Den första hunden (1906–1910)
Den andra hunden (1985–)
I London, söder om Themsen, ligger Battersea Park. Där restes 1985 en staty av en hund (senare flyttad till en annan plats). Den minner om ett större, kortlivat och långt, långt mer omdiskuterat minnesmärke, och om en strid som idag torde vara tämligen bortglömd. Även i Sverige, trots att det var två svenskor som drog igång den.
De båda unga damer, hvilkas bilder i dag pryda Idun, äro två unga kvinnor, som moder Svea i sanning kan vara stolt över att kalla sina.
– Idun 14 november 1903
Det började i februari 1903. Läkaren William Bayliss på University College London höll en föreläsning där han utförde så kallad vivisektion av en hund. Bland studenterna fanns två svenskor: Lizzy Lind af Hageby (1878–1963) och Leisa Schartau (1876–1961, samma släkt som prästen Henric). Vad läkaren eller deras kamrater nog inte visste var att de var medlemmar i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet (senare Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, idag Djurens rätt).
Vad är vivisektion? Det är när man skär i varelser, liksom vid en dissektion, med skillanden att de är levande. Sådant förekom, även på djur som inte var bedövade, men krävde bland annat licens. En sådan licens hade inte UCL, men man skar ändå i terriern. Lizzy och Leisa dokumenterade det hela. Hunden hade inte, enligt dem, varit ordentligt bedövad, och ingrepp hade gjorts under en tid av två månader. Den engelska motsvarigheten till samfundet, National Anti-Vivisection Society, åtalade doktor Bayliss för att ha brutit mot Cruelty to Animals Act 1876, men han friades. Det var då som antivivisektionisterna lät uppföra statyn.
In memory of the brown Terrier Dog done to death in the laboratories of University College in February 1903 after having endured vivisection extending over more than two months and having been handed over from one vivisector to another till death came to his release. Also in memory of the 232 dogs vivisected in the same place during the year 1902. Men and women of England: How long shall these things be?
- Statyns plakett
Statyn väckte ilska bland de som tyckte att beskrivningen var oriktig och att vetenskapen krävde vivisektioner. Läkarstudenter, nu även kallade anti-doggers, kraschade i brist på bättre suffragettmöten, vars deltagare ibland, ibland inte, även var anti-vivisektionister.
I tisdags förorsakade [statyn] ett långvarigt upplopp af medicine studerande i West End, hvilket slutade med ett fullkomligt fältslag mellan studenterna och en väpnad polisstyrka på Trafalgar Square under aftonen. Studenterna försökte storma sockeln till Nelsonkolonnen, för att hålla ett möte där. Polisen ingrep och arresterade efter en häftig kamp nio af orostiftarna. Några tusen personer deltogo i upploppet.
- DN 15 december 1907
Planen på att stjälpa hundstatyn i Themsen blev det dock inget med.
Men protesterna beseglade ändå statyns öde, om än indirekt. Grannarna tröttnade så småningom på stöket och klagade hos de lokala myndigheterna. Den togs bort 1910. (Det föreslogs att flytta den till ett välkänt hem för upphittade hundar i trakten.)
Först 75 år senare fick Battersea åter en hundstaty. Den har inte fått i närheten lika mycket uppmärksamhet.
Wikipedia: Bruna hund-affären
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar