America before colonization... I've never seen this map in my entire 25 years of formal education. Not in one history book or one lesson. This is not a mistake... Representation matters!!! #NativeHistory #BeforeAmerica- Facebook häromdagen
Vi var bra många som aldrig sett denna karta förut. Det är inte så konstigt eftersom den ritades häromveckan, och framför allt för att kartografen inte hade några anspråk på att vara historiskt korrekt. Tvärtom: Den gjordes som en hypotes, hur nordamerikas indianstammar hade kunnat dela upp kontinenten om den vite mannen aldrig kommit.
Douglas Alan Schepers med bloggen Reinventing Fire fann flera detaljer märkliga. Han gjorde en enkel sökning (läs hur du gör på bloggposten Att hitta bilder) och fann att bilden postats nyligen på supersajten Reddit. Rubriceringen var nog så talande:
Så var det med den saken.
Ja, och sedan fick någon syn på kartan, trodde att den var en faktisk beskrivning av läget ca 1500, lade ut den på fejan, varefter den fick hundratusentals delningar. Så som det går.
Även med ytliga kunskaper i ämnet går det att hitta märkligheter och anakronismer. Som att olmekerna är med; de försvann långt före Kristi födelse. Eller att stammar, där många (om än långtifrån alla) var nomader, skulle hålla sig med skarpa gränser. Eller begrepp som empire och federation. Och inte minst att man klumpat ihop de otaliga stammarna till ett fåtal "riktiga" nationer à la Europa.
En riktig indiankarta
Carapella describes himself as a former "radical youngster" who used to lead protests against Columbus Day observances and supported other Native American causes. He says he now sees his mapmaking as another way to change perceptions in the U.S.
"This isn't really a protest," he explains. "But it's a way to convey the truth in a different way."
- Hansi Lo Wang, The Map Of Native American Tribes You've Never Seen Before, NPR 24 juni 2014
11 kommentarer:
Kontrafaktisk historieskrivning är inte riktigt rumsren tror jag, men det kan ändå vara intressant att ställa frågor om alternativa möjliga utvecklingsvägar. Att europeer inte skulle ta sig över Atlanten någon gång är knappast troligt, men om man i stället antar att de nordiska bosättningarna i Kanada från år tusen kunnat leva kvar och fungera som kontaktpunkter ser det mer intressant ut. Folk skulle ha haft längre tid att bekanta sig med varandra, de nationsbyggen som redan var på gång bland stamfederationer i östra Nordamerika hade kunnat utvecklats så de blev starka nog att slå tillbaka invasioner från Europa, högkulturerna från Mexico och söderut kunde ha överlevt, etc. Därmed skulle världshistorien ha blivit mycket annorlunda. Tycker det är en fascinerande tanke.
Rumsren, vem bryr sig om ifall något är rumsrent. Jag har däremot svårt för att intressera mig för kontrafaktiska beskrivningar riktigt ordentligt, det blir så fort så många möjliga utvecklingsvägar att det blir oöverskådligt och därmed ointressant.
Nationsbyggen i all ära, så länge den tekniska nivån inte gick att jämföra med den europeiska så var de inte starka nog att slå tillbaka invasioner. Det fixade ju inte ens azteker eller inka.
Om den skandinaviska bosättningen blivit fast, ja, då kommer man in på frågan om varför den inte blev det, och där spelar fientlig lokalbefolkning in. Tänk om ett fredligare möte där hade kunnat rädda indiankulturen -- fast då hade vi inte haft USA -- ja, nu blir det sådär mycket.
Om man använder "ancient astronauts" eller gudomliga ingripanden i historieskrivningen tror jag inte den är så rumsren i alla fall.
Angående den skandinaviska "nordatlantiska länken" så har jag funderat på det där med sjukdomar. Och jag kom till resultatet att om epidemierna kommit tidigare till Nordamerika så hade befolkningarna där haft en rejäl chans att återhämta sig - och kanske skaffa en del moderna vapen också. Nu var ju det blivande New England nästan tomt på folk när engelsmännen kom dit i början av 1600-talet. Smittkopporna hade tagit kål på större delen av invånarna. Men hade detta hänt säg fyrahunda år tidigare ...? Och azteker och andra hade inte behövt bli förvånade över kanoner och hästar och rustningar av järn om "länken" funnits och informationen spritts söderut. - Om vi inför en kontrafaktisk variabel till, nämligen om kineserna inte slutat med sina djuphavsexpeditioner på 1400-talet, då kanske jättelika djonker seglat till Spanien i stället för små spanska kraveller till "Västindien". Och då hade världshistorien kanske blivit än mer svår att förutse, och Europa kanske hade försvunnit ur densamma historia?
