2022-09-28

Vatten på sin kran m fl

Stående eller s k idiomatiska uttryck, bevingade ord och andra färdiga formuleringar som blir fel, eller tolkas fel, eller åtminstone ser ut och/eller tolkas annorlunda än vad man är van vid – ja, det är en stapelvara här på bloggen. Jag har tagit upp bra många genom åren, taggade med etiketten språk. Nu fick jag för mig att samla några av dem i en bloggpost. De som jag tagit upp tidigare är länkade till resp bloggpost, andra kan komma att bli omskrivna. Kanske "kontaminerade uttryck", formulerat på något annat sätt, kan bli ett poddavsnitt i den säsong 2 som jag så smått börjat fundera på.

När uttryck muterar (för att sammanfatta); varför blir de som de blir? En förklaring, som blivit standard på senare år, är mobilernas inbyggda tryckfelsnisse autocorrect (OK, ibland gör den vad den ska, men det är inte det som gjort den känd över världen.)

Uttryck som lever särskilt farligt är de som innehåller ord som man inte förstår, eller kanske inte ens tror är riktiga ord. Om man hört uttryck som "le i mjugg" eller "dagar i sträck", utan att känna till orden "mjugg" eller "sträck", ja, då är det ju inte alls konstigt att man tolkar dem som "mugg" eller "streck". Att uttrycken blir obegripliga – "le i mugg"? "dagar i streck"? – spelar tydligen mindre roll. (Återkommer strax till detta.)

Andra gånger beror variationerna varken på slarv eller okunskap utan är gjorda med flit. Om syftet nu är att vara rolig eller spirituell, eller något annat. Ibland är det uppenbart att skribenten/talaren vet vad hen gör, andra gånger är det mindre uppenbart. Det blir ännu knepigare att klassificera variationerna när andra tar efter och använder variationen, och kanske eller kanske inte är medvetna om att det är just en variation.

En del variationer är vanligare än andra. Då och då blir en variation så vanlig att den tränger undan originalet. Ett exempel är ler och långhalm; det syftade ursprungligen på ting som inte hänger ihop, för att så småningom vändas i sin motsats. Ett annat är den slitna lustifikationen "missförstå mig rätt", som blivit vanligare än "förstå mig rätt".

En fråga man ställer sig, om och om igen: Hur kan folk använda uttryck som de uppenbarligen inte förstår hur de är konstruerade? Men det är ju inte konstigare än att vi dagligen och stundligen använder massor av ord som vi inte vet hur de uppstått. När vi stöter på en ny språklig legobit, kortare eller längre, så är det enda som egentligen spelar någon roll hur den används. Om tillräckligt många tillräckligt viktiga personer förstår den tillräckligt bra, ja, då är saken klar.

Efter att ha funderat på några olika sätt att sortera uttrycken bestämde jag mig för att inte sortera dem alls utan ordna dem slumpmässigt.

Några av uttrycken i listan har jag haft med mig mycket länge. Andra har tillkommit alldeles nyss, sedan jag lade ut en efterlysning på Twitter. Den gav riklig skörd, jag har inte hunnit få med alla goda förslag här, och fler lär droppa in länge än. Även av det skälet lär denna sida få en uppföljning.

… Så. Då kör vi.


Skatta sig lycklig – Ibland formulerat "skratta sig lycklig". Ett utmärkt exempel på en variation där tanken bakom ibland är tydlig, ibland inte: Är den gjord med flit, av misstag eller okunskap?

Det ska böjas i tid … – Ibland formulerat "Det ska börjas i tid". Originalet blir begripligt om man tar med resten: "Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli". Denna klassiker bland förvrängda uttryck tog jag upp i en bloggpost med den lättgissade rubriken Det ska böjas i tid. (Se även bloggposten Kor på isar och annat rumphugget för fler exempel på ordstäv som traderats i ofullständigt skick.)

Skelett i garderoben/Lik i lasten – Ibland formulerat "lik i garderoben". En uppenbar sammanblandning som jag tog upp i bloggposten Lik i garderoben.

Ta kål på någon – Ibland formulerat "ta kol på". Här är det korrekta alternativet lika obegripligt som det felaktiga, vilket alltid gör det enklare för alternativen. Nej, jag begriper inte hur "ta kol på" ska tolkas, men jag begriper heller inte hur "ta kål på" ska tolkas … Förrän jag slagit upp facit, såklart. Det korta svaret är att uttrycket "ta kål på" började som en liknelse med matlagning, att man skulle "hacka kål" av någon. Ett längre svar finns i bloggposten Att ta kål (kol) på någon.

Le i mjugg – Ibland formulerat "le i mugg". Jag tog redan upp "mjugg" som exempel på mindre kända ord som lätt kan omtolkas till ett känt ord. Det bidrar att ordet "mjugg" inte finns någon annanstans i dagens språk. Vad "mjugg" är försöker jag att ta reda på i bloggposten Le i mugg i mjugg.

Dagar i sträck – Ibland formulerat "i streck". Tydligen är "sträck" ett relativt okänt ord. I SAOB läser jag en beskrivning som, avkodad och redigerad, blir "i uttrycket i (ett) sträck, betecknande att något sker/pågår, eller att någon gör något, i en följd, utan uppehåll, oavbrutet". Varför man tagit till sig varianten "i streck" har jag redan tagit upp.

Fylld till brädden – Ibland formulerat "till bredden". Kanske man tänker på floder, vars bredd ju tilltar vid påfyllning? Men en "brädd" är en kant eller rand. En kaffekopp som är fylld "till bredden" kan jag inte föreställa mig, till skillnad från om den är fylld till brädden, dvs ända upp.

Dra över en kam – Ibland formulerat "över en kant". Jag vet inte varifrån dragandet kommer, men ursprungligen hette det alle über einen Kamm scheren, dvs "skära alla över en kam"; originalet lever kvar, om än betydligt ovanligare än varianten med "dra". Sammanhanget är fårklippning, där man kan använda olika kammar för att få finare eller grövre ull.

The Dell Trademark is, and always has been, a positive guarantee that the comic magazine bearing it contains only clean and wholesome entertainment.

- Four Color Magazine #873 (1958), inklusive en liten pärla inne i tidningen

Annat ljud i skällan – Ibland formulerat som "i källan". Om det är högst oklart vad "källan" här skulle syfta på, så är det inte mindre oklart vad "skällan" syftar på om man inte vet vad en sådan är. En skälla är en liten öppen klocka; den enda sort som jag sett eller hört talas om är koskällan, den som korna bär runt halsen. Om de nu fortfarande gör det?

Få bukt med – Ibland formulerat "komma till bukt med". Att "bukt" är ett välkänt ord spelar ingen roll här då det uppenbarligen är någon annan betydelse än den geografiska som avses. Få vet att det nog kommer från brottning; det är åtminstone vad SAOB föreslår i sin kartläggning av BUKT.

Kasta in handduken – Ibland formulerat "kasta in handsken". Jag utgår, helt karskt, ifrån att den handduk, som inkastad i boxningsringen visar att man ger upp, förväxlats (ordet, men knappast betydelsen) med den handske som kastad är en utmaning. Ett mycket fint exempel på "kasta in handsken" kommer från självaste hr Erlander, som i en remissdebatt 1966 sade att fp och c genom sitt mittenprogram "kastat in handsken", vilket här innebar att de i smyg skulle ha anpassat sig till det S-märkta programmet. Den följande talaren hr Ohlin (ordf fp) passade givetvis på att korrigera statsministern i sin replik. Om detta skrev Jolo i DN 20 januari 1966.

Döm om min förvåning – Ibland formulerat "dröm om min förvåning". Här känner vi, ovanligt nog, till variantens upphovsman och födelseår: Det var Povel Ramel som i "Ta av dig skorna" (1965) sjöng "Dröm om min förvåning när det hela stod klart/Allting allting allting blev så underbart" …

- Brunnsbacka underfallskvarn (där vattnet rinner undertill, snarare än hälls ovanifrån) och såg, belägen i Hylte kommun, Småland (om än Hallands län, som det tipsades om). Här har det funnits kvarn (om än inte just byggnaden på bilden) sedan åtminstone 1700-talet. Foto av arkeologen, förre länsantikvarien och Hallandskändisen Lennart Lundborg.

