Svenska akademien har tre ordböcker, alla lätt, snabbt och helgratis tillgängliga på oumbärliga svenska.se. Ordlistan SAOL är den mest kända och mest kortfattade, ordboken SAOB den överlägset mest omfattande; det är den man jobbat med sen 1898 och ännu inte är klara med.
Den senaste i skaran heter Svensk Ordbok. Den är inte ny precis – den gavs ut 2009, med andra upplagan 2021. Men den är fortfarande mindre känd än de andra, trots att den är avgjort mer användbar. SAOL har inte med mycket mer än grammatik och superkorta definitioner, och SAOB:s 38 bukiga volymer är ändå inte aktuell att införskaffa. SO är en förträfflig kompromiss: Grammatik, betydelser och etymologier, så mycket som de flesta oftast behöver, varken mer eller mindre.
Det sagt så finns det en svaghet i SO: De "äldsta" beläggen. Det är påfallande ofta påfallande enkelt att hitta äldre belägg än de "belagt sedan …" som SO anger. Det gäller särskilt ord som införlivats i svenskan under de senaste generationerna.
Efter att ha noterat fenomenet några gånger så tog jag mig för att göra ett lite mer ambitiöst experiment: Hur lång tid skulle det ta att putsa SO:s dateringar för, säg, 50 ord? Svar: En arbetsdag, ungefär.
Några ord hittade jag inte tidigare belägg för, andra var så besvärliga (hur skilja på "klick(a)" som dataterm och andra sorters klickar?) att jag övergick till mer lättsökta glosor. Men oftast kunde jag putsa rekorden, ofta efter en (1) enkel slagning. Huvudverktyget var KB:s excellenta tidningar.kb.se, där man förresten kan nöjessurfa hur länge som helst. I ett fåtal fall tog jag till andra källor. I flera fall är jag helt säker på att det finns äldre belägg att hitta om man letar på rätt ställe.
Här är några exempel.
Barbecue
Här fanns det påfallande många träffar från 1800-talet. Problemet var att avgöra hur de användes: Som engelska ord eller som svenska?
- Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 21 september 1868
Tveksamt, som sagt. Och dessutom definieras "barbecue" som "möten under fri himmel"; har den aspekten någonsin varit den centrala? Och så används ordet inom citationstecken. Å andra sidan används det som ett svenskt ord: "Stort barbecue i Lagrange!". Dessutom tyckte jag att episoden som beskrivs inte var ointressant.
- Göteborgs-Posten, 27 maj 1902
Texten "Jättefäster i Amerika" av Day Allen Villey beskriver barbecue-begreppet detaljerat, såväl tillställningen i sig som matlagningsmetoden. ("Egendomlig" betyder här "särpräglad" eller så, snarare än dagens etablerade betydelse "underlig".) Det är en mycket trevlig text som rekommenderas; svårhittad är den ju heller inte.
Efter ett antal belägg kring sent 1800-tal är det sedan en barbecue-lucka i tidningstexterna fram till 1930-talet. Vad det nu kan bero på. Men exempelvis 1933 skriver SvD om begreppet, "som nog inte torde vara allom bekant", på ett sätt som mer än väl uppfyller kraven på belägg som inlånat ord.
Äldsta belägg för "barbecue" enligt SO: 1989.
Kebab
Ett matord till! Bland de många tidiga beläggen är det ofta svårt att avgöra om det används som ett svenskt eller icke-svenskt ord. Och i likhet med barbecue fann jag det allra första belägget fascinerande i sig, oavsett hur aspekten utländskt/svenskt håller.
- Post- och Inrikes Tidningar, 10 oktober 1856
"Den bekante köksartisten" hette Alexis Soyer. Det var en mycket fascinerande person; se hans artikel på Wikipedia! Vad sägs om att ha konstruerat kylskåp utan is i förra delen av 1800-talet? (De kyldes med kallvatten.) Eller ett fältkök som användes från Krimkriget till Falklandskriget? Då de flesta Soyer stoves man fortfarande hade kvar gick till botten med handelsfartyget S/S Atlantic Conveyor. Med mera.