Vi har diskuterat epidemier. Undrar om digerdöden i Europa kan ha inverkat även på efterfrågan av arktiska lyxartiklar (som valrossbetar, fina pälsar och levande isbjörnar) så tillvida att kundkretsen av rik överklass fick pesten och dog? Jag har läst om att det fanns någon sorts europeisk bas på Baffin island fram till 1300-talet. Den har varit okänd tills arkeologer hittade den. Kanske okänd för att smarta medeltida handlare inte ville avslöja varifrån de fick de fina betarna etc? Och när kunderna dog i pest lades företaget ner och glömdes bort. Och så var "norra länken" borta.
Här är länken till en artikel om den märkliga upptäckten på Baffin: http://news.nationalgeographic.com/news/2012/10/121019-viking-outpost-second-new-canada-science-sutherland/
Eftersom fynden tycks vara från 1300-talet kan vi bortse från det där med "viking". Det bör vara "medeltida", men vikingar låter väl mer spännande.
Du har givetvis rätt angående epidemiernas verkningar på överklassen, Agnostikern: överklassen smet undan och drog snuskhistorier ("Decamerone") för varandra tills krisen var över. Men underklassen dog som flugor. Med andra ord uttunnades den grupp som betalade överklassens nöjesliv i stil med valrossprylar och isbjörnsskinn. Underklassen kunde kräva högre andel av det ekonomiska överskottet, eller sticka iväg till de djupa skogarna och odla upp egna gårdar. Eller i bland göra uppror och avliva överklassare med intressanta metoder. Resultatet av detta kunde i alla fall bli att överklassen fick mindre utrymme för sina dyra vanor, och därmed dök handeln med ishavsvaror. (Kanske de också blev omoderna helt enkelt, jämfört med mer lättåtkomliga grejor från Asien.)
Senaste budet jag sett (minns tyvärr inte var) är att grönländarna evakuerade och åkte till Island när läget blev ohållbart en bit in på 1400-talet. Ohållbart blev det därför att de inte anpassade sig till klimatförändringarna, vilket däremot inuiterna gjorde. Men de skall alltså ha haft en reträttväg när det inte gick längre. Jämför med påsköborna som var isolerade på sin ö när de inte kunde göra ordentliga båtar längre! Jag vet inte om reträtten verkligen är dokumenterad i dåtida källor, men tydligen har man ett hållbart datum, nämligen när det sista bröllopet hölls på Grönland. Det bör ha varit strax innan bosättningarna avvecklades.
Om man törs lita på diverse "källor" på nätet så var det sista bröllopet bland Grönlands nordbor år 1408. Jag skulle också vilja ha hårda fakta som talar för evakuering, men det verkar inte finnas. En bloggare som skrivit om Grönland gissar att det var en gradvis historia, folk gav sig av då och då mot Island. http://krigshistoria.blogspot.se/2013/01/nar-skandinavien-koloniserade-gronland_14.html Var det gradvis är termen "evakuering" knappast tillämplig.
Tillägg till föregående: här är en mer renodlat vetenskaplig översiktsartikel (tyvärr med det där dj-a "viking" i rubriken) som har tankar om hur nordborna på Grönland klarade av klimatförsämringen. http://sciencenordic.com/greenland-vikings-outlived-climate-change-centuries Man ser här åtminstone en gradvis reträtt inom bosättningarna, där mindre enheter gradvis övergavs. Men slutet är ännu ett "mysterium".
Jag har svårt att skilja på 'finnar' och 'finländare' också :-)
Kan vi inte enas om att det är oklart om hur den nordiska bosättningen definitivt tog slut, men att det är en rimlig hypotes att de sista överlevande räddades ombord på alien-UFO:s och nu befolkar en planet bortåt Alpha Centaurii?
"Inuiter" kanske, så ingen blir sur??
De som kunde ge sig av när läget blev ohanterligt gjorde det. De som inte kunde det gick under. Krångligare än så är det väl inte (att överklassen stack och lämnade de övriga i sticket kanske).
Kanske DNA-koll av dagens inuiter kan klargöra om de har spår av medeltida nordisk arvsmassa. Språket hinner ju försvinna under 150 år, särskilt om det nordiska tungomålet var mindre användbart än det inuitiska för att beskriva tillvaron människorna befann sig i.
Jag bara undrar om inte katolska kyrkan funderade på vad som hände med de nordvästligaste prästerna längst bort i världen, och kanske har någon rapport om det i sina arkiv?
Skicka en kommentar