Få vatten på sin kvarn – Ibland formulerat som "vatten på sin kran". Det påminner om okända ord som tolkats som kända, med den skillnaden att alla väl vet vad en kvarn är – fast kanske inte de som drivs av vatten?


11 kommentarer:

Anonym sa...

En förvisso icke obildad vän trodde att det hette "det täckta könet" om kvinnor. Ordet "täck" i betydelsen "vacker" torde vara helt utdött i levande språkbruk utom just i "det täcka könet" eller i ordet "otäck". Vännen tänkte att uttrycket anspelade på att kvinnor hade strängare krav på att täcka sina kroppar.

Sensemaker

Hexmaster sa...

:-D "Det täckta könet" var ju fantastisk. Har då och då tänkt, i fotnotsläge s a s, på det ordparet men aldrig mer än så. Även den snabbaste av kollar visar att "det täckta könet" förvisso brukas av fler än din vän.

Sen finns ju "det otäcka könet" också men det får bli en annan dag.

Wulfahariaz sa...

I Aftonbladet idag:
"Jag har tidigare skrivit att Putin skjutit sig själv i foten i så motto att alla de politiska krav han ställde på Nato om en ny världsordning som tar tillvara på Rysslands intressen, fallerat efter invasionen."

Jag syftar förstås på "motto".

Joakim E sa...

Det är väl lite olika nivå på sådant som sägs fel och sådant som bara stavas fel ("sträck" och "streck" resp. "brädden" och "bredden" är ju homofona i många svenska dialekter, och "motto" och "måtto" i de allra flesta).

"Lik i garderoben" skulle jag förmodligen ha kunnat göra mig "skyldig" till själv. Jag tycker att bildspråket är så tydligt att det borde kunna vara en helt OK synonym till skelettet? Till skillnad från avsiktliga s.k. katakreser som "här ligger en uggla begraven".

Det finns förstås enstaka ord som skulle kunna platsa i en liknande lista också. Som "asterixer" och "fotnötter". De är väl rätt bra exempel på användning som började som avsiktlig och skämtsam men som hos vissa talare blivit standardformen.

Sedan ligger förstås Brunnsbacka i Småland (om än i Hallands län). :)

Wulfahariaz sa...

Joakim E har rätt, och med risk för att få en artikelidé snodd ...

Bland folketymologier kan man kanske hitta tre grupper:

1) De som både hörs och syns: insektsnyckel
2) De som bara syns: i så motto
3) De som varken hörs eller syns: askblond, maskhål.(Dem får ni fundera på.)

I stre/äck-frågan vill jag gärna nämna fågelstreck och klädsträck.

Fumlan sa...

Vanheden hade ett uttryck som fastnade när jag var för liten för att förstå det roliga: "Klart som korvspad". Jag slet mycket på det i min barndom.

Anonym sa...

"Längst med" i stället för "längs med" är ganska vanligt.

Joakim E sa...

Fumlan: Intressant. "Klart som korvspad" är belagt från 1700-talet enligt den här SvD-artikeln. Förmodligen ironiskt menat redan då.

Sven sa...

Ironin är tydligare hos engelsmännen som talar om ”Clear as mud”.

Mannen i gorillakostym sa...

En rätt oförarglig kontamination jag såg idag, och säkert många gånger tidigare, är "enligt mitt tycke". Sagesmannen har helt enkelt slagit ihop "i mitt tycke" och "enligt mig".

Joakim E sa...

På tal om "det ska börjas i tid" så är det väl ungefär samma situation med "alla sätt är bra utom de tråkiga" som idag nästan enbart hörs i en urvattnad, nästan tautologisk form ("... utom de dåliga"). (Jag vet inte vilken väg det ursprungliga uttrycket kom in i svenskan, men det är sant att en mycket lik devis återfinns i 1738 års förord till Voltaires komedi L'enfant prodigue.)