2022-05-06

Västsvenska Svalbard

Det mesta av Svalbard är obebott och har alltid varit det. Icke desto mindre är påfallande många av dess otaliga vikar, berg och öar namngivna.

Om vi zoomar in på Bjørnfjorden – den ligger i nordväst, precis ovanför "Albert I" på kartan ovan – med omnejd så upptäcker vi något märkligt.

 

(Klicka för större bild) Här har jag hittat Gullmarn, Uddevalla, Marstrand, Fjällbacka, Älvsborg, Trollhättan, Lödöse och Göteborg – där kan mycket väl finnas fler. I form av geografiska namn. Hur kommer detta sig?

Det här är Gerard De Geer (1858–1943). Friherre De Geer var geolog, statsgeolog rentav, och så småningom professor i geologi vid Stockholms högskola (ett bra tag innan den upphöjdes till universitet). Han studerade särskilt kvartärgeologi. Han deltog på flera expeditioner till Svalbard, där det finns gott om sådant. En expedition med ett annat syfte som han arbetade mycket med var den svensk-ryska gradmätningsexpeditionen 1899–1902. Den skulle, enkelt uttryckt, mäta hur platt jorden är.

Expeditionens station vid Trerurenbergbukten/Sorgfjorden, norr om "Åsgardfonna" på översta kartan

Jorden är ju ett klot, men ett klot som inte är fullständigt, matematiskt sfäriskt utan aningen tillplattat vid polerna. Att mäta tillplattningen så exakt som möjligt är främst av vetenskapligt intresse, men har även betydelse för kartritande, och kanske en del annat dessutom.

De Geer fick åtskilliga tillfällen till och anledningar att konsultera noggranna kartor över Svalbard. Och när sådana inte fanns, gjorde han dem. Och gav då namn åt allehanda vindpinade knallar och vikar som dittills knappt en människa behövt tala om, men som behövdes när man skulle utforska området. Namnen återfinns i hans Map of the north coast of Spitzbergen (1913).

När all inspiration var borta, fick han ta till Uddevalla och Trollhättan, haha.

- Christer Carlsson, som fått uppgifter från Peter J. Brugmans, Direktoratet for mineralforvaltning på Svalbard, i mail till uddevallabloggen

Källor:

 

Jag får ibland frågor om hur jag hittar saker och ting. Den här gången skulle jag ta en titt på väderprognoserna för Göteborg, där jag händelsevis befinner mig. Sökningen på norska yr.no föreslog såväl Göteborg som en viss "Göteborgnuten" på Svalbard. Vad var det? Ett berg, tydligen. Och det var verkligen namnet Göteborg. Varför? Några slagningar senare hade jag ovanstående. Så gick det till den här gången.


3 kommentarer:

Mikael Parkvall sa...

Kunde inte låta bli att titta på en förteckning över svalbardska ortnamn. Det finns förstås massor av ställen uppkallade efter svenska personer, och inte heller så få efter svenska orter. Utanför det område du nämner, men ändå med koppling till dina hemtrakter, återfinns Orustelva, Orustosen och Orustdalen.

Annars har vi ett kluster av dalska namn i James I land (Elvdalfjellet, Falunfjellet, Leksandfjellet, Morabreen, Orsabreen, Orsafjellet, Siljanfjellet, Särnafjellet och Säterfjellet ligger alla rätt nära varann), samt en Jämtlandsgrupp (Årefjellet, Stugunfjellet, Storlienfjellet) och en mindre Värmlandsklunga (Vermlandryggen, Karlstadtoppen) i Oscar II land. Jag tycker mig slutligen kunna ana ett sydsvenskt tema i trakten kring Svea gruva: Vallåkrabreen, Hallandkammen, Kärnanfjellet, Bjuvbreen, Bjuvkampen, Helsingborgbreen.

Utöver dessa hittade jag genom okulärinspektion ytterligare 50 ställen till synes uppkallade efter svenska orter, men utan samma (med avseende på Sverige) geografiska klustring.

På köpet lärde jag mig att Hermann Göring Berg inte heter så längre.

Hexmaster sa...

Tre Orust – men tio Tjörn. Trevlig karl, De Geer. (Eller Tjørn då, som jag inte vet om det kan syfta på något i Norge vilket jag inte alls tänker ta reda på just nu.)

Misstänkte att det fanns fläckar med andra landsdelar och teman på andra ställen. Lite som moderna stadsdelar, där man plötsligt behövt massor med namn och då kört med musik, kryddor, tideräkning eller radio, för att ta några göteborgska exempel.

Mikael Parkvall sa...

Fast allt behöver ju inte komma från just De Geer -- även andra svennar var ju verksamma i trakten.