Kremlor

Kreml(in) är ju ett nog så (ö)känt begrepp. Dels det fysiska komplexet, den befästa stadsdelen (3/4 så stor som Gamla stan) i Moskva dit såväl dagens Ryssland som gårdagens Sovjet förlagt för landets ledning centrala delar, dels som begrepp för just den ryska statsmakten, en motsvarighet till Vita huset, Whitehall/Downing Street och Rosenbad. Här ser man en bra bit av den, men långt ifrån hela. Närmast i bild de kulörta kupolerna på Vasilijkatedralen – den enda byggnaden i sammanhanget som är mindre än den låter – och bakom den Röda torget, avslutat av Historiska museets pepparkakshus.

Men Kreml är inte ett egennamn. Кремль betyder "borg" eller "befäst stadsdel". Sådana finns i en mängd städer, och har funnits i långt fler.

Novgorods kreml eller detinets har, i en eller annan form, funnits i snart tusen år. Den är långt äldre än Moskva.

Ett annan Novgorod är Niznij Novgorod. Under Sovjettiden hette staden förresten Gorkij, efter sin berömde son. Dess kreml uppfördes, som alla kremlor under äldre tid, ursprungligen i trä, för att så småningom omskapas i sten.

Kazan ligger längre österut och har en åtminstone på avstånd ståtlig kreml.

Pskov, vid gränsen till Estland, har ett Krom, som man kallar det, med murverk från 1400-talet.

Solovetskijklostret, på Solovetskijön i Vita havet, visar att det inte bara är städer som kan ha en kreml.

Wikipedia: Kremlin (fortification)