2020-10-23

Spotta i nävarna

De gamla grekiska idrottsmännen ansåg, att styrkan ökade, om de spottade i händerna.

- Carl-Herman Tillhagen, Folklig läkekonst (1977)

Hur ofta spottar man i nävarna? Inte bildligt utan bokstavligt?

Jag vet ett tillfälle när det finns en poäng med (lätt) fuktade fingrar, och det är när plastpåsar ska hanteras; det kan vara lögn att få upp dem med torra fingrar. Men det är ju inte sådana sysslor man tänker på när det ska spottas i nävarna, återigen i bokstavlig bemärkelse, utan krafttag. Och vad har man då för nytta av fukt eller väta i händerna?

Kanske svaret är ett helt annat. Spott var en av de viktigaste substanserna i det vidskepliga tänkesättet av fordom (i dagens vidskepliga tänkesätt har det ingen roll ö h t). Det var ett magiskt medel man alltid hade med sig, som kunde användas för att avvärja faktisk eller möjlig ond magi; "tvi vale!" (egentligen "tvi varde", det vill säga "måtte (man) spotta"). Man spottade när man såg en katt, en käring eller någon som kunde vara illasinnad, man spottade när man gick över rinnande vatten, när man klädde på sig, när man klädde av sig, innan man betslade hästen, när man betslade av hästen, och så vidare. Ibland enstaka gånger, vid högtidligare tillfällen tre. Och så spottade man i händerna när man skulle ta itu med något.

Spottas det i nävarna, bildligt eller bokstavligt, någon annanstans? Det enda exemplet jag kan hitta är spit shake, att två personer spottar i händerna innan de tar i hand för att besegla någon viktigare överenskommelse. Det verkar vara en enklare variant av blodsblandning, när man skurit upp sår och pressat dem mot varandra för att bli blodsbröder eller liknande. Men den enda gemensamma nämnaren är spottmagin.


5 kommentarer:

HJ sa...

Jag har sett min far spotta i händerna (tidigt 1980-tal) inför ett arbete som krävde större kraft. Men det föll mig aldrig in att be om en förklaring på vilket sätt det skulle hjälpa.

/Håkan

Björn Nilsson sa...

Läste någonstans (minns inte var) att saliv har viss bakteriebekämpande kraft. Inte konstigt evolutionärt sett, tycker jag. Borde vara fördelaktigt att ha något i munnen som kan ta hand om åtminstone en del skräp som vi drar i oss.

Läste för många år sedan en reseskildring från Amazonas ("Huvudjägarna och Graciela" om minnet stämmer) där en europeisk familj drog ut i skogen i Sydamerika. Den lilla dottern blev sjuk, enda tillgängliga doktor var en lokal schaman som spottade i hennes sår. Hon blev bra. Kan möjligen bekräfta vad jag skrev i första stycket.

Har ett svagt ytterligare minne från barndomen, och en ramsa om Moses som pinkade och spottade innan han började sin dag. Så spott har nog betydelse som något fördelaktigt - om man nu inte spottar på någon man inte gillar.

exostor sa...

Morfar spottade alltid i händerna innan han skulle lyfta tungt eller dra något. Men jag tror det var mer en form av besvärjelse för att bli lite extra stark snarare än att det skulle göra någon nytta.

Hexmaster sa...

Man har undersökt om saliv har antibiotiska egenskaper. Det vore onekligen väldigt praktiskt om man t ex får sår i munnen. Även i Sverige har man spottat i sår. Men man har även lagt lite av varje på sår, gödsel t ex. Att något använts i folkmedicinen är tyvärr väldigt svag evidens, vilket framgår av alla galna kurer som folk tagit till.

Anonym sa...

Att spotta i nävarna när man ska ta i kan ha en mycket praktisk funktion. Man får betydligt bättre grepp om exempelvis ett släggskaft e.d. med fuktiga händer än med torra; åtminstone om det är av trä.