2019-07-12

Den onödiga champagnevispen

Hushållets onödigaste pryl: En champagnevisp!

En champagnevisp används för att vispa bort bubblorna. Jo, det är faktiskt hela poängen. Några sekunders friskt vispande i glaset så slipper man bubblorna ... Som det tagit år att framställa, som man (eller någon annan) betalat extra för, och som är den främsta anledningen till att dricka champagne över huvud taget. Hur kan någon komma på idén att förvandla mousserande champagne till vanligt avslaget vitvin?

Förklaringen som står överallt är att kvinnor under la belle époque blev bubbliga i sina korsettsnörda magar av champagnen, och därför ville ha bort bubblorna. Sedan spred sig bruket. Tidvis fanns det en hyfsat stor marknad för vispar i exklusiva metaller och designer. Jag har ingen aning om hur stort bubbelproblemet var och i vilken mån det löstes medelst vispande. Men gåtan är varför folk som inte hade det problemet apade efter.

En återkommande detalj i förklaringen är att kvinnorna skulle ha varit prostituerade. Kanske blev det extra pinsamt och därtill skadligt för affärerna om man lade upp ett böljerap av Bollinger vid fel tillfälle? Men jag tvivlar ändå på den detaljen. Det är sällan som vanor gått från deras skrå direkt till överklassen, desto oftare tvärtom.

Men det är en sak att gamla och i och för sig välgjorda champagnevispar säljs som antikviteter. Varför finns det en marknad för nya champagnevispar? Finns det verkligen folk som med vett och vilja vispar sin champagne idag?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Sedan har vi myten om hur en tesked i halsen på flaska gör att bubblorna håller sig längre.

MVH

Hans

Anonym sa...

Och: https://vinepair.com/wine-blog/history-champagne-sabering/

MVH

Hans

Hexmaster sa...

Tackar!
Betr sabrering så har jag inte hört några påståenden om brukets upphov. Att folk skulle dra till med Napoleon är dock en lågoddsare...
Betr champagneskeden så ringer en klocka svagt. Men jag slog på det och blev förbluffad över hur mycket det skrivs och tros på denna fåniga idé. Avgjort bloggmaterial.