2010-10-01

En nätartikel om en vetenskaplig studie

This is a news website article about a scientific paper, Martin Robbins, ”The lay scientist”, The Guardian, 27 september 2010. Så bra att jag var tvungen att göra något med den. Kanske försöka översätta?

Detta är en artikel på nätet om en vetenskaplig studie

I ingressen tar jag med någon billig vits innan jag ställer en stupid fråga som jag inte har någon tanke på att försöka besvara: är detta en viktig vetenskaplig upptäckt?

I detta stycke nämner jag dess huvudtes, nyttjandes "citationstecken"* för att klargöra att jag inte har någon som helst uppfattning om studien i sig.

I detta stycke ska jag helt kort (eftersom inget stycke ska vara längre än en mening) nämna vilken befintlig forskning som den nya studien "ifrågasätter".

Om forskningen handlar om ett möjligt botemedel, eller en lösning på ett problem, så ska detta stycke beskriva hur hoppet väckts för någon grupp av lidande.

Detta stycke utvecklar påståendet, kryddat med weasel words** som "forskaren säger" så att ansvaret för att avgöra riktigheten i forskningen på mig, journalisten, och absolut ingen annan.

I detta stycke ska jag nämna i vilken journal studien kommer att publiceras i. Jag ska inte ta med någon länk eftersom a) påfundet att lägga med länkar i artiklar är främmande för redaktörerna, b) jag bryr mig inte, eller c) journalen av någon outgrundlig anledning lät pressmeddelandet utgå innan studien publicerades.

"Här har du ett klatschigt citat", kommer forskaren att säga, från en institution eller universitet som jag kommer att säga namnet på men inte mer. "Den befintliga forskningen är lite sådär, medan min forskning är pang på rödbetan," kommer han eller hon att fortsätta.

Jag ska sedan kort nämna hur många år forskaren lagt ner på att leda studien, för att förstärka det faktum att detta är en seriös studie som är värd att publiceras av BBC webbsajten.

Detta är en underrubrik för att ge intryck av att jag nu kommer att lägga med något intressant.

Här ska jag hävda att det som studeras först upptäcktes ett visst år, en vag kronologi för att ge intryck av att sätta in läsaren i ett sammanhang.

För att fylla ut detta stycke tar jag med några ointressanta uppgifter som jag fått fram genom att googla ämnet och läsa Wikipedia-artikeln som hamnade högst upp.

Jag inleder dem med "man tror att" eller "forskare hävdar" för att inte ge intryck av att jag har någon som helst åsikt om även de fånigaste uppgifterna.

Detta fragment får en egen rad av ingen anledning alls.

I detta stycke hänvisar jag till eller citerar någon halvkändis eller historisk figur, ett original eller en grupp lidande; eftersom mina redaktörer följer principen att varje nyhet måste ha en "mänsklig sida", och jag inte är övertygad om att forskarna är tillräckligt intressanta i sig.

Här lägger jag med en bild, eftersom våra sökmotors-experter har kommit fram till att människor annars är oförmögna att läsa mer än 400 ord.

Yakawow!!!
Denna bild har optimerats av sökmotors-experterna för att tilltala våra viktigaste målgrupper

Denna underrubrik antyder ett ifrågasättande med en kortfattad formulering och ett frågetecken?

Detta stycke förklarar att medan vissa forskare hävdar en sak, så tror andra något annat.

I detta stycke skapar jag balans genom att citera någon annan forskare inom området. Eftersom jag tog ett framgooglat namn på måfå, och eftersom studien inte ens har publicerats så att de kunnat läsa den, kommer deras svar på mitt mejl att vara avslaget och ej bindande.

"Studien är användbar", kommer de att skriva, "och ger oss nya insikter. Men vi behöver mer forskning innan vi kan säga att slutsatserna är korrekta, så vi förespråkar tills vidare försiktighet."

Om frågan är politiskt känsligt kommer detta stycke att innehålla citat från någon intressegrupp i marginalen med folk som, även om de inte verkar sitta inne med någon kunskap i ämnet, bidrar till att ge intryck av att det finns en "kontrovers".

Detta stycke återger fler kommentarer från forskaren där denne understryker sin uppfattning, genom att i princip upprepa samma påståenden som ovan men med andra ord. De kommer inte att besvara kritiken eftersom jag bara hade tid att skicka en runda med mejl.

Detta stycke innehöll användbar information men togs bort av redaktören för att hålla artikeln inom en godtyckligt vald storleksbegränsning, ifall internet skulle börja ta slut.

I det sista stycket hävdas att en del av resultatet är oklar, och att forskningen kommer att fortsätta.


Relaterade länkar:
- Journalen (inte studien ifråga, vi länkar inte till artiklar)
- Universitetets hemsida (att leta reda på artikeln ifråga vore för jobbigt)
- Irrelevant artikel från 2007 som råkade matcha nyckelorden
- Någon liten intressegrupp som länkas till för balansens skull


* Scare quotes är citationstecken när de inte används för att markera citat utan "speciella" ord.
** Weasel words är slingrande formuleringar när man vill påstå något utan att kunna ställas till svars, à la "forskare hävdar..."

3 kommentarer:

Andreas E sa...

Kul. :-) Och tyvärr träffande.

Kurt sa...

Unika DOI-nummer (Digital object identifier) för vetenskapliga artiklar har funnits i 10 års tid, och ändå använder inte varken tidningar eller ens alltid Vetenskapsnyheterna på Sveriges Radio dem! Skall man leta upp en originalartikel från en nyhetsartikel, så får man söka via engelskspråkiga nyheter, för att där förhoppningsvis finna vilken tidskrift det rör sig om i alla fall!

Lena Synnerholm sa...

Tur att jag sällan läser sådana här!