Skolskjutning och Bröderna Cartwright 1961

Vid en skoldans på Kungälvs läroverk den 4 mars 1961 skjuter den lindrigt nyktre 17-årige Ove Andersson ihjäl en person och skadar ytterligare sex.

För personundersökarna berättar han om sitt intresse för cowboyfilmer:
"Hjältarna var alltid så tuffa. Jag tyckte det var kul med slagsmål i filmerna. Jag tänkte bara på att hjälten skulle klara sig och funderade inte mycket på de andra eller hur det gick med dem."
"Det måste ha varit någon inre känsla hos mig att vilja uppträda som en filmhjälte som fick mig att göra det här."
"Mitt intresse för cowboyliv är nog i största laget", sa Lasse den gången.

- Anna-Maria Hagerfors, Förlät sonens mördare, Dagens Nyheter den 19 februari 1995 [Ove var då fortfarande i livet och kallas Lasse i artikeln]

Ove må ha varit en stamkund på biografen (även biovaktmästaren intervjuas) och sett västernfilmerna om och om igen. Men vid den här tiden finns det en (1) annan kanal för sådant: Televisionen. I synnerhet Bröderna Cartwright, som började sändas i Sverige redan första produktionsåret 1959, hade gjort ett stort intryck på folksjälen. När man tänkte på cowboys, tänkte man på grabbarna på Ponderosa. Enligt den logiken berodde dödsskjutningen i Kungälv på Bröderna Cartwright.

Cowboyintresset, svagheten för Vilda Västern: Kan det intresset bli så djupt och kan den självtagna rollen som en av bröderna Cartwrights like bli så inlärd att man där någonstans kan hitta en förklaring till att ynglingen handlade som han gjorde på lördagskvällen, drog sin pistol från hölstret vid sidan och förvandlade en ordningsfylld skoldans till platsen för ett skräckfyllt drama.

- DN den 6 mars 1961

Det blev också en debatt i tidningar, radio och givetvis tv, där man på fullt allvar diskuterade huruvida den tämligen snälla och familjevänliga serien kunde förvandla en "stillsam grabb" till "skjutgalen desperado", för att åter citera DN.

Så småningom avfördes, så att säga, Bröderna Cartwright från utredningen. Vilket inte hindrat att idén lever kvar, muterad till en grov osanning. För så tokig var inte Ove att han påstod att bröderna Cartwright gjort honom till en "skjutgalen desperado".

Den 4 mars 1961 gick en sjuttonåring till attack med en pistol på en skoldans i Kungälv. Den gången skadades sju [stämmer inte heller] och en avled. Gärningsmannen överlämnade sig själv till polisen morgonen därpå och hävdade då att han varit påverkad av våldet i cowboyserien ”Bröderna Cartwright”.

- Ann Heberlein: Att möta ondskan, Sydsvenskan 22 oktober 2015

Varning för schack

Vuxna brukar oroa sig över barnens spel. 1859 varnade tidskriften Scientific American för ett förföriskt spel som var "ren underhållning av ett väldigt lågt slag" och som distraherade barnen från studier och kroppsaktiviteter. Spelet var schack.

- Johan Norberg: Alla experter har fel om unga nu för tiden, Aftonbladet, 26 september 2017

Har Norberg rätt? Nästan. Det stämmer att SciAm 1859 publicerade en artikel som kritiserade schack. Anledningen var den schack-våg som brutit ut i landet sedan den unge Paul Morphy, en av de främsta schackspelarna någonsin, turnerat i Europa och besegrat allt den gamla världen kunde visa upp. Schack var helt enkelt inne i USA.

... Chess is a mere amusement of a very inferior character, which robs the mind of valuable time that might be devoted to nobler acquirements, while at the same time it affords no benefit whatever to the body. [...] Persons engaged in sedentary occupations should never practice this cheerless game; they require out-door exercises for recreation - not the sort of mental gladiatorship.

Vad Norberg diskuterar 2017 är synen på barn, men sådana tas inte upp i artikeln från 1859. De presumtiva schackspelarna är persons, en omnämnd är a young gentleman, och det är allt.

Huruvida artikeln har några poänger i övrigt, eller om den kanske rentav är ett sorts trollande, är en annan fråga. Här är den i sin helhet; varsågoda.

The achievements of our young contryman, Paul Morphy, in vanquishing the most distinguished chess-players of Europe, have excited in our people a very pardonable degree of national pride; hence they have exhibited a strong exultant feeling in welcoming him back to his native land as the Chess Champion of the World. He has been received with high demonstrations in several cities, and public testimonials of great value have been presented to him; while at the same time poets have sund, and sages have delivered orations in his praise. At some of these exhibitions there was a considerable display of "Buncombe," especially at the one held in Boston, where some of our scientific friends rather overdid the thing by their adulations; yet all this might be overlooked if such influences extended no further that the time and place when and where these effusions were uttered. But we regret to state that this is not the case, for a pernicious excitement to learn and play chess has spread all over the country, and numerous clubs for practicing this game have been formed in cities and villages. Why should we regret this? it may be asked. We answer, chess is a mere amusement of a very inferior character, which robs the mind of valuable time that might be devoted to nobler acquirements, while at the same time it affords no benefit whatever to the body. 

Chess has acquired a high reputation as being a means to discipline the mind, because it requires a strong memory and peculiar powers of combination. It is also generally believed that skill in playing it affords evidence of a superior intellect. These opinions, we believe, are exceedingly erroneous. Napoleon the Great, who had a great passion for playing chess, was often beaten by a rough grocer in St. Helena. Neither Shakespeare, Milton, Newton, nor any of the great ones of the earth, acquired proficiency in chess-playing. Those who become the most renowned players seem to have been endowed with a peculiar intuitive faculty for making the right moves, while at the same time they seem to have possessed very ordinary faculties for other purposes. A game of chess does not add a single new fact to the mind; it does not excite a single beautiful thought; nor does it serve a single purpose for polishing and improving the nobler faculties. 

Persons engaged in sedentary occupations should never practice this cheerless game; they require out-door exercises for recreation?—?not the sort of mental gladiatorship. Those who are engaged in mental pursuits should avoid a chess-board as they would an adder’s nest, because chess misdirects and exhausts their intellectual energies. Rather let them dance, sing, play ball, perform gymnastics, roam in the woods or by the seashore, than play chess. It is a game which no man who depends on his trade, business or profession can afford to waste time in practicing; it is an amusement?—?and a very unprofitable one?—?which the independently wealthy alone can afford time to lose in its pursuit. As there can be no great proficiency in this intricate game without long-continued practice, which demands a great deal of time, no young man who designs to be useful in the world can prosecute it without danger to his best interests. A young gentleman of our acquaintance, who had become a somewhat skillful player, recently pushed the chest-board from him at the end of the game, declaring, “I have wasted too much time upon it already; I cannot afford to do this any longer; this is my last game.” We recommend his resolution to all those who have been foolishly led away by the present chess-excitement, as skill in this game is neither a useful nor graceful accomplishment.

- "Chess-Playing Excitement", The Scientific American, 2 juli 1859

Myten om den platta jorden

Gud skapar djuren. Detalj från sydportalen i Uppsala domkyrka, 1300-tal.

Inför vetenskapsmarschen March for Science tog Sydsvenskan in en (översatt) artikel där fyra professorer försvarade vetenskapen mot pseudovetenskap, "alternativa fakta" och godtycke. Ett exempel de lade fram var mindre väl valt:

... fakta har bemötts med alternativa sanningar så länge vetenskapen har existerat. Ett tidigt exempel är föreställningen att jorden är platt, en åsikt som stod sig århundraden efter att de gamla grekerna hade bevisat att jorden är rund.

- Stephen Matlin, Goverdhan Mehta, Henning Hopf och Alain Krief: När alternativa sanningar och faktaförnekelse påverkar beslut som äventyrar livsvillkoren på jorden, står vi vid ett vägskäl, Sydsvenskan 21 april 2017

Det framgår inte riktigt vilken period de syftar på. Men även om de till äventyrs inte skulle avse medeltiden så är de fel ute. För det är en myt och faktoid, en av de slitstarkaste som verkar överleva allt: Att man "förr i tiden" allmänt trodde att jorden var platt, att det var en kristen dogm som man gjorde bäst i att följa, och att det krävdes några modiga sanningssägare för att bryta åsiktsmonopolet. Det är helt enkelt inte sant. Att jorden är rund har varit självklart i minst 2000 år, och det inte bara bland de lärde. Och katolska kyrkan har aldrig lärt ut något annat; inte för att den varit särskilt intresserad. Idén om den platta jorden som symbol för medeltida förstockning är en uppfinning från 1800-talet.

Jordklot ur Sacrobosco, De Sphaera Mundi (ca 1230)

Nu var denna faktoid ingen stor sak i professorernas artikel; en bisats i förbigående (mer om tidningens bildval längre ner). Men felet gav en professor i teologi anledning att komma med en syrlig replik.

Tyvärr har de inte kontrollerat sina egna fakta utan upprepar okritiskt en lögn som borde ha varit utrotad för länge sedan: Att människor på medeltiden trodde att jorden var platt. De skriver: "fakta har bemötts med alternativa sanningar så länge vetenskapen har existerat. Ett tidigt exempel är föreställningen att jorden är platt, en åsikt som stod sig århundraden efter att de gamla grekerna hade bevisat att jorden är rund".

Men det är inte sant.

- Stephan Borghammar, Varför luras vi att tro att människor på medeltiden betraktade jorden som platt?, Sydsvenskan 24 april 2017

Naturligtvis tar Borghammar även upp bildvalet, även om det nog inte är författarnas fel. För Sydsvenskan valde att illustrera den första artikeln med denna ökända bild, standardvalet när man ska berätta om forna tiders plattjordingar. Men den är inte alls så gammal som det ser ut att vara, utan från sent 1800-tal. Detta är en illustration av vår vanföreställning, inte medeltidens.

Sedan fortsätter Borghammar med att kritisera naturvetenskaparnas "snäva syn på kunskap", och att det minsann finns "andra områden av mänsklig förkovran som är minst lika viktiga för samhället". Vilket bara är att hålla med om, även om inget annat hävdas i den första artikeln. Men det är en annan sak.

Sens moral? Varje fel i en text är en angreppspunkt. Därför är det en god idé att försöka minimera antalet påståenden, även i bisatser i förbigående (en mycket användbar variant av Ockhams rakkniv). Det är även en god idé att låta andra dubbelkolla uppgifter, även de som man inte kan tänka sig behöver dubbelkollas. Till synes övernitiskt dubbelkollande är en rik och pålitlig källa för denna blogg, för det är ofta där man hittar de finaste, fetaste faktoiderna: De som man inte kunde ana var falska. Som att man "förr i tiden" trodde att jorden var platt.

Se även Faktoider: Jorden är platt

9/11 som saga och sanning

Ur "Pilot": World Trade Center, New York. Mellan tornen ser vi ljusen från en Boeing 727 på väg rakt mot oss.

Plötsligt känns det inte lika kul att heja på Fox ”Spooky” Mulder. För konspirationsteoretikern är inte längre den utan makt. Det är inte längre den ”lilla människan” som förgäves kämpar för att få ut sanningen om maktmissbruk och mörkläggningar.

- Ida Kjellin: Jag kan inte heja på agent Mulder längre, ETC 28 februari 2016

För den som inte känner till Arkiv X (X-Files) så var det en tv-serie som gick 1993-2002. Diverse m.e.m. udda fenomen (utomjordingar, spöken, konspirationsteorier ...) utreds av två FBI-agenter, den ene skeptisk, den andre "öppensinnad". Nu har serien dragits igång igen, men som Kjellin påpekar är det i en annan värld än på 90-talet. Idag är konspirationsteoretiker mainstream. Foliehattarna har växt till en sorts rörelse som man måste förhålla sig till. Antivaxare får sjukdomar att återkomma, Sverigedemokrater sitter stabilt i riksdagen, Donald Trump är på god väg att bli republikanernas presidentkandidat ... Då är foliehattarna inte lika roliga.

Här har vi ett övertydligt exempel på hur det som en gång var underhållning kommit att uppfattas som verklighet. Följande kunde man ta del av för idag 15 år sedan, den 4 mars 2001:

Byers Jr: We know it's a war game scenario. That it has to do with airline counter-terrorism. Why is it important enough to kill for.
Byers Sr: Because it's no longer a game.
Jr: But if some terrorist group wants to act out this scenario, then why target you for assassination?
Sr: Depends on who your terrorists are.
Jr: The men who conceived of it the first place. You're saying our government is planning to commit a terrorist act against a domestic airline?
Sr: There you go again. Blaming the entire government as usual. In fact, a small faction ...
Jr: For what possible gain?
Sr: The Cold War's over, John. But with no clear enemy to stockpile against, the arms market's flat. But bring down a fully loaded 727 into the middle of New York City and you'll find a dozen tinpot dictators all over the world just clamouring to take responsibility, and begging to be smart-bombed.
Jr: I can't believe this. This is about increasing arms sales?
Sr: *nickar*

- The Lone Gunmen, avsnitt 1 "Pilot", ca 30:00 (min markering)

"The Lone Gunmen" var tre konspirationsteoretiker som då och då dök upp i X-Files. Så småningom fick de en egen tv-serie, där den mörka, hårda Arkiv X-stilen lättades upp med en del humor. Den gick en säsong och lades sedan ner p.g.a. klena tittarsiffror. Det sista avsnittet sändes i juni 2001.

Sedan inträffade 11 september 2001.

Det dröjde inte länge innan folk hittade alla möjliga sammanträffanden/föraningar om terroristattackerna i diverse populärkulturella sammanhang. Som att spelet Illuminati hade bilder på såväl WTC som Pentagon under attack, eller serietidningar som visade WTC i rykande, brinnande eller hoprasat skick (särskilt i Marvel-sammanhang, vari downtown New York jämnas med marken var och varannan vecka). Och så småningom började folk erinra sig pilotavsnittet (i dubbel bemärkelse) i den kortlivade tv-serien som sänts våren 2001 ...

"They are going to crash it into the World Trade Center"

I programmet tar folk på regeringsnivå ("a small faction") medelst fjärrstyrning kontroll över ett passagerarplan som flyger över New York och försöker att få det att krascha in i World Trade Center. Tanken är att diverse "tinpot dictators" i tredje världen ska ta på sig ansvaret för dådet, och därmed ge USA en anledning att starta krig, vilket i sin tur ska få snurr på vapenförsäljningen. Detta är helt i linje med vad konspirationsteoretiker hävdar om 9/11.

Sedan dess har avsnitt 1 av The Lone Gunmen blivit en standardkomponent i den lika omfattande som yviga ansamling av konspirationsteorier som utgår från 9/11. Inte för att man har någon klar uppfattning om vad det egentligen är: en varning, en blinkning från invigda till andra invigda, något annat? Men sådant spelar ingen roll i sammanhanget; man har hittat ett samband, och då lyfter man fram det och kallar det forskning.

"The irony is there are people out there who believe this to be true" — En av producenterna i ett kommentarsspår på DVD:n.

Inside the X: Pilotavsnittet av The Lone Gunmen transkriberat

JO: Rasister i bibliotek OK

I augusti 2014 annonserades ett föredrag på stadsbiblioteket i Göteborg: Karl-Olov Arnstberg skulle prata om ämnet Invandring och mörkläggning.

Arnstberg var en gång i tiden en uppburen expert på romer. Sedan mitten av 1990-talet har han sett till att göra sig omöjlig i alla civiliserade sammanhang. Hans mångordiga och tröttsamma utläggningar kan avnjutas på hans blogg (den får ni leta reda på själva).

Det framgår inte om biblioteket från början fick veta vad föreläsningen skulle handla om. Men det hade räckt om biblioteket gjort den ytligaste kontroll av arrangören för att samtliga varningslampor skulle börja blinka frenetiskt. För de som bjöd in Arnstberg var stadens tomtegäng #1, Cui Bono. På deras hemsida hittar man förintelseförnekare, livsfarliga vaccinmotståndare, grava konspirationsteoretiker, och länkar till ytterligare vansinnigheter som Vaken.se, DSM (jfr bloggposten Opinionsbildare enligt DSM), Before it's news och überstollen David Icke.

Sedan det hela uppmärksammats försvarade biblioteket till att börja med beslutet.

Stadsbiblioteket är en del av Göteborgs stad och lyder under kommunallagen och dess regler om likabehandling. Det innebär att vi endast kan neka uthyrning om det finns sakliga skäl, såsom ordningsstörning eller misstanke om brott. I den information som vi fått från föreningen fanns ingenting som talade för detta.

- Bibliotekschef Christina Persson, Replik: Inga skäl att neka Arnstberg, Göteborgs Fria, 3 september 2014 (sedan beslutet tagits tillbaka)

Några dagar senare gjordes en annan bedömning:

Stadsbiblioteket hyr ut sin hörsal till exempelvis föreningar och kan enligt kommunallagen neka uthyrning vid misstanke om brott eller ordningsstörning.

– Den debatt som blossat upp kring arrangemanget gör att vi hyser oro för konfrontation, vi befarar att våra biblioteksanvändare kan bli drabbade, säger bibliotekschefen Christina Persson.

Den senaste tiden har det även publicerats nya texter på internet av Karl-Olov Arnstberg som inte är förenliga med Göteborgs Stads uppdrag att värna och säkerhetsställa de nationella minoriteterna. Den samlade bilden av arrangemangets karaktär gör att Stadsbiblioteket väljer att säga upp avtalet med Cui Bono, som därmed inte längre får hyra Stadsbibliotekets Hörsal. 

- Pressmeddelande: Uppmärksammad uthyrning av Stadsbiblioteket Göteborgs Hörsal avbryts, MyNewsDesk 29 augusti 2014

(Syftningen på kommunallagen är oklar. Kommunallagen (1991:900) ägnar sig främst åt hur kommunfullmäktige ska sättas ihop, hur de ska sammanträda och annat. Några föreskrifter om uthyrning av lokaler finns inte där.)

Cui Bono gick till Justitieombudsmannen. Nu har svaret från dem kommit: Stadsbiblioteket gjorde fel.

En förening hade bokat hörsalen i stadsbiblioteket i Göteborg för en föreläsning på temat invandring och mörkläggning. Kritiska röster höjdes mot föreläsningen, och biblioteket beslutade att samtidigt med föreläsningen arrangera ett samtal med bl.a. en migrant, om livet som papperslös. Bibliotekschefen förklarade i en intervju att det var viktigt för biblioteket att klargöra att föreningens föreläsning inte arrangerades av biblioteket. Hon uppgav vidare att det egna arrangemanget var ett sätt för biblioteket att stiga fram för att olika röster skulle få komma till tals när man fick klart för sig vad föreningen tänkte bjuda på. Det är enligt JO svårt att dra någon annan slutsats än att biblioteket genom det egna arrangemanget ville markera sitt avståndstagande gentemot det förväntade innehållet i föreläsningen. Några dagar senare beslutade biblioteket att säga upp avtalet med föreningen med hänvisning till risken för ordningsstörningar. Beslutsunderlaget var dock begränsat. Bibliotekets eget arrangemang genomfördes som planerat. Enligt JO ger omständigheterna intryck av att innehållet i föreläsningen och den negativa opinionen påverkade bibliotekets beslut att säga upp avtalet med föreningen. Kulturnämnden i Göteborgs stad, som svarar för bibliotekets verksamhet, får kritik för att biblioteket genom sitt sätt att hantera ärendet inte levt upp till regeringsformens krav på objektivitet.

- JO: Kritik mot Kulturnämnden i Göteborgs stad [...], 1 februari 2016

Det kan påpekas att kommunala bibliotek över hela landet ständigt tackar nej till arrangemang. Att stå och prata i en skattefinansierad lokal är inte en mänsklig rättighet. Det har inte ett dyft med yttrandefrihet att göra.

Vad vi tror 2015

Detta är obligatorisk läsning: VoF-undersökningen 2015

Föreningen Vetenskap och Folkbildning har genom åren regelbundet fått förfrågningar från såväl allmänheten som media angående hur vidskepliga och pseudovetenskapliga svenskarna är. Det har funnits viss forskning inom området, men det har saknats en omfattande undersökning rörande hur svenska folket förhåller sig till vetenskap, pseudovetenskap, konspirationsteorier, och det övernaturliga. Människors felaktiga föreställningar har såväl under historien som idag i flera fall fått katastrofala följder. För att nå fördjupad kunskap om hur svenskar idag förhåller sig till dessa frågor så gav VoF under försommaren 2015 Demoskop i uppdrag att genomföra en opinionsundersökning. Resultatet kan du ta del av i denna rapport.

Här kan man se vad folk tror på, inte tror på och inte har någon särskild uppfattning om. Givetvis finns frågeformulär, rådata med mera tillgängliga för den som verkligen är intresserad.

Vi tror på evolutionen (85 % av svaren redan i de tre "säkraste" kategorierna) och den globala uppvärmningen (90 %). Vi tror inte att Sture Bergwall är felaktigt frikänd (8 %), att månlandningarna är bluff (6 %), att vacciner är farligare än sjukdomarna man vaccinerar mot (7 %) eller att 9/11 regisserades av USA:s regering (5 %). Här är det riktigt bra att få på fötterna, eftersom en liten grupp kan kompensera med gapighet och ge intryck av att en villolära är större än den är.

Å andra sidan tror 55 % att GMO-grödor är farliga för naturen, 53 % att E-nummer är farliga för hälsan (idéns pappa Mats-Eric Nilsson förnekar ideligen att han säger sådant; måhända är det en sorts ordlös kommunikation mellan honom och hans fans), och 38 % tror på "elallergi". Vanföreställningar som förekommer är intressantare än sådana som inte förekommer, uppenbarligen är det viktigare att upplysa om GMO, tillsatser och ickejoniserande strålning än att bemöta varje konspirationstomte som dyker upp.

Det finns även en del luckor i den ovetenskapliga allmänbildningen. Hela 47% har ingen särskild åsikt om huruvida antroposofernas Waldorf-pedagogik är bättre anpassad efter barns utveckling än "vanlig pedagogik", och att 14 % tror på homeopati är mindre uppseväckande än att hela 35 % inte har någon uppfattning om geschäftet.

I den religiösa sektorn kan man se att 46 % inte alls tror på en gud, 64 % inte alls på många gudar. (I samma sektor har man placerat frågan om man tror på intelligent liv på andra planeter, det ska inte tolkas som att sådan tro på något sätt är jämförbar med religiös tro.)

Vad trender beträffar så jämför man med en undersökning från 2008 där en del av frågorna togs upp. Allmän tro på det paranormala har stigit en smula (från 33 till 37 %), men tron på liv efter döden sjunkit rejält (från 35 % till 24 %) vilket innebär att den mediala boom som vi är många som tycker oss ha sett borde vara en chimär. Änglar har varit en annan stark trend de senaste åren, trodde åtminstone jag, men även om det är hela 8 %, var tolfte svensk! som är säker på att de finns så har de vagt troende sjunkit (från 20 till 19 %).

En riktigt intressant bit jämför uppfattningar av olika slag med partisympatier. De partier som oftast uppmärksammas är Kristdemokraterna och Miljöpartiet, med Sverigedemokraterna som stark nykomling i villfarelsefältet. Här visar det sig att Kd och Sd inte bara är begivna på religiositet respektive [...] utan även leder bland klimatskeptikerna. Även när det gäller slagruta "leder" Sverigedemokraterna, därefter kommer S och M. Biodynamik och homeopati har, som förväntat, störst stöd inom Mp. Då är det desto mer oväntat att chemtrails har flest troende bland moderata väljare! Vad hände där?

Och så vidare ... Här finns massor att studera. Det märkligaste är nog ändå att studien, vad det verkar, är den första i sitt slag, åtminstone vad Sverige beträffar. Hur kan det vara möjligt.

Några pressröster:

• Folk litar på vetenskap efter partifärg, Karin Bojs, DN
• Visst har vi varit på månen, Clas Svahn, DN
• Änglar, healing och ufon - detta tror vi på, Anders Martinsson, GP

Obligatorisk läsning, som sagt.

Ödmjukhet, parapsykologi och kvantfysik

Vetenskapsfestivalen i Göteborg inleddes med en parapsykolog på scenen, som jag nämnde i bloggposten Vetenskapsfestival med VoF. På söndagen kunde man åter uppleva det blandade nöje en diskussion med en övertygad parapsykolog innebär. Near Death Experiences - Can we research what happens when we die? var rubriken på samtalet som fördes på engelska. Moderator var journalisten Agneta Lagercrantz, sedan följer Peter Fenwick, Adrian Parker och VoF:s Dan Larhammar.

Om Larhammar stod för rationalism och logik och Parker för motsatserna, fanns Fenwick mittemellan: En sund, som det lät, inställning till forskning och vilka slutsatser som kan dras ur vilket material, som på slutet bröts av på ett märkligt sätt när man kom till den oundvikliga frågan om vad det innebär om NDU:er (nära döden-upplevelser) är verkliga.

Fast den som utmärkte sig mest var Adrian Parker. Liksom på den förra uppvisningen lyckades han nämna kvantfysik och strängteori åtminstone två gånger, och påpeka den tydligen skriande bristen på medel till parapsykologisk forskning åtminstone tre.

Ett par uttalanden förtjänar att uppmärksammas eftersom de är typiska för den förvillade branschen.

Ordet ödmjukhet förekommer ofta när pseudovetenskap ska förklaras. Vem vet vilka upptäckter och genombrott som framtiden kommer att bära med sig? Vilka är vi att döma ut företeelser som ESP och annan parapsykologi? Sällar vi oss inte till de som avfärdade relativitetsteorin, kontinentaldriften, kvantfysiken med mera? Men sådana uppmaningar till ödmjukhet följs ofta av teoribyggen som är allt annat än ödmjuka, då de bryter mot inte bara en utan flera välgrundade föreställningar om hur världen är funtade.

Kvantfysik är en så sliten trollformel inom parapsykologin att det har ett icke ringa humoristiskt värde. Det används så ofta att man skulle kunna tro att parapsykologerna kan något om ämnet.

Quantum woo is an attempt to piggy-back on the success and legitimacy of science by claiming quack ideas are rooted in accepted concepts in physics, combined with utter misunderstanding of these concepts and a sense of wonder at the amazing magic these misunderstandings would imply if true. A quick way to tell if a claim about quantum physics has scientific validity is to ask for the mathematics. If there isn't any, it's rubbish.

- RationalWiki: Quantum woo

SVT "Debatt"

Ett kommande SVT Debatt ska handla om vacciner. Det låter inte som någon bra idé.

Upplägget lär vara att föräldrar som inte vill vaccinera sina barn ska möta föräldrar som gärna vaccinerar sina barn. Det låter som en riktigt usel idé. Den hade kunnat sänka SVT Debatts rykte rejält, om det funnits något att sänka.

Vadan detta agg mot ett public service debattprogram?

Här demonstrerar Jan Sprangers på programmets redaktion flera anledningar till att SVT Debatt förtjänar sitt ryke. Inläggen kommer från Facebook-gruppen Språkpolisernas högkvarter, som antogs vara lämplig jaktmark för deltagare som kunde hetsa upp sig över kvällens ämne.

Vårt mål är inte att nå konsensus [att man kommer överens om något], vårt mål är att tv-tittaren ska få sig till livs de bästa och skarpaste argumenten på respektive sida, för att därefter fortsätta att tänka själv.

- Jan Sprangers, SVT

Om målet verkligen är att tittaren ska få ta del av båda sidor i vaccindebatten så är det ett exempel på så kallad falsk balans.

När media ska skildra en fråga är det naturligt att de vill låta båda sidor komma till tals. Ofta är det helt korrekt, som till exempel i politiska debatter. Andra gånger är det helt fel, som till exempel i pseudovetenskapliga debatter.

För motståndet mot vaccinering som företeelse är pseudovetenskap, eller värre.

Vaccinering är ett av de bästa läkemedel mänskligheten tagit fram. Vacciner är billiga, lätta att dela ut, säkra och effektiva. Detta är en icke-fråga. Vaccinmotståndet ligger i samma division som astrologi, chemtrails och folk som tror att månlandningarna är hittepå. Det har med eftertryck visats upprepade gånger under de senaste 200 åren, när ovaccinerade dör och vaccinerade överlever.

Att ge båda sidorna för/emot lika mycket utrymme visar att man tycker att båda förtjänar det, eller att man inte vet något om frågan, eller bryr sig om den. Eller alltihop.

Nu är vaccinering i Sverige tack och lov ingen stor fråga. Det finns några grupper där täckningen är sämre, men de är få och små. I stort sett är vår beredskap god.

Trots de oväntade tragiska biverkningarna av pandemivaccinet mot svininfluensan, där flera hundra barn och unga drabbats av narkolepsi, så har allmänheten fortsatt ett stort förtroende för de säkra och väl beprövade vaccinerna som erbjuds alla svenska barn. Våra barn har aldrig varit så väl vaccinerade som nu.

- Mats Reimer: Mässling är ett större problem i Europa än i USA, Dagens Medicin 12 februari 2015

Men det kan förändras. Om tillräckligt många lyssnar för godtroget på förvillare som hävdar att vacciner är farligare än det de vaccinerar emot, så kan det i förlängningen få effekt. Ett sätt att sprida villfarelserna är att ge dem utrymme i ett visserligen sunkigt men dock debattprogram, som vore det värt att tas upp till debatt.

Jan Sprangers nämnde även något om att "tänka själv". Visst låter det bra?

Märkligt nog förekommer denna devis påfallande ofta när man ska övertygas om att Bigfoot nog finns, eller flygande tefat, chemtrails, någon världskonspiration eller vad det nu gäller. När fakta i målet inte håller så kan man dra till med antydningar, vittnesmål, känsloargument, rykten, irrelevanta uppgifter eller rena fantasier. När man tröttnat (eller, i debattprogrammets fall, när programledaren lyckas avbryta) så har man inte visat någonting. Man har på sin höjd försatt tittaren i ett känslotillstånd där denne förhoppningsvis kan dra "rätt" slutsats. Att som oinsatt "tänka själv" i det läget är lika meningslöst som att "tänka själv" efter att ha sett ett reklaminslag.

Utan information kan man omöjligt dra rätt slutsater. SVT Debatt har inte med information att göra. De tar förvillare på allvar även i frågor om hälsa, liv och död. Det, om något, är förakt mot medborgarna.


Se även:

• RationalWiki: Balance fallacy
• Sharon Hill: When "You Decide" is a Cheap Trick, Practical Skepticism, 16 mars 2015
• Diverse bloggposter som Inget vaccin: Järna epidemier, 200 år av vaccinmotstånd eller Mässling, en farlig sjukdom

Politik och vetenskap

Tro och vetenskap är, trots allt som sagts, inte den konflikt som har störst betydelse för oss; inte i västvärlden idag. Den stora konflikten är den mellan politik och vetenskap.

Det gäller inte bara när politiker arbetar för förvillade men viktiga väljargrupper, som när miljöpartister är antroposofer eller går deras ärenden ändå, eller kristdemokraterna ideligen tar hänsyn till kreationism och abortmotstånd. De exemplen är välkända för den som är insatt i den skeptiska debatten, och mestadels lika tydliga som när en SD-politiker tar upp vilken fråga som helst som har minsta bäring på invandring. (Marxismens irrläror behöver man tack och lov sällan ta någon ställning till numer, åtminstone inte i outspädd form.)

Det är desto lurigare när annars någorlunda pålitliga personer sätter sin politik före vetandet. Utan att vara något fan av folkpartiet (jag är oerhört ointresserad av politik, mer så än jag kan motivera) så är det ändå ett parti som ligger väl till när det gäller vetenskaplighet. Jämför t.ex. VoF:s partienkäter om GMO resp. alternativmedicin där Fp svarar föredömligt.

Men det är en sak att hålla sig till god vetenskap i frågor där man ändå håller med, eller där man inte har något politiskt kapital investerat. Vad gör man när vetenskapen är dum och kommer till fel slutsatser?

Björklund får, återigen, kritik av Vetenskapsrådet för att fortsätta hävda att tidigare betygsättning av barn skulle ge bättre kunskapsinlärning. Men han ger sig inte.

Det är Vetenskapsrådets högt utbildade medlemmar – professorer i pedagogik bland annat – som har fixa idéer, inte han.

Att Vetenskapsrådets pågående forskningsprojekt kring skolan har gått igenom 6000 (!) artiklar i utbildningsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga databaser och studerat ett 40-tal avhandlingar och inte hittat ETT STÖD I EN ENDA AV DEM för att tidig betygsättning är rätt väg att gå, viftar Björklund bort.

Att de tvärtom visar att tidiga betyg påverkar speciellt lågpresterande elever NEGATIVT, viftar den tidigare utbildningsministern också bort.

- Susanne Sjöstedt, Varifrån kommer allt detta vetenskapsförakt?, Allehanda.se (Tidningen Ångermanland) den 28 januari 2015

Den förträffliga ledaren ska läsas i sin helhet. Men för att understryka vilket tankegift politiken är: Givetvis är det den tvepolitiska tidningens S-märkta ledarredaktionen som kritiserar Björklund. Om samma drapa levererats på den liberala ledarplatsen så hade vi levt i en aningen bättre värld än vi gör nu.

Om kroniska epidemier

Med jämna mellanrum blossar epidemier upp, där de drabbade får diffusa symtom som de anser härrör från strålning, gifter eller ergonomisk belastning i en annars normal arbetsmiljö.

I VoF:s medlemstidning Folkvett nr 2/2000 fanns Carl-Johan Göthes artikel Från skrivkramp till bildskärmssjuka. Det är, tror jag, den artikel i den tidskriften som jag oftast haft anledning att hänvisa till. Ämnet är tidlöst, exemplen förnyas ständigt.

Diffusa, ihållande symptom som inte kan kopplas till någon sjukdom -- vad är det? Det beror till stor del på vem man frågar, och framför allt när. Genom åren har ett antal mode-sjukor kommit och gått. Göthe räknar upp skrivkramp (som ursprungligen sades vara bokstavlig kramp), oral galvanism och andra amalgamsjukor och bildskärmssjuka. Han nämner även att amalgamsjuka ofta övergått i olika former av "elöverkänslighet". Denna hittepådiagnos har sedan 2000 utvecklats starkt, och även evolverat: numer sägs den förorsakas av såväl elektriska ledningar som radiovågor. (Alla sjukor som dessa utvecklas eller dör ut.)

Se även Faktoider: Elstrålning och andra folksjukor för fläktdöden och andra diagnoser som av någon anledning (ännu) inte slagit i Sverige.

Sedan en tid finns det en ny "folksjuka" som hotar att konkurrera ut självaste elallergin. Man kan jämföra med Göthes sammanfattning:

Den centrala besvärsbilden vid ESS [Environmental somatization syndrome] är i grunden densamma, oavsett med vilken miljökomponent besvären sammankopplas. Vanliga symtom är diffus trötthet samt subjektiva problem med "yrsel", "värk", sömn, koncentrationsförmåga och minne. Störda kroppsfunktioner brukar inte kunna påvisas, och psykometrisk testning brukar utfalla normalt. Drabbade personer brukar aggressivt försvara sin uppfattning om orsak och verkan, och de är vanligen väl pålästa om miljöfaktorn med vilken de själva sammankopplar sina besvär.

Den enda detalj som skiljer sig hos den nya spelaren är "miljökomponent". För den diagnos vi har att göra med är lurigt nog baserad på en riktig sjukdom. Vi börjar med den:

Borrelia är en bakterieinfektion som sprids via fästingar. Oftast ger den bara ett för infektionen typiskt hudutslag, som är lätt att behandla med penicillin. Ibland kan infektionen sprida sig till lederna eller nervsystemet och då kan det ta längre tid för kroppen att läka infektionen. Borrelia kan också orsaka mer bestående inflammationer i huden och lederna, men det är ovanligt.

- 1177: Borrelia

Och så den muterade varianten: kronisk borrelia.

Så kallad "kronisk borrelia" har blivit den nya elallergin, en socialt smittande sjukdomsidentitet för patienter med medicinskt oförklarliga, men ändå plågsamma, symtom. Äkta borreliainfektion kan obehandlad i vissa fall ge en långdragen infektion, men majoriteten av de som hänför sina symtom till "kronisk borrelia" har aldrig haft någon borreliainfektion.

- Mats Reimer: SVT tar ställning för pseudovetenskapen, SVT Opinion 9 juni 2014

Mats har studerat så kallad kronisk borrelia i flera år. Lika länge har han konfronterats av "anhängare" till diagnosen. Dessa har bildat en veritabel subkultur, med patienter som stöttar varandra och "experter" som bygger på världsbilden. Det är en del av denna världsbild som återges, utan nämnvärd kritik och med de uppenbart knasigare delarna bortredigerade, i dokumentärfilmen "Borrelia - en tyst epidemi":

http://www.svtplay.se/video/2063148/borrelia-en-tyst-epidemi

SVT har lagt in två informationstexter i början och slutet av filmen. Det är svårt att kombinera dessa upplysningar med filmens budskap; om man tar filmen på allvar kan man inte ta texterna på allvar, och vice versa.

Detta förefaller vara ett lamt försök att friskriva sig. Tyvärr, för SVT:s del, förtydligar det bara att de mycket väl vet vad filmens budskap går för, att den inte visas av misstag. Sveriges Television tar verkligen aktiv ställning för pseudovetenskapen.

Akupunktering på Sahlgrenska

Denna nyhet har valsat omkring på sistone:

"Akupunktur ihop med terapeutiska samtal kan hjälpa personer som lider av stressrelaterad psykisk ohälsa. Det visar en ny avhandling från Sahlgrenska akademin."

- Nålar hjälper mot svår stress, Göteborgs-Posten 14 april 2014

Vad det verkligen visar är att media fortfarande är i stort behov av en journalistisk uppryckning (nyheten återgavs av TT med många fler). Det visar även att betydligt mer ansedda institutioner, i detta fall Sahlgrenska akademin, kan vara långt sämre än man kan tro på det de är satta att göra, i detta fall att upptäcka medicinska konstigheter i sitt system. För vad är det för undersökning?

En senare artikel i samma tidning heter Akupunktur och samtal bra vid oro (GP 19 april 2014). När den gått genom TT har den intressant nog fått en betydligt mjukare rubricering: "akupunktur och samtal" istället för "nålar", "bra" istället för "hjälper", "oro" istället för "svår stress". Dessutom har upphovskvinnan Tina Arvidsdotter blivit "legitimerad sjuksköterska och grundutbildad psykoterapeut"; i den första artikeln nämns sjuksköterskeutbildningen samt att hon är "utbildad i kinesisk medicinsk akupunktur".

Hon är utbildad i akupunktur? Har hon möjligtvis en förutfattad mening om vad resultatet bör bli? Föreligger här en jävssituation?

På en annan plats, där medicinska konstigheter får den bevakning den förtjänar, finns en uppgift om vad som förefaller vara undersökningens början:

"Sjuksköterskan Tina Arvidsdotter har fått pengar för att undersöka akupunktur som stressbehandling. I sitt företag Energiskolan i Bohuslän har hon fler strängar på sin lyra, för hon är även auktoriserad shiatsuterapeut och diplomerad aromaterapeut."

- Ekhaga, del tre (del i en längre bevakning), Mats Reimers blogg hos Dagens Medicin 3 februari 2010

Shiatsu är akupunktur där man masserar istället för att sticka in nålar. Den ska inte förväxlas med konventionell massage; den är trolldom. Likaså är aromaterapi kvacksalveri, av tämligen angenäm sort men icke desto mindre utan belägg för den medicinska verkan anhängarna hävdar finns.

Tina Arvidsdotter är helt enkelt en sådan person som vården, den medicinska forskningen och de som granskar desamma bör hålla ett mycket vakande öga på.

Vem är det då som fått den grannlaga uppgiften att vara Arvidsdotters opponent? Den som ska framföra vetenskapligt motiverad kritik mot avhandlingen? Letar man vidare hittar man (t.ex. i Sahlgrenskas information om disputationen) densamme: Torkel Falkenberg.

Torkel Falkenberg är helt rätt man att opponera en avhandling om kvacksalveri -- om man vill att den ska få beröm. Han är däremot helt fel man om man vill ha en rättvis bedömning som så mycket som snuddar vid det vetenskapliga. Torkel Falkenberg är verksamhetschef på IC - The Integrative Care Science Center. Det är sedan 2012 namnet på det som dittills hette Vidarinstitutet. Under sitt gamla namn var Vidarinstitutets ändamål att "bedriva och befrämja nationell och internationell vetenskaplig och opartisk forskning gällande antroposofisk vård, terapi eller medicin". Antroposofi har många skrivit om, även jag i bloggposten Steiner, andesyner och offentlig sjukvård -- sammanfattningsvis är det inte bara ovetenskapligt utan direkt vrickat. När Vidarinstitutet 2012 bytte namn, var namnet i stort sett det enda man bytte; personalen är densamma, liksom lokaler, organisationsnummer ... Det är svårt att tänka sig att den antroposofiska inriktningen försvunnit som i ett trollslag; namnbytet är ett spel för gallerierna. Se Alicia Hambergs bloggpost Vidarinstitutet och 'The Integrative Care Science Center' för detaljer.

Hur tänkte Sahlgrenska akademin här? Hur kan en avhandling av en kvackare, med en annan kvackare som opponent, släppas igenom? Och varför reagerar ingen i media när akupunktur prisas? Borde man inte bli åtminstone lite, lite skeptisk? Borde man inte ta en titt i avhandlingen och se om de slutsatser som dras verkligen kan dras?

Här är avhandlingen, med abstract och allt:

Stressrelaterad psykisk ohälsa; upplevelser och behandling inom primärvård

För att ta ett enda exempel:

"Efter 8 veckors intervention (Studie II) reducerades ångest med 50% i integrativ behandling, 48% i terapeutisk akupunktur och 10% i sedvanlig primärvårdsbehandling. Inom depression följde samma mönster 53% i integrativ behandling, 50% i terapeutisk akupunktur och 5% i sedvanlig primärvårdsbehandling, som uppnådde signifikanta förbättringar."

- Ur avsnittet "Sammanfattning - avhandlingens viktigaste resultat"

De där siffrorna är ju otroliga. I betydelsen "svåra att tro på". Är "integrativ" behandling (när man kombinerar beprövad vård med alternativ och tillskriver den senare ev. framgångar) så fantastiskt mycket bättre än "sedvanlig primärvårdsbehandling"? Hur ser då denna ut? I detta sammanhang kan den gå ut på att inte göra någonting:

"Deltagare som lottats till sedvanlig behandling (SB) fick den behandlingsinsats som gavs vid respektive vårdcentral. SB kunde innefatta farmakologiska och/eller psykologiska samtal/sjukgymnastik eller att stå på väntelista till behandling. SB utvärderades efter 4-, 8-veckor och 6 månader, oberoende av längden av behandling."

Att stå på väntelista skulle, kan man tycka, vara jämförbart med ingen behandling alls. Så icke hos Arvidsdotter.

Ett problem med debatter

Tisdagen den 4 februari kommer Bill Nye att möta Ken Ham i en debatt på ämnet "Is creation a viable model of origins?" ("Är skapelse en livskraftig modell för [arternas] uppkomst?")

Bill Nye är världskänd i åtminstone USA som "the Science Guy", efter ett program med det namnet som gick på 1990-talet och som i stort sett verkar ha varit en motsvarighet av Hjärnkontoret. (Eller om det är tvärtom.)

Ken Ham är kreationist av den säregna sort som kallas ung-jords-kreationist, alltså en sådan som hävdar att jorden skapades under sex dygn om 24 timmar för cirka 6000 år sedan. Han är också grundare av och president för den kreationistiska organisationen Answers in Genesis och deras "Creation Museum" i Petersburg, Kentucky. Museet är AiG:s högkvarter och flaggskepp, en pseudovetenskaplig härdsmälta, och den plats där debatten ska hållas.

Vetenskap möter pseudovetenskap. Vad är problemet?

Ett problem med att bemöta pseudovetenskap i en öppen debatt är att det ger intryck av att det är två någorlunda jämbördiga åsikter som möts. Jämför en debatt mellan en som hävdar att 2 + 2 = 4 och en som hävdar att 2 + 2 = 19. Vad får man ut av ett sådant möte?

Ken Ham har inget vetenskapligt anseende att förlora. Däremot ger det poäng i hans läger när han får möta en känd förkämpe för vetenskap och förnuft.

Vad har Bill Nye att vinna på att möta kreationisten? Han kommer att övertyga exakt ingen av de ung-jords-kreationister som kommer att fylla publiken och applådera allt Ham säger. Att Nye inte är utbildad biolog behöver inte betyda något, men ska man bemöta en slipad kreationist som Ham så ska man åtminstone vara specialiserad på att bemöta kreationister. Annars blir det lätt som om världsmästaren i poker möter en fingerfärdig bedragare som kompenserar för bristande spelskicklighet med ess i skjortärmen. Eller som om Einstein skulle gå upp i en boxningsring.


Jag är inte lika mycket emot debatten som exempelvis Dan Arel på Richard Dawkins stiftelse: Why Bill Nye shouldn't debate Ken Ham. (De kanske anser att den utbildade evolutionsbiologen Dawkins borde ha ensamrätt på att bemöta kreationister?) Men problematiskt är det.

 
Edens lustgård för 6000 år sedan: Adam, Eva och snälla dinosaurier.

GP testar medier - del II

Detta är en uppföljning av bloggposten Göteborgs-Posten testar medier från 22 maj 2013, eftersom GP gjort en uppföljning av sitt konsumenttest.

Ringen är fortfarande borta. Men inte borttappad. Om man ska tro på mediet.

Min fina ring försvann annandag jul, 2012. Tror jag. Upptäckte att den var borta först efter några sjukdagar. Och då med den där konstiga känslan att jag visste att den var försvunnen innan jag kom fram till keramikfatet där jag borde ha lagt den. Kanske försvann den någon annanstans.
 - Nej, jag får en känsla av att den är undanlagd, inte borttappad, säger mediet Anna-Lena Vikström när jag ringer upp henne igen.
Förra gången hittade jag den inte efter vad hon då förnam. Den känsla hon registrerar nu är att ringen är nära en möbel av gammalt trä och ordnade papper som jag är rädd om. Jag letar därför igenom en sådan förvaringsmöbel hemma. Går igenom alla papper och allt annat däri. Ingen ring.
 - Om det var min ring skulle jag leta tills jag hittade den. Den kommer fram, säger hon övertygande.

- Lena Strömberg, "Ringen är borta än", Göteborgs-Posten 1 januari 2014

Om ringen hittas efter de uttömmande "ledtrådarna" medierna gav - i en necessär, en låda, en burk eller annan förpackning, hemma i huset, vid eller i något smalt, något mörkt, någon form av textil, en ficka, ett utrymme utan fönster, ett rum med ljust golv, ett trähus, ett rum med rutor, ett rum med långa gardiner, ett vardagsrum, ett välstädat rum, ett rum som har med konst att göra, ett rum med träd utanför, ett hus med utbyggnad, nära ett fönster, nära ett hörn, på en lägre möbel och/eller nära papper - så kommer de och hela branschen att prisas i Sveriges näst största tidning.

Om ringen inte hittas, som hittills varit utfallet, så händer - ingenting. Det är tydligt att reglerna är olika för olika branscher som hamnar under GP:s konsumentgranskande lupp.

Nyårsscientologin i DN

Gud och evolutionen har inte skapat barn för att de skall sitta stilla från åtta till tre. De klarar det bara efter hård tukt från några instanser som demoniserats och förhånats under de postmoderna decennierna: familjen, skolan och religionen. Vägen tillbaka är för lång och för att slippa se eländet drogar vi friska barn.

- Nathan Shachar, Psykiatrin – med oss eller mot oss? DN 9 januari 2012

Det var säkert många DN-läsare som inte kände igen greppen i Shachars artikel. För andra var de desto mer välkända, inklusive detaljer som att kalla medicinering för att "droga ner". Allt bär scientologins märke.

Scientologerna har valt ut psykiatrin till mänsklighetens stora fiende. Studerar man deras pamfletter och hemsidor, som ofta men långtifrån alltid har frontorganisationen KMR, Kommitten för "Mänskliga Rättigheter" (mina citationstecken; och ni får hitta länken själva) angiven som avsändare, så är det ingen ände på den förödelse som den psykiatriska världskonspirationen och deras diaboliska psykofarmaka förorsakat. De ligger bakom majoriteten av alla självmord (de som ska hindra sådant förorsakar dem), de gör folk till mördare, de låg bakom Tredje riket och de ligger bakom den psykiatriska världsregering som i hemlighet styr världen. För att bara nämna några faktiska exempel på vad som faktiskt påstås.

Poängen? Att scientologin anser sig ha monopol på att diagnostisera och bota alla psykiska besvär -- eller, för att ta lite scientologi-snack, aberrationer som försorsakas av engram. Och sådant har alla, utan undantag (åtminstone sedan L. Ron dog).

Shachars krypto-scientologiska artikel var införd för två år sedan, så när som på en vecka. Och idag var det dags igen. En ny text med samma budskap och framför allt samma poäng: psykiatrin går inte att lita på.

Adhd-teorin, om en genetiskt betingad obalans i dopaminsystemet, som sägs ge upphov till en fantastisk flora disparata beteenden, befinner sig i allt svårare förlägenhet. Adhd-symptomen har mer med mognad att göra än med genetik.

- Nathan Shachar, Skojares och svindlares bransch, DN 2 januari 2014

En "källa" som Shachar nämner är nog så avslöjande, ifall man vet vem det är frågan om. "Skribenten Janne Larsson har under många år bevakat denna företeelse" skrev KMR redan 2009 när de recenserade Larssons bok "ADHD & piller". När han inte skriver böcker skriver Janne Larsson insändare (när han skriver till Lärarnas Tidning är han "läraren Janne Larsson"), och när han varken gör det ena eller andra så verkar han på nätet. Jag vet inte om Janne Larsson är KMR i Sverige, men antar det tills motsatsen bevisats.

Och denna gratisannons till sektpropaganda tar DN in, på ledarplats och allt. Igen. Vad är det frågan om? Scientologiskt nyår? (Att Shachar nämner "scientologisekten" är naturligtvis bara för syns skull.) Om man vill kritisera psykiatrin, visst, givetvis finns det vinklingar på det ämnet; men inte med Shachar, och absolut inte med Janne Larsson.

Inte för att det spelar någon särskild roll men Nathan Shachar, som tidigare hette Mats Erik Ahnlund, är son till Katarina Kraft (från Vetandets värld i P3, Sveriges första kvinnliga tekn. dr., med mycket mera) och Knut Ahnlund (stol nr 7). Han har intelligens, vetenskap och humanism i generna. Om han bara kunde bli av med den där scientologin också.


Mothugg:
Mats Reimer, Skriver scientologerna ledare i DN?, Dagens Medicin 2 januari 2014
Lögnerna på Dagens Nyheters ledarsida, Expressen, 2 januari 2014

Bakgrund:
Kjell Häglund, Fritt fram för scientologisk gallimatias, Folkvett 3/2006

Några tidigare bloggposter om CoS som Scientologi, MVG i Scientologi och Den oscannolika scientologin.

Adlibris och Sions vise

Häromdagen uppmärksammades att Adlibris saluför Sions vises protokoll. Den torde inte vara okänd för många läsare av denna blogg. Innehållet i korthet: På en kongress i Basel 1897 (som verkligen ägde rum) samlas "Sions vise", de hemliga ledarna för världsjudendomen, och planerar hur de ska ta över världen. De har gott om tid, i princip obegränsade resurser och är fullkomligt hämningsbefriade.

Den ökända antisemitiska texten är inte bara en förfalskning utan även ett plagiat: Stora delar av texten kommer från andra sammanhang. Den gavs ut i Ryssland 1903, förmodligen var den hemliga polisen, "Ochrana", inblandad. Boken gavs ut på svenska 1934, översatt från originalets ryska. Det har alltså varit förenat med svårigheter att läsa den på svenska. En svensk version finns på Radio Islams hemsida (googla själva), där verkar det inte anges varifrån texten är hämtad.

Men 2008 gavs den ut igen. Enmansförlaget heter Ulwencreutz Media. Dess övriga utgivning bär syn för sägen: Esoterika, konspirationsteorier, Illuminati ... Av redaktör Ulwencreutz skriverier framstår att han sympatiserar med och tror på det mesta han ger ut.

Få dokument har haft lika stort inflytande på vår historia som "Sions vises protokoll", och väldigt få har läst själva dokumentet. Ändå hänvisas det till dokumentet i så gott som samtliga historieböcker som berör 1900-talets historia. Detta eftersom dokumentet påstår sig visa på en enorm sionistisk konspiration att ta över världen, och som sådant sporrade det till kraftiga antisemitiska rörelser i Europa och som sedan kulminerade under andra världskriget.

