Anekdot. Då en wiss högt uppsatt person, känd för sina mustiga infall, härom dagen besökte en tafle-exposition och derwid fick se en tafla, den artisten — en af det s. k. täckta könet — signerat med sina initialer å en i nedra hörnet afbildad trädstubbe, sade han helt skälmskt: "Det der fruntimret, ser man, är wan att märka sina stubbar."
- Warbergs tidning 7 februari 1862
I Vatten på sin kran m fl listade jag ett antal uttryck som man ibland kan få se, så att säga, alternativa versioner av. Som "le i mugg", "dröm om min förvåning", eller "vatten på sin kran". I kommentarerna tipsade Sensemaker om ett riktigt fint exempel: "det täckta könet".
Ordet "täck" definieras i SAOL som "⟨ngt åld.⟩ vacker, nätt; det täcka könet kvinnokönet". "Något ålderdomligt" är ingen underdrift; det måtte vara bra många år sedan ordet användes till vardags, eller ens i ovanliga sammanhang. Med två undantag: Dels "otäck" som lever i högönsklig välmåga, dels den fasta konstruktionen "det täcka könet". När den inte blir "justerad" till "det täckta könet" då …
Att ordet "täck" är ovanligt bidrar till variantens utbredning, liksom att "täckt" inte är orimligt i sammanhanget. Dessutom är många belägg nog ointressanta felstavningar. Till sist kan man naturligtvis även skriva "det täckta könet" med flit.
Ibland är det svårt att veta vad som kan vara skrivet med flit eller inte:
Men ju sämre det gick med kampen, desto mer började IS se genom fingrarna med det täckta könet.
- Lisa Magnusson: ”Elle-Qaida” påminner om västerländska tjejtidningar, DN 24 februari 2018
Andra gånger är det lättare:
På badstranden är det täcka könet inte alltid det täckta könet.
- Kerstin Hallert, SvD 24 juni 1988
I notisen från 1862 antar jag att det är en felstavning vi ser.
Däremot har jag ingen aning om hur dess humoristiska poäng är tänkt att fungera.
1 kommentar:
Stubbe är ju också ett gammalt ord för underkjol (används bl.a. i en Bellman-epistel om jag minns rätt). Kanske är det den ekivoka humoristiska poängen?
Skicka en kommentar