Teknoteket fanns 1981–1983. Sex gånger om året fick de som mest knappt 10 000 medlemmarna en låda i A4-format. I varje låda fanns tidningen Klubb-nytt med tävlingar, anslagstavla (brevvänner, köp & sälj etc), nyheter om teknik och vetenskap samt info om själva klubben. Där fanns också en tjockare "tidning" om det aktuella temat. Och så fanns det som mer än något annat utmärkte Teknoteket: prylarna.
En spännande kunskapslåda för dig som vill veta hur det står till med saker och ting.
Den första lådan (provlådan oräknad) hade temat Ljud. I tematidningen fanns populärvetenskapliga artiklar om hur ljud uppstår, vad frekvenser och amplituder är, olika sorters brus, hur man förstärker eller dämpar ljud osv. Prylarna utgjordes av ett kassettband där Michael B. Tretow (näst mest känd för Den makalösa manicken (1985), mest känd som Abbas ljudtekniker) berättade om modern ljudteknik (här kan man höra en del av utläggningen) samt "Schyssta skivan", en oerhört enkel men fullt fungerande handdriven grammofon – ljud utan el. Ofta fanns också någon plansch med.
Ett försök till sammanställning av lådor med prylar:
- Moderna material, provlåda som såldes för 20:- – en bit av en modern skida, bollar med och utan studs, en tråd av kevlar, bimetall (hopsatt av två metaller som utvidgar sig olika mycket vid olika temperaturer, och därför böjer sig när den värms upp) kassett "Staffan & Bengt presenterar Teknoteket" (och moderna material)
- Ljud – kassettband med Michael B. Tretow, handdriven skiva (lyssna här: "Hej! Vi vill visa dig att det går bra att få ljud utan elektricitet")
- Mikrodatorer – binär räknare
- Väder – termometer, satellitbilder, väderkarta, symbolförklaring, tabeller att fyllas i
- Vindenergi – generator, propeller, motor och papprör som kunde sättas ihop till ett litet vindkraftverk
- Tele – morsenyckel med hörsnäcka, glasfiber
- Ljus – prisma, speglar, lins, polarisationsfilter
- Rymden – kassettband med rymdhistoria (Sputnik, Gagarin etc) och samtida musik
- Tidmätning – här går jag bet; någon som vet vad som fanns i denna låda?
- Solenergi – genomskinlig plastburk, isolerande uretancellplast m.m. för att bygga en solfångare som värmer vatten i burken
- Uppfinningar – bumerang, sedelklämma med reflex, rör som viks ihop till mjölkpaket m.m.
- Trycka & Kopiera – bilder tryckta med ledande färg, framkallare och kolpulver med vilka man kunde göra kopior av dem (xerografi)
- Elmotorer – elmotor med planetväxel
- DNA – Biokit och Biodisc, pappgrejor som demonstrerade hur gener blir proteiner
- Musikinstrument – rör (som med hål blev en flöjt), sträng med fäste
- Vatten & Hav – pulver för att mäta fosfat, järn och pH
En del av verksamheten som engagerade många medlemmar (dock aldrig undertecknad) var tävlingarna. När jag läser om dem verkar en del hyfsat avancerade för målgruppen, ungar på 10–15 år. Som när man skulle bygga en förstärkare åt skivan i Ljudlådan, eller utifrån grejorna i Ljuslådan göra en kamera. Men folk levererade!
Teknoteket drevs av en redaktion på fyra personer. De skrev tidningarna, valde prylar etc. Man förstår av Klubb-nytt att det var ett speciellt jobb – oerhört roligt men inte utan prövningar. Återkommanden teman var försenade lådor och uppmaningar att värva medlemmar. Man var mycket transparenta med ekonomin, som när man i nr 1/82 gick igenom vad de 35 kr av medlemsavgiften som gick till varje låda användes till; summeringen landade på -11 kr …
Teknoteket blev aldrig någon vinstmaskin. Sommaren 1983 lades det ner.
En fundering: Nog fanns det mängder av penningstinna fonder, stiftelser o dyl som var som klippta och skurna för att hjälpa en satsning på att få ungdomar intresserade av teknik och vetenskap? Ingenjörsförlaget ägdes (kanske ägs fortfarande) av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörssamfundet; fanns det verkligen inte folk där som kunde skaka fram sådana medel, direkt eller via kontakter? Eller tyckte man att varje verksamhet måste täcka sina egna kostnader?
En till: Skulle Teknoteket funka idag?
Wikipedia: Teknoteket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar