte det rätt häftigt?


Inte för att Mayaindianerna hade så snäva perspektiv. Liksom hinduerna var de inte främmande för att bolla med årmiljoner. Mina fetstilningar:

The inscription on Quirigua stela F, or 6, shows a Long Count date of 9.16.10.0.0 1 Ahau 3 Zip (March 15, 761 Gregorian). The huge distance date of 1.8.13.0.9.16.10.0.0 is subtracted and the resulting date is given as (18.)13.0.0.0.0.0.0.0 1 Ahau 13 Yaxkin, which is equivalent to a day over 90 million years in the past. There is another distance date on Quirigua Stela D or 4, that gives a date of 9.16.15.0.0 7 Ahau 18 Pop (February 17, 766 Gregorian), to which is added 6.8.13.0.9.16.15.0.0, to give a date of (13.)13.0.0.0.0.0.0.0. This is over 400 million years after the date the stela was erected.

Wikipedia (eng.): Mesoamerican Long Count calendar - Piktuns and higher orders

Hur som helst. Även om man idag knappast har särdeles mycket ståhej vid berget Bugarach, trots allt som skrivits i frågan, så är vi några som kommer att uppmärksamma denna domedag in spe; om inte annat så för att det lär dröja innan foliefolket blir lika överens om något som de var om 21/12 2012.

Göteborg: Puben vid världens slut, Jerntorgets Brygghus kl 18
Stockholm: Undergången, Bonden Bar kl 19



För övrigt publicerades denna bloggpost vid vintersolståndet. Som är en tidpunkt, inte en dag. Fast det visste nog de flesta som läser det här ändå.

Mayakalenderns skottår

Fått nog av undergången än? Det är snart över.

Den här uppgiften cirkulerar:

Roligt! Tacksamt. Men inte sant.

Mayaindianerna hade inte en kalender utan flera. En av dem, Haab', var på 365 dagar och saknade sålunda skottår. Det har noll och intet att göra med den uträkning enligt vilken baktun 12 övergår till baktun 13 den 21 december 2012.

James Watt: Mayan Calendar and the Gregorian Leap Year


Uträkningen om den 21 december är ingalunda självklar eller ens särskilt enkel. James Watt ovan, som verkar insatt och kompetent, hävdar att den är korrekt. Men se till exempel artikeln med den flerdubbelt missvisande rubriken:

- Det finns bara en formel som passar med den enda kända daterbara händelsen i forntida inskriptioner, som är en solförmörkelse omnämnd på en arkeologisk mayaplats. Och enligt den korrelationen infaller slutdatumet på julafton, säger Johan Normark.

- Mayafolket hade fel - jorden går under till jul, GP 20 december 2012

Hur som helst. Ett par dagar till så slipper vi grubbla över mayakalendern.

Nibiru!

V 838 Monocerotis: En röd stjärna i stjärnbilden Enhörningen. Ingen planet - alls.

Nu blir det lite komplicerat. Inte för att verkligheten är komplicerad, men för att folk ibland gillar att krångla till det, med rykten, missuppfattningar och rena fantasier.

Till att börja med har vi Zecharia Sitchin. Han är en känd pseudovetare som utvecklade en krånglig och mestadels ur luften gripen historia om människans äldsta historia, där den påhittade planeten Nibiru spelar en stor roll. Det är, påstår Sitchin, en planet i vårt solsystem. Dess utdragna bana (omloppstid ca 3600 år) innebär att den tillbringar sin mesta tid bortom Neptunus. När den kommer in mot våra trakter har den tidigare ställt till det något förfärligt. En gång för mycket längesedan ska en av dess månar ha kolliderat med den likaledes påhittade planeten Tiamat och efter några ganska komplicerade turer ha format jorden, månen, asteroidbältet och ett antal kometer. Långt senare ska Nibirus invånare, annunaki, ha besökt jorden på jakt efter värdefulla råvaror. För att skaffa arbetskraft tog man några befintliga primater och moddade dem med sitt eget DNA. Resultatet blev vi: Homo erectus + annunaki-gener = Homo sapiens.

Den första högkulturen, sumererna, hade kontakt med annunaki; när de beskrev sina gudar, var det helt enkelt Nibirus invånare. Det är från de källorna Sitchin fått sin information. Andra ser en beskäftigt kreativ virrpanna som hämningslöst använder precis allt som talar för hans egna idéer, och ignorerar överväldigande belägg som talar mot.

Nästa person är Nancy Lieder. Hennes källa är inte kilskriftstavlor utan Zetanerna, en sorts utomjordingar. (Av bilderna att döma ser de ut som de klassiska Greys, med stora svarta ögon och små käkar etc.)

Svaren från ZetaTalk täcker frågor som förebuden för ett Polskifte och hur detta relaterar till den kommande Transformationen som världen förväntas att genomgå; de självcentrerade och de Serviceinriktade Orienteringarna av människor och utomjordingar från andra världar; hur oavsiktliga Kallelser till utomjordingar kan sätta dig i kontakt med endera gruppen; hur Besöken lättare kan förstås om man förstår den spirituella orienteringen; hur besökare från andra Världar är bevakade av Världarnas Råd, som Reglerar deras uppträdande här på Jorden; varför vi endast gradvis presenteras för besökare från andra världar; vad som kommer att driva på Uppvaknandet så att den går fortare; i vilken omfattning Regeringen är medveten om det och deras mellanhavanden med utomjordingarna; sanningen och orsaken för utvecklingen av Hybriderna som bedrivs av Zetanerna och hur detta görs genom att blanda de bästa egenskaperna både från Zetaner och Människor; varför utomjordingar kan försvinna och gå igenom väggar; hur förändringar av både fysisk och spirituell Densitet kommer att gestalta sig i framtiden; vad Zetanerna har att säga oss om våran Vetenskap; vad Zetanerna som studenter av den mänskliga naturen har dragit för slutsats angående Människan; och till slut talar Zetanerna om våra Myter.

- ZetaTalk, svenska versionen

På 1990-talet började hon att varna för den kommande kataklysmen: En planet, "Planet X", skulle krocka med jorden eller komma tillräckligt nära för att ställa till det å det grövsta. Detta skulle inträffa våren 2003. Att så inte skedde betydde ingenting - det gör det inte i undergångsbranschen. (Att den 21 december 2012 kommer att passera som vilken 21 december som helst kommer kanske att lägga viss sordin på det hela, åtminstone tillfälligt.) Så småningom kom någon på att koppla ihop de två planeterna - vilket gick desto bättre eftersom båda ju är påhitt.

Sedan dess har andra bidragit till en besynnerlig gegga av astronomi (såväl pseudo- som vanställd riktig astronomi), domedagsprofetior och new age, liksom lite konspirationsteorier och allt vad det är. Man pratar om påstådda sägner från maya- och hopi-indianer, man pratar om Barnards stjärna, alla kometer man kommer på och några till, och om de riktiga makthavarnas försök att hålla den annalkande katastrofen hemlig. Man granskar rymdfotografier och tror sig se Nibiru i solfläckar, eller för den delen i den vackra V 838 som pryder denna bloggpost. Och så vidare.

Man kan få en aning om hur tongångarna går när till och med en etablerad gök som Carl-Johan Calleman, som annars verkar vara beredd att tro på precis allt som verkar spännande (bara artikelns rubrik...), avfärdar Nibiru så här kategoriskt:

Idén om att Nibiru skulle återvända 2012 eller mer specifikt på 21 december 2012 stöds inte av någon som helst bevisning.

Nibiru har bevakats av miljoner på YouTube och medverkat i en konstig blandning med Sitchins idéer och Mayakalenderns felaktiga slutdatum i december 2012. Medan förespråkarna för denna idé talar mycket om mörkläggning och konspirationer, finns det faktiskt inga bevis att Nibiru finns. Dessutom är det diskutabelt om 2012 har någonting med Nibiru att göra eftersom ingen forntida Maya profetia antyder dess existens. [ja men då så]

Nibirus förhållande till 2012 blir sedan ännu mer diskutabelt när du inser att dess förespråkare har ersatt Mayakalenderns diagram av evolution med de föreslagna effekterna av denna hypotetiska planet, som en förklaring till den mänskliga händelseutvecklingen. Personligen ser jag ingen anledning att anamma en idé som saknar grund i modern vetenskap eller antika profetior.

- Carl-Johan Calleman, Kometerna hösten 2011 uppfyller Maya-, Hopi- och Kristna profetior, NewsVoice 1 juli 2011

Callemans stora grej är annars att den stora dagen som Mayakalendern förutspår inte är den 21 december 2012 utan den 28 oktober 2012. Inte heller var det tal om världens slut utan en sorts allmän "medvetandehöjning" - en riskfri profetia, således. Och dessutom just det som new age alltid gått ut på: vattumannens tidsålder. Även om detta begrepp sedan länge är hopplöst omodernt.


Wikipedia: Nibiru cataclysm

Apokalyps då och då

The end-time has come. Hundreds of millions will die in the worst time of tribulation the world has ever known. You need to be informed so you can know how to respond.

Känner ni till Ronald Weinland? Han är Guds profet, den förste på 1900 år. På hans populära hemsida www.the-end.com berättar han om hans populära böcker 2008 - God's Final Witness (det är han själv som avses) och The Prophesied End-Time. I dessa förklarar han vad han fått veta, från absolut spiksäkrast tänkbara håll, om Slutet med stort S. Närmare bestämt är det Johannes Uppenbarelse, tidernas mest söndertolkade text, som här får ytterligare en tolkning.

Okej. Vad har då profeten Weinland att säga? Jo, det varierar. Lite märkligt? Men så är det.

Känner ni till den genomförträffliga sidan archive.org? Med den genomförträffliga tjänsten Internet Wayback Machine? I vår nätbaserade tid utgör den tvärsäkerhetens fiende nummer ett. Där kan man nämligen studera hemsidor över tid, och ibland se riktigt detaljerat hur de förändras.

Ta till exempel följande profetia, som den kungjordes av Weinland under 2007 på sidan 2008 - God's Final Witness:

Some of these prophecies concern the demise of the United States over the next two years, which will be followed by man's final world war.

Nedräkningen uppdaterades sedan till "the next year". I december 2008 börjar det brännas:

Some of these prophecies concern the demise of the United States over the next six months [...]

I januari 2009 får USA fristen förlängd, av någon anledning. Kanske köpslog Weinland med Jahve, likt Abraham gjorde med Sodom och Gomorra? Ett halvår till, max, fick landet.

Some of these prophecies concern the demise of the United States over the coming year [...]

I november 2009 försvinner denna mini-domedag, utan att lämna några spår efter sig. Å andra sidan får vi god kompensation i form av ett datum för den riktiga, stora domedagen. Har mänskligheten någonsin sett något liknande!

The year 2008 marked the last of God’s warnings to mankind and the beginning in a countdown of the final three and one-half years of man’s self-rule that will end by May 27, 2012.

Detta allra sista datum stod kvar länge och väl. Jag vet inte hur länge, Wayback-maskinen har en viss fördröjning, men det fanns kvar sommaren 2011.
 

Jag vet inte vad Weinland med ev. lärjungar gjorde i maj 2012. Höll sig i någon bunker, gick ut på gatorna och varnade alla motbjudande hedningar, eller väntade i frikyrklig glädje på den underbara 27:e (som för övrigt var pingstdagen) då all skit äntligen ska försvinna? Hur som helst.

Någon gång under 2012 uppdaterades Weinlands hemsida. Nu är det pingsten 2013 som gäller.

Kommande pingstdag är den 19 maj 2013. Då är det dags att huka sig! Igen. Kanske.

Lördagsfråga: Kookaburra

1. Dulmont Magnum kallades oftare Kookaburra, anspelande på ursprungslandet. Den var en bärbar dator som lanserades 1984. Det verkar ha varit en illa häftig maskin, som utöver OK prestanda för tiden var bärbar. Eller åtminstone släpbar, på knappt fem kilo.
2. America's Cup kommer från Storbritannien ("America" avser inte landet utan en båt), men den som tror annat må vara förlåten; pokalen var i amerikansk ägo från 1851 till 1983. Sedan hamnade den i Australien. 1987 var det dags igen, och då vann Dennis Conners lag (bilden) stort över Kookaburra III.
3. Ric Charlesworth, känd spelare av såväl landhockey (bilden) som cricket. Det australiensiska landhockeylaget, som tydligen är bland de främst i världen, kallas Kookaburras.
4. Från videon till "Aikea-Guinea", Cocteau Twins (1985). Så heter också en skiva. Den andra låten på den skivan heter "Kookaburra".

Pölsa Dum knep till slut en lördagsfråga som var såväl lite knepigare som lite lurigare.

Och en kookaburra är alltså ett fågelsläkte om fyra arter i Australien och Nya Guinea. De är kända för sitt särpräglade skrattande läte och har blivit en sorts nationalsymbol. De är släkt med kungsfiskarna.

Breakfast of Champions

Det här är inte bara reklam för barn, utan reklam i ett TV-program. Ding Dong School med Frances Horwich gick på 1950-talet då sådant gick för sig. Produkten som hyllas är frukostflingorna Wheaties. Dess slogan, "Breakfast of champions", lär den ha fått 1927, av en reklamnisse som fick ett inspirerat ögonblick.

Kurt Vonnegut (som jag inte förrän nu visste var d.y.) skrev 1973 boken med samma namn. I en nyckelscen sitter de två huvudpersonerna i en bar. Servitrisen levererar deras martinis med frasen "Breakfast of champions".


I juli 2009 beskrev Christopher Hitchens (13 april 1949-15 december 2011) något han inte kunde vara utan på resa, liksom sin favoritwhisky.

Lördagsfråga

Feodal avel 1907

I sydöstra Ryssland har godsägaren Raschatnikow sedan tre årtionden satt som sin uppgift, att på sitt gods avla upp en frisk och vacker människostam. För den skull tolererar han bland sina underlydande endast personer med utmärkt hälsa och skönhet, och parar ihop dessa i äktenskap efter kreatursavelns principer. Raschatnikow har på detta sätt erhållit över 100 utomordentligt friska och vackra barn, mellan vilka första äktenskapet ägde rum 1907. Tyvärr får man väl antaga, att den ryske filantropen anställer sina experiment utan kännedom om den modärna ärftlighetsforskningens resultat.

- Bengt Lidforss, Naturvetenskapliga kåserier (Framtidens Bokförlag 1912), sid 145

I en fotnot återger Lidforss ett arbete som jag inte fått bekräftat, men som vore betecknande för ett land som ännu för 100 år sedan levde på medeltiden. Huruvida socialisten, professorn i botanik m.m. lagt någon ironi i ordet "filantrop", eller hur han egentligen såg på det hela, vet jag inte.