- Svenska Dagbladet, 16 juli 1933
Även om 1800-talets belägg kanske inte håller som belägg för ordets användning som ett lånord upptaget i svenskan, så kommer vi så småningom fram till texter där kebab definitivt används som ett svenskt ord. Och får lära oss att det 1933 – ingen koppling till barbecue-belägget samma år – fanns åtminstone en svensk restaurang där kebab serverades, nämligen klassiska Alhambra på Djurgården.
Äldsta belägg för "kebab" enligt SO: 1970-talet.
Event
Det första belägget för "event" som ett svenskt ord återfinns i rapporteringen om ett event i största format: Den globala välgörenhetskonserten Live Aid, den 13 juli 1985. Jag vet inte vilka de "två ungdomarna" var, men när deras ordval återgavs av sur herre i pressen så gjorde han det lättare för sådana som mig att snart 40 år senare hitta det. Och därmed visa att ordet var i levande bruk tidigare än man kunnat tro, om man enbart gått efter andra någorlunda enkelt genomsökta texter.
- Svenska Dagbladet, 15 juli 1985
Äldsta belägg för "event" enligt SO: Sent 1990-tal.
*
Här är hela min lista – 50 ord som antingen saknas i SO, eller som finns där med yngre, ibland mycket yngre, "äldsta belägg" än vad jag kunnat hitta, som regel efter mycket enkla slagningar (ord, SO:s äldsta belägg, mitt äldsta belägg, ev mitt äldsta beläggs sammanhang):
ac (air conditioning): 1980, DN 1978-01-03, radannons
after work: 2000, SvD 1969-02-24, jobbannons
air bag: 1970-talet, Arbetet 1966-03-02
bagel: 1983, SvD 1977-08-25
barbecue: 1989, GHT 1868-09-21
bimbo: 1990, Expressen 1987-10-09
blatte: 1972, Gibson, Svensk slangordbok (1969)
bonusbarn: 1997, Aftonbladet 1994-09-23
bredband: 1994, DN 1950-05-25, radannons (radioterm)
briefa: 1971, GP 1970-10-26
bugg/data: 1995, Min Hemdatortidning 1984/3 (säker på att äldre belägg finns)
chorizo: 1961, Budkaflen 1890-10-24
coach: 1962, DN 1950-06-30
dissa: 1995, Expressen 1991-08-30
donut: 1954, SvD 1931-06-06, annons
dubbelklick: –, DN 1988-10-31
dvd: 1995, Idag 1994-11-20
espresso: ca 1960, DN 1924-02-10
event: sent 1990-tal, SvD 1985-07-15 citerar SVT
fatwa: ca 1990, SvD 1951-07-25
flashig: 1986, Expressen 1981-05-20
foppatoffel: –, AB 2005-08-02
formula/kemi: –, DN 1928-03-04
freestyle/bandspelaren: 1981, GP 1980-04-08
fronta: 1994, GP 1987-05-13
funktionalitet: 1991, Arbetaren 1946-05-31
glammig/glamour: –, AB 1984-11-16 (ofta svårt att skilja från äldre bet. "uppsluppen, högljudd")
glossig: –, DN 1968-09-26, reklam
gnocchi: 1987, DN 1931-12-01, reklam (meny)
gucka/mat: –, Idag 1991-03-06
hacker: 1983, Expressen 1982-06-20
halmgubbe/retorik: –, Flashback 2002-04-19 (forumet är ett utmärkt ställe för att undersöka samtida vardagligt språk)
hjärnsläpp: 1993, Wanloo & Liljemark, fanzintitel 1989
hype: 1990, AB 1974-05-20
indie: 1990, AB 1986-06-09, "indielistan"
karaoke: 1984, GT 1982-12-02
kebab: 1970-talet, Post- och Inrikes Tidningar 1856-10-10
keff: 1996, AB 1995-06-03
kinky: 1990, Arbetet 1966-05-16
kreddig: –, AB 1999-06-11
langos: 1992, SvD 1976-12-08
laptop: 1989, Dagens industri 1988-01-12
latte: 1997, SvD 1992-02-14
levla: –, Expressen 2005-02-04
mail: 1996, DN 1990-02-19, jobbannons
mingla: 1990, Expressen 1987-02-21
mobil: 1990, GP 1987-06-04, radannons
ninja: 1989, Expressen 1981-11-11, "ninja-krigarna"
tsunami: 1973, GHT 1942-03-05
UFO: 1965, DN 1954-11-22
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar