Hexmasters faktoida attraktionslag

Så här:

Faktoider förknippas med så kända faktiska företeelser som möjligt.

Denna lag har formulerats lite olika i lite olika sammanhang. Men om den tidigare getts den generella formen ovan så har jag inte sett det.

Den är särskilt tydlig och vanlig när det gäller personer. Så vi börjar med de exemplen. Som den tydligaste sortens exempel av alla: Citat.

För det är ett känt faktum att fyndiga citat som formuleras av halvkända, okända eller anonyma förmågor förr eller senare tillskrivs historiska personer. Dessa ska dels "passa" citatet (burdust roligt = Churchill, giftigt roligt = Mark Twain, finurligt djupsinnigt roligt = Einstein osv.), dels vara så kända som möjligt. Sådana exempel produceras kontinuerligt i oöverskådliga mängder.

"Lies, damn lies and statistics" tillskrivs idag Mark Twain, likt myriader andra citat. Själv tillskrev han det dåtidens citatmagnet Benjamin Disraeli. Denne verkar dock aldrig ha sagt det. Vi vet inte vem som myntade det.

Man kan även ta spökerier. Här skriver en spökforskare om ett hus som, enligt uppgift, Frank Sinatra spökade i:

However, as none of these alleged manifestations can be demonstrably linked with the actual presence of Sinatra, I rather think this is an example of what I term 'Brighton Pavilion Syndrome', the process where any vague ghostly manifestation or report of a sighting is at once linked with the most historic personage know to have frequented a building in its past.

- Alan Murdie, Fortean Times 330 (augusti 2015), sid 19

Den kungliga paviljongen i Brighton är en ståtlig slottsanläggning som genom åren besökts av en mängd kändisar. När folk säger sig ha sett spöken, eller varit med om händelser som skulle kunna vara något i den stilen, så har de tänkta spökena identifierats som prins George (sedemera George IV), hans älskarinna Maria Fitzherbert eller för den delen Martha Gunn, en s.k. dipper (hon körde tidens rullbara "omklädningsvagnar" till vattnet så damerna inte skulle behöva vada) som på något sätt blev en sorts rikskändis.

Eller så här: Om man tycker sig se ett ansikte eller mänsklig kropp i ett moln, en mögelfläck, ett rostat bröd eller vad som, så är det i första hand jungfru Maria eller Jesus som kommer på fråga, beroende på om figuren har kvinnliga eller manliga drag. Efter dessa mänsklighetens största kändisar kommer alla andra.

Eller så här: Om en historisk berättelse (skröna, rykte, sägen...) innehåller en svensk kung, så är Karl XII förstahandsval. Andra klassens kungligheter som Gustav I, II eller III kommer enbart på fråga om Karl XII av någon anledning är omöjlig i sammanhanget. Och så vidare.

Jag var först inne på att formulera lagen enbart om personer. Men även om de nog är vanligast så finns det andra företeelser där faktoider söker efter det kändast möjliga exemplaret att associeras med.

Gissningsvis fanns det de som fick intryck av att MASH utspelades i det samtida Vietnamkriget, snarare än i Koreakriget tjugo år tidigare.

Om en berättelse handlar om något nyligen timat krig så ligger andra världskriget bäst till. För svensk del har man koll på trettioåriga kriget och Karl XII:s viktigaste krig såklart, och inte så mycket mer. I USA har Vietnamkriget en långt mer framträdande plats i det allmänna medvetandet än till exempel Koreakriget.

Den rosa kycklinggeggan hade kunnat tillskrivas flera kedjor.

En myt om snabbmat kommer förmodligen att förr eller senare handla om McDonalds. En myt om läsk kommer förmodligen att förr eller senare handla om Coca-Cola. De är inte bara internationellt gångbara (en myt om Champis eller den amerikanska hamburgerkedjan White Castle skulle, om de fick lite spridning, snart justeras) utan de stora märkena är på något svårbestämt sätt tyngre och tacksammare i mytsammanhang än Burger King och Pepsi.

Ibland förändras kurserna för den ena eller andra företeelsen. Ett påstående som handlar om ett hemligt sällskap skulle för några år sedan syfta på frimurarna; idag ligger Illuminati betydligt bättre till. Fallerad kärnkraft? Idag Fukushima, förut Tjernobyl (innan dess Harrisburg, förmodar jag). Skrönor som cirkulerade för 50, 100 eller 150 år sedan kan handla om personer, händelser och företeelser som få känner till idag; skrönorna cirkulerar fortfarande, men med föremålen utbytta mot sådant vi känner till idag. Och, som sagt, ju mer känt, desto bättre.

Förvisso finns det undantag från attraktionslagen, mest överallt, hela tiden. Men tendensen är klar: Faktoider förknippas, i stort sett, med så kända faktiska företeelser som möjligt.