Innan verkstäder och fabriker elektrifierades drevs de med ånga eller vattenkraft. Kraften förmedlades med axlar uppe vid taken som snurrade hela tiden. En detalj som känns ovan idag är att de äldre maskinerna inte hade någon enkel på/av-knapp. När en maskin skulle dras igång lades en rem på dess drivhjul samt på det snurrande hjulet uppe vid taket.
"Att lägga på en rem" avsåg alltså ursprungligen att sätta igång med något. Det var först längre fram, när bilden av hjulen i fabrikerna bleknat, som det började användas om att öka takten, att lägga på en växel, eller vilka metaforer man nu föredrar.
Läs mer på Wikipedia: Central remdrift
2 kommentarer:
Det var kanske något med att öka takten, oxå? För det kunde vara växlar (hjul i olika storlekar) på de enskilda maskinerna, så man flyttade remmen för att öka eller minska maskinens hastighet.
Maskiner kunde ha en koppling för att slå på/av driften - en slags på/av knapp...
Och även efter elektrifiering af verkstäder och fabriker användes den centrala remdriften, innan det blev vanligt med separata elektriska motorer till de olika maskinerna.
Se även den utmärkta artikeln på Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Central_remdrift som jag har lånat från.
Trevlig länk! Lade in den i bloggposten.
De belägg för "lägga på en rem" jag sett är till att börja med ofta dubbeltydiga (börja jobba eller öka) för att i relativt modern tid bli entydiga (öka).
Att remdriften fanns kvar långt in i den elektriska tiden hade jag inte koll på men inser att det är logiskt. Tack för den!
Har även sett några få belägg för "slå av en rem" men det verkar aldrig ha varit vanligt.
Skicka en kommentar