Redan från början när dokumentet dök upp, hävdade många att det rörde sig om ett falsarium som var tänkt i propagandasyfte. Efter kriget blev detta den etablerade och aldrig ifrågasatta sanningen. Men rör det sig verkligen om ett falsarium? Det finns olika uppfattningar om det idag.

Själv skrev jag en artikel om Illuminati-orden för några år sedan, och när man läser protokollet så slås man av likheterna däremellan. Därför återfinns även min artikel ”Den stora världskonspirationen” i slutet av denna bok.

- Ur förlagets förord

Ska seriösa bokhandlare befatta sig med en sådan bok? Ja, det ska de. Det avslutande kapitlet gör det lite lurigare, liksom den kackiga katalogtexten på hemsidan -- men SVP i stort är verkligen ett historiskt dokument, som är obligatorisk läsning om man ska studera antisemitismens historia under 1900-talet. Man skulle kunna hoppas på en kommenterad utgåva där plagiat och fel anges och kommenteras. Varför ger inget förlag ut en sådan?

I skrivande stund är boken borttagen ur Adlibris sortiment: "Sions vises protokoll" tas bort, SvD 6 december 2013. Det är inte alls bra att ta bort den enbart på grund av att det är en antisemitisk bok. Möjligen på grund av dess extra kapitel, men inget annat.

Eller så här: "Man måste känna till nazismen för att kunna bekämpa den" -- ur katalogtexten till Mein Kampf, som säljs i en rad utgåvor på Adlibris.


Wikisource: The Protocols of the Learned Elders of Zion; The truth about "The Protocols" (Times 1921)
Wikipedia: The Protocols of the Elders of Zion

Så kallade fakta

Häromdagen handlade TV 4:s Kalla Fakta om vin. Gift i glaset var den balanserade rubriken; redan på hemsidan lanseras påståenden som att "illamåendet kan komma från olika tillsatser och bekämpningsmedel", de fokuserar på lådviner till skillnad från fina "naturliga" viner på butelj (mer om dem längre ner), att tillsatser är liktydigt med gift är så självklart att det inte behöver sägas, men ifall någon ändå missat kopplingen så försökte man lansera taggen #giftvin på Twitter.

Vad är det för fånerier? Är det Mats-Eric Nilsson? Konceptet är snarlikt hans beprövade: En del motiverad harm över fuskande och trixande blandas ut med tio-tjugo delar FUD -- fear, uncertainty och doubt -- där man blandar ihop korten, antyder farligheter utan grund, förmedlar missförstånd på ett sätt som verkar antingen avsiktligt missvisande (ifall man tolkar det hela som reklam för vissa "naturliga" vinmärken) eller naivt. Löpsedelsjournalistik av sämsta sort, på gränsen till pseudovetenskap.

Vilket påminner om deras ännu värre reportage i våras: När de gjorde sig till talrör för vår tids farligaste pseudovetenskap och spred missförstånd, myter och lögner om vacciner. I jämförelse med det är trams om "giftvin" småpotatis.

Men hur som helst. Per Köhler har bemött "Gift i glaset" på ett utmärkt sätt i bloggposterna Ljumna Fakta och Kalla Fakta svarar.

Här tar en vinskribent upp frågan. Inte från ett vetenskapligt skeptiskt perspektiv, utan från vinexpertens. Det är väl så tänkvärt.

Kalla Faktas reportage i förra veckan om bekämpningsmedel i boxvin må sila mygg och svälja kameler -- snacka om att alkoholen är ett farligare gift än pesticiderna, och snacka om att vad du än sätter i dig som är billigast tänkbara i varje genre så får du en tvivelaktig produkt -- men inslaget borde få det goda med sig att vi får en snabbare väg mot tydligare innehållsdeklaration i vin.

I dag hittar du inga uppgifter om annat än svavel och alkoholhalt om du vill veta vad förpackningen innehåller, vilket känns otidsenligt, jämfört med vad resten av livsmedelsindustrin måste deklarera på burkar och påsar. Sucken blir djup varje gång en vinproducent hävdar att "överinformation" på en vinkartong förvirrar konsumenterna istället för att upplysa dem. Det är sannerligen att underskatta människors förmåga att tänka, att välja och framför allt att välja bort.

- Thomaz Grehn, vinspalten i GP:s Två dagar, 30 november 2013

Om ett inslag ska få effekt så ska det verka trovärdigt. Kalla Fakta ger inget trovärdigt intryck. Huruvida innehållsförteckningar är meningsfulla när det gäller ämnen som antingen finns naturligt (som vinsyra) eller inte finns tillsatta i meningsfulla mängder (spårämnen) är en fråga för sig. Men den får besvaras av andra än de som exempelvis tycker att det är relevant att jämföra gränsvärden för dricksvatten med gränsvärden för vin; vin innehåller till att börja med betydligt mycket mer alkohol än vad som är lämpligt i dricksvatten.

Nu blir det reklam: Rudolf Silléns Expert Products Sweden AB marknadsför vad de kallar "naturviner" till skillnad från "tekniska viner". Ena sorten innehåller "hälsovådliga tillsatser", de andra "doftar och smakar äkta eftersom de inte är manipulerade med tillsatser", med mera. Biodynamiska viner saluförs naturligtvis. Hälsoeffekterna får ett eget kapitel. Och så vidare. Detta är pseudovetenskap i sin prydno.

Från mässgolvet

Bok & bibliotek pågår för fullt. Intensiteten är hög och personalen i den välbemannade montern D06:10 sliter med foldrar, försäljning och framför allt diskussioner om allt möjligt på tema skepticism och vetenskap. Bokmässan är som internet på riktigt: Nivåerna på diskussionerna varierar så kraftigt att man stundtals kan fråga sig om alla besökare är av samma art. Det är en krävande och givande skola i konsten att möta folk (inte för att någon av oss är fullärd ännu).

Arbetet innebär att jag inte haft möjlighet att närmare studera två uppmärksammade händelser.

Den ena var Stockholmsinitiativets reklamkupp där man köpte annonsplats på dn.se, svd.se, gp.se med flera tidningar, och det på den lördag då IPCC släppte sin senaste klimatrapport. Hur illa kan media hantera pseudovetenskap, i såväl redaktionell text som betalda annonsplatser? Finns det någon gräns för vilken smörja som kan köpa sig in?

Den andra var Hanne Kjöller, hennes tabbar och krishantering. Ger man ut en bok som uppmärksammar andras fel får man givetvis finna sig i att bli detaljgranskad, fattas bara. Att där förekommer fel är inte det minsta uppseväckande (beror naturligtvis på felens antal, storlek och art). Att när detta påtalas reagera med anfall och kommentarer som "Jag har betalt för att vara subjektiv" är väl på sitt sätt mänskligt, men otroligt oprofessionellt. Den första, svåraste och viktigaste lektionen i felfinneriets konst går ut på att hantera sina egna fel; att lära sig säga "jag hade fel" och verkligen mena det. Förvisso är det fler än Kjöller som inte lyckas med det under press.

Herren i Herrljunga

Foto Lokaltidningen STO

Lars Göran Berg blir den 1 augusti tillförordnad kommunchef i Herrljunga kommun. Detta har flera anställda reagerat på.

Vi anser att beslutet är olämpligt på grund av de åsikter som Lars-Göran givit uttryck för på en blogg.

- Herrljunga.se: Personal kritiserar kommunstyrelsen för beslut om tillfällig kommunchef, 9 juli 2013

Ett citat från bloggposten som avses:

Värt att notera i detta sammanhang  tycker jag är hur Jesus betecknar dem som är mot honom. Värt att begrunda är vilka krafter som bibeln säger ligger bakom de som pekar ut en annan fader en annan Gud än den som var Jesu fader, men också judarnas Gud. Det är inte den Guden som inspirerar till våld vare sig i Syrien, Palestina eller Israel.

- Lars Göran Berg: Om vidsynthet och öppenhet, mission och uppgivenhet, Klassisk baptism - blogg, 23 januari 2012

Sammanhanget är att ett längre översatt citat tillskrivet Jerusalems stormufti, där denne uppmanar muslimer att döda judar, ställs mot religionsfriheten i Sverige.

Notera att den text som ligger ute är redigerad. Här är en av formuleringarna som senare togs bort, skriven av Berg i en kommentar:

Muhammed är en falskprofet och han vägleder inte till vare sig fred, liv eller himmelriket. Hans väg skapar självmordsbombare som brukar död och lidande som evangelisationsmetod. Ondskans makt föder dödande av barn i Syrien visar på att frukten på detta träd är ytterst giftig.

- Lars Göran Berg: Om vidsynthet [...] (arkiverad 16 maj 2012)

Att Muhammed utpekas som en falsk profet är visserligen en åsikt som Berg delar med miljoner icke-muslimer bara i Sverige. Men det förefaller som om Berg förnekar att han alls skrivit detta, jämför Herrljunga kommuns hemsida ovan: "Jag kan se att många inom IFO har lagt ord och värderingar mig till last som jag inte uttalat..."

En tid efter att denna bloggpost blev uppmärksammad fick Berg sparken från sitt dåvarande jobb som kommunchef i Stenungsund. Om det var den direkta orsaken är en annan fråga; det förnekas från politiskt håll. Huruvida man i politiska kretsar i Herrljunga kände till bloggposten, i ena eller andra versionen, är okänt, men uppenbarligen gjorde åtminstone 15 av deras anställda det.

Vad man kanske inte gjort är att läsa vidare på bloggen. Just Berg skriver inte så värst mycket där. Men vad säger hans bröder i Kristo?

Nätverket för Klassisk Baptism och Kristen tro (www.klassiskbaptism.se) är en utbrytargrupp från dåvarande Svenska Baptistsamfundet (numera Equmeniakyrkan). De fann SB alldeles för ljumma i tron och mesiga i en rad frågor de intresserar sig för. Här är några exempel, mina markeringar:

[En KD-politiker har fått bannor för att hon kritiserat RFSL och RFSU] Detta är bara ett exempel på det nya hjärntvättssverige där det på ett antal områden finns åsikter som nyligen eller tidigare var debattområden i samhället men där den ena ståndpunkten idag anses i princip förbjuden. Alla yrkanden på abortmotstånd, skapelsetro, heteronormativitet, könsroller och unika religiösa sanningsanspråk föraktas och trampas idag ner i Samhällets namn. Och Sverige blir många nyanser fattigare. Särskilt som det i många fall är Guds direkta tankar för människorna och världen som man trampar på. En sak kan man i alla fall vara säker på; Ett samhälle byggt på RFSU:s värderingar, det faller ihop förr eller senare.

- Välkommen till Hjärntvättssverige!, 29 april 2013

Alla dessa galor inom filmens, musikens och idrottens område är ingenting annat är ren och skär avgudadyrkan.

- Idrottsdjävulen, finns den? 16 feburari 2013

Kommunism/socialism, darwinism/evolutionism, sekularism, konsumism och feminism är bara en del av listan [på falska religioner], som kan göras längre. De utgör trossystem där kärnan är något som diskuterats fram filosofiskt. De flesta som lever i systemet har ingen eller liten kunskap om kärnan, och kan följdaktligen inte heller se vilka konsekvenser systemet har med sig, när det efterlevs fullt ut. De som propagerar för läran vill gärna att den ska uppfattas som något vetenskapligt eller något naturligt. Då ter den sig ofarlig för den som inte bryr sig om kärnan. [...] Om något är människooffer så är det abort för den egna framgångens skull.

- Nils-Olof Persson, "Utrota alla" [...], 8 december 2012

Om naturligt urval, mutationer och andra processer inte håller måttet som förklaringsmodeller, om det geologiska och biologiska vittnesbördet på ett undermåligt sätt harmonierar med teorin, då öppnar det dörren för alternativ.

- Thomas Forslin, Evolutionsteorin måste få ifrågasättas på vetenskapliga grunder, 19 november 2012

Jag tycker man tydligt kan se Guds kärlek och omsorg om människan när han gav oss svamparna i den tid då allt blir mörkare och kallare.

- Torbjörn S. Larsson, Ser vi Gud i skapelsen? 9 oktober 2012

Nu har jag tagit med flera citat där evolutionen nämns. "Evolutionismen" är nämligen ingen liten fråga, enligt de klassiska baptisterna. Det är en lära som gör var och en av oss till en potentiell massmördare.

Om evolutionsteorin skall vara grunden för förståelsen av människans ursprung och därmed också för hennes värde, då bör var och en som bejakar det också vara beredd att följa Breivik i spåren.

- Nils-Olof Persson, Varifrån kommer Breivik? 9 september 2012

Jag har frågat Herrljunga kommun, via deras sida på Facebook, i vilken mån deras blivande tillförordnade kommunchef delar sina medskribenters uppfattningar, med Breivik-analysen som exempel. Man vill ju ta reda på fakta innan man går ut och tycker saker. Och jag förutsätter att det är vad Herrljunga kommunstyrelse gjort innan man bestämde sig för att anlita Lars Göran Berg.

Göteborgs-Posten testar medier

Följande text har mailats till Lena Strömberg på GP och lagts ut på VoF:s blogg.

I GP 18 maj fanns en artikel i avdelningen Konsument om så kallade fjärrskådare, "medier". De får i uppgift att med sina övernaturliga förmågor berätta var en borttappad ring befinner sig.

I avdelningen testas produkter av alla de slag. Läsarna får reda på vilka som är bättre och sämre. Ibland varnas för rent skräp och bedrägerier. När man i detta sammanhang tar itu med en så uppenbart genomrutten bransch som den "mediala" så kan det bara vara av en anledning: Att visa upp dem som de bondfångare de är. (Huruvida bedragarna även lurar sig själva är en helt annan fråga; många av dem tror säkert att de har de påstådda förmågorna.)

Men det är inte vad vi får. Lena Strömberg levererar en så naiv och okritisk beskrivning att det hela ter sig som ett avancerat skämt. Hon betalade 850:- för en rad vilda gissningar som hon kunnat få gratis. På ett sätt fick hon valuta för pengarna; fjärrskådarna levererar gärna många och varierande besked, hellre än få och raka.

Vi får veta att ringen ligger i en necessär, en låda, en burk eller annan förpackning, hemma i huset, vid eller i något smalt, något mörkt, någon form av textil, en ficka, ett utrymme utan fönster, ett rum med ljust golv, ett trähus, ett rum med rutor, ett rum med långa gardiner, ett vardagsrum, ett välstädat rum, ett rum som har med konst att göra, ett rum med träd utanför, ett hus med utbyggnad, nära ett fönster, nära ett hörn, på en lägre möbel och/eller nära papper. Men inte i ett badrum och inte på ett golv.

Om ringen hittas lär flera av gissningarna visa sig vara korrekta. Det beror naturligtvis inte på att några övernaturliga förmågor är inblandade.

"Testet" avrundas med en intervju med en av skojarna. Journalisten intar en 100 % okritisk hållning och låter Anna-Lena Vikström göra reklam för sig själv och sin verksamhet. (Den "gamla traditionen" att fjärrskådare inte ska göra väsen av sig har inte hindrat Vikström från att visa upp sig i TV 4, radio och tidningar, allt enligt hennes hemsida.)

Så får professor Etzel Cardeña uttala sig, Sveriges första professor i parapsykologi. Han drar upp en av den godtrogna branschens klassiker, projektet Stargate, där parapsykologer fick chans att visa att bland annat fjärrskådning var på riktigt. Det avslutades sedan man efter över 20 års forskning inte kommit fram till något påtagligt och användbart. Det enda man kom fram till var det statistiska underlag Cardeña nämner. I själva verket är det frågan om svaga indikationer i ett stort material, indikationer som kan förklaras med fusk, slarv, en benägenhet att förbättra resultat och hellre rapportera lyckade försök än misslyckade. (Exempel: Om man gissar 100 slantsinglingar och får 51 rätt så förs det in i tabellerna, får man 49 konstaterar man att något misstag gjorts och kasserar experimentet.)

Vi ser fram emot en granskning av den mediala branschen värd namnet.
/Peter Olausson, Föreningen Vetenskap och Folkbildning Göteborg

Länkar till artiklarna:
Tre fjärrskådare – ingen ring
Tränat sedan barndomen, intervju med Anna-Lena Vikström
"Inte omöjligt se på avstånd", intervju med Etzel Cardeña

Skogsdöden

 "Skogen dör - sura regn över Tyskland", Der Spiegel 1981.

...produktionen i skogen har ökat i en obruten följd sedan 1920-talet och nu [2001] är 30 procent större än den var för femtio år sedan.

- Peter Högberg, Skogsdöden som kom av sig, F&F 2/2001

För 30 år sedan var skogsdöden den stora, kanske allra största, miljöfrågan. På kontinenten dog hela skogsområden ut. Var det så framtiden såg ut? Ifall inget gjordes mot utsläpp och försurning?

Att många träd dog visade sig omsider ha olika förklaringar. Halterna av olämpliga ämnen kunde fläckvis vara extrema, inte minst i östeuropa. Detta var ett faktiskt problem där situationen idag är långt bättre. En annan orsak var att många av träden som dog var felplanterade, klimatet var lite för hårt för dem och efter flera hårda vintrar i rad slogs de ut.

I efterhand kan man konstatera att skogsdöden inte var ett så stort problem som den framställdes. Europa blev ingen skoglös stäpp, i Sverige växer det mer än på mycket länge.

Sådant är naturligtvis gefundenes Fressen för klimatskeptikerna, hur många som nu finns kvar. Ett av deras standardgrepp är att likställa den mer eller mindre inbillade skogsdöden med det, som de menar, likaledes mer eller mindre inbillade klimathotet.

Sens moral? Tja. Att god vetenskap kan vara svårt, svårare än man tänker sig?

Wikipedia (ty.): Waldsterben